KONSTEN ATT SKRIVA EN KROG - Västsvenska Handelskammaren
KONSTEN ATT SKRIVA EN KROG - Västsvenska Handelskammaren
KONSTEN ATT SKRIVA EN KROG - Västsvenska Handelskammaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Mattsson var oerhört uthållig eftersom<br />
han trodde så starkt på idén. Den<br />
uthålligheten hade knappast ett börsnoterat<br />
företag haft. Det visar också något<br />
som är viktigt för oss, att innovationer<br />
kräver tid!<br />
Henrik Billger kom själv till Santa<br />
Maria 1995, och det första han tog sig<br />
an var att skapa en varumärkesplattform.<br />
Företagets produkter behövde<br />
samlas i ett enhetligt uttryck.<br />
årEn soM FöljDE blev hektiska. Man<br />
kom in på den norska marknaden<br />
med tacos, men även kryddorna under<br />
namnet Spicy World började så smått<br />
utvecklas, och täckte in allt fler matregioner<br />
som Thai och India. 2001 bytte<br />
hela företaget namn till Santa Maria.<br />
– Fokus har hela tiden legat på att<br />
skapa nyheter. Det är en nyckel till våra<br />
framgångar. Så länge man är duktig<br />
i sin kategori och levererar nyheter<br />
hänger man med. Blir man lat, då är<br />
det kört.<br />
Två huvudkategorier etablerades:<br />
mexikanskt, som fortfarande var nytt<br />
och utvecklingsbart, och kryddor, en<br />
mycket nischad del av livsmedelsbranschen<br />
som man kunde bra och hade<br />
idéer om att utveckla.<br />
Svenskens ökande resande och nyfikenhet<br />
på ny mat var en bra grund för<br />
att utveckla<br />
kryddsortimentet.<br />
Santa Maria<br />
struntade i att<br />
tänka lågpris<br />
som flera<br />
europeiska<br />
kryddprodu-<br />
henrik billger<br />
center gjorde,<br />
vilket visade sig vara fel väg att gå.<br />
– Vi fokuserade istället på nya<br />
blandningar, på inspiration och på att<br />
brödbaK i miLJonKLass<br />
liba bröd är företaget som gått från en<br />
liten familjeangelägenhet till 37 anställda<br />
och en omsättning på 37 miljoner kronor.<br />
grundaren och delägaren nasif Fadel<br />
kom till Sverige på flykt undan det krigshärjade<br />
libanon, och efter att förgäves<br />
sökt jobb i det nya landet satsade han på<br />
sin egen grundkompetens.<br />
– i min familj har vi varit bagare i fem<br />
generationer, så det var tämligen självklart<br />
att börja baka orientaliskt bröd.<br />
den stora efterfrågan i invandrarbutikerna<br />
drev på utvecklingen, och så<br />
småningom började brödet säljes även<br />
hos de stora matkedjorna. idag säljs nasifs<br />
bröd hos de stora livsmedelskedjorna<br />
axfood, ica och coop. det är resultatet<br />
av en större satsning, som blev möjlig<br />
då ett kloster i libanon(!) gick in som<br />
delägare. 2003 ombildades företaget till<br />
ett aktiebolag, och det libanesiska tunnbrödet<br />
som liba bröd tillverkar är numera<br />
mönsterskyddat.<br />
folk ville bli sin egen kock hemma i<br />
köket. För även om svensken lägger allt<br />
mindre tid på matlagning är intresset<br />
rekordstort. Framtiden då? enligt<br />
Henrik Billger är det tex-mex som<br />
kommer att röra mest på sig. Detta<br />
trots att Santa Maria redan dominerar<br />
marknaden.<br />
– Det finns oerhört mycket att göra.<br />
Mexikansk mat är på gång även på hög<br />
gastronomisk nivå, och jag ser mycket<br />
spännande utmaningar där för oss.<br />
Svensk tex-mex har inte mycket att<br />
göra med originalet. Och det är ingen<br />
mer medveten om än folket på Santa<br />
Maria.<br />
– Nej, så här äter man inte den maten<br />
i Mexiko. Vi skickar kontinuerligt dit<br />
spejare på studiebesök. Vad jag dock<br />
kan säga att vi idag verkligen behärskar<br />
tekniken, hur man gör produkterna.<br />
Det säger mexikaner som besökt oss –<br />
nu har vi inte mer att lära er!<br />
79
Change language