KONSTEN ATT SKRIVA EN KROG - Västsvenska Handelskammaren

Ett jubileumsmagasin från 

Västsvenska Handelskammaren 

om det dynamiska näringslivet 

i vår region. 108 sidor packade 

med kreativitet och framtidstro! 

NUDIE 

och det västsvenska 

modeundret 

Hisingens 

okända 

fordonsfabrik 

Konsten 

att sKriva 

en Krog 

niMbus tar 

ledningen i 

Miljöracet 

Mer hjärna än järn – västsvenskt näringsliv i förvandling 

design ∙ kOnst ∙ Webb ∙ fOrskning ∙ subkultur ∙ sill

West side stories är ett magasin från Västsvenska Handelskammaren, producerat 2011 av Welcom. 

ansvarig utgivare: Johan Trouvé Projektledare: Mårten Andersson redaktör: Anders Westgårdh Produktionsledning: 

Camilla Lidén ad: Gavin Smart Layout och original: Maria Graf texter: David Björklund, Olivia 

Krantz, Johan Lind, Peter Wennö, Anders Westgårdh, Adam Wladis. Foto: Magnus Andersson (56), Jan 

Berg (26, 55), Johan Fowelin (11), Christer Hallgren (30-32), Jacob Karström (82-83), Peter Lennby 

(29), Johan Lind (omslag, 7, 9, 22-23, 36-37, 49, 58-59, 61, 66, 68, 69, 71, 72-73, 79, 88-89, 91, 92-93), 

Mats Lundqvist (57), Ulf Nilsson (56), Malin Robertson Harén (34), Theo Rosengren (52-53), Henrik 

Rylander (104-105), Superstudio (24), Mikael Tidqvist (64, 65), Anders Westgårdh (20, 33, 74-75), 

övriga bilder från respektive företag. tryck: Strokirk-Landströms i Lidköping Papper: Munken Polar 

Rough, 90 g (inlaga), 150 g (omslag)

VästsVerige är fantastiskt! 

Västsverige är fantastiskt! Det upplever jag varje vecka, ja näst intill varje dag, 

genom att träffa alla de duktiga näringslivspersoner och deras företag som finns i 

regionen. Tyvärr är de flesta okända för den breda allmänheten och media vill heller 

inte skriva om framgångssagorna. 

Genom detta magasin, West Side Stories, vill vi under vårt 350-årsjubileum fira 

alla duktiga personer och företag genom att berätta om några av dem. Samtidigt 

ska West Side Stories visa det diversifierade näringsliv som vi har i Västsverige. 

Många, inte minst utanför vår region, har uppfattningen att det mest finns sjöfart 

och fordonsindustri i Västsverige. Det är till viss del sant att dessa branscher är 

dominerande, men långt ifrån ensamma. 

Spänningen i det diversifierade näringslivet innebär att du hittar entreprenörerna 

och företagen i såväl Töreboda som Rönnäng och Dalsland. Att besöka dem 

alla skulle ta lång tid. Jag hoppas därför att West Side Stories sparar dig tid, men 

istället ger dig mängder med energi. 

Magasinet är även tänkt för våra ungdomar som funderar på vad de ska göra i 

framtiden, vilka möjligheter finns och vilken utbildning bör de välja? De ska också 

känna stolthet och framtidstro för den västsvenska regionen. För vart i världen de 

än väljer att resa för utbildning eller annat syfte, så vill vi att de återvänder med sin 

kompetens till Västsverige. Här finns stora möjligheter att utveckla sig själv 

liksom fantastiska möjligheter för familj och fritid. 

Handelskammaren arbetar med politisk påverkan. West Side 

Stories är ett exempel på att vi vill lyfta det som är positivt, det vi 

kan bygga vidare på i framtiden. Därför släpper vi skriften vid 

vårt 350:de årsmöte, precis i början av vårt visionsarbete som 

ska visa på näringslivets vision för kommande generationer. Vi 

har bestämt oss för att West Side Stories skall leva vidare digitalt. 

Det innebär att det finns plats för fler goda exempel. Hjälp 

oss att förmedla dem genom att höra av dig till oss. 

Att sprida kunskap och öka stoltheten och tron om vår framtid 

är så viktigt att jag hoppas att du lämnar magasinet vidare till 

någon i ditt nätverk, att du hjälper till att sprida goda exempel. 

Storytelling när det är som bäst, om näringslivet i väst! 

Johan Trouvé 

VD Västsvenska Handelskammaren

i den digitala frontlinjen s. 6-15 

vägvisare för en hållbar framtid 

kulturens entreprenörer 

porten till (och från) världen 

det västsvenska modeundret 

från idéfrö till färdiga företag 

unika upplevelser som lockbete 

maten, drycken och njutningen 

vattendriven utveckling 

med design som drivkraft 

s. 24-35 

s. 88-97 

s. 36-43 

s. 44-57 

s. 98-107 

s. 16-23 

s. 58-65 

s. 66-75 

s. 76-87

i den digitala frontlinjen 

Göteborg och Västsverige var snabbt ur 

startblocken när racet började för snart 20 år 

sedan. Idag är vår region välkänd som ett kreativt 

kraftfält inom den digitala sfären, inte minst för 

specialistverksamheter som anlitas av kunder 

över hela världen.

KoKoKaKas 

kreationer 

DomINErar DIgItalt 

Kokokaka. Digital reklam. Digitalt under. 

Sverige. Västsverige. Göteborg. 

Kokokaka. Cannes Lions. Burberry. Wrangler. 

Kokokaka. Kokokaka? 

Det stämmer, så heter landets kanske mest framstående 

digitala produktionsbolag och webbyrå.

I en källarlokal mitt i centrala Göteborg sitter ett tjugotal 

personer och gör kampanjsajter som får folk världen över att 

höja på ögonbrynen. Tillsammans med Markus Hasselblom 

startade Jimmy Herdberg Kokokaka 2001, i IT-kraschens 

efterdyningar. Deras ambition var att ”ljudsätta internet” 

eftersom det inte var någon som hade gjort det. 

Tajmingen var bra. Forsman & Bodenfors hade precis lagt 

ned sin interna webbproduktion. Kokokaka kom in i matchen 

och blev leverantörer av välproducerat webbmaterial till Forsman 

& Bodenfors. Samarbetet pågår fortfarande, men runt 

2007 började Jimmy och Markus känna att det var dags för 

Kokokaka att skaffa egna kunder, inte bara vara ett produktionsbolag. 

– I Sverige är vi bra på idéer och kan ännu så länge konkurrera 

med produktioner för att det finns spetskompetens och 

innovationskraft. Men andra länder kommer ifatt. I längden 

tror jag att det är svårt att enbart konkurrera på produktioner. 

Så vi kände att det var bättre att satsa på idéer och koncept, 

säger Jimmy Herdberg. 

Kokokaka riktade in sig på mode och satte upp målet att 

de skulle bli bäst på interaktiv film. 

Och så blev det. Deras mest kända 

kampanj gjorde de åt jeansmärket 

Wrangler och gick ut på att man 

kunde dra och slita i modellen 

Tony Ward. Den belönades med ett 

guldlejon i Cannes för bästa digitala 

kampanj. 

Kampanjen släpptes på en tisdag och på onsdagen var 

Kokokaka i London för ett möte med Burberry. 

– De var helt exalterade över Wrangler-kampanjen och 

frågade om vi hade sett den? Vi sa att vi kände till den ja, 

och efter ett tag fattade de att det var vi som hade gjort den, 

berättar Jimmy Herdberg. Den öppnade många dörrar för oss. 

Det var ingen som hade gjort sådant innan och den har blivit 

väldigt kopierad. 

Om man går in på Kokokakas hemsida med ambitionen 

att reda på hur många utmärkelser de fått, då måste man vara 

beredd på att räkna långt. Till 175, närmare bestämt. Det har 

aldrig varit ett självändamål att vinna priser, Jimmy har aldrig 

ens varit på plats för att ta emot en utmärkelse. Däremot går 

det att se dem som kvitton på att deras arbetssätt, strategi och 

inställning är rätt. 

8 

I DeN DIGITALA FRONTLINJeN 

– Vi har vuxit ganska långsamt, med i snitt två personer per 

år, och har inga ambitioner på att bli en stor byrå. Det som 

är viktigt för oss att är hela tiden vara innovativa och driva 

mediet framåt. Att ta oss an stora utmaningar som vi inte vet 

om de ens är möjliga att genomföra, säger Jimmy Herdberg. 

Och för att inte stanna upp eller fastna i en trygghetsfälla 

med säkra kunder är det med stor omsorg Kokokaka väljer 

sina kunder. 

– Vi får väldigt många förfrågningar men vi sållar stenhårt. 

Det måste vara kunder som utvecklar oss, säger Jimmy som 

berättar att de själva aktivt börjat söka efter egna kunder. Vi 

ska göra det i ännu större utsträckning och bli bättre på det. 

Det känns som att det är viktigt för det kan vara farligt att 

bara ta emot kunder. 

SverIge och väStSverIge är en kraft att räkna med internationellt 

i den digitala reklambranschen. Kokokaka har en 

stor del i det digitala undret, dels som egen byrå och dels som 

producenter åt andra. 

Branschen är i ständig förändring. För bara två år sedan 

"De var exalterade över kampanjen och undrade 

om vi sett den? Vi sa att vi kände till den. efter 

ett tag förstod de att vi hade gjort den." 

syftade ett begrepp som digital reklam uteslutande på reklam 

på internet. Men så kom de smarta telefonerna med iPhone i 

spetsen och sedan iPad. Över en natt skapades nya möjligheter 

att kommunicera på, från helt nya plattformar. Jämfört med 

för tio år sedan är branschen stabilare och värderingarna av 

företagen bygger på verkliga värden, inte galna spekulationer 

som helt saknar förankring. 

De digitala medierna är framtiden, säger den som talar i 

klichéer. Sanningen är att ”framtiden” är nu och internet med 

sin snabbhet och föränderlighet är en fullt integrerad del av 

människors liv. För företag som vänder sig till yngre målgrupper 

är det av högsta vikt att inse det, livsviktigt, rent av. 

Ta Burberry som exempel. De marknadsförde sig nästan 

uteslutande genom tryckta medier fram till för två år sedan. 

– De har ändrat hela företaget för att anpassa sig till det

digitala. Nu filmar och plåtar de allt, vartenda klädesplagg, 

säger Jimmy. 

Med surfplattornas intåg har allt fler digitala magasin börjat 

dyka upp. För webbyråer som Kokokaka gäller det att hitta 

sätt att utnyttja denna nya plattform till att kommunicera på. 

Och att få företagen som annonserar att förstå hur man kan få 

de olika plattformarna att samverka. 

– Med alla nya digitala enheter kommer flera nya kanaler 

som man kan kommunicera i. Just nu satsar vi mycket på att 

göra den traditionella stillbilden rörlig. Det ska vara samma 

upplevelse i det digitala mediet oavsett plattform. 

På kokokaka fInnS inga planer på att göra något annat än 

digitala kampanjer och koncept, med betoning på det digitala. 

De samarbetar med reklambyråer i integrerade kampanjer 

där de står för den digitala delen. Fördelningen mellan egna 

kunder och uppdrag som produktionsbolag är ungefär 50/50. 

Och utvecklingen går mot fler egna kunder och mindre pro- 

duktionsuppdrag. Kokokaka gillar att jobba med kunder som 

låter dem vara delaktiga i förändringen och utvecklingen av 

företaget. Drömmen, som blivit till ett uttalat mål, står klar. 

– Vi vill jobba med något av de allra största modeföretagen 

och vara deras digitala designer. Verkligen vara en stor del i 

företagets utveckling och sättet som de kommunicerar på, 

säger Jimmy Herdberg. 

Progressivitet och innovation. Någon skulle kunna hacka 

in de orden med snirkliga bokstäver i ett stort trästycke och 

spika upp det ovanför entrén till Kokokaka. 

– Vi har alltid haft som mål att driva utvecklingen av 

mediet framåt. ett annat mål är att inför ett projekt tänka ut 

vilka drömpersoner vi helst skulle vilja samarbeta med. Och 

sedan verkligen försöka få till det. Det blir bra om vi lyckas 

samtidigt som själva processen är lärorik, säger Jimmy. Det 

digitala undret är en realitet och för att det ska fortsätta att 

vara svenskt krävs en fortsatt utveckling av personer som sätter 

innovation före inkomst. 

9

I göteborg är det digitala undret starkt. Här finns människorna 

med de riktigt bra idéerna och de som 

kan omsätta dem i snygga och banbrytande produktioner. 

På Forsman & Bodenfors står man för det förstnämnda. 

– Vår ansats är alltid att göra reklam som syns och 

märks. Det gäller att hitta uttryckssätt som gör skillnad 

så att folk reagerar på reklamen, säger Stefan Thompson. 

vad är det som har gjort er till världens bästa digitala 

reklambyrå? 

– Jag tror att det beror på att vi alltid låter idén styra. 

Vi nöjer oss aldrig med att göra reklam som är good 

enough. Vi vill alltid ta det till nästa steg och bryta gränserna. 

Reklamen ska kännas smart och genomtänkt. 

varför är Sverige så bra på digital reklam? 

– Det har blivit en sorts spiral där det ena ger det 

andra. Tack vare att vi i Sverige är så bra på produktions- 

De gav oss tre projekt och sa att vi själva fick välja vilket vi. 

Idékraft spränger gränser 

Utmärkelserna haglar över forsman & bodenfors som numera kan titulera 

sig världens bästa digitala reklambyrå, enligt the gunn report. 

– Det är helt fantastiskt stort. nästan lite omtumlande, faktiskt, säger 

Stefan thompson, digital innovatör på forsman & bodenfors. 

10 

sidan kan vi på reklambyrån helt fokusera på idéerna. Vi 

tänker likadant i det hänseendet att vi vill göra skillnad 

och vara innovativa i vårt vardagliga arbete. 

är du en kamprad eller Duell-typ om vi tittar på den 

digitala reklamens utveckling? 

– Jag tror att det kommer att öppnas upp helt nya sätt 

att kommunicera på. Exakt hur vet jag inte, men jag har 

mina teorier – som jag håller för mig själv ett tag till. Ta 

bara en sådan sak som mobila kampanjer. För ett halvår 

sedan fanns inte det. Det har ökat snabbt på väldigt kort 

tid och kommer att fortsätta att öka. Vi är på väg att 

lämna den vanliga datorn. Från begreppet dator till digitala 

enheter. Allt mer flyttas över till mobilen som man 

har med sig. Vi har bara sett början på denna utveckling. 

– Vi kommer absolut inte att vila på gamla meriter. Vi 

fortsätter på samma sätt som nu. Att hela tiden sträva 

efter att bryta ny mark och hitta nya sätt att kommunicera 

på.

The Gunn RepoRT 

The Gunn Report är en årligt återkommande rapport 

som rankar alla världens reklambyråer utifrån 

antalet utmärkelser de vunnit under det gångna året. 

The Gunn Report är den ledande måttstocken för 

reklambranschens aktörer. 

Producerar ni era digitala kampanjer internt eller 

externt? 

– Vi har ingen intern produktion utan omger oss med 

externa produktionsbolag. Inför varje projekt letar vi upp 

det produktionsbolag vi tror på bästa sätt kan realisera 

våra idéer. Vi har valt att jobba så för att olika produktionsbolag 

är bra på olika saker. Det ger oss möjligheten 

att jobba med just de som kan leverera bästa möjliga 

resultat till en specifik kund. 

hur kommer forsman & bodenfors att jobba för att 

behålla sin position som branschledare och pådrivare 

av det digitala undret? 

– Vi kommer inte att vila på gamla meriter. Vi fortsätter 

på samma sätt som nu. Att hela tiden sträva efter att 

bryta ny mark och hitta nya sätt att kommunicera på. 

Hela världen fIck spel 

Muskedunder Interactive grundades 2007 och gör 

digitala underhållningsspel som inte kräver att 

man laddar ned dem eller installerar dem. Ligger 

bakom Icy Tower, Facebook-spelet som varje 

månad spelas av miljontals människor. Gör även 

spel till företag och på uppdrag av reklambyråer. 

Muskedunder Interactive är ledande i Sverige för 

företag som gör sociala spel. 

Studioräven blev gaSell 

Bobby är ett digitalt produktionsbolag som gör animationer och 

visuella effekter för rörliga och interaktiva medier. Deras studio är 

den största 3D/VFX-studion i Göteborg. De producerar material 

på uppdrag av reklambyråer och åt egna kunder. Har flera 

gånger utsetts till årets Gasell-företag av Dagens Industri. 

Från göteborg 

tiLL austraLia 

(med titanic) 

Filmgate startade 2006 av 

Sean Wheelan, Andreas Hylander 

och Håkan Blomdahl. 

Alla tre hade stor erfarenhet 

från branschen och bland annat varit med 

och gjort visuella specialeffekter för storfilmer 

som Sagan om ringen-trilogin och King Kong. 

Sedan starten av Filmgate har de gjort visuella 

effekter åt bland andra Lars von Trier och hans 

film Antichrist. Andra exempel är Australia, 

Flickan som lekte med elden, Arn, Beck-filmen 

I stormens öga och Lukas Moodyssons senaste 

film, Mammut. 

aPParnaS Planet 

Mad in Sweden är ett göteborgsföretag som grundades 2008 

och utvecklar applikationer till iPhone, iPad och Andriod. På 

uppdrag av Forsman & Bodenfors har de till exempel gjort applikationer 

till IKEA och Tele2. Själva har de utvecklat Sleep Talk 

Recorder, en applikation som har gjort succé världen över. 

11

Kraschen bLev tiLL big bang 

Det var många som lyfte på ögonbrynen när amerikanska superbyrån CP+B för 

några år sedan valde Göteborg som sitt högkvarter i Europa. 

”Göte-…what?”, undrade utlandet. 

”CP vadå?”, undrade göteborgarna. 

Men för reklambranschens insiders handlade det om ett självklart partnerskap 

mellan två kreativa syskonsjälar. 

DEt hanDlar oM tajming, alltid. Gustav Martner vet 

det. År 2000 var han med och startade en webbyrå i Göteborg. 

Några månader senare sprack IT-bubblan och en hel 

värld darrade. Men den lilla webbyrån med namnet Daddy 

överlevde och växte. 2009 köptes Daddy av Crispin Porter + 

Bogusky, en amerikansk reklambyrå med säte i Colorado och 

allmänt ansedd som en av världens bästa reklambyråer. Daddy 

hade själva etablerat ett världsrykte som digitala innovatörer. 

Idag bär Gustav Martner den vördnadsbjudande titeln executive 

creative director på Crispin Porter + Bogusky europe, 

med ansvar för CP+B på hela den europeiska kontinenten. 

– IT-kraschen i början av 2000-talet gjorde att vi på Daddy 

tvingades jobba ännu hårdare än vi hade räknat med. Och i 

12 

Gustav Martner är en av nyckelspelarna i den västsvenska reklamvärlden. 

efterdyningarna av kraschen uppstod ett behov av webbyråer 

då de stora företagen hade väldiga problem. Vi fick några 

kunder och kunde utifrån det börja bygga upp verksamheten, 

säger Gustav Martner. 

Ur askan i elden, likt små digitala Fenix-fåglar, har Sveriges 

och Västsveriges kreatörer rest sig och på egen hand skapat ett 

digitalt under, sprunget ur grymma digitala produktioner och 

verkligt starka idéer. 

– Avsaknaden av ett Silicon Valley i Sverige gjorde att 

människorna med den digitala kompetensen och kreativiteten 

drogs till reklamen, i stället för att hamna i små start 

up-företag. I Sverige fanns det i stort sett inget riskkapital vid 

denna tidpunkt och den enda bransch där det fortfarande gick

att tjäna pengar var inom reklamen. Och där hamnade många 

av de som är duktiga på att skapa. 

Just det att branschen kraschade kan paradoxalt nog vara en 

av förklaringarna till dess framgångar. Men det är sällan att 

ett fenomen låter sig förklaras så enkelt. 

– Det kan också handla om att det i Sverige fanns, och 

finns, en stark medelklass. Möjligheten att sitta hemma och 

leka med datorn fanns för att familjerna hade råd att köpa en 

dator. Och det är förstås viktigt. Sedan har det fattats en del 

politiska beslut som har gynnat branschen och utvecklingen. 

Till exempel utbyggnaden av bredbandsnätet och personal-pcpaketet. 

Men varför är ni så bra på digital reklam? 

– Det finns bara ett svar på den frågan och det är att vi varit 

duktiga på rekrytera rätt människor. en reklambyrå är summan 

av sina anställda. 

Vad betyder en andraplats i the Gunn report för er? 

– Nu är det inte bara Göteborgs-kontoret utan hela koncernen 

som listats. Men såklart har vi en del i det. Och det är 

där vi måste vara. Det är ett sätt att visa upp sig för potentiella 

kunder. Men att vinna priser är inget självändamål. 

Vad gör ni för att behålla er position i toppen? 

– Vi försöker att hela tiden utmana oss själva och komma 

med nya idéer. Vi försöker också att jobba med kunder som 

är intresserade av att bryta ny mark. Paradoxen är att vi vill 

Fyra svensKa byråer toppar listan över världens bästa digitala 

reklambyråer – varav två är Göteborgsbyråer. Gustav 

Sjöholm, tillsammans med Ann-Sofie Axelsson och Oskar 

Broberg, utgör det Chalmersbaserade forskarlag som 

bestämt sig för att undersöka det digitala undret. Deras 

intresse föddes i och med 2007 års upplaga av The Gunn 

Report. Sverige hade även den gången fyra byråer på tioi-topp-listan 

men inte på lika framstående positioner som i 

rapporten för 2010. Forsman & Bodenfors delar förstaplatsen 

med DDB Stockholm. Andraplatsen innehas av Crispin 

Porter + Bogusky och på fjärdeplats återfinns Farfar. Det 

är inte illa för ett land i Sveriges storleksordning. 

– Mycket av framgången beror på att ett antal svenska 

byråer och individer lyckades vara med och skapa bran- 


göra nytt medan många företag egentligen bara vill göra små 

förändringar av det redan befintliga. Vi tillåter inte oss själva 

att falla tillbaka på gamla grejer som vi redan gjort. 

Är det extra viktigt att vara innovativ när man gör digital 

reklam, jämfört med reklam i de mer traditionella 

kanalerna? 

– Det är alltid viktigt att vara innovativ. Men skillnaden är 

att de digitala medierna är så konversationsburna. Vilket innebär 

att det är de nya idéerna som bryter igenom. Det går inte 

att tjata sig in i någon Twitter-feed. Medan man kan använda 

tv-reklam för att tjata sig in i någons medvetande. 

använder ni externa produktionsbolag eller producerar 

ni materialet själva? 

– Vi producerar det mesta in-house. Vi har valt att göra så 

av den enkla anledningen att då uppstår det kreativitet i alla 

leden. Men ibland tar vi in externa produktionsbolag för att 

det är så roligt eller att vi har för mycket att göra. 

hur tror du att branschen kommer att utvecklas? 

– Att vara en digitalt nischad reklambyrå är numera en 

hygienfaktor för alla reklambyråer. Den mobila revolutionen 

har äntligen kommit. Reklam flyttas över och implementeras i 

den mobila plattformen. Och det som är kul är att det tvingar 

varumärkena att leverera nytta. Det är ingen som laddar 

ner en app om den inte fyller en funktion. Sen att det är en 

öldrickar-app, det må vara hänt, hahaha. 

ForsKare toLKar det digitaLa undret 

schens egna spelregler och sedan behärska dem, säger 

Gustav Sjöholm, projektledare för forskarlaget. 

Själva begreppet, det digitala undret, kommer inifrån 

branschen men också av samtidens behov av att definiera 

och sätta etiketter inom tjänstesektorn. Men det går också 

att se det som en utveckling av det svenska reklamundret 

som det pratades om på 1990-talet. 

– Under 2000-talet har svenska reklamframgångar 

framför allt kommit inom digital reklam. Där har Sverige 

verkligen varit extraordinärt framgångsrikt. Men det räcker 

inte att med att göra bra reklam utan det gäller också 

att vara duktig i att delta i tävlingarna, att vara aktiv i det 

sociala nätverket kring tävlingen och att kommunicera till 

omvärlden hur duktig man är. 

13

Med dröMMen soM drIvkraft 

Kan man starta ett produktionsbolag för att finansiera drömmen om att göra 

en animerad långfilm? Ja, det kan man. Meindbender är ett bevis på det. 

Resan mot långfilmsdrömmen startade i Trollhättan 2006. 

MeIndbenders vd Michael Bengtsson berättar att 

företaget är resultatet av långsiktigt tänkande och 

strategiskt planerande. Det uttalade målet är att göra 

en egenproducerad animerad långfilm. Detta tänkande 

genomsyrar varje fiber av företaget och så även när det 

kommer till potentiella kunder. 

– Har vi möjlighet väljer Meindbender gärna projekt 

som är i linje med den stil och riktning som vi vill att vårt 

egna visuella uttryck ska utvecklas mot, säger Michael 

Bengtsson. 

Fram till i år har Meindbender bara tagit sig an så 

många projekt som krävts för att täcka grundläggande 

kostnader. Förra året gjorde man till exempel endast två 

projekt – ett åt norska Coop och det andra åt Cartoon 

Network. Nu satsar de aktivt på att öka lönsamheten. 

Pengar behövs för att finansiera nästa fas som filmprojektet 

går in i. 

– Mot slutet av året börjar vi att producera en åtta 

14 

Animationsexperterna på Meindbender jobbar mot målet: en egen långfilm. 

minuter lång kortfilm. Förutom att den har en story som 

vi är stolta över, blir filmen ett sorts slutgiltigt test inför 

långfilmen. 

I över fem år har de skrivit manus och finslipat sitt tekniska 

kunnande. De gör alla sina animationer digitalt, fast 

de kallar det inte animationer, utan fotorealistisk cartoon. 

2010, precis som 2009, blev det storslam då Meindbender 

sammanlagt vann fyra guld och ett silver i 

PromaxBDA, som är promotionsfilmernas Oscarsgala 

med tävlande från hela världen. Svensk branschmedia 

rapporterade om de svenska framgångarna då nomineringarna 

tillkännagavs men ”glömde” bort Meindbender. 

De omnämndes varken för nomineringarna eller när de 

faktiskt kammade hem guldmedaljerna. 

– Vi är riktiga doldisar i sammanhanget. Det är delvis 

självvalt för det passar oss bättre. Plus att det hade 

varit häftigt att dyka upp från ingenstans med en färdig 

långfilm som kan mäta sig med det bästa.

det går bra nu 

Även solen har fläckar, men på det hela taget 

ser det bra ut för Göteborg och Västsverige. 

Framtidstron är på historiskt höga nivåer 

och fortsätter växa för varje månad som vi 

distanserar oss från krisåren. 

– Vi är en stark region och vi är på 

frammarsch, säger Johan Trouvé, VD för 

Västsvenska Handelskammaren. 

en av de viktigaste uppgifterna för Handelskammaren är 

att hålla örat mot rälsen och ögonen öppna för trender och 

förändringar som påverkar medlemsföretagen och hela regionen. 

efter de brutala krisåren som följde på den amerikanska 

finanskrisen 2008 ser läget nu ljust ut i regionen. Man ska 

visserligen inte ropa hej, men det finns heller ingen anledning 

att undanhålla de positiva signaler som finns. 

– Optimismen har nu under lång tid legat på en stabilt hög 

nivå. Det sprider framtidstro och gör att företagen vågar satsa, 

konstaterade Johan Trouvé i början av 2011. 

Nyligen bekräftades även att de västsvenska börsföretagen 

har utvecklats mer än dubbelt så positivt som Stockholmsbörsen 

under 2000-talet. Även folkmängden i Västsverige visar 

en stark utveckling. Antalet västsvenskar blir fler och fler för 

varje år och har nu passerat 1,7 miljoner invånare. Detta i en 

tid när andra delar av landet brottas med sjunkande invånarantal. 

Och jobben kommer i allt raskare takt, framförallt inom 

det västsvenska näringslivet. Sedan 1990-talets början har 

det tillkommit 120 000 fler jobb inom näringslivet, medan 

arbetsstyrkan inom offentlig verksamhet (stat, landsting, 

kommuner) är konstant. 

Turist- och besöksnäringen är ett annat område där Västsverige 

ligger i framkant. Statistik från Tillväxtverket visar 

att Västra Götaland var det län som tog emot flest svenska 

fritidsresenärer under 2009. Nästan 16 procent av dem valde 

att besöka Västra Götaland. 


bedömning Från den västsvensKa 

KonJuKturPaneLen t o m 2011 

Under 2008 och 2009 var pessimismen total, men därefter har det 

skett en gradvis förskjutning mot mer optimism. Stämningsläget i det 

västsvenska näringslivet under inledningen av 2011 är nu tillbaka på 

samma ljusa nivå som innan lågkonjunkturen slog till. Det framgår av 

den senaste konjunkturpanelen, där cirka 170 företagsledare i Västsverige 

svarat på frågorna: Hur tror du att den västsvenska konjunkturen 

kommer att utvecklas de närmaste tre månaderna, respektive de 

närmaste tolv månaderna? 

antaL anstäLLda inom oLiKa branscher i 

västsverige 2000 och 2009 

branSch 

Antal anställda 

2000 

Antal anställda 

2009 

Förändring 

2000-2009 

Företagstjänster 59 962 79 371 32 % 

Hotell och restauranger 18 006 23 830 32 % 

Byggindustri 40 407 51 584 28 % 

Personliga och kulturella tjänster m.m. 26 356 32 764 24 % 

Fastighetsbolag 9 975 12 332 24 % 

Företag inom energi och miljö 7 514 9 020 20 % 

Civilia myndigheter och försvaret 32 868 39 188 19 % 

Enheter för vård och omsorg 112 413 130 108 16 % 

Handel 93 588 104 536 12 % 

Informations- och kommunikationsföretag 

23 088 24 148 5 % 

Utbildningsväsendet 76 069 79 228 4 % 

Jordbruk, skogsbruk och fiske 11 198 11 529 3 % 

Kreditinstitut och försäkringsbolag 10 893 10 990 1 % 

Transportföretag 44 400 44 755 1 % 

Tillverknings- och utvinningsindustri 157 264 129 124 -18 % 

Branschutvecklingen i Västsverige har varit mycket gynnsam under 

2000-talet. 14 av 15 branscher hade år 2009 fler anställda än vid 

decenniets början. Företagstjänster, hotell och restauranger, liksom 

byggindustrin noterar de största uppgångarna. Endast tillverkningsindustrin 

hade färre anställda. 

15

vägvisare för en hållbar framtid 

Klimathotet är ett faktum och alla vet att 

utvecklingen måste hejdas. I Västsverige kämpar 

små och stora företag för att ta fram lösningar 

som bidrar till en bättre värld. Följ med till tre 

av de gröna pionjärerna med hållbarhet som 

affärsidé.

Drömmen 

om Elin...

Världens första eldrivna motorbåt är en västsvensk 

innovation som skapar svallvågor i den 

internationella båtbranschen. nimbus har skaffat 

sig ett rejält försprång i det gröna racet. 

KÄrt Barn har många namn. Den formella beteckningen 

lyder Nimbus 27 e-Power, men internt går hon kärleksfullt 

under namnet elin. Som i elektricitet, i stället för diesel. VD 

Magnus Andersson erkänner att han skrattade då produktutvecklingschefen 

Mikael Gustafsson steg in i rummet och föreslog 

att man skulle försöka skapa världens första batteri-drivna 

fritidsbåt. Magnus var ny som VD men visste tillräckligt för 

att inse att det var något som ingen gjort tidigare. 

Mikael stod på sig, satte samman ett team på fyra man och 

offrade åtskilliga helger och nätter för att göra det ogjorda 

verkligt. efter bara några veckor kom han tillbaka till chefens 

kontor och frågade vad det kostar att köra en 27-fotare i dryga 

tjugo knop från Göteborg till Marstrand? 

Magnus visste att det var dyrt, närmare en tusenlapp i 

diesel. 

Mikael hade räknat ut vad det skulle kosta om det satt en 

batteridriven elmotor i samma båt. 

Nämligen 30 kronor… 

Under 2008 hade Nimbus Boats gjort en undersökning 

bland kunder och konsumenter, som skulle ligga till grund för 

en ny strategisk plattform med sikte på år 2015. Den visade 

– för första gången – på ett tydligt växande miljötänkande 

bland båtfolket, som sade sig vara fullt beredda att investera i 

en eldriven båt. 

Fast bara om den hade minst lika bra prestanda som den 

vanliga dieselversionen. 

Historiskt hade Nimbus åstadkommit flera goda steg mot 

energisnålare och miljövänligare båtar. Man hade strävat efter 

lättare båtar, som krävde mindre motorkraft i stället för mer. 

Man hade utvecklat de banbrytande sandwich-skroven, och 

18 

VÄGVISARe FÖR eN HÅLLBAR FRAMTID 

tillsammans med Luleå Tekniska Högskola hade koncernkompisen 

Ryds uppfunnit injiceringen som ett helt nytt sätt 

att hantera riskerna med det ofrånkomliga ämnet styren, för 

att möta nya tuffa miljökrav. 

2009 KunDE Man inviga en helt sluten process på fabriken i 

Mariestad, under överinseende av statsminister Fredrik Reinfeldt. 

europas mest miljövänliga båtfabrik var ett faktum, 

med i princip inga utsläpp. Dessutom åstadkoms en bättre 

produkt, med 25 procent lättare skrov. 

– Det handlar om att väga in miljöaspekterna i hela processen, 

hela fotavtrycket. Idag tvekar jag inte att säga att vi är 

det mest miljövänliga alternativet i branschen, säger Magnus 

Andersson. 

Konceptet e-Power (där e:et står för environmental power) 

är spjutspetsen i företagets satsningar. Den första 27-fotaren 

visades för svensk media i Nybroviken 23 oktober 2009, 

samma dag som Gordon Brown avslutade miljötoppmötet 

i Köpenhamn med sitt klassiska konstaterande: ”Det finns 

ingen Plan B för jorden”. 

– Alla var där, från TV-nyheterna till varenda dagstidning, 

minns Magnus. När båten kom susande trodde dom inte sina 

ögon. eller rättare sagt öron. Båten var ju helt ljudlös! 

Nyckeln är en specialutvecklad styrenhet som under 90 

sekunder boostar kraften och lyfter den fyra ton tunga båten 

från deplacementläge till planing. Det momentet är det mest 

avgörande och energikrävande, oavsett bränsleform. När 

båten väl är uppe i planing krävs inte alls lika mycket kraft. 

Motorn är utvecklad av electro engine i Uppsala, som fick 

hårda specifikationer att matcha. Den nya motorn fick inte

vara tyngre än den vanliga dieselmotorn – och den skulle få 

plats på samma utrymme. 

– Kunderna accepterar inga Musse Pigg-lösningar för att 

det ska vara miljövänligt. De vill ha samma prestanda som 

vanligt. Därför valde vi att sätta vår elmotor i en helt vanlig 

båt, en 27-fots Nimbus som egentligen inte är idealisk för 

ändamålet. Vi ville visa att det gick, säger Magnus och påtalar 

bilindustrin som en påverkande faktor. 

– Det är ju först när de stora respekterade och välkända 

märkena gör en fungerande miljöbil som det blir intressant för 

konsumenterna. Och när det gäller båt vill man inte kompromissa 

med sina kärnvärden. 

PrECis soM MED Bilar är räckvidden en begränsning. 

Det går inte att åka hur långt som helst på en laddning. För 

familjen som gör dagsturer med picknickkorg och badhanddukar 

är det inget problem, men för den som vill förflytta sig 

är räckvidden inte imponerande. Ännu. 

Den första generationen av Nimbus e-Power klarar att köra 

en 27-fots båt i 27 knop på en sträcka av 27 distansminuter 

(ungefär från Göteborg till Marstrand). Därefter måste batteriet 

laddas, vilket tar fyra timmar om man har tillgång till 

380 volts uttag. På vanlig hushållström tar det 18 timmar. 

– Men snart blir det dubbelt så bra. Vi jobbar med andra 

generationen av elmotorn, som kommer att bli nästan dubbelt 

så stark, ha dubbelt så lång räckvidd – och rymmas på samma 

utrymme. Då börjar det bli riktigt intressant, att kunna köra 

50 distans på en ljudlös elmotor. Jag räknar med att 20 procent 

av våra båtar ska gå på alternativ drift år 2015. 

Även utomlands väcker Nimbus e-power stort och växande 

intresse, och Magnus Andersson identifierar några kundsegment 

med hög potential. Förutom våra nordiska skärgårdar 

gäller det stora sjösystem i Centraleuropa, som ofta är vattentäkter 

med stränga miljökrav. en annan marknad för Nimbus 

e-power är som tenderbåt till superyachts. 

– Vi har tagit ett tveklöst ägarskap i miljökategorin, och 

det gäller faktiskt inte bara elmotorn. Med allt från korrekt 

odlad teak till själva skrovtillverkningen har vi en särställning 

i båtvärlden, konstaterar Magnus Andersson. 

Drömmen om elin är alltså fullt verklig, och Nimbus har 

skaffat sig ett stort försprång inom miljödrivna fritidsbåtar. 

Faktum är att resten av branschen fortfarande ligger kvar 

vid kaj. 

20 

VÄGVISARe FÖR eN HÅLLBAR FRAMTID 

Magnus Andersson är VD för Nimbus som utvecklat världens första 

eldrivna motorbåt. 

niMBus 27 E-PowEr 

• batteridriven litium jon-motor som utvecklar 400 hk 

• toppfart 27 knop 

• crusing speed 23 knop, räckvidd 20 nautiska mil 

• laddning på 230v 16 amp tar ca 28 timmar 

• laddning på 400v 32 amp tar ca 4 timmar 

• liten dieselmotor finns som säkerhet om batteriet dör 

• Pris cirka 2.250.000 kronor (25% högre än en standard 

nimbus 27 nova)

minesto är succéföretaget som av time magazine rankas 

som en av världens främsta innovationer. idag har 

uppfinningen, som utvinner energi ur tidvatten, projekt 

på gång från chile till nordirland. 

tiden taLar För minesto 

Minestos teknologi går ut på 

att producera el från tidvatten och 

havsströmmar. eftersom Sverige 

har ont om strömmande vatten, har 

produkten fått gå på export direkt, 

redan innan den är färdig. 

– det första tidvattenkraftverket 

ska vi installera i havet utanför 

nordirlands kust efter sommaren, 

säger anders Jansson, vd för 

Minesto. 

anders var en av de tre som 

arbetade med Minesto då företaget 

ännu var under utveckling på inkubatorverksamheten 

på encubator i 

göteborg. idén kom ursprungligen 

från Saab och biltillverkaren är 

idag en aktiv ägare. 

– encubator är en fantastisk 

plattform för högteknologiska innovationer. 

att få ett helt år med stöd, 

kontor och lite kapital att jobba 

med, det är värt hur mycket som 

helst. när vi gick ut var vi överens 

med investerare efter bara några 

månader och efter tio månader 

gjorde vi en nyemission, säger 

anders Jansson. 

För att utvinna energi ur tidvatten 

placeras kraftverk fastsatta i vajrar 

under vattenytan. Kraftverket består 

av en vinge, en generator och ett 

roder som styr vingen i cirklar eller 

åttor. 

På så vis alstras ström som inte 

bara är miljövänlig, den är också 

effektiv tack vare en metod som 

ökar vattenhastigheten gånger 

tio. därmed kan man erbjuda ett 

lägre, konkurrenskraftigare elpris än 

dagens. 

Förra året utnämnde amerikanska 

nyhetsmagasinet time projektet till 

en av världens 50 mest spännande 

innovationer. Minesto slog apples 

ipad och företaget blev internationellt 

känt över en natt. 

utöver nordirland har Minesto 

projekt på gång i chile, Filippinerna, 

uSa, bermuda, Storbritannien 

och italien. 

– om allt går som det ska bygger 

vi den första parken i kommersiell 

skala 2016, också på nordirland.

Torbjörn Sundström rattar en eldriven Fiat 500, 

ljudlös och helt utan avgaser. Alelion Batteries är ett 

cleantechföretag som tillverkar miljövänliga batterier. 

Laddat För 

grön Framtid 

den västsvenska bilindustrin växer med ännu 

ett märke – nämligen Fiat. den italienska lilla 

folkvagnen förvandlas till batteridriven miljöbil på 

en fabrik i ale, mittemellan volvo och saab. 

batteritillverkningen har historiska anor i ale kommun, 

där tudorfabriken i nol länge var en dominerande 

arbetsgivare. nu har en ny batterifabrik uppstått, med 

produktion av en helt annan produkt än de blytynga 

batterier som tidigare tillverkades i nol. 

alelion batteries ab grundades 2006 och producerar 

klimatsmarta energilagringssystem baserade främst på 

så kallade li-jon-batterier. Fabriken invigdes sommaren 

2010 av landshövding lars bäckström, som också fick 

provköra den nya elbilen som drivs med alelions batterier. 

bilen i fråga är en Fiat 500, den klassiska lilla getingen 

som relanserades i ny design för några år sedan. 

Med batterier från ale blir den den en vass miljöbil som 

är perfekt för stadskörning. den gröna vägen startar i 

turin, där bilarna byggs som standardvagn, vidare till 

företaget ev adapt som med batteripacket från alelion 

konverterar bilen till en plug-in-bil som tankas via eluttaget. 

– det är dock inte vi som säljer själva bilen, förklarar 

torbjörn Sundström som är vd för alelion batteries. vi 

drar strecket vid batterier, det som vi är bäst på. 

Förutom det stora och ökande intresset från bilindustrin 

har alelion framgång med batterilösningar för 

andra slags fordon, t.ex. konstruktionsmaskiner, städmaskiner 

och andra lättare fordon. torbjörn berättar 

om en specialare som nyligen levererades till Kastrups 

flygplats. 

– det är en råstark flygplatsdragare som används för 

att knuffa ut stora flygplan från gaten till startbanan. 

Faktum är att vi flyttat en airbus 320 hela tre kilometer, 

med eldrift. detta är vår prioriterade marknad framöver, 

och intresset är mycket stort. vi räknar med att priserna 

på eldrivna fordon kommer att sjunka rejält, ungefär 

som i dataindustrin. de stora volymerna kommer, men 

det gäller att skapa kundrelationer redan nu. 

23

kulturens entreprenörer 

Kulturens entreprenörer är en brokig samling 

som överlever på olika sätt. Vissa med offentligt 

stöd, andra med hjälp av sponsorer. Gemensamt 

för alla är eldsjälarnas jävlaranamma. Möt 

västsvenskar med drömmar, visioner och udda 

problemlösningar.

KonstEn oCh 

KaPitalEt sittEr 

i saMMa Båt 

hasse Persson är mannen som gjort borås 

attraktivare med hjälp av konst och en rad 

spektakulära skulpturer. framgångsmodellen är 

ett tätt samarbete med näringslivet, något som 

inte alltid uppskattas. 

nÄr hassE PErsson tillträdde som konstchef i Borås för fem år sedan hade han en kaxig 

vision. Med den offentliga konstens hjälp skulle Borås bli en mer attraktiv stad. Bort med 

bilden av trist industriort, fram med en image som andas framtid, kreativitet och självförtroende. 

– Borås var redan en stad i snabb förändring när jag började, säger han, och genom att 

satsa på offentlig konst i världsklass har vi skyndat på den processen ytterligare. 

För att lyckas har han tagit hjälp av näringslivet. Det konstverk som satte fart på processen 

var Jim Dines nio meter höga Pinocchio som i mitten av 00-talet väckte en debattstorm som 

Borås aldrig sett maken till. 

Kritikerna menade att skulpturen inte passade i Borås och att de privata intressen som 

stod för notan fick ett alltför stort – och därför odemokratiskt – inflytande över det offentliga 

rummet. Anhängarna menade tvärtom att det var en unik chans att få ett betydande 

konstverk till staden (gratis!) och att kommunala beslut sällan är så genomlysta som detta. 

Sedan invigningen 2008 har kritiken tystnat och nu beskrivs tillkomsten av Pinocchio 

som ett framgångskoncept att bygga vidare på. 

– De senaste åren har ett femtiotal kommuner varit på besök i Borås för att lära sig mer 

om hur de kan arbeta med konst i stadsmiljön, berättar Hasse Persson. 

i det sammanhanget pratar ni ibland om ”Boråsmodellen för offentlig konst”. Vad 

går den ut på? 

– Kort uttryckt handlar det om att kommun, näringsliv, privatpersoner och stiftelser 

samarbetar kring inköp av offentlig konst. Kommunens budget för konstinköp är kaf- 

25

fepengar i sammanhanget och skulle vi vara hänvisade till 

enbart den skulle det vara omöjligt att hålla det tempo vi vill. 

Av de 24 miljoner som Borås kommun köpt offentlig konst 

för de senaste fyra åren kommer 20 miljoner från företag och 

privatpersoner. 

inom idrotten har det länge varit självklart att samarbeta 

med näringslivet. Varför är det inte lika självklart 

för kulturlivet? 

– Därför att det finns en misstänksamhet bland kulturfolk 

mot människor som har gott om pengar. Jag tänker inte så, 

kanske på grund av att jag bott många år i USA. Jag tycker 

tvärtom att det är självklart att de som både har ekonomiska 

resurser och ett konstintresse ska dela med sig av sina pengar. 

Det finns massor av kapitalister som är intresserade av kultur, 

och som dessutom vet mer om konst än många chefer för 

svenska konstmuseer eftersom de har råd att resa runt till 

museer och gallerier över hela världen. 

samtidigt vet vi att det inte alltid är så enkelt att få 

näringslivet att satsa pengar på kultur. Varför har ni 

lyckats när andra misslyckas? 

– Jag tror det handlar om att finna en gemensam målbild, 

att vara konkret med vad man vill och, inte minst, se till att 

tala klarspråk. 

och det är ju du bra på… 

– Ja, kanske det. Jag har i alla fall lärt mig att man måste 

26 

naMn: hasse Persson 

FöDD: 1942 

Bor: Släktgård i hyssna 

FaMilj: Fru och dotter 

KarriÄr: Pressfotograf mellan åren 1958-1998, 

främst för expressen och dn med new York som bas. 

har också varit konstnärlig ledare för hasselblad 

center, rådgivare för Kulturhuset i Stockholm och 

ordförande för World Press Photo i norden och 

baltikum. Sedan 2006 chef för borås Konstmuseum där 

han slutar i september 2011. 

tänka stort och våga presentera idéer som gör skillnad. Konkurrensen 

mellan städer är stenhård i dag. Det räcker inte att 

vara bäst i Borås om vi ska få unga begåvade människor att 

vilja bosätta sig här. Vi måste vara konkurrenskraftiga även 

när de jämför med resten av världen. 

alla kommunala kulturtjänstemän är inte så kaxiga. 

– Nej, och jag har fått ordentligt på pälsen också under de 

här åren, inte minst i samband med Pinocchiodebatten. 

Du sa då att det bara var gamla proggare och andra 

förvirrade som var kritiska. 

– Det var lite skämtsamt menat, men det ligger också en

del i det. Debatten om Pinocchio var plågsam på många sätt, 

men också nyttig eftersom den tvingade både anhängare och 

kritiker att formulera sina ståndpunkter på ett tydligare och 

mer genomtänkt sätt. 

så det kan vara konstruktivt med en insändarstorm? 

– Absolut, det är tack vare Pinocchio som vi är där vi är 

i dag. Vi har lärt oss efter hand, inte minst att sådana här 

processer tar tid och att man måste respektera människors 

oro över vad som händer med deras stad. Nu har det vänt. 

Boråsarnas självbild har förändrats och nu förväntar de sig att 

vi fortsätter att införskaffa konst av världsklass. Det sätter en 

positiv press på oss. 

Kulturlivet kan förstås ha nytta av näringslivets 

pengar. Finns det någon annan anledning för företag 

och kulturliv att samarbeta? 

– Jag tycker att vi har nytta av varandra. Näringslivet 

behöver få in humanistiska perspektiv och kulturell kompetens 

i sin verksamhet. Och kulturlivet kan lära sig mycket 

Det börjaDe soM Skolteaterensemblen 1978. regissören 

eva bergman och skådespelarna Maria hedborg 

och ulf dohlsten var kärntruppen som skulle spela teater 

för barn och ungdom, fjärran från den traditionella och 

sagobaserade varianten. ”Sprit”, ”Sparvel”, ”Svart dam 

i blues” och ”den kaukasiska kritcirkeln” är uppsättningar 

som gav eko. 

Men det var först 1989 som gänget fick en fast scen i 

bultfabriken vid backaplan och 2007 gick flyttlasset vidare 

till en f d plåtverkstad på lindholmen. den 90 meter 

djupa, 22 meter breda och 14 meter höga lokalen 

kläddes med 351 ton gipsskivor, 4 600 liter färg och 

76 km kablar och under ledning av dramatikern Mattias 

andersson har backateatern gått in i en ny guldålder. 

Kritikerrosor, stipendier och utmärkelser har regnat 

KULTUReNS eNTRePReNÖReR 

av företagen när det gäller till exempel målmedvetenhet och 

entreprenörskap. 

Och faror? 

– Nja, jag har sagt förut att man får se till att gifta sig med 

rätt kapitalist. Men mest handlar det kanske om hur äktenskapet 

ser ut. Jag är noga med att privata pengar aldrig ska gå 

till kärnverksamhet. Pedagogisk verksamhet, utställningar 

eller löner ska finansieras med skattemedel. Pengarna från 

näringslivet ska gå till det som är utöver. Skulle företagen då 

dra sig ur samarbetet blir skadan inte så stor. 

Finns det några tecken på att det skulle kunna bli så i 

Borås? 

– Nej, vår modell är så inarbetad och framgångsrik nu så 

det kan jag inte se. Vi har en stor fördel jämfört med större 

städer. De människor och företag som vi samarbetar med är 

starkt förankrade i Borås. I Stockholm bygger man monument 

över sig själv och sin familj. Här vill kapitalisterna bidra 

till stadens utveckling. Det är stor skillnad. 

DraMatisKt VÄrrE i PlåtVErKstan 

Göteborgs stadsteaters trotsiga tonåring bor på andra sidan älven. 

Backateatern röjer i en gammal plåtverkstad – men är konstnärligt lika 

framgångsrik som sin ”förälder” på Götaplatsen. Minst sagt. 

över teatern, uppsättningar och enskilda medarbetare. 

ruben Östlunds kortfilm ”händelse vid bank” fick till och 

med en guldbjörn i berlin. Målgruppen är fortfarande 

skolelever. vilket innebär att en stor del av publiken är 

ditkommenderad. Men få ångrar att 

de kom och tusentals västsvenskar i 

alla åldrar kommer fullt frivilligt. lockade 

av lysande recensioner och ett gott 

rykte om att backateatern sällan eller 

aldrig är tråkig eller ointressant. det 

faktum att delar av både manus och 

ensemble ofta är hämtad från verkligheten utanför väggarna 

gör inte saken sämre. backateatern är fiktion och 

konst som genomsyras av realism. här trampas inte på 

thalias torra tiljor utan på regnvåt göteborgsk asfalt. 

27

Konst trivs bäst 

i öPPna LandsKaP 

En TV-journalist, en motorsåg och 200 får. Resten 

är kulturhistoria. Skulptur i Pilane har sedan 

starten 2007 vuxit till ett utställningsfenomen 

med högklassiga världsartister och över 60 000 

besökare per säsong. Ett 2000 år gammalt 

gravfält ingår i entréavgiften. 

storstaDsbon Peter lennby tog steget från sommargäst 

till lantbrukare i Pilane på tjörn. han tröttnade på att det 

gamla kulturlandskapet med sina historiska lämningar och 

sin rika fauna höll på att växa igen. 

Med kraftig motorsåg, en stor fårhjord och massor av energi 

öppnade sig landskapet igen och han fick idén att använda 

den vackra naturen som arena för konst. Skulptören 

tony cragg tillfrågades först eftersom han brukar tillbringa 

somrarna på tjörn och snart var den konstnärliga karusellen 

igång - med ”djur, natur och skulptur i ett forntida landskap” 

som underrubrik. 

2010 års upplaga visade bland annat den indiske konstnären 

Jitish Kallats 30 meter långa konstverk av förhistoriska 

ben, isländska Steinunn thorarinsdottirs installation av 14 

människofigurer i gjutjärn och aluminium och tony craggs 

sex meter höga och tre ton tunga ”Point of view”. transport 

och installation är varken problemfritt eller gratis och numera 

kompletteras bidrag från regionen med en relativt blygsam 

entréavgift. effekten är unik. det är ett kulturlandskap i 

ordets alla bemärkelser och uppe på bergknallarna ser man 

havet och bohusskärgården från Pater noster i syd till Måseskär 

i norr. Som ren bonus. ”When will you be happy?” 

frågade Jitish Kallat med sina dinosaurieben förra sommaren. 

Många av besökarna svarade nog ”nu. och här.” 

28

saLtstänKt Lada 

FuLL av Konst 

Tre bröders kärlek till konsten. Det är Saltarvet i ett nötskal. 

Eller kanske musselskal med tanke på det havsnära läget på 

klipporna i Fiskebäckskil. 

berth, Pär och lars nilsson har 

under 30 år drivit och utvecklat 

gullmarstrands hotell & Konferens. 

Kontemplation och kreativitet har varit 

ledord. ett utbud och en atmosfär för 

både kropp och själ där Sinnenas 

havsbad på pålar ute i vattnet är det 

senaste tillskottet. nej, det är kanske 

inte ovanligt i en bransch fylld av 

spabehandlingar och yoga i natursköna 

omgivningar. däremot är det få 

anläggningar som även storsatsar på 

en egen konsthall… 

en kort promenad söderut ligger 

brödratrions vackra Saltarvet. träbyggnaden 

rymmer lena cronqvists 

privata samling och skulpturer 

och målningar av nutida giganter 

som ernst billgren, Karin Mamma 

andersson, berit lindfeldt och Karin 

Wikström. Konstkritikern Mårten castenfors 

är konsthallschef för Saltarvet 

och varje sommar anordnas nya separatutställningar 

som komplement till 

den permamenta samlingen. ”lite som 

ett arv efter bygdens store konstnärsson 

carl Wilhelmsson” som bröderna 

nilsson uttrycker saken. 

lena cronqvist sitter i Saltarvets 

konstråd och har ställt 300 av sina 

egna privata verk till förfogande 

30 

eftersom hon vill ha sin samling på 

en levande plats och inte på något 

museum. det är en bra beteckning på 

Saltarvet. en levande plats, inte något 

stelt och dött museum. 

– i sommar firar vi med en jubileumsutställning, 

säger berth nilsson. 

titeln är ”välkommen tillbaka” och 

det är inte bara riktat till alla besökare 

som varit här under tio år – det 

är framför allt en hälsning och en 

uppmaning till ett stort antal av de 

profiler vi haft glädjen att sammarbeta 

med. 

tanken är att 24 av de väletablerade 

konstnärerna som ställt ut på 

Saltarvet genom åren ska bidra med 

varsitt nytt verk. Förutom de namn 

som nämnts tidigare finns även profiler 

som Jockum nordström, linn Fernström, 

Jan håfström, dan Wolgers 

och anna bokström med på menyn. 

– Just nu har jag ingen aning om 

vilka bidrag vi får in, säger berth nilsson. 

det kan handla om allt från oljor 

och skulpturer till foton, blandmaterial 

och porslin. det här är en konstnärsuppställning 

med imponerande bredd 

och det är just det som känns så 

spännande när vi nu firar vårt första 

decennium.

KulturcocKtail 

som tar sKruv 

röhsska är unikt. sedan 1916 är det 

sveriges enda museum för design- och 

konsthantverk. Det är ett brett uppdrag 

som kan betyda såväl mingporslin och 

gustavianska stolar som stickade tröjor 

och haute couture från Coco Chanel. 

Mitt i Göteborg, nära Avenyn och rygg 

mot rygg med HDK (Högskolan för design 

och konsthantverk) ligger den tunga nationalromantiska 

byggnad som bekostades av 

grosshandlarbröderna Wilhelm och August 

Röhss. 

Museet är numera kommunalägt och i 

magasin och på lagerhyllor finns 50 000 

föremål från förhistorisk tid och framåt. 

Unikt och exklusivt blandas med massproducerat 

– bara det har något intressant att 

säga om sin form och sin tid. 

Museichefen Ted Hesselbom saknar 

inte kritiker för vare sig sitt ledarskap eller 

sina val av teman (nu senast när han satte 

Galliano, Boss och Hillfiger i en ”Hall 

of Shame” för sina faktiska och påstådda 

uttalanden), men under hans år vid rodret 

har Röhsska skakat av sig mycket damm 

och likgiltighet. Vårens utställning ”Cocktail” 

är dessutom ytterligare ett exempel på 

museets ökade satsning på mode i form av 

galaklänningar, accessoarer och bijouterier 

från de främsta modehusen och formgivarna. 

När Ted Hesselbom utsågs till Ambassadör 

av Göteborg 2008 var motiveringen 

bland annat att han lyckats förena värden 

som traditionellt ansetts kommersiella 

med vårt kulturarv. Röhsska håller porten 

öppen för samarbeten som alla inte 

uppskattar. Det pratas otillbörlig reklam, 

produktplacering och gynnande av varumärken 

i en kommunal institution. Rätt 

eller fel? Döm själv. Men det svänger i alla 

fall om den tegelröda 95-åringen. 

31

vattenfast succé 

ordet akvarell är en försvenskning av det 

italienska ordet acquarello, som i sin tur är bildat 

av det latinska ordet aqua som betyder vatten. så 

var passar ett akvarellmuseum bättre än halvvägs 

ut i bohuslänska böljor? 

nordiska akvarellmuseet i Skärhamn har under 10 år 

varit akvarellmålningens Mecka i norden. den röda 

och glasade byggnaden i Södra hamnen kombinerar 

permanenta verk med tillfälliga utställningar med hög 

uppmärksamhetsfaktor och långväga besökare. allt från 

elsa beskow och anders Zorn till andrew Wyeth och 

lars lerin har uppmärksammats för sitt akvarellmåleri. 

och restaurang vatten är det perfekta komplementet till 

upplevelsen i utställningssalarna. 

i dagligt tal pratar vi om vattenfärg. Men många 

menar att akvarellmålning tillhör det svåraste man kan 

göra med en pensel. runt 150 000 konstälskare om året 

kommer också för att studera och njuta av mästarnas 

teknik. 

2010 blev nordiska akvarellmuseet valt till Årets 

Museum. Motivering? 

”För sitt framgångsrika arbete med att med hög 

kvalitet peka på mångfalden och bredden inom akvarellkonsten 

och bibehålla sin attraktionskraft med höga 

publiksiffror som följd.” 

Juryn framhåller också utställningarnas väldsklass och 

kopplingen mellan museum, forskning och utbildning. 

”Man tänjer på gränserna och visar världen lokalsamhället. 

ett museum som har förändrat en ort.”

heLa värLden ryms På Järntorget 

Alla är vi barn i början. 1979 skrapade entusiasterna Gunnar 

Carlsson och Göran Bjelkendahl ihop 17 filmer till Göteborgs 

första filmfestival och fyllde sammanlagt 3 000 stolar. 

Den senaste och 34:e upplagan innehöll 443 filmer från 76 

länder och 130 600 försålda biljetter. 

Idag är Göteborg International Film Festival den ledande 

festivalen i Norden och europas femte största publika filmfestival. 

När det gäller prispengar är man helt enkelt etta. 

Med hjälp av Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och 

bidrag till en speciell fond från företag och privatpersoner har 

vinstsumman i kategorin Bästa Nordiska Film höjts till 1 000 

000. I år gick den imponerande summan till Lisa Aschans 

långfilmsdebut ”Apflickorna”. 

Göteborgsfestivalens hjärta ligger vid Järntorget och 

huvudbiografen Draken och i almanackan befinner sig GIFF 

traditionellt sett i skarven januari-februari. Tyngdpunkten i 

urvalet av filmer ligger på konstnärlig kvalitet och geografisk 

WestKustsKt 

Woody West är inte världens största konsertarrangör. Men 

förmodligen den mest entusiastiska. Red Top, Country- 

Kristina och Woody-Kim har i tio år bokat artister av kärlek. 

Resultatet är en imponerande ström av musik från ett stort 

land i väst. Trion bakom Woody West vet vad de gillar och 

publiken vet vad den får. 

Pusterviksbaren är den vanligaste tummelplatsen för klubbkvällarna, 

men gängets breda nätverk gör att man snabbt kan 

anpassa lokalen efter artisten, publiktrycket och datumet. 

Detta är westernboots med bra fotarbete och en förmåga att 

plocka hit akter som spänner från det legendariska till det 

senaste – som sommarens ”Pre-Way Out West Party” med 

glödheta Band of Horses. Och man måste inte ha skägg och 

rutig skjorta för att komma in. 

WW:s ankare och lagkapten Johan ”Red Top” Larsson har 

decennier av erfarenhet från konsertarrangemang, bokning 

och biljettförsäljning och han är med sitt engagemang och 

sin orädda hållning en respekterad profil i Göteborg. Han har 


spridning, på det som inte vanligtvis hamnar på duken i något 

SF-komplex. Afrika, Asien, Sydamerika, forna öststater…Hela 

världen finns representerad. 

Men det hindrar inte att svenskt och engelskspråkigt saknas 

i utbudet. ett talande exempel: I årets Oscarsgala gick statyetter 

till fem av de filmer som just visats i Göteborg. Bland 

annat ”King’s Speech”, ”Black Swan” och ”The Fighter”. 

Marknadsplatsen Nordic Film Market ryms också inom 

festivalens ramar och till andra åtaganden hör tidskriften 

Filmkonst och Bergmanveckan på Fårö. 

GIFF är en ideell kulturförening som drivs professionellt 

och med stort fokus på samarbeten även utanför stad, region 

och filminstitut. Volvo och GP tillhör huvudsponsorerna. 

Publiken tackar och tar emot. 

Göteborg International Film Festival är kort sagt ett flimrande 

projektorljus i det göteborgska vintermörkret och en 

tidig höjdpunkt på kulturåret. 

tydliga idéer och ambitioner om vad som ska hända med allt 

från Storan och Gais till kulturlivet i stort. 

Red Top är kritisk mot de kulturella institutionernas brist 

på tempo, nyfikenhet och mod. Samtidigt tycker han att de 

kommersiella initiativen saknar uthållighet och förståelse för 

hur kulturlivet fungerar. Det gör honom till en blåslampa i 

debatten, men också till en aktör som vågar balansgången, 

som vill förena det estetiska och ideella med det penningstarka. 

Red Top är nämligen inte blåögd. Visst drivs han av en 

passion – men det är en passion förankrad i verkligheten. 

33

KultursKyMninG 

öVEr DalslanD? 

wEll, not quitE... 

först järn. sen papper. nu konst. 

bruket i fengersfors har alltid varit viktigt för bygden. 

ja, för hela dalsland. 

Med not Quite har det anrika fabriksområdet återigen fått liv.

FEnGErsFors i åMåls kommun har mindre än 400 invånare, 

en nyligen anlagd skateboardramp och en legendstatus 

som vagga för svensk vattenskidsport i Knarrbysjön. Men det 

var bruket som satte samhället på kartan 1790. 

– Som med så många andra järnbruk i Sverige innebar engelsk 

konkurrens en övergång till papper på 1870-talet, säger 

Sara Vogel-Rödin, textilkonstnär och verksamhetsledare på 

medlemsägda Not Quite. 

Storhetstiden var på 1950-talet. När Fengersfors kallades 

ett av världens modernaste papperbruk. Det asfaltbestrukna 

Oceanpapperet var storsäljaren – men så gjorde plasten sitt 

intåg som emballage och 1978 slog fabriken igen. 

Lokalerna fylldes istället av diverse småverksamhet och 

en gymnasielinje för blivande fisk- och kräftodlare. Men ett 

antal före detta design- och konsthantverkselever från Stenebyskolan 

beslöt sig för att göra Fengersfors till en konstens 

smältdegel. 

2003 öppnade Not Quite för publik och med sina verkstäder, 

konsthall, galleri och kafé har verksamheten vuxit 

för varje år. 2010 kom 15 000 besökare och satsningen fick 

Dalslandsmedaljen för att man ”lyckats skapa en ekonomisk 

förening som utvecklat bygden och visat Dalsland utåt”. 

– Namnet Not Quite beror på att vi förde diskussionerna 

på engelska när vi skulle komma fram till vad vi ville med 

verksamheten. Då var ”inte riktigt” en vanlig fras. Vi tänkte 

ju så gränsöverskridande och hittade inga givna ramar eller 

förebilder. 

Kollektivet Not Quite är fortfarande ”spretigt” eftersom 

en liten centralort på västgötaslätten med mindre än 4 000 

invånare – och eget konserthus? Ja, Vara ger fingret åt jantelagen. 

Publiken kommer från ett stort upptagningsområde och 

repertoaren är bredare än en skördetröska. 

Många höjde på ögonbrynen när planerna på ett konserthus 

i Vara offentliggjordes. Men när invigningen var avklarad 

2003 blev 100-miljonerssatsningen snabbt både accepterad 

och uppskattad. Runt 50 000 bänkar sig förväntansfullt inför 

cirka 140 föreställningar varje år och på scenen framförs allt 

från balett, klassiskt och stand-up till operett, revy och pop. 


medlemmarna sysslar med allt från möbelsnickeri, smide och 

keramik till foto, måleri och textilkonst. Sara Vogel-Rödin 

poängterar att det ger frihet, men att man i alla fall har en 

begränsning i form av obligatorisk högskoleutbildning. 

Sara fungerar som verksamhetsledare. Men bara på deltid. 

Vid sidan om sin egen konstnärliga rörelse jobbar hon nämligen 

som kursledare i kulturföretagande. Det är Nätverkstan 

som anlitar hennes erfarenheter runtom i regionen. 

– Jätteroligt eftersom jag jobbat med de här frågorna i 

många år, säger hon. Att kunna leva på sin konst. Att lära sig 

att utveckla sina idéer. Men att samtidigt hitta strukturer, 

fysiska mål, lära sig att budgetera och prissätta. 

Sara vill bidra till att avdramatisera. Konstnärer och kulturarbetare 

har alltid varit företagare menar hon. Problemet är 

bara att de aldrig setts som företagare – ens av sig själva… 

– Skillnaden mot annat småskaligt näringsliv är att 

grunden i verksamheten är kunskapen och begåvningen man 

besitter. Lönsamheten är viktig men inte allt. en konstnär behöver 

inte nödvändigtvis lägga ner efter tre år utan vinst. Men 

annars är det i princip samma förutsättningar och tankesätt. 

Nytt för säsongen i Fengersfors är bland annat en bistro 

och ett bageri med vedeldad ugn. Vilket säkert innebär ett 

ytterligare kliv upp i den publikmässiga trappan. 

– Vi är ett gäng medlemmar och nätverkare som vill bidra 

till att en glesbygd får leva. Hittills har det gått fantastiskt 

bra och alla är välkomna. Men det finns gränser. Vi har inga 

ambitioner att låta Not Quite bli en temapark eller ett nytt 

Liseberg! 

...och På sLätten Frodas KuLturLandsKaPet 

Världsmusikern Ale Möller har under fyra år fungerat som 

”artist in residence” och Bohuslän Big Band och vokalkvartetten 

Vox är knutna till konserthuset med stöd av Västra Götalandsregionen. 

Den runda och röda byggnaden uttnyttjas 

även till konferensverksamhet, fullmäktigesal och kulturskola 

och ligger vägg i vägg med Lagmansgymnasiet, vilket ger liv 

och energi snudd på dygnet runt. 

På de milsvida sädes- och jordgubbsfälten runtomkring 

odlas det sedan urminnes tider för magen. I konserthuset får 

själen sitt. Vara vågade hela kostcirkeln. 

35

porten till (och från) världen 

Logistik är en västsvensk paradgren. Vår region 

är hemvist för flera av de ledande aktörerna 

inom konsten att förflytta produkter, material och 

information på smartast och mest effektiva sätt 

– både i form av fysiska transporter och digital 

överföring. 

36

thE 

No lImIt 

maN 

37

storleKen betyder allt 

för sveriges största hamn 

göteborgs hamn är inte bara landets utan hela nordens största hamn. den är ett 

livsviktigt logistiskt nav för sveriges ekonomi med sina direktlinjer ut i världen. 

men för att hänga med i utvecklingen krävs att den blir ännu större. 

hamnen har Funnits i många år, sedan 

1620 för att vara exakt. Då låg verksamheten 

längre in i älven, närmare 

dagens stadskärna. I takt med att åren 

förflutit och hamnen växt har den flyttat 

allt längre ut i inloppet. Numera ser 

man inte hamnen i all sin prakt förrän 

man befinner sig på färjan på väg till 

Danmark eller Tyskland. 

Det ingen slump att Göteborgs 

Hamn är Nordens största. Det ligger 

hårt arbete bakom framgångarna styrt 

av klara strategier och målbilder. Redan 

nu finns expansionsplaner klara, som 

sträcker sig fram till 2025, för hur hamnen 

rent fysiskt ska växa i området. 

– Vi kallas ibland för ”Jätten Glufs- 

Glufs” av de andra svenska hamnarna, 

säger Magnus Kårestedt, VD för Göteborgs 

Hamn. De är missnöjda med att 

så stora andelar av allt gods går genom 

Göteborg. Men det är så det måste vara 

för näringslivets skull. 

Nordens största hamn låter fint, 

men den når inte högre upp än plats 

nummer 19 på europatoppen. I en 

bransch där storleken är allt är det 

livsnödvändigt för Göteborgs Hamn att 

fortsätta att expandera. De riktigt stora 

lastfartygen kommer nämligen bara när 

det finns mycket last. För att locka dem 

38 

PORTeN TILL (OCH FRÅN) VÄRLDeN 

krävs det hela tiden att containrarna 

hopas på kajen. Det är därför merparten 

av allt gods måste passera genom 

Göteborgs Hamn. 

– Vi har sett det förr. Mindre hamnar 

som inte klarar av att växa krymper 

medan de större hamnarna växer. 

Skulle vi börja sprida ut godset över 

Sverige finns det till slut ingenting kvar, 

säger Magnus Kårestedt. 

No limits, inga begränsningar, är 

ett motto för Göteborgs Hamn. Som 

en påminnelse om att det är genom 

tillväxt som man stärker sin position. 

Genom att hamnen köpt in nya kranar 

i storleken störst, kan man ta emot de 

allra största lastfartygen och även nästa 

generation jättefartyg. 

– Alla prognoser pekar på att 

marknaden kommer att växa. Så länge 

globaliseringen fortsätter kommer 

sjöfarten att öka. Faktum är att det är 

sjöfarten som drivit på globaliseringen, 

som möjliggjort att företagen kunnat 

sprida ut produktionen och förlägga 

tillverkningen i länder långt bort från 

den avsedda marknaden, säger Magnus 

Kårestedt. 

vilken roll spelar göteborgs hamn för 

sverige och dess näringsliv? 

– Sverige är vad vi kallar en sjöfarts- 

nation. Hela 90 procent av utrikeshandeln 

går via sjöfarten. Göteborgs Hamn 

är väldigt viktig för Sveriges ekonomi 

och näringsliv. 

hur mycket gods hanterar göteborgs 

hamn? 

– Ungefär 900 000 containrar per år. 

För att förstå hur mycket det är kan jag 

berätta att det motsvarar två containrar 

i minuten, dygnet runt, året om. Vi har 

speciellt inriktat oss på enhetsberett 

gods men har utöver det en bilhamn, 

en oljehamn med över 20 miljoner ton 

oljeprodukter, en roro-hamn (roll on/ 

roll off), en hamn för passagerartrafiken 

samt en för den ökande kryssningsverksamheten. 

Under 2009 var det en 

liten dip men nu är alla områden, utom 

bilhamnen, ikapp och förbi volymerna 

innan krisen. 

vem äger göteborgs hamn? 

– Göteborgs kommun, till hundra 

procent. Men just nu pågår en omstrukturering 

där driften för de olika 

hamnområdena kommer att läggas ut 

på privata firmor. Det gör vi helt enkelt 

för att vi tror att de kan göra det bättre 

och göra hanteringen än mer effektiv. 

Det är på det sättet hamnar världen 

över drivs, så det är inget konstigt med 

det.

Finns det något som kan förändra synen 

på sjöfrakten och dess betydelse, 

till exempel miljöfrågor? 

– Inte så länge globaliseringen fortsätter. 

Det finns inget som slår sjön i 

fråga om att frakta de tunga basflödena. 

Även under lågkonjunkturen fortsatte 

globaliseringen att öka och därmed 

behovet av att kunna frakta gods. Och 

nu tillämpar fartygen något som kallas 

environmental Speed. Det innebär 

att de har sänkt hastigheten med cirka 

4 knop och minskat bränsleförbrukningen 

avsevärt. Resan tar några dagar 

längre men det är inte det är som är det 

viktiga utan precisionen. Att industrin 

vet exakt vilken dag och tidpunkt de 

får sina leveranser. 

40 

Påverkas ni på annat sätt av globaliseringen? 

– en väldigt stor skillnad jämfört 

med innan är hur världsfokus har flyttats. 

Tidigare var marknaden ganska 

centrerad till europa. Så är det inte 

längre. Det måste vi förhålla oss till. 

Asien är världens logistiknav. Direktlinjerna 

som trafikeras av fartyg som 

anlöper hamnarna i Asien står under 

ständig förändring. en hamn plockas 

bort och en annan läggs till. Speciellt 

som vi är sluthamn i den linjen 

gäller det att påvisa lönsamheten för 

rederierna att anlöpa Göteborgs Hamn. 

Det är därför tillväxt är så viktigt för 

oss. Vi har ett bra linjeutbud i dag men 

industrin hade gärna sett att vi hade 

Miljötänk och tillväxt går hand i hand i Göteborgs Hamn. 

haft fler. Och det kan vi få genom att 

öka godsflödet. 

vad gör ni för att fortsätta växa? 

– Vi har i huvudsak två strategier. 

Det ena är så kallade torrhamnar, eller 

railport. Det innebär att vi utnyttjar 

befintliga spår för att frakta gods till 

och från hamnen. Än så länge har vi 24 

railports runt om i Sverige. Dessa är jättebra 

för näringslivet som kan förlägga 

sin verksamhet i närheten och veta att 

de kan ta emot och skicka gods lika 

snabbt som om deras verksamhet låg 

nära hamnen. Det kommer delegationer 

från hela världen och besöker oss för 

att de är nyfikna på hur vi har lyckats så 

bra med våra railport-system. I dagsläget 

kommer 50 procent av containrarna

via järnvägen. Den andra strategin går ut på att 

bli ännu mer av en avlastningshamn för gods 

som ska vidare i Sverige och länderna kring 

Östersjön. Målet är att bli den mest effektiva 

hamnen i europa. 

du är nominerad till utmärkelsen hållbart 

Ledarskap 2010. hur viktig är miljön för er? 

– Vi har ambitionen att växa och det är inte 

alla som jublar åt det. Det innebär ju att vår 

påverkan blir större. Vi jobbar väldigt aktivt för 

att minska vår påverkan. Och allra helst är det 

de stora globala problemen som vi vill vara med 

och lösa. 

vad gör ni, rent konkret, för att minska er 

påverkan på miljön? 

– elanslutning för fartygen som anlöper våra 

kajer. Det är lite världsunikt och innebär att 

fartygen kan stänga av motorerna men ändå 

få ström från land. elen är helt grön och kommer 

från vindkraft. Just jobbet med railports 

har den fördelen att det sparar in 120 000 

lastbilstransporter och i nästa led 50 000 ton 

koldioxid. Vårt jobb med railport har bidragit 

till att Göteborg har gått till final i tävlingen 

Nordisk energikommun. Vi har även utvecklat 

ett cirkulationssystem som gör att gaserna som 

frigörs när man pumpar olja och bränsle från 

fartygen kan tas tillvara. I stället för att gasen 

släpps ut i atmosfären görs den åter flytande. Vi 

lobbar också för att rederierna ska byta bränsle 

till flytande naturgas. Det är vida överlägset 

fartygsbränsle och gör att man slipper skadliga 

partiklar. För att visa att vi menar allvar ska vi 

bygga en station där fartygen kan tanka. Den 

kommer att stå klar under 2013. 

det faktum att nordens största hamn ligger i 

göteborg är inte så förankrat i allmänhetens 

medvetande. är det avsiktligt? 

– Att verksamheten flyttat allt längre ut i inloppet 

har gjort att hamnen fallit lite i glömska 

i göteborgarnas medvetande. Vi försöker ändra 

på det och upplever att det finns en ökad stolthet 

bland göteborgarna för stadens hamn. 

hårda FaKta om hamnen 

teu = twenty-foot equivalent unit. detta är standardmåttet inom 

sjöfartsindustrin. 1 teu är lika med en 20-fots container. om ett skepp 

kan frakta 1000 teu motsvarar det 1000 20-fots containers. 

göteborgs hamn i siFFror 

» containers: 862 500 teu. Marknadsandel Sverige: 61 procent 

» ro/ro: 625 300 enheter. Marknadsandel Sverige: 21 procent 

» bilar: 271 500 nya bilar. Marknadsandel Sverige: 26 procent 

» olja: 22,8 miljoner ton. Marknadsandel Sverige: 38 procent 

» Passagerartrafik: 1,9 miljoner. Marknadsandel Sverige: 6 procent 

svensKa containerhamnar 

1. göteborg, 862 500 teu 

2. helsingborg, 170 000 teu 

3. gävle, 156 000 teu 

4. Malmö, 56 000 teu 

5. Stockholm, 48 000 teu 

6. Södertälje, 46 000 teu 

7. norrköping, 43 000 teu 

8. Mälarhamnarna, 38 000 teu 

9. Övriga, 155 000 teu 

värLdens största containerhamnar 

1. Shanghai 

2. Singapore 

3. hong Kong 

4. Shenzhen 

5. busan 

(107. göteborgs hamn) 

varuexPort 2009 FördeLat På Län (miLJarder seK) 

västra götaland .................................................................226,6 

Stockholm .......................................................................... 174,5 

Skåne ..................................................................................94,7 

Östergötland ....................................................................... 36,5 

dalarna ..............................................................................35,8 

Jönköping ............................................................................ 31,9 

värmland ................................................................................31 

västmanland .......................................................................29,4 

gävleborg ...........................................................................28,8 

Örebro ................................................................................26,9 

norrbotten .......................................................................... 26,4 

västernorrland ......................................................................25,2 

uppsala ............................................................................... 21,9 

Södermanland ..................................................................... 20,4 

Kronoberg ...........................................................................18,7 

blekinge .............................................................................. 17,9 

halland ............................................................................... 17,8 

Kalmar ................................................................................16,4 

västerbotten ........................................................................13,2 

Jämtland ................................................................................3,8 

gotland ................................................................................ 0,6

landsbygdens 

logIstIkjätte 

xr Logistik i skaraborg är ett lyckat exempel på en sammanslagning som gett ökad 

styrka och bättre affärer. På två år har tre bolag blivit ett nytt företag där medarbetare och 

transportörer skapat en framgångsrik verksamhet på den tuffa logistikmarknaden. 

när värLdens börser visade uppochnedvända kurvor gick 

fyra logistikföretag ihop. Från att varit starka på varsitt håll 

skapade de en ny enhet och förutsättningar för tillväxt och 

utveckling. 

XR Logistik bildades 2008 då Origo Transport & Logistik, 

Transwest, LBC Falköping och Skaraborgs Transport gick 

samman. Verksamheten spänner över flera områden – från 

42 

grävtjänster till rening av emulsioner från industrin. 

– Huvudorsaken till att gå samman är egentligen två – att 

genom storlek kunna erbjuda marknaden ett bredare spektra 

av tjänster samtidigt som vi kan nå synergier internt, säger 

Fredrik Söderström, VD för XR Logistik. 

Men för att kunna dra nytta av en mer heltäckande organisation 

krävs att man lyckas foga samma de olika företagen till

ett – som dessutom uppfattas lika lokalt 

förankrat som innan sammanslagningen. 

Med verksamhet på fyra orter (Mariestad, 

Skövde, Falköping och Lidköping) 

har man lyckats behålla det lilla företagets 

fördelar och samtidigt blivit mer 

attraktiva för kunden. 

2009 omsatte XR Logistik omkring 

850 miljoner och hade ett resultat på 11 

miljoner kronor. Logistikbranschen är en 

mogen bransch med stenhård konkurrens 

aktörerna emellan. 

xr LogistiK har fortfarande en bra bit 

upp till Schenker och DHL, branschens 

giganter. Men det finns en framåtanda 

och klara visioner. Som exempel kan 

nämnas målet att omsättningen ska ha 

fördubblats till 2015. XR Logistik drivs 

framåt av en uttalad utvecklingssträvan 

och Fredrik Söderström har en stark 

framtidstro. 

– Med vår storlek och snabbhet kan 

jag bara se möjligheter för framtiden. 

Nyligen köpte XR Logistik rederiet 

Torsö Rederi som ett led i sin strategi 

att utveckla logistiska dörr-till-dörr 

lösningar. Ytterligare ett verksamhetsområde 

att lägga till den redan långa listan. 

Men finns det inte en fara i att vilja 

kunna allt? 

– Risken är förstås att vi inte klarar av 

att konkurrera med företag som i högre 

grad specialiserar sig och på det sättet 

lyckas ligga framför i kvalitet och effektivitet. 

Samtidigt så är vi inte lika känsliga 

för konjunktursvängningar utan står 

oftast starka i både låg- som högkonjunkturer, 

säger Fredrik Söderström. 

Nu när konjunkturen har vänt ligger 

vägen öppen för XR Logistik. Självförtroendet 

är starkt inom koncernen efter 

den lyckade sammanslagningen. 

PORTeN TILL (OCH FRÅN) VÄRLDeN 

centiro är sveriges 

bästa arbetsPLats 

mjukvaruföretaget centiro solutions i borås är utsett till 

sveriges bästa arbetsplats 2011. och det är så det måste vara 

om man vill vara i framkant. 

– För att bli bäst måste man locka till sig de som är bäst, 

säger niklas hedin, vd och grundare. 

Fyra Gasell-diplom. Sveriges bästa arbetsplats 2011 enligt Great Place To Work 

Institute. en kundportfölj innehållande ledande och prisbelönta aktörer inom 

sina respektive branscher – varav några har gjort Centiro Solutions mjukvarulösningar 

till standarden i deras logistikkedjor. Men förutom att bli bäst, vad är 

det egentligen de har bestämt sig för att göra som de inte redan har gjort? 

– Det väldigt långsiktiga målet är idén om det uthålliga företaget. Vi vill 

skapa ett företag som överlever oss som finns i det. Och för att nå dit måste man 

vara bäst, säger Niklas Hedin. 

På Centiro Solutions jublas det åt utmärkelsen som Sveriges bästa arbetsplats. 

Det bevisar att jobbet med att skapa en stark företagskultur där alla medarbetare 

är ansvariga för, och delaktiga i, företagets utveckling har gett resultat. 

– Lyckas vi skapa en stark attraktionskraft blir det förhoppningsvis lättare 

att locka till sig den bästa personalen. ett sätt att göra det är att erbjuda de 

anställda möjligheten att växa till sin fulla potential, säger Niklas Hedin. 

Förutom utmärkelsen som Sverige bästa arbetsplats fick även Centiro Solutions 

pris för ”inspirerande ledarskap”. 

– Jag tar åt mig lite men det handlar om hela företagets ledarskap. Jag ser det 

som att det omfattar alla på Centiro, för alla tar på sig någon form av ledarskapsroll. 

Centiro Solutions gör mjukvara och molnbaserade tjänster åt logistikintensiva 

företag och skapades ur insikten att det saknades möjligheter att binda ihop 

transportsäljare och transportköpare. en idé föddes som ganska snart antog 

formen av ett aha-ögonblick när Niklas insåg att behovet även fanns utanför 

Sveriges gränser. 

– Den här idén är giltig över hela världen. Hur långt går den att ta? Det är 

det som driver oss, vi måste se hur långt vi kan ta idén, säger Niklas Hedin. 

På Centiro finns det en stark framåtrörelse. Men inget hastas fram utan 

utvecklingen tar sitt avstamp i genomtänkta strategier som alla bygger på 

strävan mot att vara bäst – för anställda och för sina kunder. Av alla anställda 

krävs absolut professionalism och för att fortsätta växa krävs det att Centiro är 

innovativa och tillförlitliga. 

43

det västsvenska modeundret 

Ur askan från 1900-talets stukade textilindustri 

reste sig Västsverige, skakade av sig dammet 

och skapade inget mindre än ett litet mirakel. 

Med Borås som nav och Göteborg som 

kreativ spjutspets talas det allt oftare om det 

västsvenska modeundret.

Flytta 

från 

götEborg? 

vi förstår inte frågan...

snart 60 år efter kappahls genombrott är det nudie 

Jeans som definierar det västsvenska modeundret i vår 

tid. Med sin kreativa nytolkning av den universella 

denimkulturen har nudie nått exceptionell succé. 

en miljon sålda jeans per år är facit för stunden – och 

det är innovation, integritet och idealism som lett till 

framgångarna. 

i en trivsam men oansenlig liten passage 

i Göteborgs innerstad huserar ett av 

världens hetaste jeansföretag, Nudie 

Jeans. en oinsatt flanör kunde aldrig 

ana vad som döljer sig bakom den slitna 

tegelfasaden. 

Massiva framgångar på den internationella 

jeansmarknaden till trots, de 

oansenliga lokalerna i en charmigt ruffig 

sekelskiftesfastighet ger ett tämligen 

blygsamt intryck. Sökandet efter nya 

lokaler pågår förvisso för fullt, men 

det handlar inte om statusjakt utan om 

akut trångboddhet som måste lösas. 

Att Nudie skulle lämna Göteborg är 

däremot uteslutet. 

– Vi har våra liv här och har ändå 

46 

DeT VÄSTSVeNSKA MODeUNDReT 

inget umgänge med modebranschen 

i Stockholm. Så varför skulle vi flytta 

härifrån, undrar Joakim Levin, en av 

grundarna, tidigare VD och idag styrelseordförande 

för Nudie Jeans. 

Han studsar runt i de trångbodda 

lokalerna på jakt efter en ledig plats för 

en pratstund. Medarbetarna är samtliga 

unga människor i jeans. Inte en kostym 

i sikte. Vi tar plats i ett par bekväma 

fåtöljer. Även dessa klädda i denim. 

Kort version av framgångssagan 

Nudie Jeans: 

Maria Levin drev först företaget 

som ett sidoprojekt tillsammans med 

Joakim, men var anställd av det amerikanska 

jeansföretaget Lee som chefs- 

designer med europa som arbetsfält. 

Lee gjorde vad de kunde för att behålla 

Maria, men hon ville något annat. Till 

slut hoppade hon av för gott och satsade 

allt på Nudie. 

Tajmingen var perfekt, enligt 

Joakim Levin. Konjunkturen spelade 

dem i händerna, jeansbranschen hade 

stagnerat och dominerades helt av 

några få jättar. På en kreativ nivå fanns 

massor att göra, men ingen agerade. 

Och Maria, som lärt känna branschen 

inifrån, kände detta ut i fingerspetsarna. 

Det var utgångsläget när de på 

allvar började satsa på Nudie i början av 

2000-talet. 

– Många har missat det viktigaste

med Nudies framgångar konstaterar 

Joakim. När vi startade utgick vi från 

en idé, ett förhållningssätt. Det fanns 

ingen uttänkt plan för hur vi skulle 

lyckas. Vi drevs av en stark vision, 

att göra snygga jeans, produkter som 

vi själva gillade, producerade på ett 

rättvist sätt och att vi skulle ha goda 

mellanmänskliga relationer. 

det Kan tycKas enkelt och självklart, 

men stod i bjärt kontrast till textilindustrin 

då och det som Nudie jeans var en 

motreaktion till. 

– Det var den stora grejen igår och 

idag, det är fortfarande det som skiljer oss 

åt, och det är lika viktigt för vår självbild. 


Nudiegänget startade i blygsam 

skala. Man behövde inte göra några 

tunga investeringar och var bara en 

handfull likasinnade vid starten. Men 

det dröjde inte länge förrän det började 

hända saker. Alla inköpare de visade 

plaggen för blev köpsugna direkt. en 

slumrande efterfrågan väcktes till liv. 

– Den kommersiella kraften överraskade 

oss fullständigt, säger Joakim. 

Sedan dess har utvecklingen bara 

gått uppåt. Idag säljs årligen 1 miljon 

par jeans med den karaktäristiska 

broderade Nudie-vågen på bakfickan. 

Företaget sysselsätter cirka 100 personer 

varav 30 på kontoret i Göteborg. 

Ungefär 80 procent av försäljningen 

Nudie Jeans flyger inte till Los Angeles för att fotografera 

reklambilder. Göteborg räcker gott. 

sker utomlands. För det kommande 

verksamhetsåret är siktet inställt på en 

omsättning runt 400 miljoner kronor. 

Men Nudie Jeans viktigaste värde 

är inte direkt översättbart i kronor och 

ören. Många företag avundas deras 

starka varumärke, fyllt med integritet, 

oberoende och en konsekvent hållning 

i allt man gör. Till bilden hör också 

att de knappt lägger några pengar på 

marknadsföring och annonsering. 

Nudie Jeans utstrålar trygghet, de 

vet vad de gör. Joakim menar att de är 

avsiktligt förutsägbara, eftersom de vill 

arbeta långsiktigt med kunder och leverantörer. 

Detta, menar han, gör Nudie 

starka i de affärsmässiga relationerna. 

47

Och nu ska företaget växa strukturellt. 

Man öppnar egna försäljningsbolag i 

europa och har redan flera utländska 

dotterbolag. 

– Det är alltid kul att expandera. Vi 

har hela tiden velat undersöka hur långt 

vi kan ta det här. Ibland har vi stått på 

bromsen för att inte sälja bort det som 

vi känner är vår idé. Vi har tillåtit oss 

att vara rigida: så här ska det göras! Vår 

filosofi är att vi vill sälja så mycket vi 

kan, men bara om det vi säljer rimmar 

med vad vi står för. Annars låter vi 

hellre bli. 

nudie Jeans ställning är alltså unik på 

många sätt, inte minst deras oberoende. 

De stora jättarna har i princip slutat att 

uppvakta företaget med uppköpsidéer. 

De vet att det är lönlöst. Men när det 

kommer till att definiera Nudies roll i 

det göteborgska modeundret är Joakim 

Levin snabb att tona ned företagets 

inflytande. 

– Vi är kanske inte ett riktigt modeföretag, 

vi sysslar med jeans. Jeans 

är lite som en bröd- och smörprodukt. 

Man kan vara kreativ men inom ganska 

snäva ramar. Fast det är förstås också en 

del av utmaningen. Vi jobbar mycket 

mer långsiktigt, det är inte så snabba 

svängningar i trender. Vi har samma 

produkter över längre tid. Jämför med 

H&M som gör billigt och nytt. Vi är 

tvärtom, dyra och långsamma. 

Och det passar Nudie Jeans utmärkt. 

För om man bor och verkar i Göteborg 

är man också på behörigt avstånd från 

den stockholmska modebranschen. 

– Det finns klara fördelar med att 

vara här. Vi är inte en del av den snabba 

modescenen i Stockholm, och det passar 

oss som inte sneglar på trender. Vi 

48 


arbetar i lugn och ro, lite under radarn. 

Nackdelen är förstås att man syns lite 

mindre, även om vi inte direkt lider av 

det. Samtidigt har vi och många andra 

göteborgsföretag visat att vi är duktiga 

på att komma ut i världen. Det märkte 

vi ju snabbt att det var ju ingen skillnad 

på att sälja till Stockholm eller London. 

Nudie Jeans jobbar långsammare, 

men bygger å andra sidan upp en stabil 

”fanbase”, som de förstås är rädda om. 

Ungefär som ett rockband, vilket man 

gärna ser sig som. 

– Vi kanske är tjurskalliga som 

inte tittar på vad andra gör, men jag 

tror samtidigt att det är en del av 

vår framgång. Vi trivs i andrastaden 

Göteborg. Det är på många sätt en 

småstad, men med fördelen att man 

med ett bra personligt kontantnätverk 

kan göra allt. Här finns mycket duktiga 

människor, det finns en anda av att ”så 

gör vi här”. Nackdelen är kanske för vår 

del egentligen bristen på infrastruktur, 

det är svårt att direktflyga till många 

destinationer. Tänk om vi kunde flyga 

direkt till New York! 

Joakim tror heller inte att det är 

en slump att mode och textil blivit 

så framgångsrikt i Västsverige. Han 

nämner JC som en gemensam nämnare 

för många duktiga människor som 

idag återfinns på företag som Monki, 

Weekday och Nudie. 

– JC var en bra plantskola. På den 

tiden var det en riktigt bra miljö som 

drog till sig entreprenörer. På samma 

sätt tror jag att vi och andra kollegor 

inspirerar andra. Det ploppar upp en 

hel del små jeansföretag nu. På så sätt 

finns det definitivt en fördel med det 

här klustret av mode- och textilföretag. 

Jag ser gärna att vi knoppar av oss, fast 

det är i och för sig ingen som slutar hos 

oss. 

oavsett om någon slutar eller inte på 

Nudie, tycks återväxten vara tryggad 

tills vidare. Inga tecken på vikande 

marknad eller sviktande intresse syns. 

Men bra kan bli bättre. 

– Vi kan aldrig bli snabbare, vi är 

”när vi startade utgick vi från en idé, ett 

förhållningssätt. Det fanns ingen uttänkt plan 

för hur vi skulle lyckas.” 

heller inte månadens smak. Alltså måste 

vi förädla det vi har. Samtidigt – vi har 

gjort det här i tio år, och kan göra det i 

tio år till. Hur tar vi det vidare? Vi har 

landat i att vi ska satsa ännu mer på 

CSR (corporate social responsibility) 

och att jobba för sjyssta arbetsförhållanden. 

Vi är bra på det idag, men måste 

visa det tydligare och bli ännu bättre. 

Vi kanske måste börja visa oss mer… 

Oavsett hur kommande marknadsföringsstrategier 

ser ut kan vi vara säkra 

på en sak. De vandrande reklamtavlor 

som utgörs av människor i Nudies jeans 

kommer att synas allt oftare, både i 

Västsverige och i världsmetropoler.

Viktoriapassagen i Göteborg är en kreativ och avslappnad oas i 

Göteborg – och en helt logisk adress för Nudie Jeans huvudkontor.

subKulturen är 

modeundrets motor

det göteborgska modeundret är ett uttryck för stadens osvenska stil, anser 

ted hesselbom, chef för röhsska museet som under flera år satsat friskt på 

mode som en del av museiverksamheten. 

– det gäller att fortsätta odla sin särart, och att man förstår värdet av den 

starka subkulturen. då kan den positiva utvecklingen fortsätta i västsverige. 

en utstäLLning med galaklänningar och cocktail-accessoarer 

presenteras under våren på Röhsska museet i Göteborg. För 

tio år sedan hade nog en del höjt på ögonbrynen en smula. 

Inte så längre. 

Besökarna på Sveriges enda museum för för mode, design 

och konstslöjd har på senare år snarare vant sig och välkomnat 

modevärldens uttryck som ett självklart inslag bland gamla 

och nya möbler, silver och konsthantverk. Samt öppnat famnen 

för museets stridbare chef. 

Ted Hesselbom tillträdde chefsposten på Röhsska museet 

för drygt fyra år sedan och har målmedvetet inkluderat just 

mode som en självklar del av verksamheten. Att han ser mode 

som ett redskap för att öka museets relevans för fler besökare 

är uppenbart. Och den geografiska placeringen har sin logiska 

roll i sammanhanget. 

– Här finns en historia och en konfektionsindustri som går 

väldigt bra idag. Men det är inte minst den starka subkulturen 

som driver utvecklingen. Det är den stora styrkan i den 

utveckling som modet haft på senare tid i den här delen av 

Sverige. 

en ambition att skapa något eget utan att ängsligt snegla på 

andra, skulle man kanske kunna säga. 

– Det är i subkulturerna som de kreativa talangerna växer 

upp. Det är vår stora tillgång, som förklarar framgångarna 

och som vi kan bygga vidare något stort på. Men om särarten 

ska behållas måste beslutsfattare förstå vikten av att vårda och 

lära känna denna subkultur och inse värdet av tolerans och 

öppenhet. en destination utan subkultur är inte attraktiv. Vill 

man att framgångsrika duktiga människor ska flytta hit är 

detta oerhört viktigt. 

För Ted Hesselbom är det solklart att det gäller att slå vakt 

om den särart som finns i den här regionen – och att man inte 

jämför sig med Stockholm. 

– Göteborg är egentligen inte alls särskilt svenskt. Staden 

har på många sätt mer gemensamt med London faktiskt, säger 


Ted Hesselbom och tar som exempel både subkulturens starka 

ställning och mecenattraditionen med privata finansiärer. 

Det är alltså stadens undervegetation som är trendgivare, 

som ger tillgång till marknaden utomlands, menar Ted 

Hesselbom. Därför måste även näringslivet förstå vikten av 

gaturörelsens existens, att man inser att ekonomi och kultur 

hänger ihop. Det är en tillgångsfaktor som ska bejakas med 

öppenhet och tolerans. 

– Normativitet, slätstrukenhet och dåliga kopior av andra 

städer är kontraproduktivt. Även ett stort företag som till exempel 

KappAhl är beroende av det finns en undervegetation, 

att det kommer fram intressanta designers. På så sätt hänger 

de stora klädkedjorna ihop med modets undergroundkultur, 

det är viktigt att framhålla. 

Sedan Ted Hesselbom flyttade till Göteborg har mycket 

hänt. Som till exempel Fresh Fish, en årlig modemässa i 

Göteborg som på kort tid blivit en viktig arena för oetablerade 

designers som får möjlighet att visa upp sina kollektioner och 

knyta värdefulla kontakter. 

Textilhögskolan i Borås har med kvalificerad utbildning 

och forskning etablerat sig som en institution i internationell 

toppklass. Blickarna vänds allt oftare mot Västsverige när 

man pratar mode och textil. 

– Vi kan aldrig tävla om glamouren och den mediala uppmärksamhet 

som finns i Stockholm, men vi kan ligga på topp 

på andra områden i modevärlden. Och det finns ju lysande 

exempel. 

Ska Ted Hesselbom lyfta fram ett talande exempel på det 

som verkligen gnistrar i regionen väljer han utan tvekan 

Nudie Jeans i Göteborg. 

– Det finns något oglamouröst, subkulturellt och antiauktoritärt 

över Nudie som jag gillar. De har kvar sin moral trots 

framgångarna. De finns också kvar i Göteborg, de får aldrig 

flytta härifrån. Det är oerhört viktigt att de finns här, säger 

Ted Hesselbom. 

51


en bärande 

affärsidé 

Designern ann-louise lanDelius gör exklusiva väskor och 

accessoarer i skinn under märket a.l.l. Sitt formspråk fann hon 

på central Saint Martins college of art and design i london 

och erfarenhet har hon skaffat sig på såväl h&M som tiger of 

Sweden. Men nu är det hennes egna märke som gäller. 

ann-louise väskor syns regelbundet i modemagasin och 

hennes grejer kommer inom kort att börja säljas i – av alla ställen 

– Söul i Sydkorea. Själv sitter hon i sin kombinerade butik 

och ateljé i göteborg och trivs alldels utmärkt med det. Med 

skinn från huvudsakligen italien skapar hon läckra väskor i 

geometriska former som uppenbarligen tilltalar en kräsen krets 

modeintressade människor. 

– det är perfekt och billigt att ha butik i göteborg. Jag får 

också mycket inspiration här som jag inte hade kunnat få 

någon annanstans. Min dröm är att vara internationell, men det 

kan man definitivt vara i göteborg. 

53

MoDESyMBoL MED SPETS 

Mitt i centrala borås ligger gina tricots nybyggda huvudkontor. en spetsig 

skapelse som ger en känsla av farlig fart. 

– det är en symbol med kraft, säger gina tricots vd, Jörgen appelqvist. 

i november 2010 flyttade gina tricot in i sitt nya högkvarter som har 

formen av en rätvinklig triangel. byggnaden är designad av Wingårdhs 

arkitektkontor och utgör det senaste tillägget i framgångssagan. 

Mycket mode för lite pengar. ord som format gina tricot och lagt 

grunden för deras framgång. eller? 

– det går inte att förklara bara så här. det finns så mycket skrivet 

och så plockar journalisterna lite här och där och så blir det fel. vi 

gör som alla andra, men lite bättre, kan man säga. 

Vad tror du om framtiden för mode- och textilbranschen i 

Västsverige? 

– den kan vara god. det finns en viss dragning åt Stockholmshållet. 

Så det är viktigt att se på göteborg och borås, 

eller egentligen hela Sjuhäradsbygden, som ett enda starkt 

textil- och modekluster. 

textilhögskolan ligger i borås. Finns det en relation 

mellan den och gina tricot? 

– visst gör det, väldigt starkt. vi anställer mycket folk 

från textilhögskolan och samarbetar så mycket vi 

kan. de lockar hit modefolk från hela landet. 

54 

AnSTällDA: 993 

OmSäTTning 2009: 2 215 057 SEK 

RESulTAT EFTER FinAnSnETTO: 351 746 SEK 

BESökARE: fler än 80 miljoner 

BuTikER: fler än 185 

SPRiDning: har butiker i fem länder

Från Framgång tiLL Kris 

– och tillbaka igen! 

den västsvenska textilnäringen har en fantastisk historia. Likt en 

utslagen boxare som rest sig på nio har förvandlingen de senaste 

decennierna gått från massindustri och kraftiga nedskärningar till 

kreativ renässans och internationell ryktbarhet. 

det var i göteborgstraKten och Sjuhäradsbygden som den 

svenska textilindustrin föddes och utvecklades. Vid sekelskiftet 

fanns här redan en betydande textilindustri, och under 

1950-talet fortsatte tillväxten. Då arbetade cirka 70 000 människor 

i textilindustrin. Sedan gick det utför. Konkurrensen 

från den modernare textilindustrin i södra europa slog hårt, 

och låglöneländer i och utanför europa spädde på eländet. 

Sysselsättningen mer än halverades på kort tid, och branschen 

tvingades till stora omstruktureringar. 

Textil- och konfektionsindustrin är i allra högsta grad 

levande idag i regionen, tack vare såväl den unga modescenen 

med duktiga designers och en rad framgångsrika företag i 

konfektionsbranschen. Idag slåss man om den modeintresserade 

allmänhetens gunst i Sverige och utomlands. 

– I stället för massproduktion är det kreativiteten som 

stakar ut vägen för en ny framgångsrik era för mode och konfektion, 

som Ted Hesselbom uttrycker saken. 

Familjeägda modekedjan Gina Tricot med huvudsäte i textilstaden 

Borås har runt 185 butiker i Norden och siktar för 

2011 på en omsättning på cirka 3 miljarder kronor. Börsnoterade 

KappAhl har numera sitt huvudkontor i Mölndal utanför 

Göteborg, och har cirka 360 butiker i Norden samt i Polen 

och Tjeckien. Verksamhetsåret 2009-2010 var omsättningen 

strax över 5 miljarder kronor. Även kedjan MQ, med över 110 

butiker i landet, har numera sitt huvudkontor i Göteborg. 

ett par snäpp under dessa jättar finns flera företag som med 

designsäker hand skapat sig ett mycket gott renommé i modebranschen. 

Men det stannar inte vid det - företagen växer 

och tar för sig på både inhemsk och internationell marknad. 

De två butikskedjorna Weekday och Monki som ägs av Fabric 

Skandinavien (ingår sedan 2008 i H&M-koncernen) är andra 

goda exempel. Båda kedjorna har expanderat och finns nu i 

övriga landet samt i länder som Danmark, Norge, Finland 

och Tyskland. 

Atlas Design Group är en av Skandinaviens snabbast växande 

företag för accessoarer för män och kvinnor och producerar 

märkesvaror inom premiumsegmentet. Tillverkning som 

försäljning av slipsar, 

skjortor och scarves 

sker i såväl Sverige, 

Danmark, england 

och Tyskland. 

I Gånghester 

utanför Borås finns 

eton som gör kvalitetsskjortor 

som säljs 

över hela världen. I 

Borås huserar också 

Oscar Jacobsson som 

producerat herrkonfektion sedan början av 1900-talet. Idag 

finns deras kläder i stora delar av världen. 

Mindre företag som Velour och Dunderdon har börjat 

som butiker och därefter vuxit och blivit uppmärksammade 

långt utanför landets gränser. Och i undervegetationen finns 

många fler mindre märken som står på trappsteget under och 

bara väntar på sitt genombrott. Framtiden för den västsvenska 

modeindustrin är med andra ord så ljus att man måste bära 

solglasögon. 

55

SKoLEXEMPEL I BrANSCHENS SMAK 

Textilhögskolan i Borås har vunnit 

internationell ryktbarhet och växt på senare 

år. Den textila identiteten i området och 

ett nära samarbete med näringslivet anses 

ligga bakom framgångarna. Samt en viss 

Clemens Thornquist. 

Texilhögskolan vid Högskolan i Borås har i modern tid 

utvecklats till en resursstark och välrenommerad utbildningsinstitution. 

Inte minst har skolans modedesignutbildning 

låtit tala om sig. Clemens Thornquist är en nyckelperson i det 

sammanhanget. efter praktik hos modelegenden Vivienne 

Westwood har hans akademiska karriär gått i raketfart. 2010 

utnämndes han till professor på skolan. Hans omdaning av 

modedesignutbildningen anses nyskapande. 

Tidigare var utbildningen i hög grad teknisk, men nu är det 

56 

mer fokus på konstnärlig gestaltning. Den konstnärliga hantverksdelen 

av utbildningen gör att studenterna får förståelse 

för helheten, hur man bygger en kollektion. Vilket gör dem 

attraktiva för modebranschen, även internationellt. 

– Jag tycker att vi lyckas utbilda duktiga designers med det 

tekniska och konstnärliga kunnande som krävs inom modevärlden, 

säger Clemens Thornquist. 

Varje år utexamineras endast 15 studenter från den exklusiva 

och eftertraktade utbildningen. Många har gått vidare för 

att jobba på företag som H&M, Nike, Tommy Hilfiger, Levis, 

Diesel och Acne för att nämna några. Andra har startat egna 

företag som t.ex. Fifth Avenue Shoe Repair. 

Men framgångarna märks inte bara just inom modedesign. 

Hela skolan har tagit stora kliv på senare år. 

– Vi har både breddat oss och samtidigt blivit mer specialiserade 

med utbildningar inom designteknik, management och 

entreprenörskap, säger Jan Carlsson, ansvarig för högskolans

Eleverna vid Textilhögskolan i Borås är attraktiva byten för modebranschens aktörer. 

forskningsprojekt F3, Fashion Function Futures. Han tycker 

att man på skolan skapat en bra blandning av akademisk och 

praktisk kompetens. Kontakten med näringslivet bidrar till 

kvaliteten på skolan. 

– Det finns en kritisk massa av 

företag i regionen, och vi drar alla 

nytta av varandra.. Vi har extremt bra 

kontakter med näringslivet. Det är 

viktigt för att hålla utbildningen på 

hög nivå. 

en annan viktig framgångsfaktor är 

det geografiska läget med Borås textila 

Clemens Thornquist identitet och historia. Att staden ställer 

upp är också viktigt. ett exempel är Marketplace Borås, en 

förening av starka entreprenörer, företag, Textilhögskolan och 

Borås Stad som verkar för att Borås ska vara Skandinaviens 

ledande stad inom mode, textil och design. 

KLäder med ProFiL 

stärKervarumärKet 

Konfektion är inte bara haute couture och ungt 

gatumode. i västsverige finns flera företag 

som agerar på den så kallade profilmarknaden. 

det handlar om kläder som utvecklar och 

kommunicerar varumärken för företag. 

Sagan om Torsten Janssons t-shirtbolag i mammas källare 

som idag vuxit till globala New Wave Group är välkänd. ett 

annat företag i framkant på området är Scandress i Borås. 

Företaget startade för drygt 20 år sedan, och gör specialdesignade 

arbetskläder för att stärka företags varumärken, så 

kallade profilkläder. 

– Vår grej är att vi är bäst på andras varumärken. Vi sätter 

inte bara en logga på t-shirtar, utan 

gör grundlig research för att analysera 

vad företaget vill kommunicera såväl 

med kläderna som i övrigt. effekten 

blir starkare när det hänger ihop. Först 

därefter tar vi fram designförslag, säger 

Thomas Holm, VD för Scandress. 

Scandress har specialiserat sig på 

livsmedelsbranschen och flygbolag, 

men har också kunder som apotek och 

en stor kafékedja. Gemensamt för alla 

kunder är att de tar sitt varumärke på 

allvar och inser vikten av att det även 

avspeglas i arbetskläderna. 

– Våra kunder vill inte slarva med 

kläderna, de vill använda dem som en 

del i sin kommunikation. 

Thomas Holm ser möjligheter att växa på den europeiska 

marknaden, inte minst inom livsmedelsbranschen, eftersom 

profilkläder inte alls används i lika stor utsträckning där som 

i Sverige. 

– De ligger femton år efter oss i många länder. Det är en intressant 

marknad, men utmaningen är ju att bryta sig in där. 

Fast än så länge har vi fullt upp med att utveckla marknaden 

här hemma, säger Thomas Holm. 

Scandress gjorde senaste bokslutet ett resultat på 26 

miljoner kronor och har cirka tio anställda. Större delen av 

tillverkningen sker i Asien. 

57

från idéfrö till färdiga företag 

En av definitionerna av det engelska verbet 

incubate lyder: "Att sitta på ägg för att ge värme, 

och därmed främja embryonal utveckling och 

kläckning av unga." I Västsverige betyder det att 

i samspel mellan näringsliv och studenter skapa 

nya företag. 

i det gamla sjukhuset växer de friska idéerna 

till bärkraftiga företag. följ med till encubator 

i göteborg där ett världsunikt samspel mellan 

studenter och näringsliv har resulterat i en 

mängd framgångsrika företag.

Fanny Boije af Gennäs Erre och Anna-Klara 

Carlsten arbetar med företaget Medicview. 

Deras produkt är ett avancerat mätsystem för 

en viss typ av kirurgi, och har utvecklats inom 

inkubatorverksamheten på gamla Vasa sjukhus.

VÄstsVEnsKa 

EntrEPrEnörsFaBriKEn 

encubator är inkubatorn där akademi och näringsliv möts. här får 

studenter utveckla affärsidéer hela vägen från embryo till flygfärdigt 

företag. allt med hjälp från innovatörer, affärsrådgivare, och det 

västsvenska näringslivet. 

BaKoM GlasDörrarna På fjärde våningen i det som 

tidigare var Vasa sjukhus i Göteborg breder ett ljust kontorslandskap 

ut sig. Mellan rumavskiljare och framför surrande 

laptops jobbar ett trettiotal unga entreprenörer hårt med att 

utveckla affärsidéer till bärkraftiga företag. 

– Du tar inte en byråkrat och sätter honom i ett utbildningssystem 

i två år och så ploppar det ut en entreprenör 

på andra sidan. Man kan inte utbilda entreprenörer på ett 

klassiskt sätt, säger Anders Nilsson, tidigare programansvarig 

för Handelshögskolans entreprenörsutbildning, i dag affärsrådgivare 

och ansvarig för externa relationer på encubator 

i Göteborg. 

encubator är en verksamhet för företagande där studenterna 

får bästa tänkbara hjälp med att utveckla innovationsprojekten. 

Sedan starten för tretton år sedan är 38 av 47 

startade företag fortfarande verksamma. Tillsammans har de 

en sammanlagd omsättning på nära 300 miljoner. Hemligheten 

bakom de siffrorna ligger i det nära samarbetet mellan 

affärsutveckling, akademi och näringsliv. 

– Förutsättningarna brukar vara ganska bra när vi väl 

startar bolagen. Dels för att vi har en noggrann urvalsprocess 

kring vilka idéer vi tar in, men också eftersom vi faktiskt jobbar 

med unga dedikerade talanger, som vi sedan stödjer med 

rätt resurser och verktyg, säger Anders Nilsson. 

entreprenörsutbildningen är tvåårig. Första året läser studenterna 

bland annat en idéutvärderingskurs. De affärsidéer 

som med studenternas hjälp gallras ut, kan sedan komma 

att utvecklas under det andra året. Andra året vigs åt att 

bearbeta bra affärsidéer till bärande företag tillsammans med 

encubator. Studenterna får hjälp med allt ifrån rådgivning, 

60 

FRÅN IDéFRÖ TILL FÄRDIGA FÖReTAG 

finansiering och kontorsplats till värdefulla kontakter med 

näringslivet. 

– Idéerna kan komma från industrin, uppfinnare, entreprenörer 

eller från forskare inom akademi eller institut. Vi 

utvecklar forskning som har möjlighet att bli ett företag med 

tillväxtpotential. Idéer kan också komma från befintliga företag, 

från Västsvenska Handelskammarens nätverk eller från 

storindustrin som en spin out-idé, säger Anders Nilsson. 

Han nämner Volvo Technology som ett exempel. Företaget 

hade utvecklat en ny materialteknologi, Lamera, som skulle 

användas i Volvos karosser. 

– Sedan vände de sig till oss och ett studentteam erbjöds att 

arbeta vidare med materialet. Projektet utvecklades till företaget 

Lamera som idag kan använda materialet till alltifrån att 

göra läckert designade attachéportföljer till flygplansinteriör, 

säger Anders Nilsson. 

Karin MarKiDEs, rektor på Chalmers, menar att det inte 

finns så många exempel på encubator ute i världen. 

– Man får jobba med riktigt skarpa idéer som man har vaskat 

fram genom konstens alla regler med höga krav. Man får 

arbeta med professionella utvecklare och får en professionell 

utbildning i praktiken, säger hon. 

Hennes förhoppning är att utbildningen ska utvecklas så 

att utbildade entreprenörer efter några år ute i arbetslivet kan 

komma tillbaka och vidareutbilda sig. 

– Dessutom ger det staden en attraktionskraft, att det blir 

attraktivt att satsa på företag som bildas här. Att människorna 

här får ett bra nätverk är också viktigt och något som vi skulle 

kunna göra ännu mer effektivt än vad vi gör idag, säger hon.

Anders Nilsson leder Encubator, där idéer förädlas till färdiga företag med god bärkraft. 

Samarbetet med näringslivet är avgörande på flera punkter, 

och utbildningen arbetar kontinuerligt med att utöka och 

förstärka sitt nätverk. 

– Det är ju den här kraften som ska utveckla Sverige vidare 

och det är det här som skapar tillväxt. Både när det gäller 

nyföretagande men också genom entreprenörsutbildningarna. 

Där tror jag vi fyller en jätteviktig funktion. Dessutom skulle 

många bra idéer aldrig få chansen att utvecklas om det inte 

vore för oss, säger Anders Nilsson. 

talanGErna KoMMEr Från tre olika entreprenörsutbildningar 

på Chalmers eller Göteborgs Universitet, men alla har 

de en sak gemensamt – den personliga drivkraften. 

Att knyta en utbildning på mastersnivå så nära näringslivet 

är ovanligt. encubators kombination av akademisk kunskap, 

professionell vägledning och praktiskt entreprenörskap är unikt 

i sitt slag. Det visade sig när Högskoleverket utsåg utbildning- 

arna till den främsta spetsutbildningen i entreprenörskap i 

Sverige för två år sedan. Genom att stärka de internationella 

kontakterna med andra universitet och entreprenörsutbildningar 

skulle de kunna utveckla verksamheten ytterligare. 

På utbildnings- och forskningssidan har man redan ett par 

internationella samarbeten, bland annat i Shanghai, Bangalore 

och i USA. eftersom studenterna på entreprenörsutbildningarna 

ofta har flera olika nationaliteter, skulle internationella 

samarbeten öka deras möjlighet att sprida sin affärsidé ut i 

världen. 

– Om vi har indiska eller kinesiska studenter som kommer 

hit i två år, så kan de sedan ta med sig projektet hem, vilket 

gör att bolagen kan få en snabb expansion och en internationell 

marknad redan från start. en annan fördel är att 

forskningen på Handelshögskolan, Chalmers och Sahlgrenska 

genom internationella samarbeten också kan utvecklas på ett 

spännande sätt, säger Anders Nilsson. 

61

...Och här är tre färska exeMPel från encubatOr. 

62

FlaKMoPPE 2.0 

Företaget nimbell, som gör lätta, miljövänliga arbetsfordon, 

har behållit den täta kontakten med universitetet 

även efter encubator. det började med att de under 

studietiden hade ett nära samarbete med några avdelningar 

på chalmers. under året har företaget haft hjälp 

av fyra exjobb från chalmers och ett projektarbete. 

– vi får billig arbetskraft och studenterna får jobba 

med ett verkligt case, säger Jonas Mårtensson, vd på 

nimbell. 

nimbells slogan är ”function without footprint” och 

inom några veckor kommer den första prototypen på en 

miljövänlig, prestandamaximerad transportmoped. den 

kan användas av brevbärare, för interntransporter, inom 

industrin eller av park- och naturförvaltare som behöver 

transportera grus och krattor. Men redan innan den 

första prototypen är klar siktar nimbell på marknader 

utanför Sverige. 

– vi behöver börja lokalt först, men vi är successivt ute 

och pratar med företag i norge, danmark och Finland. 

Första steget blir Skandinavien och sedan troligtvis tyskland, 

säger Jonas Mårtensson. 

lysanDE lösninG 

Självlysande aluminium som är billig, tål slitage och inte 

behöver någon ström. det är aluseras affärsidé. christoffer 

hansson, Yibing Qiao och Khaled attas som alla 

jobbar med projektet på encubator, ska just ta patent på 

sin innovation. om allt går enligt planerna kan de ha en 

färdig prototyp ute på marknaden om några månader. 

– när vi fick projektet så var det bara en idé, men sedan 

dess har vi kommit mycket längre än vad vi någonsin 

trodde från början, säger christoffer hansson. 

det har gått mer än bra för alusera. i år vann de pris 

för en av tio bästa businessidéer i entreprenörstävlingen 

venture cup. under våren kommer nästa framgångskvitto 

för projektet – när de som enda svenska bidrag åker 

till houston, texas för att tävla om en miljon dollar i en 

entreprenörstävling. när detta skrivs är tävlingen ännu 

inte avgjord. 

– aluminiumet är i första hand tänkt att sättas på nödutgångsskyltar 

och trapphallslister, men kan egentligen användas 

överallt där man vill ha självlysande saker. en stor 

del av marknaden kommer säkert bli listerna i korridorer 

på fartyg och flygplan, säger christoffer hansson. 

sMarta soPtunnor 

– vår produkt bygger på behovsstyrd avfallshantering. 

Man sätter en sensor i ett sopkärl och sedan så skickar 

den data om fyllnadsgrad till en server. På vår webbsida 

kan kunden sedan se hur fullt kärlet är, säger helena 

Persson, en av tre studenter som arbetar med projektet. 

tack vare sensorn blir inte bara sophämtningsturerna 

mer effektiva, det minskar även risken för skadedjur. För 

de som hämtar soporna blir dessutom arbetsmiljön bättre 

när de slipper plocka upp sopor som ligger slängda 

kring ett överfullt kärl. i dagsläget kör sophämtarna på 

fasta rutter, utan att ta hänsyn till om kärlet är fullt eller 

tomt. 

– vi har påbörjat en pilot med göteborgs Stad och har 

precis börjat sätta ut sensorer i publika papperskorgar. 

nu är det papperskorgar vi testar på, men det fungerar 

på i stort sett alla typer av kärl, säger helena Persson. 

idén kom ursprungligen från en extern idégivare, och 

gick som projekt i inkubatorn redan förra året. Men när 

året var slut kände de som arbetade med det att projektet 

kunde må bra av ett år till. idag jobbar helena Persson, 

aron gilljam och Jessika thunman tillsammans med 

tesenso. 

63

Gothia sCiEnCE ParK 

» är en innovationsmiljö som hjälper entreprenörer att starta och 

utveckla kunskapsföretag och forskare att kommersialisera sina 

upptäckter. 

» har i dag cirka 50 företag med omkring 350 anställda. 

» består av fem fastigheter och 12 000 kvadratmeter, men 

byggs ut löpande. 

» vann eu-kommissionens european enterprise award för regionalt 

entreprenörskap 2009. 

» Finansieras av och samarbetar med Skövde kommun, Skaraborgs 

Kommunalförbund, västra götalandsregionen, innovationsbron ab, 

tillväxtverket, Sparbankstiftelsen alfa och europeiska regionala 

strukturfonden.

FörEtaGsaM 

ForsKninGsMiljö 

Vi lEVEr i en kunskapsekonomi, så vad är då mer självklart 

än att så ofta som möjligt föra samman näringsliv med universitet 

och högskolor? 

Tja, ganska mycket, tycks det, för även om vi Västsverige 

har varit relativt duktiga på samverkan mellan forskning och 

företagande finns det mycket kvar att utveckla. 

– Kan vi hitta nya och ännu effektivare former för att kommersialisera 

forskning kommer det att få en enorm betydelse 

för vår region, säger Patric eriksson, vd för Gothia Science 

Park. 

Från Patric erikssons kontor är det bara ett stenkast till 

Högskolan i Skövde och under de drygt tio år som Gothia 

Science Park funnits har det trampats upp rejäla stigar mellan 

de två verksamheterna, med både entusiastiskt och konkret 

stöd från Skövde kommun. 

– Orsaken till att vi lyckats så bra med att skapa en kreativ 

miljö för innovation är att vi haft en långsiktig strategi, vågat 

prioritera och lyckats skapa ett hundraprocentigt förtroende 

mellan akademi, företag och kommun, säger Patric eriksson. 

ett exempel på det var när Högskolan i Skövde drog 

igång sin satsning på dataspelsutveckling. en och annan i 

motorstaden Skövde skakade på huvudet och tyckte att det 

där var oseriöst, onödigt eller bara allmänt obegripligt. Men 

intressenterna i Gothia Science Park stod på sig och litade på 

varandras omdöme. 

– Det hade varit lätt att backa i det sammanhanget, därför 

att det nya blev för konstigt, men då visade inte minst kommunens 

folk stort mod, säger Patric eriksson. 

Och tur var det. 

Nu är det allmänt accepterat att dataspel inte bara är ett nöje 

FRÅN IDéFRÖ TILL FÄRDIGA FÖReTAG 

ett blomstrande näringsliv uppstår inte av sig självt. i vår globaliserade värld 

är det inte minst viktigt att tillföra växtkraft i form av aktuell forskning. i 

industritunga och jordbrukstäta skaraborg är teknik- och forskningsparken 

gothia science Park ett drivhus för nya kunskapsföretag. 

utan också gör stor nytta i 

olika sammanhang och är 

en högst seriös affärsverksamhet. 

Genom Sweden Game 

Arena och The Game Incubator 

är Gothia Science Park 

i dag ett nordiskt centrum 

för utbildning, forskning, 

och affärsutveckling inom 

dataspelsindustrin. Här 

finns ett tiotal dataspelsföretag, 

som gett ut spel på de 

flesta plattformar och prisats 

i både nationella som internationella 

speltävlingar. 

Patric Eriksson leder det 

fruktsamma samspelet i Skövde. 

Men är tanken att alla akademiker ska bli företagare nu? 

– Absolut inte, vår verksamhet handlar snarare om att skapa 

dagliga och naturliga möten mellan utbildning, forskning 

och företag. Så att forskarna kan forska och företagarna driva 

företag, och samtidigt dra nytta av varandras kompetenser, 

säger Patric eriksson. 

Han betonar att det inte enbart handlar om att starta nya 

företag, utan också om att föra in ny kunskap och forskning 

i det befintliga näringslivet, för att på det sättet öka dess 

konkurrenskraft. 

– Det är inte alltid smartast att låta en ny idé nå marknaden 

genom ett nytt företag, säger Patric eriksson. Ibland 

är det bättre att använda de företag och kanaler som redan är 

upparbetade. 

65

unika upplevelser som lockbete 

Besöksnäringen är närmast en basnäring i 

Göteborg och Västsverige sedan årtionden 

tillbaka, och både svenska och utländska turister 

kommer gärna tillbaka igen och igen. Vi tittar in 

på ett av de nya storhotellen, besöker en sjöbod 

och tar plats på läktaren. 

Hotelldirektör Daniel Stenbäck framför 

Göteborgs blivande storhotell som öppnar i 

januari 2012.

”Kära göteborgare. er stad bär på många drömmar. 

väck staden! och gör drömmen till verklighet. Framtiden 

börjar idag. Jag kan knappt vänta!” 

Citat från hotellkungen Petter A. Stordalens personliga blogg

Postmodernism für alle 

Kan ett hotell vara något mer än bara ett hotell? ställer man frågan till daniel 

stenbäck kommer svaret som ett brev på posten. 

– vi ska vara göteborgarnas nya vardagsrum, en motor för kreativa möten, en 

arena för regionens dynamiska näringsliv, ett skyltfönster för det nya göteborg… 

och dessutom norra europas grymmaste hotell. 

danieL säger ”grymmaste”, för det gör 

vi i Sverige. I Norge säger man ”råaste”, 

och en som gärna använder uttrycket 

är Skandinaviens okrönte hotellkung 

Petter A Stordalen. I Norge är han en 

världskändis med rockstjärnestatus, superentreprenören 

som startade med att 

sälja jordgubbar på torget i Porsgrunn 

och som idag vid 49 års ålder är god för 

en förmögenhet på nära tio miljarder 

kronor. 

Norska, märk väl. 

Petter Stordalen är ägare och 

obestridd boss för Home Invest, med 

hotell som kärnverksamhet och Nordic 

Choice Hotels som främsta varumärke. 

Mötet mellan den playboyliknande 

Stordalen och den stabile gråsossen Göran 

Johansson lät inte som en ”match 

made in heaven”, men det är just vad 

det blev. Under sina sista år som chef 

för Göteborg hyllade Göran sin norske 

vän i alla upptänkliga sammanhang. 

Och det var visionen om att förvandla 

det nedlagda posthuset till något helt 

fenomenalt som fick Johansson att gå 

i spinn. 

”Det är en skamfläck för stan att 

det har stått tomt här så länge. Nu 

kan vi äntligen få en värdig entré till 

68 

UNIKA UPPLeVeLSeR SOM LOCKBeTe 

utsikten från takpoolen är enastående. 

Göteborg”, sa Göran Johansson till 

GP då han tillsammans med Petter 

Stordalen murade de första stenarna till 

Clarion Hotel Post i juni 2010. Då hade 

det magnifika posthuset från 1925 stått 

övergivet i fjorton år. 

Och nu – i skrivande stund – är det 

mindre än 300 dagar kvar till den stora 

galaöppningen i januari 2012. Då förverkligas 

Göran Johanssons och Petter 

Stordalens gemensamma dröm. 

vägen dit Leds av Daniel Stenbäck, som 

i rollen som hotelldirektör har befogenhet 

att göra något alldeles extra. eller 

rättare sagt krav. För Petter Stordalen 

har inga medelmåttiga visioner eller 

förväntningar. 

– Dette kommer att bli helt rått, upprepade 

han gång på gång vid sitt senaste 

besök på bygget. Dette blir netopp 

norra europas råeste hotell! 

Daniel skrattar när han återberättar. 

Han känner Petter väl efter en 

lång karriär i Choicekoncernen, där 

han bland annat hanterat pärlor som 

Stenungsbaden Yacht Club, Copperhill 

och Yasuragi Hasseludden. Posthotellet 

i Göteborg är åtskilliga divisioner upp i 

termer av storlek och ambition. 

Clarion ingår i Nordic Choice Hotels, 

som är Nordens största hotellkedja 

med 172 hotell, en omsättning på över 

5 miljarder kronor och över 8 000 anställda. 

Det nya hotellet i Göteborg blir 

kedjans kronjuvel, sannolikt i många år 

framöver. 

Äventyret tog sin start 2006, då 

Petter Stordalen fick korn på den 

mäktiga men övergivna byggnaden 

på Drottningtorget i Göteborg. efter 

diverse turer med bygglov, finanskris, 

nervösa banker, lokal debatt osv. tog 

det sig fastare gestalt med hjälp av arkitektbyrån 

Semrén & Månsson och nu

även interiört av Anemone Wille Våge. 

I skrivande stund är posthotellet en av 

Göteborgs största byggarbetsplatser, där 

Peab sysselsätter cirka 200 byggnadsarbetare. 

en rundvandring ger byggdamm på 

skorna men starka upplevelser för sinnet. 

Det är närmast omöjligt att inte bli 

imponerad, både av den ursprungliga 

fastighetens mäktiga arkitektur och av 

nysatsningens kompromisslösa kraft. 

Samspelet mellan gammalt och nytt ger 

en helhet som inte liknar något annat. 

Vi blir stående i den stora lobbyn, 

med sin närmast religiösa takhöjd och 

rymd. Det är en massiv volym som ska 

sjuda av liv. För där en vanlig hotellgäst 

bara ser en lobby, där ser Daniel Stenbäck 

även ett dynamiskt kontorslandskap 

för kreativa människor som 

kanske tröttnat på trista kontorsrum 

eller ensamheten vid köksbordet. 

Konceptet kallas – självklart – för 

Post Office, och går ut på att entreprenörer 

och företag ska kunna bedriva 

sitt dagliga arbete direkt från lobbyn på 

det nya hotellet. en fast (men inte fastställd) 

summa i månaden ger tillgång 

till allt som krävs för att kontorsarbeta; 

från snabbt bredband till kopiatorer, 

postfack, fax och vad som nu kan 

behövas. Och den som vill dra sig un- 

dan för ett möte i lugn och ro erbjuds 

mötesrum för halva priset. 

– Man har inget eget skrivbord utan 

slår sig ner där det är ledigt. Baktanken 

är ju att man ska träffa andra människor. 

Jag tror på möten som skapar 

nya idéer och affärer, säger Daniel 

Stenbäck. Tänk till exempel ett litet 

embryoföretag som kan utvecklas här 

istället för i någon trist kuvös. Men 

det kan vara lika intressant för större 

företag som vill ha en filial i Göteborg. 

Det fina i kråksången är att du helt och 

hållet slipper hyra om du konsumerar 

tillräckligt i hotellet. 

Alla som nappar på Post Office får 

samma adress: Drottningtorget 10 i 

Göteborg. Daniel och hans säljkår är 

i full färd med att presentera och sälja 

idén, och responsen har hittills varit 

mycket god. 

– Faktum är att ingen har sagt att 

detta inte kommer att fungera. Alla jag 

träffat tror på Post Office-idén. 

När vi möts har Daniel och gänget 

just återvänt efter årets TUR-mässa, 

där man visade upp det ofärdiga 

hotellet i form av en monter som 

skiljde ut sig rejält från grannarna på 

mässgolvet. Under devisen ”the new 

face of Gothenburg” bjöd man in till 

ett vardagsrum dit alla var välkomna. 

Och folk strömmade till. Konkurrenter 

smög förbi och sökte jobb, utsocknes 

gäster ville boka rum redan nu och över 

500 mässbesökare bidrog i tävlingsform 

med förslag till vad göteborgarnas nya 

vardagsrum borde innehålla. 

– Det var knôkfullt hela tiden på 

mässan, berättar Daniel. Det känns 

verkligen att folk gillar tanken på ett 

hotell som är något mycket mer – och 

som kan vara en drivande kraft i stadens 

utveckling. 

Marknadsföringen av hotellet 

bygger på en sällsynt öppenhet, där 

vardagsrummet står som symbol för 

”vad gör en stad spännande att leva och arbeta i? vad gör en stad värd 

att investera i? och vad gör en stad bra för sina besökare? För mig 

är svaret enkelt. de bästa städerna i europa är de som lyckas skapa 

spännande mötesplatser. det är också min dröm för göteborg.” 

70 

UNIKA UPPLeVeLSeR SOM LOCKBeTe 

Citat från hotellkungen Petter A. Stordalens personliga blogg 

att alla faktiskt är välkomna. I motsats 

till många lyxhotell som på olika sätt 

markerar sin märkvärdighet. 

– Det ska kännas att det är okej att 

knalla in på ett hotell. Vi skulle aldrig 

bygga något som är stängt mot omvärlden, 

och göteborgarnas inblandning är 

en förutsättning för att vi ska lyckas. 

Dom är med och utvecklar hotellet 

redan innan det står klart. 

så vad betyder då ”the new face of 

Gothenburg”? 

– Vi vill vara med och driva 

förändringen av Göteborg, att flytta 

spotlighten från goa gubbar till det nya 

och mer kreativa. Göteborg är redan 

igång och ömsar skinn. Det pågår en 

dynamisk förändring av landets andra

stad, från stål och fabriker till mer 

kreativa näringar. Vi gillar det, och vill 

aktivt arbeta i den riktningen. 

I sin marknadsföring lyfter Clarion 

Hotel Post fram fenomen från det 

göteborgska hårdrocksundret till mode, 

design och reklam i framkant. Man är 

högaktiva på sociala medier och bygger 

nätverk både högt och lågt. Allt för att 

fånga in stadens ”movers and shakers” i 

god tid innan premiären. 

– Jag brukar säga att vi ska vara en 

arena för det nya Göteborg. Det finns 

massor av kreativa människor i den här 

stan, men inte särskilt många arenor. 

Inte så att vi ska snylta på kulturarbetarna, 

men kanske kan man åstadkomma 

något där båda parter tjänar på att 

samspela. Vi har arenan och de fysiska 

ytorna, ni har idéerna – välkomna hit! 

danieL är noga med att poängtera att 

öppenheten mot det nya Göteborg inte 

innebär en stängd dörr mot det gamla. 

– Vi exkluderar absolut inte Volvo, 

SKF eller Astra, men vi vill prioritera 

det nya näringslivet i de exempel vi 

lyfter fram, säger han och nämner modemässan 

Fresh Fish som ett exempel 

på ett klockrent samarbete framöver. 

Guldbaggegalan, Guldägget och en 

handfull andra nationella evenemang 

förekommer också under vårt samtal. 

Bankettsalen är dimensionerad för upp 

till 1 000 sittande gäster, och det är 

ingen tvekan om att Daniel brinner för 

de ändlösa möjligheter han ser. När vi 

står på fjortonde våningen och blickar 

ut från den blivande roof top-poolen får 

han plötsligt en säljande idé: ”Brunch- 

och utsiktspaket!”, utbrister han. en 

kvart senare pratar han om ”göteborgsrabatt”, 

där stadens egna medborgare 

erbjuds billigare rumspriser… 

Utsikten är ett svindlande 360-gradigt 

panorama över Göteborg i förvandlingens 

tid. Och det geografiska läget 

kan inte bli bättre. 

– På sikt tror jag att Göteborgs 

centrum kommer att förskjutas till 

Drottningtorget. Jag sitter redan i en 

grupp med folk från Innerstaden, Göteborg 

& Co, Nordstan och andra aktörer 

som vill vara med och utveckla torget 

från transportsträcka till en spännande 

mötesplats. Även de andra hotellen runt 

Drottningtorget är med på noterna. 

Vi samarbetar gärna, men konkurrerar 

stenhårt där vi är unika. 

Vilka är ”vi” då? 

Rekryteringsprocessen är i full gång 

till hotellet som kommer att sysselsätta 

närmare 200 årsverkare. Det blir en stor 

arbetsgivare, som samtidigt stimulerar 

konkurrenterna att anställa folk. Arbetsförmedlingen 

är extremt förtjusta, 

som Daniel uttrycker det. 

Bara att besätta ledningsgruppen 

tog sin rundliga tid. 120 intervjuer 

genomfördes för att sålla ut de fyra som 

anställdes. Samma krävande noggrannhet 

gäller över hela linjen, från direktör 

till städare och diskare. Formella 

kunskaper är viktiga, erfarenhet likaså 

– men minst lika tungt, om inte mer, 

väger attityd och personlighet. 

I september genomför man en stor 

talangjakt på Operan, där alla sökande 

får chansen att från scenen övertyga 

juryn. 

– Det kommer att ta sin tid, vi har 

redan över 700 sökande i talangbanken. 

Vi vill hitta människan bakom ansökningshandlingarna. 

Det handlar inte 

om jobb som ska fyllas, utan roller som 

ska besättas. 

cLarion hoteL Post 

• hotellet är Petter a. Stordalens enskilt 

största satsning, en totalinvestering på 

1,3 miljarder. 

• den gamla postfastigheten och det 

omfattande nybygget ger en totalyta på 

36 700 kvadratmeter. 

• hotellet har 500 rum i form av 408 

standard, 74 superior, 16 deluxe och 

tre sviter. generellt större rum än 

normal hotellstandard. 

• 130 av rummen i den gamla 

huskroppen har takhöjd på mellan 

4-4,40 meter 

• totalt ca 320 rum i den gamla 

byggnaden och 180 i den nya 

byggnaden 

• bankettsalen rymmer 1000 personer. 

• 7 konferensrum, med ett största 

mötesrum på 915 kvadratmeter. 

• uteserveringen mot drottningtorget får 

124 platser, fast bar och kvällssol från 

väster. 

• högst upp tronar en svit som kan 

hyras separat eller ihop med egen 

terrass och pool med utsikt över 

göteborg, alternativt hela våningen. 

• två restauranger, the Post bar 

och norda bar & grill (110 platser 

som utvecklats i samarbete med svenske 

superkocken MarcusSamuelsson). 

• Skönhetsfabriken, 1 250 kvadratmeter 

gym, hälsa och skönhet, frisör osv. i 

regi av Johan elmander och amanda 

elmander.

aFFes arena FLyttar 

sPortens gränser 

om man säger att affe akbari är en sporttokig superentreprenör 

med ett enormt nätverk och skallen full av idéer…då tar man allt i. 

I underkant. 

tillsammans med gänget på Sport & evenemang är han i färd 

med att förändra det etablerade sättet att uppleva sport i Sverige. 

receptet bygger på lika delar kunskap, erfarenhet och idioti. 

hIStorIen Startar Då två unga killar träffades i 

Åre. Affe från Västra Frölunda mötte ebrahim från 

Hjällbo, och de började tävla redan i skidliften upp. 

Knuffades, skrattade och blev kompisar för livet. 

Idag är de parhästar i en business som omsätter 

åtskilliga miljoner. Kärnverksamheten är sport, och 

tävlar gör de fortfarande. Det är alltså helt logiskt 

att det står ett pingisbord på kontoret, i ljusa lokaler 

vid gamla Lyckholms i Almedal. Affe har en lurig 

överskruv som kamoufleras väl. en knäskada satte 

stopp för fotbollskarriären, men tävlingsinstinkten 

går aldrig ur. Viljan att vinna omvandlades efterhand 

till en entreprenöriell drivkraft av rang. 

Den missade inte Leif Nilsson på Göteborg & 

Co. Han insåg att dom där två killarna hade något 

extra, och gav rejält med löplina. Resultatet blev 

satsningen jättediscot Studio Heden under Göteborgskalaset. 

Affes meritlista fylldes snart med det 

ena förtroendet efter det andra: jobb på Göteborg & 

Co, marknadsansvarig på Blåvitt, uppdrag för Volvo 

med mera. 

För åtta år sedan startade Affe eget under det 

beskrivande namnet Sport & evenemang. Vid sin 

sida hade han kompisen från skidliften, ebrahim 

Bojang. Radarparet ligger bakom flera av de mest 

uppmärksammade evenemangen i Göteborg i vår 

tid. 

– Vår verksamhet bygger på kunskap, erfarenhet 

och ett visst mått av idioti, säger Affe. Man måste 

våga göra galna grejer. 

72 

Som till exempel att flytta Båstad inomhus på 

Svenska Mässan för Davis Cup. eller Göteborg 

City Race, det första stadsloppet i modern historia 

med hela STCC-eliten i full fart runt Frihamnen. 

eller eM-festen på Avenyn 2008 där paradgatan 

förvandlades till en gigantisk uteservering med 

långbord, barer och stora tv-skärmar. 

Varje genomfört arrangemang gav erfarenhet och 

nya uppslag. 

– Vi spanade in de internationella trenderna för 

idrottsevenemang och anpassade till svenska förhållanden. 

efter ett tag var det vi som började sätta 

trender. För två år sedan kände vi att de befintliga 

arenorna inte hängde inte med. Det är alldeles för 

oflexibelt och trögt i den världen. 

Till slut var man framme vid Den Stora Idén. 

– en kväll satt vi och snackade över några öl. Vi 

kom fram till att vi borde äga en egen arena. Och 

att den måste vara mobil. 

Morgonen därpå hade idén mognat. Utmaningen 

grep tävlingsmänniskan. Affe hittade en partner 

i ställningsbyggarna MonZon i Sätila, där Janne 

Månsson ställde upp direkt. Det första resultatet av 

samarbetet blev Utematchen, där Frölunda Indians 

mötte Färjestad i en specialbyggd utomhusarena 

på parkeringsplatsen utanför Löfbergs Lila Arena i 

Karlstad. efter tre perioder var alla överens, detta 

var succé. Konceptet repeterades snart med Slaget 

om Siljan, där division 1-mötet mellan Leksand och 

Mora lockade 18 000 besökare (då ska man veta att

affe akbari och ebrahim bojang är parhästarna som skakar om 

arenavärlden. bakom dem står rickard Jacobsson, Kristina Johansson, 

björn Sellgren, Magnus bodri och Soleman bojang.

det bor 13 000 i Leksands kommun). 

Tre veckor senare gjorde man om tricket, 

denna gång på den klassiska bandyfinalen. 

Inom loppet av nitton dagar revs arenan 

i Karlstad, lastades på 30 långtradare och 

byggdes upp igen i Uppsala där Studenternas 

IP plötsligt växte med 18 000 publikplatser. 

– egentligen är det vansinne att spela en 

match och sen riva arenan. Men vi får det 

att gå ihop ekonomiskt för alla parter. Vi 

förvandlar en lokal serieomgång till ett annorlunda 

storevenemang och både publiken 

och de inblandade klubbarna är jättenöjda. 

Affes egen arena tog ungefär två år från 

idé till verklighet. Processen involverade 

mängder av ritningar, patentansökning och 

tester under ledning av Statens Anläggningsprovning. 

Hur funkar det i tjugo sekundmeter? 

Vad händer om publiken börjar hoppa 

i takt? 

Den som funderar på att skaffa en egen 

mobil arena bör ha minst 20 miljoner att 

investera. För Sport & evenemang blev det 

inte lika dyrt, då man var först ut. Arenan 

har redan gett förfrågningar från hela världen, 

enligt Affe Akbari som nu siktar mot 

nästa generation mobila arenor. Målet är en 

flyttbar arena som har allt som en modern 

fast arena har – med loger, restauranger och 

på sikt ett skjutbart tak. 

– Vi tar det pö om pö när vi får ihop 

pengarna. Nu räknar jag med att vi kan göra 

3-4 stora arrangemang om året med den 

mobila arenan, där vi kan ta det bästa från 

varje sport och paketera i ny form. 

För stunden ligger arenan och vilar sig i 

form, men på midsommardagen startar nästa 

bygge. Då ska Sport & evenemang bygga 

hela sommarteatern för Gunnebo Slott, som 

därmed får plats med betydligt större publik. 

– Drivkraften? Att skapa det perfekta 

evenemanget. Det skulle vara häftigt, säger 

Affe Akbari. 

74 

belon-ostronen på Karingo odlas under den 

egna bryggan och avnjutes pinfärska med 

den egenimporterade champagnen. den 

unika ostronbaren håller öppet året om – 

med undantag för mitt i sommaren.

livets goda 

i en sjöbod 

när bono i u2 lämnade göteborg efter senaste spelningen på ullevi 

var han bara besviken på en sak – att han inte fått tid att besöka 

den där ostronbaren som han hade sett på tv hemma i dublin. 

– men vi finns kvar och han är alltid välkommen, hälsar camilla 

och Kent från bohusläns mest världsberömda sjöbod. 

efter ett halvårs praktik i norge 

vågade Kent berndtsson ta det första 

steget mot drömmen. det var 1999 och 

många på Käringön trodde att han 

hade blivit galen. idag inser de flesta 

vilket genidrag det handlade om. efter 

de första årens hårda slit började allt 

fler upptäcka den speciella upplevelse 

som heter Karingo och ryms i en sjöbod 

med utsikt mot Måseskärs fyr. 

Menyn är enkel: ostron och champagne. 

två av världens lyxigaste 

njutningssymboler, men serverade i en 

miljö fjärran från de fina salongerna. 

tvärtom, faktiskt. Sjöboden och bryggan 

är så rustikt avskalade att många 

internationella gäster häpnar. ”oh, my 

god!”, skriker amerikanerna medan representanter 

från kinesiska regeringen 

mer tystlåtet tar in det exotiska. 

att skapa en vallfärdsplats för celebriteter 

och finsmakare var dock inte 

ursprungstanken. Kent ville odla ostron, 

men insåg efter ett tag att nyckeln till 

framgång var att få konsumenterna att 

njuta på plats. 

– Sen kom vi på idén med badtunnan 

och därefter har det rullat på, 

säger Kent som driver Karingo tillsammans 

med dottern camilla hofsten som 

på senare år har utvecklat konceptet 

med konferensmöjligheter, hummersafari 

och övernattning. en stor del av 

gästerna är företagsledningar som 

uppskattar kombinationen av det enkla 

och det sköna. 

bland vårens aktuella bokningar 

finns en grupp ryssar som vill ha extra 

allt; från champagne i badtunnan till 

privatguidning 

runt 

ön och 

fisketur 

med Kent. 

Samma 

fullmatade 

dygnspaket 

är 

beställt av ett gäng från holland. och 

priset är inget de reflekterar över. 

i sjöboden finns en gästbok där 

många namn och ansikten känns igen 

från svenskt närings- och samhällsliv. 

traven med internationella tidningsklipp 

är ännu mer imponerande. Julia 

roberts damp ner för några år sedan, 

med helikopter. en kille i jeans visade 

sig vara prins i Marocko. och det 

pratas om george clooney… 

– det är ett rykte som jag också hört, 

skrattar camilla. Men låt dom prata, 

det är bara bra. 

75

maten, drycken och njutningen 

Västsveriges kulinariska renommé är 

grundmurat, inte minst tack vare vårt naturliga 

skafferi med råvaror från hav till skog. Men inte 

bara mästerkockar skapar rubriker inom detta 

fält. Här finns också livsmedelsproducenter som 

gjort avtryck globalt.

fredagsmys 

på export 

det började med en kryddbod och är idag 

en miljardindustri med smaksättning och 

internationella matkoncept. På vägen har 

santa Maria varit med att etablera en 

tradition för europeiska barnfamiljer som 

går till mathistorien – det obligatoriska 

fredagsmyset med tacobuffé. 

–vi har ändå bara börjat vår resa, det 

finns så mycket mer att göra, säger santa 

Marias marknadsdirektör henrik billger. 

BröDErna Mattsson FiCK i princip kryddföretaget Nordfalks i sina 

unga knän, då fadern lämnade över ansvaret. Den ene brodern, Lars-Olof 

Mattson, hade precis avslutat sina juridikstudier och funderade i godan ro 

på vad livet kunde bära i sitt sköte för hans vidkommande. Och plötsligt 

var han VD för ett livsmedelsföretag. 

Året var 1968, och omsättningen låg på omkring åtta miljoner kronor. 

Nordfalks tillverkade kryddor och smaksättningar. Några decennier 

senare kunde Lars-Olof Mattson blicka tillbaka på en fantastisk resa som 

nog saknar motstycke i livsmedelsindustrin. Idag är Santa Maria ett av 

europas största smaksättningsföretag känt för sina kryddor och internationella 

matkoncept. 

Företaget omsätter idag hela 4,5 miljarder kronor och har tillverkning 

i sex länder. Dessutom har deras tex mex-koncept satt agendan för hur 

svenska barnfamiljer firar fredagsmys. Men låt oss ta det från början. 

Nordfalks AB hade på 1940-talet tagit över en liten kryddbod i Göteborg 

och flyttat verksamheten till Mölndal. Där satt kvinnor och vägde 

upp kryddor i små påsar som slickades igen. Utvecklingen gick framåt, 

men inte med några revolutionerande stora steg. Sverige var knappast ett 

kulinariskt mecka på den tiden. Det var samma produkter som skulle ut i 

handeln år efter år. 

77

– När Lars-Olof Mattsson tog över 

som VD i slutet av 1960-talet hade inte 

mycket hänt på produktutvecklingssidan 

på länge. Men man hade en viktig 

fördel – en stark relation med ICA, 

man var i praktiken deras house brand, 

säger Henrik Billger. 

I början av 1970-talet introducerades 

namnet Santa Maria på produkterna, 

givetvis inspirerat av Columbus skepp 

med samma namn. I ICA-butikerna 

dominerades snart kryddhyllorna av 

företagets produkter. 

MEn Mot slutEt av 70-talet gjorde 

ICA påstötningar på livsmedelsjätten 

Kraft – man ville börja sälja deras Gevaliakaffe. 

Men Kraft ställde villkor: ni 

får sälja Gevalia om ni tar in våra kryd- 

santa Maria 

• Santa Maria är den största leverantören av Tex Mex-produkter i 

europa, och marknadsledande på kryddor i norden och baltikum. 

• Santa Marias produkter säljs i mer än 30 länder. 

• Huvudkontor, kryddfabrik och tacofabrik ligger i Mölndal. 

• En modern tortillafabrik blev färdig i Landskrona år 2008. 

• Bolaget har även anläggningar i Estland, Belgien och England. 

• Förutom kryddor och Tex Mex finns även BBQ, Thai och India. 

• Santa Maria ingår i finska Paulig-koncernen. 

dor från Kockens. Så skedde kort därefter. 

På Santa Maria blev man skärrade. 

Hur skulle det nu gå med företagets 

vitpeppar, kanel och kryddnejlika? 

Men det visade sig vara det bästa som 

kunde hända. Det är där utvecklingen 

för Santa Maria tar fart. Det blev 

startskottet för en nationell expansion, 

förklarar Henrik Billger. 

I det skedet kom man i kontakt med 

78 

MATeN, DRYCKeN OCH NJUTNINGeN 

finska livsmedelsproducenten Paulig 

Group, som köpte in sig på tio procent 

av Santa Maria. Bröderna Mattsson 

fick luft under vingarna, friskt kapital 

och Santa Marias produkter lanserades 

i Finland. Det var ett första steg mot 

en nordisk expansion mot slutet av 

1980-talet. 

Tex-mex lanserades 1991, i såväl 

Sverige som Danmark och Finland. 

Konkurrenten Old el Paso hade hunnit 

före, men Santa Maria låg inte långt 

efter. efter ett tag exploderade försäljningen. 

Fredagsmys med tacobuffé blev 

snart ett närmast obligatoriskt inslag 

inför helgen när familjen samlades runt 

kryddig köttfärs, jalapenos, guacamole 

och grönsaker i tacoskal. På Santa 

Maria kunde man definitivt smaksättning 

– men 

ännu inte 

särskilt mycket 

om mexikansk 

mat. 

– Vi flög 

hem produkter 

från USA, vi 

hade ju ingen 

aning om skal, 

tortillas, salsa. 

Vi fick lära oss 

steg för steg. 

Hur gör man 

detta på bästa sätt? Men en sak var vi 

då säkra på – detta var framtiden, säger 

Henrik Billger. 

Konceptet byggde på en genomtänkt 

strategi. Det första antagandet var att 

samma person som vardagstrixar med 

mat vill ha lite roligare käk på fredagar. 

Bara det inte är dålig mat. 

Succén med fredagsmys med tex-mex 

bygger på att man får god mat, bra 

råvaror, grönsaker och framför allt så är 

det socialt. Alla kan göra sin egen taco, 

det är roligt och tryggt på något sätt. 

Att en europeiserad variant av mexikansk 

mat skulle utgöra den samlande 

punkten för barnfamiljer i flera europeiska 

länder lät måhända smått absurt, 

men uppenbarligen träffade man 

väldigt rätt. enligt en undersökning 

som gjordes 2010 på uppdrag av en 

svensk livsmedelsproducent konstaterades 

att bara sju procent av de svenska 

barnfamiljerna tycker att det är njutbart 

att laga vardagsmiddag. Vi lägger också 

allt mindre tid på matlagning enligt 

den gängse uppfattningen. 

att Vi intE lagar mat ”från grunden” 

beskrivs ofta som något av ett allmänt 

kulturellt förfall. Men kan det vara så 

att vi i en stressad tillvaro vill ha mer 

tid till att gemensant med familjen äta 

middagen snarare än att lägga tid på 

lagandet? Här har Santa Maria legat 

rätt i tiden. 

Att fredagsmyset är en riktig kassako 

avspeglas i det faktum att marknaden 

på tjugo år ökat från cirka 70 miljoner 

kronor till dagens siffra, 1 miljard 

kronor per år. Konkurrenten Old el 

Pasos andel av den svenska marknaden 

är idag bara några få procent. När väl 

försäljningen tagit fart för Santa Marias 

nya plockmat var tillväxten enorm. Det 

har handlat om 20, 30 och ibland 40 

procents omsättningsökningar per år 

under 2000-talet. ett annat sifferexempel 

är talande. 1994 bestod 80 procent 

av Santa Marias omsättning av kryddor 

och resten av tex-mex. Idag är förhållandet 

det omvända. 

– Det tog det sju år innan vår tex- 

mex-satsning gav vinst. Lars-Olof

Mattsson var oerhört uthållig eftersom 

han trodde så starkt på idén. Den 

uthålligheten hade knappast ett börsnoterat 

företag haft. Det visar också något 

som är viktigt för oss, att innovationer 

kräver tid! 

Henrik Billger kom själv till Santa 

Maria 1995, och det första han tog sig 

an var att skapa en varumärkesplattform. 

Företagets produkter behövde 

samlas i ett enhetligt uttryck. 

årEn soM FöljDE blev hektiska. Man 

kom in på den norska marknaden 

med tacos, men även kryddorna under 

namnet Spicy World började så smått 

utvecklas, och täckte in allt fler matregioner 

som Thai och India. 2001 bytte 

hela företaget namn till Santa Maria. 

– Fokus har hela tiden legat på att 

skapa nyheter. Det är en nyckel till våra 

framgångar. Så länge man är duktig 

i sin kategori och levererar nyheter 

hänger man med. Blir man lat, då är 

det kört. 

Två huvudkategorier etablerades: 

mexikanskt, som fortfarande var nytt 

och utvecklingsbart, och kryddor, en 

mycket nischad del av livsmedelsbranschen 

som man kunde bra och hade 

idéer om att utveckla. 

Svenskens ökande resande och nyfikenhet 

på ny mat var en bra grund för 

att utveckla 

kryddsortimentet. 

Santa Maria 

struntade i att 

tänka lågpris 

som flera 

europeiska 

kryddprodu- 

henrik billger 

center gjorde, 

vilket visade sig vara fel väg att gå. 

– Vi fokuserade istället på nya 

blandningar, på inspiration och på att 

brödbaK i miLJonKLass 

liba bröd är företaget som gått från en 

liten familjeangelägenhet till 37 anställda 

och en omsättning på 37 miljoner kronor. 

grundaren och delägaren nasif Fadel 

kom till Sverige på flykt undan det krigshärjade 

libanon, och efter att förgäves 

sökt jobb i det nya landet satsade han på 

sin egen grundkompetens. 

– i min familj har vi varit bagare i fem 

generationer, så det var tämligen självklart 

att börja baka orientaliskt bröd. 

den stora efterfrågan i invandrarbutikerna 

drev på utvecklingen, och så 

småningom började brödet säljes även 

hos de stora matkedjorna. idag säljs nasifs 

bröd hos de stora livsmedelskedjorna 

axfood, ica och coop. det är resultatet 

av en större satsning, som blev möjlig 

då ett kloster i libanon(!) gick in som 

delägare. 2003 ombildades företaget till 

ett aktiebolag, och det libanesiska tunnbrödet 

som liba bröd tillverkar är numera 

mönsterskyddat. 

folk ville bli sin egen kock hemma i 

köket. För även om svensken lägger allt 

mindre tid på matlagning är intresset 

rekordstort. Framtiden då? enligt 

Henrik Billger är det tex-mex som 

kommer att röra mest på sig. Detta 

trots att Santa Maria redan dominerar 

marknaden. 

– Det finns oerhört mycket att göra. 

Mexikansk mat är på gång även på hög 

gastronomisk nivå, och jag ser mycket 

spännande utmaningar där för oss. 

Svensk tex-mex har inte mycket att 

göra med originalet. Och det är ingen 

mer medveten om än folket på Santa 

Maria. 

– Nej, så här äter man inte den maten 

i Mexiko. Vi skickar kontinuerligt dit 

spejare på studiebesök. Vad jag dock 

kan säga att vi idag verkligen behärskar 

tekniken, hur man gör produkterna. 

Det säger mexikaner som besökt oss – 

nu har vi inte mer att lära er! 

79

goD sMak och schyssta värderingar. det är hemligheten 

bakom det ekologiska mejeriet hjordnäras 

framgångar. 

– Marknaden för ekologisk mat kommer att fortsätta 

växa, spår vd:n ove Konradsson. 

Kossorna betar, bokstavligt talat, utanför mejeridörren. 

och ja, de ser faktiskt lyckliga ut. den här gången 

ser också framtiden för hjordnära ljus ut. 

det första försöket att driva småskaligt, ekologiskt 

mejeri på nygården strax utanför hjo gjordes redan 

i mitten av 1990-talet. då var marknaden inte riktigt 

mogen. driften lades ner, men affärsidén levde vidare. 

År 2009 gjorde sju mjölkbönder i trakten ett nytt försök, 

med Skånemejerier som delägare. och nu går det 

betydligt bättre. 

– attityden till livsmedel har förändrats, förklarar ove 

Konradsson. i dag är människor mycket mer intresserade 

av att det de äter och dricker är producerat på 


om man är snäll 

mot mjölken blir den godare 

att dricka... 

ett omsorgsfullt sätt. därför är det nu möjligt för oss att 

driva vår verksamhet affärsmässigt. 

hjordnäras produkter finns redan på många platser 

i väst- och Mellansverige och lanseras på bred front i 

Stockholm. 

– Konsumenter och butiker har mer eller mindre krävt 

att vi ska finnas där, säger ove Konradsson. det är i 

storstäderna efterfrågan på ekologiska produkter är 

störst och intresset fortsätter att öka. 

handlar det enbart om att människor vill markera sitt 

ställningstagande för schysst producerad mat? 

– nej, säger ove Konradsson, faktum är att våra 

produkter smakar bättre också. är man snäll mot mjölken 

blir den godare att dricka. det vet alla som kan något 

om mejeriproduktion.


om hjordnära mejeri: 

» Startade i september 2009. 

» Mjölken kommer i huvudsak från sju gårdar inom en radie på 2,5 mil från mejeriet. 

» Mejeriet producerar cirka 125 000 liter mjölk, fil, yoghurt och grädde i veckan. 

» omsättningen 2011 beräknas bli 60 miljoner kronor. 

» Planer finns nu på att bygga ut mejeriet och utöka sortimentet. 

» namnet hjordnära står för nära jorden, hjorden och hjo.

jörnS famIljära fIloSofI fUnkar fInt 

att förnya Det svenska köket med utgångspunkt från regionens 

råvaror. Med den filosofin har Björn Persson byggt upp 

en liten men naggande god samling krogar som vunnit både 

publikens och kritikernas gunst. 

Det började med Kock & Vin på Viktoriagatan i Göteborg, 

ett sekelskiftesrum för avslappnad fine dining och kulinarisk 

finess som lockade gäster både från stan och längre bort. 

efter några år tog Björn även hand om källarlokalen under 

finkrogen, som fick bli bakfickan Björns Bar. Det blev snabbt 

en populär mötesplats med fokus på vin och små anrättningar 

med ostron, ostar och charkuterier. 

Någonstans mellan dessa två krogar placerar sig Familjen 

som öppnade för ett par år sedan, i klassiska kroglokaler ett 

stenkast från Avenyn. Konceptet mellanklasskrog med hög 

kvalitet och urban atmosfär blev särdeles uppskattat och tycks 

ha fyllt ett tomrum även på den göteborgska krogkartan. 

– Det är klart att vi tittade på vilka konkurrensfördelar som 

går att hitta i krogstaden Göteborg. Vi har många tillresta 

gäster som vill äta det vi kan bäst här, inte franskt eller italienskt. 

De vill ha något unikt som de bara kan få här. Så vår 

82 

idé var att göra något modernt och spännande med västsvensk 

prägel. 

Modern västsvensk gastronomi är filosofin som gäller för 

Björn Persson. Och att förnya det svenska köket med lokala 

förtecken. Att hans krogar har fullt av 

gäster är inget skryt, bara fakta. Men 

även från kritiker och bransch har berömmet 

haglat. Kock & Vin blev som 

enda restaurang i Göteborg utsedd till 

Internationell Mästarklass av White 

Guide 2011. Med sin placering som 

Sveriges sjätte bästa restaurang befäster 

Kock & Vin sin position som en 

av Göteborgs ledande gourmetkrogar. 

– Det är så klart hedrande och något vi strävar efter. Vi har 

ju stuckit ut hakan och sagt att vi ska förnya det västsvenska 

köket, och när vi lyckas är det fantastiskt. Det finns många 

bra och vettiga odlare i näromådet. Vi utgår mycket från 

grönsaker i vår mat, och det går efter säsong. Det blir gärna 

mycket rotsaker på vinterhalvåret.

Familjen är det senaste tillskottet i björn Perssons krogportfölj. 

Björn Persson menar att göteborgarna på senare år börjat greppa just det där, 

att använda de råvaror som är bäst för stunden. Den trenden är stark över hela 

Sverige. Råvaran har hamnat i fokus på allvar. Det handlar inte bara om varifrån 

djur och grönsaker kommer, utan också om vilka metoder uppfödare och odlare 

använder. Mer nördigt kan tyckas, men samtidigt med kvalitet som ledstjärna. 

– Det innebär mer jobb för oss. Vi för en ständig diskussion om hur vi kan 

komma vidare och förnya oss och vad som känns rätt. Det kräver mer av kockarna 

och personalen att arbeta så här. Men vill man göra modern och god mat 

krävs ett större engagemang, säger Björn Persson. 

På Familjen är maten något mer rustik men lika vällagad, och här gäller också 

fokus på lokalt producerade råvaror. Liksom en varm atmosfär. Något som säkerligen 

fått många andra krögare att snegla på Björn Perssons krogfilosofi. Han är 

den förste att välkomna att fler satsar på det lokala med höga ambitioner. 

– Om vi ska lyckas fortsätta hålla hög klass på västsvensk gastronomi måste 

fler våga ta ut svängarna lite mer. 

För tillfället har Björn Persson inga konkreta expansionsplaner för sitt lilla 

krogimperium, men idéer saknas inte. 

– Det går ju att göra bra grejer av allt. Jag kan ibland fantisera om att öppna 

en fantastisk modern asiatisk restaurang. Det skulle kunna bli hur bra som helst. 

Bara man lägger ner engagemang i det man gör blir det bra. 

vår kroghImmel 

är fUll av Stjärnor 

Göteborg har ett grundmurat gott rykte 

som restaurangstad. Guide Michelin visar 

vägen till tre enstjärniga toppkrogar i stan. 

Göteborg och Västsverige är även väl 

representerat i White Guide, som årligen 

rankar landets bästa restauranger. Ur den 

färska upplagan från 2011 har vi plockat ut 

de bästa krogarna i regionen. 

göteborg: Kock & Vin (internationell 

mästarklass), Swedish Taste (mästarklass), 

Thörnströms Kök (mästarklass), 

28+ (mästarklass), Restaurang Fond 

(mästarklass), Linnea Art Restaurant 

(mästarklass), Wasa Allé (mästarklass), 

Swea Hof (mycket god klass), Familjen 

(mycket god klass), Basement Restaurant & 

Bar (mycket god klass), Heaven 23 (mycket 

god klass), Restaurang, Kometen (mycket 

god klass), Restaurang 1252 (mycket god 

klass) 

trollhättan: Albert Kök, Hotell & 

Konferens (mycket god klass) 

boråS: Svenska Krogen (mycket god klass) 

lIDköPIng: Rymd Restaurang & Skybar 

(mycket god klass), Pirum Restaurang & 

Vinbar (god klass), Restaurang Fataburen 

(god klass), Restaurang Sjöbaren (god klass) 

kvänUm: Bjertorp Slott (god klass) 

hällekIS: Forshems Gästgivaregård (god 

klass) 

SkövDe: Knistad Hotell & Konferens (god 

klass) 

tollereD: Nääs Fabriker Hotell 

Restaurang (god klass) 

lerUm: Aludden Prôvidore (god klass) 

reSö: Panget på Resö (mycket god klass) 

Smögen: Skärets Krog (mycket god klass) 

marStranD: Grand Tenan (god klass) 

fjällbacka: Bryggan (god klass) 

kärIngön: Peterson’s Krog (god klass) 

tanUmSheDe: Västbacken (god klass) 

ljUngSkIle: Villa Sjötorp (god klass) 

väSterlanDa: Thorskogs Slott (god 

klass) 

DalS långeD: Falkholts (god klass)

njUtnIngenS 

PalatS 

efterfrågan på tändstickor har minskat drastiskt, samtidigt 

som suget efter goda viner ökar ständigt. Så vad är mer logiskt 

än att förvandla tändsticksfabrikens gamla huvudkontor i 

tidaholm till njutningskonceptet vincontoret? 

lennart granqvISt är entreprenören 

som fick en idé bortom ramarna för sin 

dagliga gärning med import av vin och 

andra njutningsdrycker. Idag är hans 

skapelse VinContoret spridd över nästan 

hela landet, med sina skräddarsydda 

mötesplatser för älskare av livets goda. 

– Min drivkraft har alltid varit att 

låta den goda drycken fungera som den 

84 

sammanhållande länken i möten mellan 

människor, oavsett om det handlar 

om nätverk, företag, kompisgäng eller 

föreningsverksamhet. Att få människor 

att upptäcka drycken som en samhällsbärare, 

höll jag på att säga. 

Sagt. Och gjort. Idén har legat och 

mognat sedan slutet av nittiotalet, och 

2005 slog Lennart till och köpte den 

gamla fastigheten som tidigare varit huvudkontor 

för Vulcans tändsticksfabrik 

i Tidaholm. Huset har ett fantastiskt 

vackert läge invid Tidan, och med hjälp 

av White arkitekter genomfördes en 

sällsynt lyckad förnyelse. Man återskapade 

byggnaden till sitt forna skick, 

men med moderna variationer. 

I fastigheten huserar nu Lennarts

moderbolag Wästergöthlands Handelshus 

AB, med dotterbolagen Granqvist 

Vinagentur och VinContoret. 

ett VinContor är en lokal dit intresserade 

företag och privatpersoner kan 

förlägga allsköns trevligheter, med vinet 

och de goda dryckerna i huvudrollen. 

Det kan handla om kundaktiviteter, 

provningar och andra event. 

IDag fInnS Det sammanlagt 17 Vin- 

Contor i Sverige, från Malmö i söder 

till Örnsköldsvik i norr. Med undantag 

för Tidaholm, Jönköping, Borås och 

Karlstad drivs varje enhet som franchising 

med en lokal entreprenör i spetsen. 

Nyligen öppnade ett i Falun och 

Lennart Granqvist räknar med att 

”kedjan” växer med sex nya enheter 

under 2011. 

– Utvecklingen har varit mycket 

bättre än vad jag trodde att vi skulle 

mäkta med. Konceptets framgång beror 

till stor del på att vi lyckats hitta rätt 

entreprenörer på alla ställen. Driftiga 

själar som inte kliver in med en romantisk 

bild i huvudet. Det är ett arbete, 

men ett väldigt roligt sådant. 

Typkunden – som egentligen inte 

finns – är från 25 år och uppåt. 80 procent 

av medlemmarna är företag, som 

väljer VinContoret för olika aktiviteter. 

Lennart berättar om allt från svampplockning 

eller kräftfiske till bröllop 

och snapsprovningar, som alla knyts till 

en trevlig stund med klingande vinglas. 

– Fast jag vill poängtera att vi inte 

är några nördar. Vinet och kunskapen 

är viktigt, men det ska framförallt vara 

en kreativ och trevlig stund när man 

besöker ett VinContor. 

sillen går till... 

rönnäng på tjörns sydvästra udde i bohuslän är 

klassisk fiskartrakt sedan urminnes tider, och fisket är i 

högsta grad levande idag. men för de större företagen 

handlar det mindre om att mätta munnar därhemma, 

och mer om att möta en växande internationell 

efterfrågan. 

– Vi fiskar mest sill, makrill och skarpsill. Mycket går på export till exempelvis 

Nederländerna och Tyskland där sill i olika former är stort, säger 

Leif Johansson, tidigare VD för Astrid Fiskexport och idag en av delägarna 

i Astridgruppen som är uppkallad efter firmans första fiskebåt i början av 

1950-talet. 

Moderbolaget Astrid Fiske AB är en av Sveriges största fiskerikoncerner, 

och Leif Johansson är fortfarande aktiv i fisket. Han startade företaget som 

ung, och har sedan dess drivits av visionen att hålla högsta kvalitet i sina 

leveranser. I gruppen ingår en modern flotta fiskebåtar med kapacitet på 

runt 500 ton last och ett eget åkeri. När båtarna gjort sitt vidtar hantering 

av fisken, försäljning och leverans med egna specialbyggda fartyg eller temperaturkontrollerade 

fordon – allt med höga krav på att kvaliteten bibehålls 

hela vägen. 

Astrid Fiskexport är idag ett av landets större fiskexportföretag, och 

en konkurrenskraftig aktör inom fiskindustrin som handlar om så mycket 

mer än att bara dra upp fisk. Omsättningen för 2010 på drygt 100 miljoner 

kronor skvallrar också om att det inte är någon liten fritidsverksamhet vi 

talar om. 

– Jo, det har gått skapligt, även om det kan vara en tuff bransch vissa 

tider, säger Leif Johansson. 

Att han själv passerat pensionsåldern med råge är inget som bekymrar 

honom, och även om hans familj idag bara äger 30 procent har det inte fått 

honom att slå av på takten eller att nöja sig med det som är. 

– Jag har ju fiskat hela mitt liv. Närmast ska vi bygga en filéfabrik här i 

Rönnäng. Kunderna vill ha mer förädlade råvaror, och då jobbar vi på det. Vi 

lägger stor vikt vid omsorg om våra kunder och vi lever på att vår sill har bra 

kvalitet. Det är grunden i vår verksamhet, säger Leif Johansson. 

På fabriken är det full fart under högsäsong, då det jobbas treskift med 

fångsterna. Företaget har i dagsläget cirka 15 anställda. Med bygget av 

filéfabriken blir det troligen aktuellt att anställa fler.


guLdäggen 

som FörsörJer 

300 Personer 

– ägg är troligtvis världens nyttigaste livsmedel, 

säger mikael Persson, vd för Källbergs industri ab. 

Företaget lever som man lär och konsumerar 1,2 

miljoner ägg om dagen.

öderna stig och lennart Källberg grundade företaget 

i töreboda 1945. numera ägs Källbergs industri ab av 

danaeg amba, en kopperation av danska och svenska 

äggproducenter. 

basen i verksamheten är kvalificerade äggbaserade 

produkter. Flytande och torkade, såväl hel- som halvfabrikat. 

ägg behövs till mycket. 

– våra kunder är framförallt industriella livsmedelstillverkare 

inom bageri- och majonnäsindustrin, säger 

Mikael Persson. vi är den största aktören i Sverige och 

processar varje år 15 000 ton ägg – vilket motsvarar 

15 procent av landets äggproduktion. 

80 personer är anställda i töreboda, omsättningen 


ligger runt 350 miljoner kronor och cirka 60 procent 

går på export till tyskland och till de andra nordiska 

länderna. bolaget har en av världens modernaste 

anläggningar för spraytorkning och en världsledande 

ställning när det handlar om petit-choumixer. Men den 

enskilt viktigaste nyckeln till framgång är förmodligen 

den professionella och kreativa utvecklingsavdelningen. 

– det är ju nya lösningar som gör att vi växer och tar 

marknadsandelar. vi utvecklar ständigt nya produkter 

som svarar upp mot specifika behov, säger Mikael Persson. 

Kort sagt: Källbergs produktutvecklare har en hög 

kunskapsnivå och stor förståelse för vad som efterfrågas 

i form av slutapplikation. och en krävande kund i 

projektet är inget hinder. tvärtom. 

– då blir slutresultatet som mest framgångsrikt.

vattendriven utveckling 

Det är en historisk självklarhet att det 

västsvenska näringslivet i hög grad handlar om 

hav och vatten. Idag är den maritima sektorn 

betydligt mer diversifierad än förr. Många företag 

är världsledande i sina branscher, ofta drivna av 

starka entreprenörer.

Jorden runt i 

FuLL Fart Framåt

På öckerö och hönö i göteborgs norra skärgård har berg 

Propulsion sin fabrik och sitt kontor. det är verkligen ingen 

hemlighet. men frågan är hur många som känner till att företaget 

omsätter 1,5 miljarder kronor och är en av de ledande aktörerna 

på en global marknad? 

berg Propulsion är nämligen en av världens största tillverkare 

av ställbara propellrar, en västsvensk doldis som snurrar allt 

snabbare på den internationella arenan. 

den nya Kontorsbyggnaden, placerad längst ut på en udde, 

är synlig för alla som kommer över från fastlandet med Vägverkets 

fulgula färja. Arkitekturen är modern med räta vinklar 

och mycket glas. Små runda fönster på fasaden markerar den 

maritima tematiken. 

Christian Lindquist, marknadsansvarig på Berg Propulsion, 

tar emot och visar runt. Hantverkarna är inte riktigt färdiga. 

Det dras sladdar och skruvas. Christian visar vägen till andra 

våningen, ut på ”kommandobryggan”. När man står där och 

blickar ut över havet känns benämningen helt rätt. 

– Det är förstås meningen att det ska upplevas så, säger 

Christian Lindquist, som började sin karriär på Berg Propulsion 

som IT-ansvarig, innan han för två år sedan lade om 

kursen och blev marknads- och kommunikationsansvarig. 

För de allra flesta utanför sjöfartsindustrin är Berg Propulsion 

ett okänt företag. Att det är så beror till stor del på att de 

inte marknadsför sig mot allmänheten utan enbart jobbar mot 

kund, det vill säga andra företag. Men det är inte deras anonymitet 

i allmänhetens medvetande som gör att Berg Propulsion 

förtjänar att uppmärksammas. 

90 

VATTeNDRIVeN UTVeCKLING 

Det som skiljer ut Berg Propulsion är den resa som företaget 

gjort och som tog sin början för tolv år sedan, i och med att 

företaget köptes upp av två män med efternamnet Svensson. 

Björn Svensson och hans son Håkan fick nys om att Berg 

Propulsion stod på ruinens brant och anmälde intresse för 

att köpa företaget. Affären gick igenom och de två värmlänningarna 

med mångårig erfarenhet från Karlstad Mekaniska 

Werkstad, numera Rolls Royce AB, tog ut en ny riktning och 

satte fart på företaget. 

Med sitt kunnande och sina visioner tog de företaget och 

vände om det till att bli en riktig framgångssaga. När Christian 

Lindquist började 2002 hade Berg Propulsion påbörjat sin 

förändring från småföretag till global koncern. Inom företaget 

fanns bara ett läge och det var framåt – full fart framåt. 

– Öbor och värmlänningar är ett bra giftermål. Det finns 

tydliga likheter i mentaliteten och sättet att vara och agera på, 

säger Christian som är född och har bott stora delar av sitt liv 

på Hönö. 

Det var ett företag med gamla anor som far och son Svensson 

tog över. Företaget grundades 1912 och 1929 byggde man

Världen skriker efter propellrar från Öckerö. Från kommandobryggan blickar marknadschefen Christian Lindquist ut över en stadigt växande marknad. 

sin första ställbara propeller. Nästa sommar blir det 100-årsjubileum. 

Hela Marstrand är uppbokat och förhoppningarna 

är att festen kröns med en vinst i Volvo Ocean Race. Berg 

Propulsion har nämligen gått ihop med PUMA Ocean Racing 

som partner i den berömda segeltävlingen. 

– Vi valde Puma för att vi tycker de är snyggast och bäst på 

marknadsföring. Anledningen till att vi valt att synas i Volvo 

Ocean Race på grund av dess starka koppling mellan våra 

kunder och tävlingen. Det är hav och extrema förhållanden 

som kräver att man till hundra procent kan lita på materialet. 

Det vill vi förmedla till våra kunder, säger Christian. 

Att på lite drygt ett decennium öka omsättningen från 

30-40 miljoner kronor till över 1,5 miljarder kronor ger en 

utvecklingskurva som närmast för tankarna till IT-bubblans 

glada dagar. Det är inte helt rättvist att likna sjöfartsindustrin 

med IT-branschen. 

men det Finns en gemensam nämnare mellan Berg Propulsion 

och dåtidens IT-företag som sprängde fram på världens börser 

– framåtrörelsen. Viljan att hela tiden utvecklas. 

I Berg Propulsions fall manifesterar den viljan sig i en 

strävan efter att erbjuda kunderna det bästa, oavsett om det 

91

handlar om deras produkter eller om service. 

– Allt går ut på att identifiera kundens behov och se till 

att vi kan ge dem vad de behöver. Allt annat följer som en 

naturlig konsekvens av det. Vi är ett extremt kundorienterat 

företag, säger Christian Lindquist. 

ett viktigt kapitel i framgångssagan heter, som Christian 

kallar det, ”shipping-boomen”. Runt 2004-2005 fick sjöfartsindustrin 

fart på maskineriet och på Berg Propulsion var man 

fullt förberedd. 

– Nästan det första som Björn och Håkan Svensson gjorde 

när de tog över bolaget 1999 var att öppna ett försäljningskontor 

i Singapore. Tack vare säljare som jobbade stenhårt slog vi 

oss in på marknaden och när efterfrågan sköt i höjden stod vi 

redo. Vi hade de rätta produkterna, rätt personal och kunde 

leverera vad som efterfrågades, säger Christian Lindquist. 

visionen är att bli världsledande genom att sträva efter att 

vara det bättre alternativet. Just nu uppskattar Berg Propulsion 

själva sin marknadsandel till 25 – 30 procent av den 

totala marknaden. 

– Vi tror stenhårt på sjöfartsbranschen och ser positivt på 

framtiden. Vi kommer att fortsätta vår globaliseringsprocess 

för det är en global marknad vi agerar på. en stor del av alla 

fartyg byggs i Asien medan de flesta redarna finns i europa. 

Och man blir inte världsledande utan högkvalitativa produkter. 

Förutom de ställbara propellrarna tillverkar Berg Propulsion 

roterbara trusters, bogpropellrar och manöversystem. 

Varje lösning är unik och kräver enskilda ritningar och uträkningar 

för att passa kundens specifika krav. Det förutsätter 

kompetent personal i alla led för att kunna erbjuda en produkt 

som kan leverera under de mest krävande förhållandena. 

en kort bilresa från kontoret ligger fabriken där de ställbara 

propellrarna tillverkas. Sedan 2008 har Berg Propulsion 

även en fabrik i Singapore som sysselsätter 120 arbetare. Lika 

många som i fabriken på Öckerö, fast med den skillnaden att 

Singapore-fabriken är tre gånger så stor. Fredrik Lönn har 

titeln master planner och befinner sig i fabriken bland propellrarna 

som ser ut att vara gjorda i guld. Men skenet bedrar. 

– Alla delar som är i vattnet är tillverkade i brons för det 

rostar inte, säger Fredrik Lönn. 

I fabriken är det ont om fria golvytor. Maskinerna slamrar. 

en obestämbar lukt som måste komma från bearbetningen 

av metall dominerar luften. På en lång axel sitter en propeller, 

92 

Kompetent personal är förutsättningen för att 

producera de unika lösningarna på Berg Propulsion. 

konstruktionen står uppstagad redo att testas. Fredrik berättar 

att just den propellern är av en mindre modell och att de största 

som de tillverkar kan vara upp till en 7-8 meter i diameter. 

Fredrik Lönn började som svarvare i fabriken för 15 år 

sedan och har gjort något av en egen resa. 

– Det är häftigt att man fått möjligheten, säger Fredrik som 

skrattar när han får frågan om vad som är annorlunda om 

man jämför då med nu. 

– Allt. Men den största skillnaden är vi har fått ägare som

tror och vill, säger han. Kraven är hårda men inte på något 

sätt orimliga samtidigt som man får gehör för idéer som verkligen 

kan bidra till att målen uppfylls. 

christian och FredriK tittar på varandra och skrattar åt 

minnet från när de fick beskedet om att produktionen skulle 

fördubblas. Det var 2005 och istället för att tillverka 100 propellrar 

skulle det göras 200 på ett år. Alla trodde att ledningen 

hade blivit galna men när året var slut hade de nått målet. 

– Det är en krävande arbetsgivare, och det menar jag på ett 

positivt sätt, samtidigt som det finns omsorg och ett tålamod 

med människan, säger Christian. 

Bergs produkter säljs främst till offshore-industrin och då 

framför allt till så kallade AHTS eller Anchor Handling Tug 

Supply-fartyg. Det är skepp som servar oljeriggar med olika 

tjänster, till exempel att bogsera dem från en plats till en 

annan, vara tillgänglig vid eventuella olyckor eller att flytta 

isberg. Gemensamt för dessa fartyg är de används på platser 

93

med extrema förhållanden och inom en industri som är extremt 

känslig för produktionsstopp. Det finns inget utrymme 

för defekta produkter som inte klarar av förhållanden. 

– en oljerigg pumpar upp olja för kanske 10 miljoner dollar 

per dygn. Men för att de ska få pumpa måste det finnas 

AHTS-fartyg i närheten. Om propellern på ett av fartygen 

skulle gå sönder måste oljeriggen sluta pumpa. Det är extremt 

viktigt att våra produkter håller. För så länge de gör det generar 

de pengar åt våra kunder, säger Christian Lindquist. 

Totalt arbetar 450 personer inom koncernen. Västkustandan 

genomsyrar företagskulturen på flera sätt. en av företagets 

grundvärderingar är öppenhet, som enligt Christian kan 

härledas till öppenheten som finns vid havet och i skärgården. 

Inneboende i västkustsandan finns en gammal vetskap om att 

det är vädret som styr. 

– Det är helt naturligt att Berg Propulsion kommer härifrån. 

Har man fel grejer går det åt skogen. Det är bara så det 

är, säger Christian Lindquist. 

94 


FLer saLtstänKta Företag i FramKant 

Nu när Berg Propulsion allt mer blir ett globaliserat företag 

krävs en strategi för hur man ska sammanfoga de olika kulturerna. 

I Asien är respekten för en stenhård hierarki en skillnad 

gentemot den västsvenska öppenheten. 

– Vi försöker införa det familjära, framåtandan och kundfokus. 

Det är hela tiden en process och det gäller att hålla reda 

på vårt ledarskap. 

När ett företag växer i den takt som Berg Propulsion gjort 

är det lätt att drabbas av växtvärk. Rutiner blir passé i samma 

stund som de fasats in, otydlig kommunikation och kortsiktiga 

lösningar kan hämma den fortsatta utvecklingen. På Berg 

Propulsion har man, som Christian säger, gått in i många 

”återvändsgränder” och fått ”göra om och rätt”. Men i och 

med att man omfamnat utvecklingen och förändringarna har 

det inte inneburit några större hinder på vägen. 

– Har man behov av trygghet och vetskapen att allt kommer 

att vara likadant i morgon är inte Berg Propulsion rätt 

ställe att jobba på. 

seldén mast grundades 1960 och är en av världens ledande tillverkare av riggsystem för båtar i 

storleksordningen 2–30 ton. Seldén Mast har över 700 återförsäljare världen över. Deras senaste 

innovation – en reversibel vinsch – har rönt stora framgångar och vunnit flera utmärkelser. 

mmt (Marin Mätteknik) är ett marint mätföretag som erbjuder kunden färdiga-att-använda data från 

sina mätningar. De är specialiserade på detaljerade undersökningar som ligger till grund för projekt 

i havs- och sjömiljö. Grundaren Ola Oskarsson blev nyligen utsedd till Årets Entreprenör av Ernst & 

Young. MMT har omkring 200 anställda och omsatte 306 miljoner kronor år 2009. 

ektank grundades 1967 och har i dag sex fartyg i sin flotta som fraktar rena, smutsiga och kemiska 

produkter. De opererar främst i norra Europa. 2009 omsatte Ektank AB 277 miljoner kronor. 

si tech tillverkar högkvalitativ dykutrustning för dykning under svåra förhållanden. SI Tech är 

pionjärer inom dykindustrin och levererar produkter som används både inom det militära och på 

den kommersiella marknaden.

åtbyggarna På orust varvar uPP 

orust är för den svenska båtbyggarindustrin vad kalcium är för benstommen hos barn. 

båtsektorn svarar för hälften av industrijobben i kommunen. med hallberg–rassy 

i spetsen har ön flera varv som är kända över hela världen. 

Det Finns en tradition på orust inom båtbyggeriet 

som sträcker sig så långt tillbaka som 1200-talet. Sedan 

dess har branschen genomgått fundamentala förändringar, 

framför allt i och med övergången till att bygga 

i plast. de mest välkända varven på orust är regina af 

vindö, najad, Malö, nord West och hallberg-rassy. 

tillsammans producerar de över 80 procent av alla 

fritidsbåtar som tillverkas i Sverige. 

hallberg-rassy är störst och bygger båtar som väcker 

ha-begär hos seglarfantaster över hela världen. Precis 

som alla de andra varven på orust är hallberg-rassy 

känt för att bygga båtar av högsta kvalitet. 

– det är viktigt att båtarna är välbyggda. de ska vara 

stiliga och stå sig, både design- och nyttjandemässigt. 

båtägarglädjen ska vara långvarig, säger Magnus 

rassy, vd för hallberg-rassy. 

ursprungligen var hallberg och rassy två konkurrerande 

företag. Men när harry hallberg i början på 

70-talet gick i pension sålde han sitt varv till cristoph 

rassy. det hallbergska varvet var mycket större och där- 

för lät cristoph rassy det namnet komma först när han 

sedan slog ihop dem. Sedan dess har varvet fortsatt att 

expandera och har de senaste 20 åren byggt 100–165 

båtar per år. argentinaren germán Frers anses som en 

av världens bästa yacht-designers. Sedan 1988 har han 

ritat båtar åt hallberg-rassy. varumärket är starkt och 

förknippas med många positivt laddade värdeord. 

– vi har varit konsekventa och haft en tydlig profil 

hela vägen från starten. du kan fråga alla seglare och 

de vet vad hallberg-rassy står för, det spelar ingen roll 

om det är en svensk, japan eller tysk, säger Magnus 

rassy. 

guldåren för båtbyggarindustrin var 1998–2007. 

därefter började den globala vandringen mot vad som 

skulle komma att bli finanskrisernas finanskris. alla branscher 

påverkades, även båtbyggarindustrin, som ännu 

inte nått fram upp till forna resultat. 

– branschen drabbades väldigt hårt och återhämtningen 

är långsam. Men orderingången ser helt okej ut 

så det är på väg åt rätt håll, säger Magnus rassy. 

95

iGGat För 

VÄrlDsoMsEGlinG

Mölndal ligger förvisso inte vid havet. Ändå finns här en av 

världens största aktörer med de stora haven som marknadsplats. 

Floatel international förser den globala oljeindustrin med 

bostadsriggar. 

DEt Finns inGEt som heter oljerigg. antingen är det 

en borrigg eller en bostadsrigg. Floatel international 

sysslar med det sistnämnda. Men vad gör ett sådant 

företag i Mölndal? 

Svaret handlar om tradition, kompetens och erfarenhet, 

som gjort att Floatel international håller hus i 

Mölndal. På kontoret arbetar ungefär 25 personer med 

lång erfarenhet från offshore-branschen. 

halva personalstyrkan, inklusive Jörgen bengtsson, 

cFo, jobbade tidigare för consafe och christer ericsson 

– entreprenören som i princip uppfann bostadsriggsbranschen 

på 1970-talet. 

när consafe 2006 såldes till Prosafe tog de saken i 

egna händer och startade Floatel international. 

– vi dammade av några ritningar på bostadsriggar 

och presenterade idén för den norske entreprenören erland 

P. bassøe, som hade varit med tidigare och startat 

liknande företag. han tände på alla cylindrar och sköt 

till kapital. Sedan hittade vi ett varv i Singapore som 

kunde bygga bostadsriggen och lyckades få den fullt 

finansierad. 

Floatel international är ett managementbolag åt ett 

bermudabaserat bolag som äger två bostadsriggar. 70 

procent av verksamheten riktar sig mot underhållsarbete. 

oljebolagen hyr in bostadsriggar när borriggarna 

ska underhållas och det behövs logi åt arbetarna. 


den mindre av riggarna, Floatel reliance, befinner 

sig utanför brasiliens kust på ett femårskontrakt med 

Petrobras till ett värde av 236 miljoner uSd. den andra 

bostadsriggen, Floatel Superior, är speciellt byggd för 

nordsjöns extremt tuffa förhållande och regelverk. 

det har länge varit klart att Statoil ska hyra Floatel 

Superior. Men istället för tre kortare perioder har de nu 

bestämt sig för ett längre kontrakt till ett värde av 187 

miljoner dollar. 

– de hyr Floatel Superior initialt i 19 månader, från 

maj 2011 fram till december 2012 och därefter en 6-8 

månaders period med start i maj 2013, säger Jörgen 

bengtsson. 

att köpa in bostadsriggar är en kapitalintensiv verksamhet. 

Floatel reliance, den mindre riggen, kostade 

ungefär 240 miljoner dollar att bygga. den större, Floatel 

Superior, är förstås än dyrare och kostade ungefär 

350 miljoner. Men det är en klart lönsam bransch. 

– det finns bara 21 bostadsriggar på hela världsmarknaden, 

så det är en ganska liten och nischad bransch. 

och det finns väldigt mycket kapital i offshore-industrin, 

säger Jörgen bengtsson. 

Floatel international startades som ett tillväxtbolag 

och styrelsen ligger inte på latsidan. Men i och med 

börsnoteringen i december 2010 kan inte Jörgen avslöja 

detaljerna kring den fortsatta utvecklingen. 

97

med designen som drivkraft 

Upplevelseindustrin är samlingsnamnet på 

vad som brukar kallas ”creative industries”, till 

exempel arkitektur, design, film och andra som 

skapar upplevelser i någon form. I Västsverige 

beräknas minst 300 000 människor jobba i 

sektorn. Möt några av de bästa.

På designbyrån Stylt jobbar ett trettiotal medarbetare för att göra krogar 

och hotell till bättre upplevelser. Kunderna finns över hela världen.

en riktigt bra berättelse 

Trägen vinner. Efter 20 år av hårt arbete har Stylt Trampoli etablerat sig som 

världsledande inom kreativ design för upplevelseindustrin. Hotellkedjor och 

restauranger jorden runt vänder sig till Göteborg för att ta del av magin. 

– Det handlar om att bjuda på en bra historia. Allt annat är en omväg, konstaterar 

Erik Nissen Johansen – som menar att staden Göteborg borde göra samma sak. 

UnDer De två decennier som förflutit 

sedan starten har Stylt etablerat sig och 

vuxit inom en nisch där man idag har 

en särställning. Det som i början kunde 

avfärdas som stolligheter är en respekterad 

verksamhet på en internationell 

marknad, med löpande uppdrag för de 

tyngsta krogkoncernerna i landet, 30 

medarbetare och en årsomsättning på 

42 miljoner kronor. 

Stylt består av arkitekter, skribenter, 

formgivare, projektledare, varumärkesexperter, 

inredare, webdesigners och 

inköpare. Kontoret på Västra Hamngatan 

ger ett charmigt intryck, men det 

är en högst professionell lekstuga där 

arbetsglädjen står högt i tak. Allt annat 

är uteslutet. 

Tillsammans – och under eriks 

kreativa ledning – skapar man koncept 

för hotell, restauranger och andra 

sammanhang i upplevelseindustrin. 

Roligare för gästerna och mer lönsamt 

för beställaren. 

ett enkelt exempel: när hotellägaren 

Pelle Lydmar skulle öppna nytt hotell i 

Stockholm gav han Stylt uppdraget att 

skapa något som var genuint annorlunda 

de internationella kedjehotellens 

förutsägbara tolkning av lyx. Mindre 

100 

MeD DeSIGNeN SOM DRIVKRAFT 

än ett år efter öppnandet utsågs Lydmar 

till ett av världens bästa hotell av Condé 

Nast Traveller. 

"Quite simply the finest hotel in 

Stockholm," skrev världens ledande 

resetidning om hotellet som Stylt 

designat för att egentligen inte likna ett 

hotell. 

en av nycklarna till Stylts framgångar 

handlar om att skriva manuset innan 

filmen spelas in, som erik uttrycker 

det. Ofta tar man avstamp i ett manus 

som får bilda ramen för image, design 

och inredning. Så skapades exempelvis 

Finlands första designhotell Klaus K 

med utgångspunkt från nationaleposet 

Kalevala. 

– Det finns alltid en story, antingen 

inbyggd i hotellets eller krogens historia, 

eller i något större med anknytning 

till platsen. Så gjorde vi till exempel 

med ett stort hotellprojekt i St Petersburg. 

Genom att prata med lokalbefolkningen 

insåg vi att Dostojevskis ”Brott 

och straff” var den perfekta storyn. 

Boken handlar om en ung man som 

mördar en gammal kvinna… 

– Jo, men den är också den bästa guideboken 

för den som vill förstå staden 

St Petersburg, det var alla ryssarna över- 

ens om, säger erik som går som barn i 

huset genom ryska tullen efter alla resor 

till St Petersburg. 

Framgångarna har lett till ytterligare 

internationella uppdrag, med fler 

utlandsresor än vad som kanske är idealiskt 

för en gift man med fyra barn. Vid 

sidan av designuppdragen är erik en 

frekvent gäst på branschtillställningar 

och konferenser jorden runt. 

SamtIDIgt blIr göteborg en allt 

intressantare marknad. Stylt tar aktiv 

del i förnyelsen av stan, både med nya 

designuppdrag och genom att medverka 

i sammanhang som handlar om stadens 

framtid. Bland utmaningarna för året 

finns en total ”remake” av Palace i 

Brunnsparken, och utformningen av 

restaurangen i det blivande storhotellet 

vid Lindholmen Science Park. 

Kantstötta Palace ska återfå sin forna 

glans, och bli Göteborgs motsvarighet 

till exempelvis Theatercaféen i Oslo 

eller Berns i Stockholm. Fastighetsaktören 

erik Selin har köpt fastigheten och 

ger Stylt förtroendet att skapa en juvel, 

en skimrande bröllopstårta. 

– Här behöver man inte hitta på 

någon historia. Det räcker att berätta 

Sex exempel på nutida styltism (medsols uppifrån): Griffins Steakhouse 

Extraordinaire i Stockholm Waterfront, Le rouge i Gamla Stan, Lydmar 

Hotel i Stockholm, orangeriet på Norr Mälarstrand, badhotellet The reef i 

Frederikshamn och radisson Sonya Hotel i St Petersburg.

precis som det är, säger erik Nissen Johansen 

och rekapitulerar berättelsen om 

Pontus Furstenberg – Sveriges störste 

konstmecenat genom tiderna. Han lät 

en rad unga konstnärer bo i huset med 

tavlor och utsmyckning som ersättning 

för mat och husrum. 

Sveriges tre giganter – Carl Larsson, 

Anders Zorn och Bruno Liljefors – hade 

aldrig kunnat ägna sig så helhjärtat åt 

sin konst utan stödet från Furstenberg. 

– Den storyn om våra nationalikoner 

är inte särskilt känd ens i Göteborg. 

Nu vill vi berätta den i form av en 

fantastisk restaurang, säger erik. Det 

blir sannolikt den största omdaningen i 

krogstaden Göteborg i vår tid, och det 

ska bli alla göteborgares mötesplats för 

både vardag och fest. 

Restaurangen på Lindholmen blir en 

helt annan femma. Nämligen ett dårhus. 

Utgångspunkten är filmen ”Gökboet”, 

och namnet blir The Cuckoo’s 

Nest. Här ska scienceparkens alla 

ingenjörer och uppfinnarjockar umgås 

sida vid sida med vanliga göteborgare. 

– Att få folk i stan att ta färjan över 

till Hisingen för att äta middag är nog 

det svåraste kroguppdrag man kan få. 

Då måste man skapa något helt extraordinärt. 

Idén med Gökboet är en plats 

där galenskap och genialitet möts. 

krogenS Slogan är redan klar: geniality 

and craziness from the other side. 

– Vi ser det som en homage till 

kreativiteten, till alla som tänker 

annorlunda. Men det krävs en häftig 

förpackning. Tänk dig ett samarbete 

med kemi på Chalmers, en stämning 

av Professor Balthazar. Du vet den där 

spanska krogen, el Bulli, det ska nog 

ryka lite i drinkarna… 

102 

MeD DeSIGNeN SOM DRIVKRAFT 

Associationerna sprutar. erik låter 

fortfarande omisskännligt norsk – men 

det är ingen tvekan om att han är 

göteborgare i själ och hjärta. Därför 

vill erik lägga mer tid och engagemang 

i allt som rör stadens framtid och 

utveckling. Stylts fotspår ska synas i det 

nya Göteborg. Han sitter i Västsvenska 

Handelskammarens visionsgrupp. Han 

är förankrad i Handelshögskolan på 

flera sätt. Han föreläser flera gånger i 

veckan, eller kanske snarare missionerar. 

Och han vill bidra till att ge hopp 

åt unga människor som tror att man 

måste söka sig bort från Göteborg. 

– Bilden av Göteborg är 25 år efter 

sin tid, med varvsarbetare och tung 

industri. Jag vill vara med och berätta 

den sanna storyn, visa den rätta bilden. 

Och det räcker att säga som det är. 

Lägger man korten på bordet är det 

häpnadsväckande vilken kreativitet som 

blomstrar i den här gamla varvsstaden. 

När Lehman Brothers fall utlöste 

finanskrisen reste norsk TV till Göteborg 

för att göra reportage om krisens 

effekter. erik fick samtal efter samtal 

från sina norska vänner, som ville trösta 

och hälsa honom välkommen tillbaka 

till Oslo. 

– Alla mina kompisar var övertygade 

om att att Göteborg skulle gå åt helvete. 

Men jag visste ju vad som skedde under 

ytan, där kreativa människor kopplat 

greppet långt innan politikerna vaknade. 

Titta på Forsman & Bodenfors, 

titta på alla grymma webspecialister. 

Stora internationella varumärken ringer 

till Göteborg varje dag för att få kreativa 

lösningar. 

– Det är den sanna storyn av Göteborg, 

och om vi berättar den så finns 

det ingen anledning att misströsta. 

STyLTS FOTAVTRyCK 

I GöTEBORG & VÄSTSVERIGE 

» Joe Farelli’s, Göteborg (amerikanskitaliensk 

avenykrog, fullsatt i över tio år) 

» Bon, Göteborg (Caleo-brödernas brasserie 

blev en overnight success på Arkivgatan) 

» Stenungsbaden yacht Club, Stenungsund 

(Stylts konferensvilla vann guld i European 

Hotel Design Awards 2008) 

» Evert Taubes Värld, Göteborg (allt annat 

än ett trött museum, på Liseberg) 

» Bjertorp Slott, Kvänum (etta på DI 

Weekends hotelllista i över ett år) 

» Stora Hotellet, Fjällbacka (tidig Styltklassiker 

där inget rum liknar det andra) 

» Restaurang Danilo, Göteborg (restaurang 

och bar på Bergakungens Sal) 

…AND BEyOND 

» The Reef, Frederikshavn (det slitna 

badhotellet återuppstod som karibisk ö) 

» Marion’s Gastro Diner, Stockholm 

(bowlingkrog med mat som slår strike) 

» Lydmar Hotel, Stockholm (fick resemagasinet 

Condé Nast Traveller i spinn) 

» The Trafalgar, London (storhotellets bar 

liknar inte storhotellets bar...) 

» Friendship Bay Hotel, Bequia, Västindien 

(mjukt gungande matsal i paradismiljö) 

» Griffin’s Steakhouse, Stockholm 

(färsk succé i huvudstadens nya 

konferensanläggning Waterfront) 

» Fjällpuben, Åre (Melker Anderssons 

krog är en av magneterna i fjällvärlden) 

» Le Rouge, Stockholm (F12-gruppens 

ombonade krog i Gamla Stan) 

» Radisson Sonya Hotel, St Petersburg 

(Rysslands ryskaskaste hotell, baserat på 

Dostojevskis ”Brott och straff”) 

» Klaus K, Helsingfors (Finlands första 

designhotell med nationaleposet Kalevala 

som grundstomme) 

» Jay Fu’s, Uppsala (”amasian” steakhouse 

som över en natt blev stans hetaste krog) 

» Orangeriet, Stockholm (sydstatsstämning 

på Norrmälarstrand)

mED öVER 300 åR På nACkEn är Ekelund Linneväveriet ett av världens äldsta 

textilföretag – och samtidigt ett av världens modernaste jaquardväverier. 

I vackra Horred skapas dukar, handdukar, plädar och en mängd andra 

textilprodukter som säljs över hela världen. Ekelund är ett premiummärke i den 

högre prisklassen, och ett tämligen självklart val när hovet valde leverantörer 

till den officiella bröllopsserien inför prinsessbröllopet 2010. 

– Vi har god lönsamhet, bekräftar Kent Vikingsson, vice VD. På 40 

anställda omsätter vi cirka 50 miljoner. Det beror dels på att vi kan ta betalt 

för kvalitetsprodukter, men också på att vi har automatiserat produktionsprocessen 

så långt det går. Vi ser ingen anledning att flytta produktionen till 

lågkostnadsländer, den ökade kostnaden för kunskapsöverföring och logistik 

äter upp de eventuella vinsterna. 

Hälften av allt som tillverkas går på export till cirka 25 länder. Kina är en 

stor marknad, där välbeställda kineser vill ha europeiska kvalitetsmärken. 

Med hjälp av en ny driftig partner i Shanghai har man kapat dyra distributörskostnader. 

De klassiska mönstren går tillbaka till 1800-talet, men drygt 25 procent av 

sortimentet förnyas varje år. 

– Traditionen är den stabila stommen, men vi försöker samtidigt ligga mitt i 

tiden och trenderna, säger Kent Vikingsson. 

DET PågåR En REVOluTiOn på kontoret. Nya generationer flyttar in och gör 

mötesplatsen till den naturliga arbetsplatsen. Samtidigt visar undersökningar att 

vi tillbringar allt mindre tid vid det egna skrivbordet. 

EFG European Furniture Group är en av Europas största leverantörer av 

inredning för kontor och offentlig miljö. Huvudkontoret ligger i Mölndal. Koncernchefen 

Marcus Westdahl har under de senaste åren lett företaget genom 

en förnyelseprocess med fokus på produktutveckling. 

– Vi vill ta den svenska möteskulturen till en helt ny nivå. Att arbeta på 

kontor innebär alltmer att arbeta tillsammans, och det vill vi underlätta med 

smartare mötesmöbler. 

På möbelmässan Stockholm Furniture Fair i februari lanserades ett helt 

nytt sortiment möbler och inredning med fokus på möten. Mest 

uppmärksamhet fick mötesbordet EFG HideTech AVM 

(audio video motion) som är en högteknologisk 

innovation, med en touch screen integrerad i 

den fällbara bordsskivan och inte en 

sladd så långt ögat når. 

Mötesbordet HideTech AVM från EFG. Perfekt 

för presentationer, videokonferenser – eller 

kanske som frukostbord därhemma? I skärmen 

syns koncernchefen Marcus Westdahl. 

Modesty Blaise eller en bukett blommor? 

Ekelunds naturligt antibakteriella disk- och 

städdukar finns i många mönster.

nishiki är hisingens okänDa ForDonsFabrik – och möjligen 

den mest framgångsrika. För det är nämligen där den designas 

och byggs, hojen som syns allt oftare både på gatorna och i de 

trendiga magasinen. cykeltrenden som sveper över västvärlden gör 

att affärerna rullar som smort. 

Märket har visserligen japanska rötter men de modeller som säljs 

i Sverige och på europamarknaden är helt och hållet framtagna i 

hisings backa, med hänsyn till svenska förhållanden. 

Kronjuvelen heter limited carbon, en tävlingscykel som kostar 

cirka 70 000 kronor. För 2011 har den fått en ny unik ram som är 

framtagen i nära samarbete med industridesignern Fredrik rudenstam. 

och nu satsar man på att handbygga fler cyklar än någonsin. 

i år kommer 60 procent av alla nishiki byggas för hand i fabriken i 

göteborg. det är betydligt fler än tidigare. 

utgångspunkten är en ram i aluminium eller kolfiber. På denna 

byggs sedan cykeln upp på ett och samma ställe. inget löpande 

band, ingen massproduktion, bara rent och skärt hantverk. 

– vi vill att fler ska få uppleva känslan av äkta hantverk, säger linus 

lindgren som tillsammans med rickard Ölander leder företaget. 

och nu fokuserar vi på det vi är allra bäst på: racer, cross country 

och riktigt bra hybrider. det som alltid varit våra favorithojar.

"väStSvenSk DeSIgn 

är I värlDSklaSS" 

aina nilsson Ström, global Design Director 

på volvo – du som har internationell utblick, 

hur tycker du att göteborg hävdar sig som 

designstad? 

– Jättebra! Vi har designverksamheten på bilföretagen 

som kritisk massa och runtomkring finns intressanta 

konsultföretag. Sen finns det företag inom 

mode och andra designgrenar som är innovativa. 

Det händer mycket och spännande saker är på gång. 

ADA är ett annat bra exempel, som ger stimulans till 

de kreativa näringarna. 

vad kan göras bättre? 

– Det är som vanligt för oss svenskar. Vi är helt 

enkelt inte så bra på att marknadsföra oss själva. Vi 

har en jättebra chans nu och här, att göra någonting 

av det. Vi måste ställa oss upp och vara stolta. Västsverige 

är en region med mycket 

kompetens i världsklass. 

Du har jobbat med design på 

Saab och nu är du på volvo – 

vad är grejen med bilar? 

– Jag tycker att bilar är spännande 

produkter. De är komplexa 

och utmanande att jobba med. Ett 

fordon har många funktioner och 

vi får jobba med många olika typer 

av problemlösningar. Men sen är 

det klart att jag har ett grundintresse 

för fordon av alla slag, utan det hade det inte 

fungerat. 

har ni något spännande projekt på gång nu? 

– Vi jobbar mycket med allt från konceptuella projekt 

som ligger långt in i framtiden och projekt som 

ligger närmare i tiden. Men nyligen introducerade vi 

en produkt – en hjullastare - för Volvo Constructions 

som fick en Red Dot-utmärkelse. 

vad krävs för att bli en bra designer, och har 

du något råd till ungdomar som vill jobba med 

design? 

– Det är förstås alltid bra med gedigen utbildning 

och det gäller att ha en stark förankring i färg och 

form – ett intresse för estetik. Det är i detta grundintresse 

man hittar sin inspiration. Att tycka det 

är roligt att fundera på hur framtiden kan se ut och 

vilja ta en aktiv roll att skapa ett hållbart samhälle, 

är viktigt. Förmågan och lusten att visualisera sina 

idéer är förstås grundläggande.

desIgn 

In I det 

sIsta 

västsvensk industridesign väjer 

inte för svåra teman, tvärtom. 

Designbyrån lotS i göteborg har 

tagit fram memento, ett koncept 

för urnor för havsbegravningar. 

Urnan är gjord i pressat papper 

som löses upp i vatten med tiden. 

I hård konkurrens av 4433 bidrag från 60 

länder tilldelades LOTS och Memento nyligen 

ett av världens mest prestigefulla designpriser, 

Red Dot Award. 

Mementos form gör att den sjunker sakta 

och enligt LOTS erbjuder en vacker och 

värdig sjösättning av askan. Budskap kan 

skrivas på det enkla skalet och meddelanden, 

bilder och minnen skickas med i skalets 

övre del. 

Urnan Memento var en del av designbyråns 

experimentverkstad där de arbetar med 

innovativa lösningar inom industridesign, och 

i konceptprojekt tar upp frågor inom aktuella 

områden. 

Begravningsurnan blev så uppmärksammad 

på internationella sajter och bloggar att 

allt fler som arbetar med begravningar hörde 

av sig och tryckte på för att få produkten till 

marknaden. 

LOTS blev till sist kontaktade av världens 

största tillverkare av miljövänliga urnor för 

havsbegravningar, Passages International 

Inc, på uppmaning av begravningsbranschen 

i USA. Efter nästan två års produktutveckling 

lanseras nu Memento på den amerikanska 

marknaden. 

Enligt LOTS själva är urnans utgångspunkt 

”människans förhållande till naturen snarare 

än religiösa traditioner.”

västsvensKa handeLsKammaren har funnits sedan 1661 och 

firar 350-årsjubileum i år. Genom seklernas lopp har vi hela tiden 

jobbat för samma sak – att skapa tillväxt och utveckling i vår region 

genom att hjälpa företagen att göra fler och bättre affärer. 

en stor del av vårt arbete handlar om att påverka. 

Vi har skrivit tusentals artiklar i hundratals tidningar. 

Vi har diskuterat och debatterat och argumenterat i seminarier, på 

möten och i TV. 

Vi har publicerat böcker. Vi har gjort filmer. Vi har producerat rapporter 

som belyser viktiga ämnen för hela regionen. Vi har bloggat 

och facebookat och twittrat och vi gör en uppskattad medlemstidning 

fyra gånger om året. 

Men vi har aldrig gjort ett magasin. Förrän nu. 

Med West Side Stories vill vi visa bredden, djupet och höjden i det 

västsvenska näringslivet anno 2011. Här möter du de dynamiska 

entreprenörerna inom allt från mode och design till miljöteknik 

och matproduktion. Här ser du produkterna och innovationerna 

du inte trodde fanns – eller som du inte visste var ”made in Västsverige”. 

Framförallt ser du en region som sjuder av kraft och skaparglädje. 

Den sanna bilden av Västsverige, alltså.

KONSTEN ATT SKRIVA EN KROG - Västsvenska Handelskammaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?