CNS o PNS - Amanuenserna

CNS o PNS
för MedBi
Helge
Sofia
Fredrik
Skapad av: Helge Petersson, Sofia Imrell och Fredrik Fägersten
Nervsystemet – Hur kan man dela in det?
Strukturellt:
- Centrala nervsystemet (CNS)
- Perifera nervsystemet (PNS)
Funktionellt:
- Autonoma nervsystemet (ANS)
Sympatikus
Parasympatikus
(Enteriska nervsystemet)
- Somatiska nervsystemet (SNS)
2010-01-29
1

Nervsystemet
Storhjärnan (Cerebrum)
Lillhjärnan (Cerebellum)
Hjärnstammen
• Mitthjärnan (Mesencephalon)
• Bryggan (Pons)
• Förlängda märgen (Medulla oblongata)
Ryggmärgen (Medulla spinale)
Perifera nerver
CNS – Vad heter strukturerna på bilden?
2010-01-29
2

Cerebrum – Vad händer i de olika loberna?
Frontallob
Temporallob
Cerebellum
Parietallob
Grå och vit substans
– Hur kommunicerar hjärnan med sig själv?
Occipitallob
2010-01-29
3

Medulla spinalis (Ryggmärgen)
- Vad skyddar ryggmärgen?
Medulla spinalis (Ryggmärgen)
- Hur kan en nerv vara både motorisk och sensorisk?
P
A
D
2010-01-29
4

Rörelse
Rörelse
2010-01-29
5

Basala ganglier
Basala ganglier
2010-01-29
6

Spinala banor – nedåtgående
Pyramidala banor
Extra -pyramidala banor
(Retikulospinala banor)
Kortikopsinala banan
(precentrala motorctx – ryggmärg)
Kortikobulbära banan
(precentrala motorctx- kranialnerver)
Vestibulospinal banan
Ruberospinala banan
Retikulospinala banan
2010-01-29
7

Homunculus
2010-01-29
8

Nervfibrer
Spinala banor - uppåtgående
2010-01-29
9

CNS/PNS
2010-01-29
10

Thalamus
• Kan delas upp i flertalet olika delar, några av de
viktigaste:
– Anteriora nucleus (grupp av kärnor)
• Input via mamillothalamiska banan, dvs från mamillarkropparna
(del av hypothalamus).
• Output till Cingulate gyrus
• Del av Papez krets (del i limbiska systemet).
– Mediodorsala (dorsomediala) nucleus
• Input från prefrontala cortex, amygdala och substantia nigra.
• Output till Pre-Frontala Associations Cortex
• Affektion, känslor och beteende (limbiska funktioner).
Abstrakt tänkande, planering, organisering, uppmärksamhet,
aktivt minne. Wernicke-Korsakoff syndrom.
Thalamus
Centromediala nucleus (största av de intralaminära
kärnorna)
Input från neocortex, vestibular nuclei, globus pallidus, superior
colliculus, reticular formation och spinothalamic tract.
Output till Striatum (nucleus caudatus och putamen) och diffust till
hela neocortex.
Viktig för uppmärksamhet och vakenhetsgrad. Tros vara delaktig i att
kontrollera kortikal aktivitet.
Pulvinar
Största kärnan i Thalamus hos människan (drygt 40%)
Reciproka kopplingar med associationscortex hos occipital, parietal
och temporal loberna.
Input från laterala och mediala geniculate nucleus och sup. colliculus.
Viktig för integrering av visuell, auditär och känselinput.
Destruktion kan bl.a. ge sensorisk dysfasi
2010-01-29
11

Thalamus
Ventrala Nuclei gruppen
Nucleus ventralis anterior thalami
Input från basala ganglierna och output till bl.a. supplementära motor cortex
och premotorcortex.
Hjälper till med att planera rörelse, initiera önskad rörelse och hämma
oönskad.
Nucleus ventralis lateralis thalami
Input från basala ganglierna och cerebellum (dentate nuclues), output till
primära motor cortex, supplementära motor cortex och premotorcortex.
Tros vara viktig för koordinera och planera rörelse,
Ventrala posteriora nucleus
Nucleus ventralis posterolateralis thalami
Input från tractus spinothalamicus och mediala lemniscus. Output
till sensoriska cortex.
Nucleus ventralis posterolateralis thalami
Input från tractus trigeminothalamicus (smärta, temperatur, känsel
för ansikte, hals) , tractus solitarius (smak). Output till sensoriska
cortex.
– Metathalamus
Thalamus
• Nucleus geniculatus lateralis
– Input från retina via tractus opticus och output till primära
visuella cortex.
• Nucleus geniculatus mediale
– Input från colliculus inferior och output till primära auditära
cortex.
2010-01-29
12

2010-01-29
13

Hypothalamus
Lokaliserad under thalamus, utgör ventrala delen utav diencephalon. Utgör vägg och golv till tredje
ventrikeln.
Servar tre system: nervsystemet, endokrina systemet och limbiska systemet.
Består av en mängd kärnor, och kan grupperas i 3 delar, Periventrikulära, Mediala och Laterala
kärnor.
Eller så kan de grupperas som Anteriora (eller preoptiska), Tuberala och Posteriora kärnor.
Nucleus suprachiasmaticus
Får input från retina och reglerar dygnsrytm
Nuclei paraventricularis hypothalami
Syntetiserar ADH, oxytocin, CRH och TSH.
Kommunicerar med neurohypofysen och reglerar bl.a. vätskebalans. Kommunicerar även med autonoma nervsystemet.
Nucleus preopticus medialis (en av 4 kärnor i area preoptica)
Reglerar frisläppningen av gonadotropiner via GnRH
Nucleus anterior hypothalami
Reglerar temperatur via stimulering av parasympatikus.
Destruktion ger hypertermi.
Nucleus ventromedialis hypothalami
Hämmar hunger. Mycket input från limbiska systemet.
Nucleus arcuatus hypothalami
Kommunicerar med hypofysen och producerar bl.a. dopamin (prolaktin hämmande faktor) och GHRH
Corpus mamillare
Input från hippocampala formationen via fornix. Output till anteriora hypothalamus. Del av Papez krets.
Nucleus posterior hypothalami
Temperaturreglering.
2010-01-29
14

Hypothalamus – Cirkumventrikulära
organ
• Saknar komplett blod-hjärn-barriär
• Möjliggör för dessa att känna av koncentrationen av
vissa ämnen i blodet.
– T.e.x. osmoreceptorer i organum vasculosum laminae
terminalis (OVLT) känner av osmotiskt tryck. Neuroner till
nuclei paraventricularis och nucleus supraopticus som
utsöndrar ADH, samt till nucleus preopticus medianus som
reglerar törst.
• Möjliggör även för sekretion ut i blodet.
– T.ex. ADH från neurohypofysen
– Annat exempel: eminentia mediana hypothalami
(kontrollerar adenohypofysen via neurohormoner)
Hypothalamus
Funktioner
autonoma funktioner
Anteriora hypothalamus har exitatorisk effekt på parasympatiska
nervsystemet
Posteriora hypothalamus har exitatorisk effekt på sympatiska
nervsystemet
Temperaturreglering
Anteriora hypothalamus reglerar och bibehåller kroppstemperaturen.
Posteriora hypothalamus hjälper till att producera och bibehålla värme.
Vattenbalansreglering
Nuclei paraventricularis hypothalami syntetiserar ADH
Reglering av hunger och mättnad
Nucleus ventromedialis hypothalami och Nucleus lateralis hypothalami
Generell hormonkontroll
2010-01-29
15

Autonoma Nervsystemet
• Generell visceral efferent motoriskt system
som kontrollerar och reglerar glatt muskulatur,
hjärtmuskulatur och körtlar.
• Output reglerar till stor del av hypothalamus.
• Delas in i 3 delar:
– Sympatisk
– Parasympatisk
– Enterisk
2010-01-29
16

Autonoma Nervsystemet -
Sympatiska
Ansvarig för ”fight-or-flight response”
Tonisk aktivitet
Centrala (preganglionära) nervcellskroppar (nucl. intermedio
lateralis) i ryggmärgen kommunicerar med perifiera
(postganglionära) neuron via kemiska synapser i sympatiska ganglier
(gränssträngsganglier). T1-L2.
Truncus sympatheticus (sympatiska gränssträngen) är en av
nervtrådsbuntar sammanfogad kedja av sympatiska ganglier som
löper längst columna vertebralis.
Några utav funktionerna: Genom vasokonstriktion styra blodflödet
bort från GI och huden, styra mer blod till muskler, dilatera
bronchiolerna i lungorna för mer syretillgång, ökar hjärtfrekvens och
kontraktilitet, vidgar pupillerna, hämmar peristaltik osv. osv.
Autonoma Nervsystemet -
Parasympatiska
• Ansvarig för ”rest-and-digest respons”
• Tonisk aktivitet, ständigt i jämnvikt med sympatikus.
• ”Craniosacral outflow” dvs:
– CN III (nervus oculomotorius), CN VII (nervus facialis), CN
IX (nervus glossopharyngeus) and CN X (nervus vagus)
– S2, S3 och S4 (nervi pelvici splanchnici)
• Några utav funktionerna: Styr mer blodflöde till GI,
konstringerar bronchiolerna, minskar
hjärtfrekvensen, konstriktion av pupill och lins, ökar
preistaltiken, ökar salivutsöndring osv. osv.
F1
2010-01-29
17

Bild 33
F1 preganglionära -> acetylkolin. Postganglionära -> noeadrenalin.
Fredrik; 2009-11-25

Autonoma Nervsystemet -
Enteriska
• Ungefär 100 milj nerver.
• Två typer av ganglier .
– Myenteriska (Auerbachs) plexa
• Motorisk innervation och secromotorisk innervation till
mukosan.
Mellan lagrena i muscularis externa.
– Submukösa (Meissners) plexa
• Innerverar epitelceller
2010-01-29
18

Minne
Definitioner
Explicit minne – Medvetet återkallande
Episodiskt minne – Återkallande av enstaka händelser i sitt liv
Semantiskt minne – Återkallande av explicit minne som inte är episodiskt, t.ex. viktiga
händelser i historien, läsa, skriva osv.
Implicit minne – Omedvetet, t.ex. att cykla.
Anatomi
Hippocampala formationen, medialt i temporalloben
Hippocampus proper
Dentate gyrus
Subiculum
Cerebellum – Procedurminne
Basala ganglierna
Amygdala – Emotionellt lärande och minne
Cortex
Frontallober – Arbetsminne, prospektivt minne
Temporallober - Igenkännande
Parietallober – Neglect
2010-01-29
19

2010-01-29
20

• ReviewArtikel
Minne
– The hippocampus and memory: insights from spatial
processing. Bird CM, Burgess N.
Nat Rev Neurosci. 2008 Mar;9(3):182-94.
2010-01-29
21

Limbiska systemet
Några av de viktigaste komponenterna:
Amygdala
Processering och minne av emotionella reaktioner
Hypothalamus
Påverkar bl.a. autonoma funktioner. Sex, hunger, belöning.
Prefrontala cortex
“involved in learning the emotional and motivational value of stimuli”
Anteriora cingulate gyrus
Bl.a. autonoma funktioner såsom hjärtfrekvens och blodtryck. (Ligger ovanför corpus callosum)
Gyrus parahippocampalis (inklusive uncus)
Spatialt minne (”rumsminne”)
Hippocampus
Långtidsminne
Dorsomediala och anteriora nucleus i thalamus
Fornix
Förbindelse mellan hippocampus och mamillarkropparna
Nucleus Accumbens
Belöningscenter
Perforant path
Fornix
Hippocampal
formation
(Subiculum)
Entorhinal cortex
Papez Krets
Mammillary body
Parahippocampala
gyrus
Känsla
Mammillothalamic tract
Anterior nucleus
of thalamus
Cingulate gyrus
Cingulum
Anterior limb of
internal capsule
Perception
2010-01-29
22

Limbiska systemet
• ReviewArtikel
– The emotional brain. Dalgleish T.
Nat Rev Neurosci. 2004 Jul;5(7):583-9.
2010-01-29
23

2010-01-29
24

Språk
Dominanta hemisfären (oftast vänstra)
Tal – Förståelse och produktion.
Icke-dominanta hemisfären
Emotionell vikt till talet.
Wernicke’s area
Posteriora delen av superiora
temporal gyrus
Traditionellt talförståelse
Broca’s area
Posteriora delen av
inferiora frontala gyrus
Traditionellt talproduktion
Kranialnerver
• Some say marry
money but my
brother says big
brains matters
more.
2010-01-29
25

N. Olfactori (CN I)
• Omyeliniserade axon tillhörande bipolära
neuroner belägna i nasala mukosan
(olfaktoriskt epitel). Går in i kranialhålan via
cribiformplattan.
• Trauma kan ge ipsilateral anosmi.
Lukt
2010-01-29
26

N. Opticus (CNII)
• Ingen sann perifer nerv, utan en ”tract” i
diencephalon.
• Bildas av retinala ganglionceller.
• Syn, pupillens ljusreflex, ackomodation och
sömn/vakenhetscykel.
• Pupillreflexen:
1 (Retina → Optic nerve → Optic chiasm → Optic tract → Pretectal nucleus) → 2 (Edinger-Westphal
nucleus) → 3 (Oculomotor nerve → Parasympathetic root of ciliary ganglion → Ciliary ganglion) → 4 (
Short ciliary nerves → Iris sphincter muscle)
• Ackommodation:
1 (Retina → Optic nerve → Optic chiasm → Optic tract → Visual cortex → Brodmann area 19 → Pretectal
area) → 2 (Edinger-Westphal nucleus) → 3 (Short ciliary nerves → Ciliary ganglion → Ciliary muscle)
2010-01-29
27

Syn
2010-01-29
28

N. Oculomotorius (CN III)
• Ögonrörelse, pupillkonstriktion (m. sphincter
pupillae), ackomodation (m.ciliaris) och konvergens
• Innerverar m. rectus medialis, m. rectus superior, m.
rectus inferior, m. obliquus inferior och m. levator
palpebrae superioris.
• Oculomotoriuspares ger:
– ptos (levatorn)
– ögat tittar nedåt utåt och diplopi om tittar åt paretiskt håll
(”friska” ögonmuskler får ej motstånd)
– dilaterad fixerad pupill (parasympatisk del)
N. Trochlearis (CN IV)
• Innerverar m. obliquus superior.
• Korsar över (dvs. höger trochleariskärna avger
nervtådar till vänster n.trochlearis).
• Trauma ger:
– Extorsion av ögat och svaghet vid nedåttittande.
– Vertikal diplopi som ökar när man tittår mot näsan
pga muskeln har störst inverkan på nedåtriktad
blick i denna position.
– Huvudböjning som kompensation för extorsion.
2010-01-29
29

N. Trigeminus (CN V)
3 delar:
N. opthalmicus (V-1) innerverar pannan, del av näsan, övre
ögonlocket, kornea (korneal reflexen), konjunktiva och dura
mater.
N. maxillaris (V-2) sensorisk innervering av övre läppen,
kinder, nedre ögonlocket, främre del av tinningen,
munslemhinnan i övre delen av munnen, näsan, farynx,
tänder, tandkött, gommen och dura mater.
N. mandibularis (V-3) sensorisk innervering av nedre läppen,
haka, bakre del av tinningen, yttre hörselgången, ytteröra,
trumhinnan, tänder i undre delen av käken, munslemhinna i
kinder och munbotten, främre 2/3 av tungan,
temporomandibulär leden och dura mater.
Den motoriska delen innerverar tuggmuskulaturen och
muskulatur som ansvarar för rörelse av käken.
2010-01-29
30

N. Abducens (CN VI)
• Innerverar m. rectus lateralis
• Färdas långt intrakraniellt, därav hög
skaderisk.
• Pares ger konvergent strabismus (inåtriktad
skelning )där man ej kan abducera ögat samt
horisontell diplopi.
N. Facialis (CN VII)
• Mimik, smak främre 2/3 tungan, tårbildning,
känsel i yttre hörselgången och hud utanför
örat samt i mukösa membran i gommen och
näsan, salivbildning.
– Avger N. petrosus major, N. stapedius och chorda
tympani.
• Skada kan bl.a. leda till perifer och central
facialispares, smakförlust, hyperacusis,
”Crocodile tears syndrome”, förlust av
kornealreflexen.
2010-01-29
31

Smak
N. Vesibulocochlearis (CN VIII)
• Utgörs av två viktiga delar
– N. vestibularis ansvarar för balans. Skada leder till
obalans, yrsel och nystagmus.
– N.cochlearis ansvarar för hörsel. Skada ger
sensorineural hörslednedsättning och/eller
tinnitus.
2010-01-29
32

Hörsel
• Info från respektive
öra går till båda
aidorna redan på
hjärnstamsnivå.
Hörsel
• Info från respektive öra
går till båda sidorna redan
på hjärnstamsnivå.
2010-01-29
33

N. Glossopharyngeus (CN IX)
Är främst en sensorisk nerv. Medierar smak (bakre 1/3 av
tungan), salivbildning och sväljning tillsammans med CN X,
XI och XII.
Även input från karotidsinus (baroreceptorer – BT) och
karotidkropparna (kemoreceptorer – CO2 och O2).
Dessutom ytteröra, yttre hörselgången, mukösa membran i
bakre 1/3 av tungan, tonsiller, övre farynx, öra.
M. stylopharyngeus (höjer farynx och larynx samt dilaterar
farynx vilket underlättar sväljning)
Parotiskörteln (parasymp.)
Nervskada kan leda till nedsatt smak, hypersensitiv
carotidsinusreflex (svimning), känsleförlust, smärta i
tungbasen (neuralgia), förlust av kväljningsreflexen.
N. Vagus (CN X)
I stora drag fonation, sväljning, höjning av gommen, smak, kutan
känsel från örat samt innervering av viscera i nacke/hals, thorax och
magen
Infratentorial dura, ytteröra, yttre hörselgången, trumhinna.
Sensorisk input från slemhinna i farnyx, larynx, esofagus, trakea, samt
organ i thorax (inkl. hjärta) och magen. Samt stimulering av
glattmuskulatur i dessa områden.
Smaklökar i epiglottis
Muskler i farynx, larynx, esofagus, muskler i uvula, levator veli palatini
(hindrar att mat tar sig in i nasofarynx vid sväljning) och m. palatoglossus
(hjälper till vid sväljning).
Sensorisk input från aortakroppar (chemorec.) och aortabågen
(barorec.).
Pares/skada kan ge heshet, dyspné, talrubbning,
sväljningssvårigheter, bröst- och ryggsmärta, kvävning, brady- eller
takykardi samt dilatation av magsäcken.
2010-01-29
34

N. Accessorius (CN XI)
• Utgår från cervikala ryggmärgen.
• M. sternocleidomastoideus och m. trapezius.
• Skada kan leda till
– Paralys av sternocleidomastoideus, ger svårigheter
att vända huvudet åt den friska sidan.
– Paralys av trapezius, gör att axeln sjunker ned.
N. Hypoglossus (CN XII)
• Innerverar inre och yttre muskler i tungan
(tungrörelse).
• Skada kan leda till hemipares i tungan och att
tungan pekar mot den svaga sidan (frisk m.
genioglossus får ej motstånd).
2010-01-29
35