NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nordiska personbinamnsordböcker och personbinamnssamlingar 109<br />
och här tas också hänsyn till de små resurser som står till buds. Ett förslag är<br />
digitala listor över alla uppslagsformer i samlingarna över förnamn och tillnamn<br />
(binamn). Han ser det som en överkomlig uppgift och förarbeten har redan<br />
gjorts. Kompletterande listor med finalalfabetisering, efterledsregister,<br />
hänvisningar till motsvarande namnformer i de nordiska språken och markering<br />
av förnamn som också används som binamn, är något som författaren finner<br />
önskvärt. Detta anser jag också vara ett utmärkt förslag. Det har fördelen<br />
att man delar in önskemålen i delprojekt, något som gör projektet överkomligt,<br />
både i fråga om arbetsinsatser och ekonomi. Att kunna satsa små summor på<br />
projekt som både kan påbörjas och avslutas inom rimlig tid verkar vara en vettig<br />
och realistisk satsning. Delprojekten gör efter hand samlingarna tillgängliga<br />
ur fler aspekter.<br />
En annan metod som föreslås är skanning av excerpterna, vilket skulle göra<br />
dem snabbt åtkomliga. Här kan man invända att det tidigare framhållits det<br />
omöjliga i att skanna SMP:s samlingar, eftersom det saknas en bra utgångspunkt<br />
för indexering. Men gäller det påståendet även idag? Möjligen är det svårare<br />
att finansiera ett sådant större projekt ekonomiskt, men kanske är det tänkbart<br />
att söka bidrag för genomförandet. Att tillgängliggöra material digitalt ligger<br />
trots allt i tiden.<br />
Ytterligare en möjlighet som tas upp är datalingvistisk bearbetning av den<br />
färdiga SMP-texten, som finns i maskinläsbar form. Ett särskilt program skulle<br />
kunna urskilja patronymika, lokalitetsbenämningar och binamn/släktnamn/yrkesbeteckningar<br />
ur beläggen (ev. även ur regesterna), som sedan skulle inordnas<br />
under sin uppslagsform. Om ett sådant program finns, vore det helt klart en<br />
möjlighet värd att använda. Man kan dock invända att det bara är det tryckta<br />
materialet och alltså en begränsad del av samlingarna, som görs tillgängligt<br />
med den här metoden. Det löser inte problemet med en digitalisering av hela<br />
samlingarna, eftersom det här förfarandet förutsätter det tryckta häftet.<br />
Lennarts Rymans arbete är en viktig och nyttig genomgång, både av befintliga<br />
samlingar och ordböcker, men också av de möjligheter som står till buds<br />
för att tillgängliggöra dagens samlingar av binamn och göra det lättare för<br />
forskningen att ta del av dem. Det är viktigt att inte lägga de här framförda idéerna<br />
till handlingarna utan att verkligen se till att de omsätts i praktiken. Jag är<br />
övertygad om att det skulle underlätta och stimulera forskningen om binamn.<br />
Arkiv, källor och litteratur<br />
Gävle stads tänkebok. Utg. av Percy Elfstrand. 1956. Uppsala.<br />
Nya Lödöse tänkeböcker (1586–1621). Utg. av Sven Grauers. 1923. Göteborg. (Skrifter<br />
utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens<br />
publikationskommitté 6.)<br />
Riad, Tomas, 1984: Strängnäs stads tänkebok från år 1531(–81). D-uppsats i nordiska<br />
språk vid Stockholms universitet. Stockholm. (Duplic.)
Change language