Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
100 st <strong>instud</strong>eringsuppgifter i Organisk <strong>kemi</strong><br />
Namn:<br />
1. Ge exempel på några ställen där du kan hitta kolföreningar.<br />
2. Vad menas med <strong>org</strong>aniska ämnen och <strong>org</strong>anisk <strong>kemi</strong>?<br />
3. Vilka är de tre vanligaste formerna av grundämnet kol? Beskriv även skillnaderna<br />
mellan dem.<br />
4. Vad används grafit och diamant till?<br />
5. Vad är träkol?<br />
6. Berätta om några andra kolformer än de tre vanligaste.<br />
7. Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?<br />
8. Vilka två atomslag ingår i de enklaste kolföreningarna?<br />
9. Vilka är de fyra första kolvätena i alkanserien och hur ser deras molekyler ut?<br />
10. Vad används de fyra första alkanerna till?<br />
11. Hur många kolatomer har alkaner som är gaser, vätskor respektive fasta ämnen?<br />
12. Hur många väteatomer har en alkan med 14 kolatomer?<br />
13. Förklara vad som menas med isomerer.<br />
14. Hur många isomerer av hexan kan du komma på?<br />
15. Vad är en dubbelbindning?<br />
16. Vilka två namn har det kolväte som används vid svetsning?<br />
17. Vad är alkener och alkyner?<br />
18. Vad menas med omättade och mättade kolväten?<br />
19. Varför finns det inte något ämne som heter meten eller metyn?<br />
20. Vad består stenkol av?<br />
21. Vad består råolja av?<br />
22. Vad kallas en anläggning där man delar upp råolja? Beskriv den metod som används för<br />
att dela upp råolja.<br />
23. Vad menas med fossila bränslen och hur har de bildats?<br />
24. Varför kan vi säga att torv är stenkol som inte är färdigt?<br />
25. Vad menas med oktantal och hur mäter man det?
26. Tänk dig att det aldrig hade bildats några fossila bränslen. På vilka sätt skulle världen se<br />
annorlunda ut då?<br />
27. Hur känner du igen en alkoholmolekyl?<br />
28. Beskriv och namnge de två enklaste alkoholerna.<br />
29. Nämn två vanliga alkoholer som är mycket giftiga.<br />
30. Hur uppkommer alkoholen i öl och vin?<br />
31. Varför är alkoholer bra bilbränslen?<br />
32. Nämn två alkoholer som har flera OH-grupper.<br />
33. Hur ser en butanolmolekyl ut?<br />
34. Det finns bara en sorts propan men ändå finns det två isomerer av propanol. Vad kan det<br />
bero på?<br />
35. Ge exempel på några <strong>org</strong>aniska syror och var de finns.<br />
36. Vad är stearin gjort av?<br />
37. Skriv formlerna för de två enklaste <strong>org</strong>aniska syrorna och tala om var de finns.<br />
38. Vad är vinäger?<br />
39. En del syror har flera syragrupper. Ett exempel är oxalsyra, som bland annat finns i<br />
spenat. Den har en kedja med fyra kolatomer. I varje ände av kedjan är det en<br />
syragrupp. Rita strukturformeln för oxalsyra.<br />
40. Vad är en ester? Var finns det estrar?<br />
41. Hur ser en estermolekyl ut och hur bildas den?<br />
42. Estern propyletanoat doftar päron. Försök att rita strukturformeln.<br />
43. Vilka fyra ämnesgrupper bygger upp allt levande?<br />
44. Vad menas med bio<strong>kemi</strong>?<br />
45. Ge exempel på några vanliga kolhydrater.<br />
46. Varifrån kommer energin i vår mat?<br />
47. Beskriv vad som händer vid fotosyntesen.<br />
48. Vad menas med enkla sockerarter? Ge några exempel.<br />
49. Nämn några ”dubbla sockerarter”.<br />
50. Beskriv stärkelse och cellulosa och förklara vad växterna använder dem till.<br />
51. När kroppen använder en glukosmolekyl för att få energi, reagerar molekylen med syre,<br />
så att den helt omvandlas till vatten och koldioxid. Hur många molekyler av varje slag<br />
blir det av en glukosmolekyl?
52. Maratonlöpare brukar äta mycket pasta före loppet. Pasta består mest av stärkelse. Men<br />
om man snabbt vill ha energi är det bra att ta en druvsockertablett. Försök förklara<br />
varför man använder olika saker i de båda fallen.<br />
53. Varför måste du ha fetter i din kropp?<br />
54. I vilken del av växter kan man oftast hitta fetter?<br />
55. Vad kallas ämnen som lätt blandar sig med vatten? Vad kallas de som inte gör det?<br />
56. Rita och beskriv hur fettmolekyler är uppbyggda.<br />
57. Vad är det för skillnad mellan mättade och omättade fetter, och vad har det för<br />
betydelse för oss?<br />
58. Förklara varför en del ämnen känns ”feta” och inte blandar sig med vatten.<br />
59. Försök förklara varför djur lagrar sin överskottsenergi som fett medan växter oftast<br />
lagrar den som stärkelse.<br />
60. Nämn några livsmedel som innehåller mycket proteiner.<br />
61. Vad heter byggstenarna i proteiner?<br />
62. Förklara hur proteiner är byggda och hur det kan finnas så många olika proteiner.<br />
63. Ge några exempel på olika funktioner hos proteiner.<br />
64. Ge exempel på vad som händer om proteiner värms.<br />
65. Vad är DNA och vad har det för uppgift i kroppen?<br />
66. Vad menas med essentiella aminosyror?<br />
67. När kroppen tillverkar en aminosyra måste den ta delar från en annan aminosyra. Den<br />
kan aldrig göra aminosyror av bara kolhydrater eller fett. Försök lista ut vad det kan<br />
bero på.<br />
68. Många av kroppens enzymer kan ”stängas av” och ”slås på”. Försök komma på varför<br />
det är viktigt.<br />
69. Vad är vitaminer för något?<br />
70. Vad menas med mineralämnen?<br />
71. Ge några exempel på vad vitaminer har för uppgifter i kroppen.<br />
72. Vad är fria radikaler och vilka ämnen kan skydda mot dem?<br />
73. Ge några exempel på vad mineralämnen har för uppgifter i kroppen.<br />
74. Om man får för lite A-vitamin får man svårt att se i svagt ljus. Vad kan det bero på?<br />
75. Det finns människor som påstår att man alltid blir piggare och friskare om man äter<br />
vitamintabletter. Försök förklara varför det inte kan stämma.<br />
76. Vad består smuts till största delen av?<br />
77. Varför räcker det inte att tvätta sig med bara vatten?
78. Hur fungerar tensider?<br />
79. Vad gör enzymer för nytta i tvättmedel och maskindiskmedel?<br />
80. Försök förklara vilka ingredienser i tvättmedlet som är bra på att få bort fläckar av<br />
margarin och äggula på en vit T-shirt.<br />
81. Vad är grunden i nästan allt smink?<br />
82. Varför kan man behöva en fuktkräm på huden?<br />
83. Nämn två sorters smink som inte är emulsioner av fett och vatten.<br />
84. Vad består rengöringsmjölk av och hur fungerar den?<br />
85. Berätta mer om innehållet i några typer av smink och hudvårdsprodukter och hur de<br />
fungerar.<br />
86. Varför är många <strong>org</strong>aniska lösningsmedel skadliga?<br />
87. Beskriv hur biologiska gifter kan skada kroppen.<br />
88. Vad menas med hygieniska gränsvärden?<br />
89. Varifrån kommer den <strong>kemi</strong>ska energin från början?<br />
90. Vilka två typer av förbränning finns det?<br />
91. Förklara vad som händer vid fotosyntesen.<br />
92. Vad är <strong>kemi</strong>sk energi och vad händer med den när något brinner?<br />
93. Beskriv den förbränning som sker i kroppen.<br />
94. Beskriv de olika stegen i kolets kretslopp.<br />
95. När jorden var ung, för fyra miljarder år sedan, innehöll atmosfären ungefär 30 %<br />
koldioxid, men inget syre. Försök förklara varför det är så annorlunda nu.<br />
96. Nämn en gas som bildas när vi förbränner fossila bränslen.<br />
97. Vad är växthuseffekten och varför ökar den?<br />
98. Ge exempel på biobränslen och berätta vilka fördelar de har.<br />
99. Hur fungerar avgasrenaren i en bil?<br />
100. Tänk dig att vi hittade massor av vätgas nere i marken. Tror du att det helt skulle lösa<br />
våra energibehov, eller skulle det finnas några problem?
Facit till 100 st <strong>instud</strong>eringsuppgifter i Organisk <strong>kemi</strong><br />
1. Kolföreningar kan man bland annat i hitta mat, kläder, bränslen, plaster, växter och djur.<br />
2. Organiska ämnen är ämnen som innehåller kolatomer. Organisk <strong>kemi</strong> handlar om sådana<br />
ämnen.<br />
3. De tre vanligast formerna av kol är diamant, grafit och amorft kol. I diamant bildar kolatomerna<br />
en kristall där alla atomer sitter hårt ihop i ett stabilt nätverk. Kolatomerna i grafit sitter däremot<br />
ihop i platta lager där lagren kan glida över varandra. I amorft kol sitter kolatomerna huller om<br />
buller.<br />
4. Grafit finns exempelvis i smörjmedel, elektroder och blyertspennor. Diamant finns i smycken,<br />
glasskärare och borrar.<br />
5. Träkol består till största delen av amorft kol där kolatomerna sitter huller om buller. Det kan<br />
framställas genom att trä hettas upp utan tillgång till syre.<br />
6. I fullerener bildar kolatomerna 5- och 6-hörningar som sitter ihop i en molekyl som liknar en<br />
fotboll. Nanorör är smala rör av kolatomer. Karbyner är kedjor av kolatomer där varje kolatom<br />
sitter ihop med sin granne med flera bindningar.<br />
7. Kolatomen kan binda fyra andra atomer samtidigt. Kolatomerna kan dessutom kopplas ihop i<br />
långa kedjor. Tack vare de egenskaperna kan kol bilda enormt många olika föreningar.<br />
8. De enklaste kolföreningarna innehåller bara kol- och väteatomer.<br />
9. De fyra första kolföreningarna i alkanserien är metan, etan, propan och butan.<br />
Molekylformlerna är CH4, C2H6, C3H8 respektive C4H10. För strukturformler, se i din översikt<br />
över de <strong>org</strong>aniska ämnena, dvs det första häftet du fick då vi började den här kursen.<br />
10. Metan används till bränsle och etan till plasttillverkning. Propan och butan säljs som gasol och<br />
används som bränsle.<br />
11. Gaserna i alkanserien har 1–4 kolatomer medan vätskor har 5–16 kolatomer. När alkanerna har<br />
17 kolatomer eller fler är de fasta ämnen.<br />
12. En alkan med 14 kolatomer har 30 väteatomer.<br />
13. Isomerer är molekyler som har samma molekylformel men olika strukturformler. Man kan<br />
också säga att de innehåller precis samma atomer men atomerna sitter ihop i lite olika ordning.<br />
14. Det kan finnas fem isomerer av hexan (C6H14). Om du har fått fler än fem är det några som blir<br />
likadana om du vänder på dem. (Namnet på de fem isomererna är: hexan, 2-metylpentan, 3metylpentan,<br />
2,2-dimetylbutan, 2,3-dimetylbutan. Din lärare kan förklara och rita<br />
strukturformler för de fem isomererna.)<br />
15. En dubbelbindning är när två atomer binds ihop med hjälp av två bindningar istället för en.<br />
16. Acetylen och etyn är de två namnen på det kolväte som används vid svetsning.<br />
17. Alkener är kolväten som innehåller en dubbelbindning. Alkyner har en trippelbindning.<br />
18. Omättade kolväten har minst en dubbel- eller trippelbindning mellan två kolatomer. Både<br />
alkener och alkyner är omättade. I mättade kolväten finns det bara enkelbindningar mellan<br />
kolatomerna. Alkaner är alltså mättade.<br />
19. I ”meten” skulle det bara finnas en enda kolatom, och därför kan det inte finnas någon<br />
dubbelbindning mellan två kolatomer som ändelsen -en säger. Detsamma för metyn, fast då<br />
handlar det om en trippelbindning.<br />
20. Stenkol är en blandning av rent kol (amorft kol) och omättade kolväten.<br />
21. Råolja består till största delen av mättade kolväten.
22. Den kallas oljeraffinaderi. Där delas råoljan upp i olika grupper av kolväten. Grupperna kallas<br />
fraktioner. Metoden bygger på att kolvätena i oljan har olika kokpunkter. Därför är destillation<br />
en bra separationsmetod. Eftersom man får flera olika fraktioner kallas den fraktionerad<br />
destillation.<br />
23. Fossila bränslen är olja, stenkol och naturgas. De har bildats av döda växter och djur som för<br />
miljontals år sedan samlades på botten av sjöar, hav och träskmarker. Brist på syre, hård<br />
sammanpressning och värme förvandlade dem långsamt till olika kolväten.<br />
24. Torv är växter som bara delvis förmultnat men inte pressats samman på samma sätt som<br />
exempelvis stenkol. På mycket lång sikt kan torven omvandlas till stenkol.<br />
25. Oktantal är ett mått på bensinens kvalitet. Bensinen jämförs med två olika kolväten – heptan<br />
med oktantalet 0, och isooktan med oktantalet 100.<br />
26. Vi skulle inte ha sådana bilar, flygplan och fartyg som idag och inte sådana kolkraftverk som<br />
används på många håll i världen. Historien från 1700-talet och framåt skulle se väldigt<br />
annorlunda ut. Eftersom det inte fanns något stenkol, skulle vi inte ha fått den industrialisering<br />
som började då, utan världen skulle antagligen vara mycket mer "gammaldags". Antagligen<br />
skulle vi utveckla andra energikällor, som vindenergi, solenergi och olika sorters kärnkraft.<br />
Kanske skulle de energikällorna ha blivit betydelsefulla mycket tidigare än vår nuvarande värld.<br />
Men det skulle också ha varit mycket svårare att få fram dem, när det inte fanns industrier av<br />
vår typ.<br />
27. Alkoholmolekylen innehåller alltid minst en OH-grupp.<br />
28. Metanol och etanol är de två enklaste alkoholerna. Metanol har en kolatom (CH3OH) och kallas<br />
även träsprit. Etanol har två kolatomer (C2H5OH) och ingår i alkoholhaltiga drycker.<br />
29. Metanol och glykol är två mycket giftiga alkoholer.<br />
30. Etanolen i öl och vin uppkommer genom att jästsvampar förvandlar socker till alkohol och<br />
koldioxid.<br />
31. Alkoholer kan framställas av växter och behöver därför inte ta slut. Dessutom ökar dessa<br />
bränslen inte koldioxidhalten i luften.<br />
32. Glykol och glycerol är två exempel på alkoholer som innehåller mer än en OH-grupp.<br />
33. Butanol består av 4 kolatomer mättade med väte och en OH-grupp; CH3–CH2–CH2–CH2–OH<br />
(C4H9OH)<br />
34. Att det finns två isomerer av propanol beror på att OH-gruppen antingen kan sitta på den<br />
mittersta kolatomen eller den yttersta.<br />
35. Äppelsyra, citronsyra och vinsyra finns i frukter. Ättiksyra finns i gurkinläggningar och<br />
stearinsyra finns i stearinljus.<br />
36. Stearin är en blandning av stearinsyra med 18 kolatomer och palmitinsyra med 16 kolatomer.<br />
37. Myrsyra (HCOOH) finns i myror och nässlor. Etansyra (CH3COOH) finns i ättika och vinäger.<br />
38. Vinäger görs av vin som får surna i kontakt med luftens syre. Då förvandlas alkoholen i vinet<br />
till ättiksyra.<br />
39.
40. En ester är en förening mellan en alkohol och en karboxylsyra. Naturliga estrar finns bland<br />
annat i frukter, konstgjorda estrar finns i godis, läsk och glass.<br />
41. En ester kan till exempel bildas genom att man låter ättiksyra regera med etanol. Då bildas<br />
estern etyletanoat.<br />
42.<br />
CH3COOH (syra) + C2H5OH (alkohol) 3COOC2H5 (ester)<br />
CH3–CH2–COO–CH2–CH3.<br />
Om din formel är spegelvänd jämfört med den ovan är den ändå rätt, men <strong>kemi</strong>sterna brukar rita<br />
den åt det här hållet.<br />
43. Kolhydrater, fetter, proteiner och nukleinsyror är de ämnesgrupper som bygger upp allt levande.<br />
44. Med bio<strong>kemi</strong> menas livets <strong>kemi</strong>. Inom bio<strong>kemi</strong>n tittar man framför allt på de mycket stora<br />
<strong>org</strong>aniska ämnen som finns i levande <strong>org</strong>anismer.<br />
45. Socker, stärkelse och cellulosa är exempel på vanliga kolhydrater.<br />
46. Energin i vår mat kommer ursprungligen från solen.<br />
47. Vid fotosyntesen fångas solenergi in av växterna. I de gröna bladen omvandlas koldioxid från<br />
luften och vatten från marken till druvsocker och syrgas. Energin lagras i druvsockret. Formel<br />
för fotosyntesen kan skrivas så här:<br />
Koldioxid + vatten + sol<br />
6 CO2 + 6 H2 6H12O6 + 6 O2<br />
48. En enkel sockerart är en enstaka ”socker-byggsten”. Den innehåller oftast 6 kolatomer. Glukos<br />
(druvsocker) och fruktos (fruktsocker) är exempel på enkla sockerarter.<br />
49. "Dubbla sockerarter" består av två enkla sockermolekyler som kopplats ihop. Sackaros<br />
(rörsocker) och laktos (mjölksocker) är exempel på dubbla sockerarter.<br />
50. Stärkelse och cellulosa består av tusentals druvsockermolekyler som kopplats ihop i långa<br />
kedjor. Det som skiljer de två kolhydraterna är hur druvsockermolekylerna kopplats samman.<br />
Stärkelse är växtens energilager, medan cellulosa används som stödjande ämne (fibrer) i växten.<br />
51. När en glukosmolekyl reagerar med syre i kroppen bildas sex koldioxidmolekyler och sex<br />
vattenmolekyler.<br />
52. För att få energi när man anstränger sig förbränner kroppen druvsocker. Det går snabbt. Därför<br />
får man snabbt extra energi om man äter druvsocker. Stärkelsen i pastan kan sönderdelas till<br />
druvsocker och sedan förbrännas, men det tar längre tid. Men det gör också att energin i pastan<br />
räcker under längre tid. Därför passar den bra till ett maratonlopp.<br />
53. Kroppens överskottsenergi lagras som fett. Fettet blir ett energilager men fungerar också som<br />
värmeisolering och ”stötdämpare”. Fetter bygger även upp cellernas membraner och används<br />
vid hormontillverkning.<br />
54. I växternas frön hittar man växtfetter. Exempel är sojabönor, oliver, raps- och linfrön.<br />
55. Ämnen som lätt blandar sig med vatten kallas vattenälskande. De ämnen som inte gillar vatten<br />
kallas vattenavvisande.<br />
56. Fettmolekylen är en ester av alkoholen glycerol och tre fettsyror (se bild på sidan 192 i<br />
grundboken, sidan 100 i lightboken). Fettsyrorna kan vara av många olika slag.
57. I mättade fetter finns det bara enkelbindningar mellan kolatomerna i fettsyrorna. I omättade<br />
fetter finns det en eller flera dubbelbindningar. Omättade och fleromättade fetter är nyttigare för<br />
oss. Sådana fetter finns det gott om i växter. Djurfetter är oftare mättade.<br />
58. Den feta känslan beror på att ämnena innehåller långa kolvätekedjor. Sådana molekyler vill inte<br />
gärna blanda sig med vatten. Fetter, fettsyror och oljor (kolväten) är några exempel.<br />
59. Det får plats mer energi i 1 gram fett än i 1 gram stärkelse. Därför kan man spara mer energi i<br />
fett utan att det väger så mycket. Men det är enklare att tillverka stärkelse och det går fortare att<br />
få fram energin ur stärkelsen. Eftersom djur behöver röra på sig (för att få mat eller fly undan<br />
från rovdjur) är det bra om de inte väger så mycket. Därför lagrar de energin som fett. Växter<br />
behöver inte röra sig, utan de kan använda stärkelse. Undantaget är växternas frön. För att fröna<br />
ska kunna spridas lång väg är det bra om de väger mindre, och därför lagrar de sin energi som<br />
fett.<br />
60. Kött, fisk, ägg, ost och bönor innehåller mycket proteiner.<br />
61. Byggstenarna i proteinerna kallas aminosyror. Ett protein består av en lång kedja av olika<br />
aminosyror.<br />
62. Proteinerna byggs upp av 20 olika aminosyror som kopplas ihop i långa kedjor, som kan bestå<br />
av flera hundra aminosyror. Proteinet får olika form beroende på vilka aminosyror som ingår.<br />
En del proteiner ser ut som ett dragspel, andra som långa spiraler. Formen avgör proteinets<br />
funktion i kroppen.<br />
63. Alla enzymer är proteiner. Det är de som sköter om alla <strong>kemi</strong>ska reaktioner i kroppen. Proteinet<br />
hemoglobin sköter transporten av syre i kroppen, andra proteiner bygger upp kroppens muskler.<br />
64. Om proteinerna värms så koagulerar de – proteinet klumpas ihop och stelnar. Det händer till<br />
exempel när du kokar ägg eller om du råkar tvätta en ylletröja för varmt.<br />
65. DNA är en nukleinsyra som finns i alla celler. Det fungerar som ett slags ritning för<br />
tillverkningen av alla proteiner som behövs i kroppen.<br />
66. Essentiella (nödvändiga) aminosyror är sådana aminosyror som kroppen inte kan framställa<br />
själv. Man måste därför få i sig dem med maten. 9 av de 20 aminosyrorna är essentiella.<br />
67. Fett och kolhydrater innehåller inget kväve, vilket alltid måste ingå i proteinerna.<br />
68. Enzymerna styr de <strong>kemi</strong>ska reaktionerna i kroppen. Vissa sönderdelar ämnen, andra bygger upp<br />
ämnen. För att kunna styra vilka reaktioner som ska ske i kroppen måste enzymerna kunna<br />
”stängas av” och ”slås på”. På så sätt kan reaktionerna anpassas till kroppens behov vid ett visst<br />
tillfälle.<br />
69. Vitaminer är en grupp små <strong>org</strong>aniska ämnen som kroppen behöver små mängder av för att vi<br />
ska må bra.<br />
70. Mineralämnen är o<strong>org</strong>aniska ämnen som kroppen behöver för att vi ska må bra.<br />
71. En del vitaminer fungerar som medhjälpare till enzymer, medan andra är råvaror för<br />
tillverkningen av olika ämnen i kroppen. Vitaminer skyddar också mot så kallade fria radikaler i<br />
kroppen.<br />
72. Fria radikaler är ”trasiga” molekyler som kan orsaka skador på andra molekyler i kroppen. A-<br />
C- och E-vitaminer och mineralämnet selen kan förhindra deras skadliga effekt.<br />
73. Mineralämnena kalcium och fosfor behövs för att bygga upp skelettet. Järn behövs för att<br />
hemoglobinet i blodet ska fungera. Selen skyddar mot fria radikaler.<br />
74. A-vitamin behövs för att tillverka ljusmottagarna i ögat. Om man äter för lite A-vitamin<br />
fungerar ljusmottagarna dåligt och man får svårt att se i svagt ljus.<br />
75. Varje vitamin har sina bestämda funktioner och behövs bara i liten mängd. Om man är sjuk av<br />
någon annan anledning än vitaminbrist kan inte extra vitaminer göra någon nytta.<br />
76. Smuts består till största delen av feta ämnen eller små partiklar som är inbäddade i fett.
77. Vatten kan inte lösa feta ämnen eftersom de är vattenavisande. Utan tvål blir alltså sådan smuts<br />
kvar på kroppen.<br />
78. Tensiderna har en vattenälskande del och en fettälskande del. Den fettälskande delen kan tränga<br />
in i fettet. Den vattenälskande delen vänds däremot utåt mot vattnet som ett skal. Det gör att de<br />
små ”smutspaketen” kan sköljas bort med tvättvattnet. (Se bild i boken) Tensider minskar också<br />
vattnets ytspänning och gör på så sätt vattnet ”våtare”.<br />
79. Enzymer ser till att fläckar som innehåller proteiner sönderdelas.<br />
80. Tensiderna bäddar in det feta margarinet och vänder sin vattenälskande del utåt. Då kan<br />
margarin och tensider tillsammans sköljas bort av vattnet. Enzymerna i tvättmedlet sönderdelar<br />
proteinet i äggfläcken så att smådelarna sedan kan sköljas bort av vattnet. Om ändå inte allt går<br />
bort hjälper blekmedlet till att göra fläcken osynlig.<br />
81. Grundbeståndsdelen i nästan allt smink är en emulsion av fett och vatten.<br />
82. Huden behöver fukt och tillverkar en egen ”fuktkräm” som kallas talg. Men när vi tvättar oss<br />
tvättar vi bort talgen. Om man stryker på fuktkräm hålls fukten kvar mellan huden och krämen.<br />
83. Puder och nagellack är inte några emulsioner.<br />
84. Rengöringsmjölk är en tunn emulsion av flytande fett i vatten. Fettet i emulsionen löser upp det<br />
fett som finns i sminket som sedan lätt kan sköljas bort.<br />
85. Här får du själv välja bland de produkter som nämns på sidorna 204–207 i grundboken. Du kan<br />
även titta på innehållsdeklarationen på några kosmetikaprodukter och försöka lista ut vad de<br />
innehåller.<br />
86. Organiska lösningsmedel löser upp fetter i cellmembranen som skyddar cellerna. Effekten<br />
märks tydligast i hjärnan.<br />
87. Biologiska gifter stör ofta kroppens signalämnen.<br />
88. Hygieniska gränsvärden talar om hur mycket det som mest får finnas av ett visst ämne eller en<br />
blandning i arbetsmiljön. Det är ett mått på hur höga halter en människa kan utsättas för utan att<br />
riskera skador.<br />
89. Det mesta av den <strong>kemi</strong>ska energin har bildats med hjälp av energi från solljuset. Solenergin<br />
omvandlas till <strong>kemi</strong>sk energi vid fotosyntesen.<br />
90. Snabb förbränning med öppen eld och långsam förbränning i kroppens celler (cellandningen).<br />
91. I fotosyntesen använder växterna solenergin för att bygga energirika druvsockermolekyler av<br />
koldioxid i luften och vatten från marken. Samtidigt bildas även syrgas. Formeln kan skrivas:<br />
6 CO2 + 6 H2 6H12O6 + 6 O2<br />
92. Kemisk energi är den energi som finns bunden i <strong>kemi</strong>ska ämnen. När något brinner frigörs den<br />
<strong>kemi</strong>ska energin och omvandlas till ljus- och värmeenergi.<br />
93. Tack vare enzymer kan förbränning ske i kroppen vid 37 °C. Enzymerna hjälper<br />
syremolekylerna att reagera med sockermolekylerna. När druvsockret förbränns bildas<br />
koldioxid och vatten.<br />
94. Kolatomer finns i atmosfären i form av koldioxid. Den fångas upp av växterna som med hjälp<br />
av fotosyntesen omvandlar koldioxiden till olika kolhydrater. Kolhydraterna äts av djur och<br />
människor och förbränns då till koldioxid vid cellandningen. Koldioxiden andas ut och kommer<br />
åter till luften. Döda växter och djur sönderdelas av nerbrytare till koldioxid. Koldioxiden tas<br />
sedan åter upp av växer varvid kretsloppet är fullbordat. Den koldioxid som sedan miljontals år<br />
funnits bunden i fossila bränslen frigörs när vi eldar med dessa bränslen. (Se kretsloppsbild i<br />
boken).<br />
95. Det var speciella bakterier i haven som för flera miljarder år sedan började omvandla gasen<br />
koldioxid till syrgas. Det var början på fotosyntesen. När växterna sedan utvecklades fortsatte<br />
de omvandla koldioxid till syre.
96. Vid förbränning av fossila bränslen bildas alltid koldioxid och vatten, men ofta även giftiga<br />
gaser, som kolmonoxid, svaveloxider och kväveoxider.<br />
97. Växthuseffekten orsakas av olika gaser i atmosfären som hindrar värme från att stråla ut från<br />
jordklotet. Att växthuseffekten ökar beror på att vi släpper ut allt mer växthusgaser som<br />
koldioxid, freoner och metan i atmosfären. Den ökande växthuseffekten kan medföra att<br />
medeltemperaturen kommer att stiga på jorden.<br />
98. Ved, träavfall, metanol och biogas är exempel på biobränslen. Den koldioxid som bildas då de<br />
förbränns ökar inte mängden koldioxid i luften. Det beror på att den bildade koldioxiden tas upp<br />
när nya biobränslen växer.<br />
99. Med hjälp av en katalysator ser den till att förbränningen blir fullständig. Den innehåller en<br />
”burk” med en mycket stor yta av platina. Den ytan kan hålla föroreningsmolekyler så att de får<br />
en större chans att träffa på syre.<br />
100. Transporterna och användningen av vätgas skulle vara besvärliga eftersom gasen är så<br />
brandfarlig. Om den nästan helt ersatte andra energikällor skulle det bli så stora mängder<br />
vattenånga att det troligen skulle påverka vårt väder. Dessutom skulle vätgasen ändå ta slut<br />
någon gång, så vi blev tvungna att utnyttja förnybara källor istället.