Anytt1_2013_webb

Afghanistan 

Sverige och Afghanistan 

Enighet kring kvinnans roll s11 

TEMA 

Tillbaka Till skolan 

SAKs nya generalsekreterare 

Träffa Anna-Karin s8 

I skolbänken... igen s3 

Nybakade barnmorskor gör skillnad s5 

Vikten av utbildning s6 

#1.13 

nytt 

Årsmöte 

25 maj i Jönköping s15 

UTGES AV SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN | WWW.SAK.SE

afghanistan-nytt 

2 

Tema | Tillbaka till skolan 

Åter till skolbänken____________________3 

Anders Rosén har träffat några unga kvinnor som slutat 

i skolan men nu ges möjlighet att slutföra sina studier. 

Barnmorskor har tagit examen__________5 

Ännu en kull redo att möta verkligheten. 

Krönika | Värdet av utbildning____________6 

Av stående krönikören Nancy Hatch Dupree. 

Träffa SAKs nya generalsekreterare______8 

Anna-Karin Johansson tar över efter Torvald Åkesson. 

Utan kvinnlig medverkan går det inte____11 

Svenska riksdagskvinnor och kvinnliga afghanska kolleger. 

SAK i Sverige 

SAK engagerar unga_________________12 

”Mer deltagande demokrati”____________13 

25 maj | SAKs årsmöte_______________15 

Afghanistan nytt 

#1.2013 

Omslag | Zahra Mirzaei är utbildningsansvarig 

på SAKs barnmorskeskola i Sar-i-Pul. 

Omslagsfoto | Anders Rosén 

sak.se 

Afghanistan-nytt ges ut av Svenska 

Afghanistankommittén, SAK. 

För signerade bidrag svarar författarna. Ansvarig utgivare: Lotta 

Hedström | Vik redaktör: Erik Halkjaer | Formgivning: Markus 

Håkansson Insänt material: Allt material som frilansartiklar, insändare 

mm skickas till erik.halkjaer@sak.se. För ej beställt material 

ansvaras ej. Allt material kan komma att publiceras på internet. 

ISSN 0280-7041 

Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm 

Annonspriser: Helsida: 5 000 kr | 1/2-sida: 2 500 kr | 1/4-sida: 1 

250 kr 

Adress: Svenska Afghanistankommittén. Trekantsv.1, 117 43 

Stockholm. Tel 08-545 818 40 | Fax 08-545 818 55 | info@sak.se | 

sak.se | swedishcommittee.org 

Stöd SAK: PG 90 07 80-8 | BG 900-7808 

Afghanistan-nytt stöds med bidrag från Forum Syd. Forum Syd 

delar nödvändigtvis inte de åsikter som framförs. SAK ansvarar för 

innehållet. 

Upplaga: 9 500 ex. | Presslagd: 20 februari 2013 

Torvald Åkesson har ordet 

”Jag är imponerad” 

F 

ör att travestera på vad Afghanistankännare 

brukar säga så här års, så har ännu 

ett avgörande år för Afghanistan börjat. 

Enstaka positiva rapporter om några trevare 

till fredsförhandlingar blandas med beslut om 

att storleken på ISAF-styrkorna ska minska i snabbare 

takt än tidigare planer. Afghanistans president 

Hamid Karzai har träffat USA:s president Barack 

Obama. Pakistan har frigett fängslade företrädare 

för talibanerna. Ser vi början på något som kan 

likna en väg till fred och säkerhet? Eller är det bara 

en fortsättning på de senaste tio årens konflikt och 

osäkerhet? Om ett år vet vi hur det blev. 

vi fortsätter under alla förhållanden vårt arbete i Afghanistan. På 

Svenska Afghanistankommittén (SAK) håller vi på att ta fram en arbetsplan 

för perioden 2014-2017 (se sidan 12). Utgångspunkten är vår nya policy, som 

på uppdrag av årsmötet fastställdes av förbundsstyrelsen i december förra året. 

Det är en omfattande och ambitiös process. Vi skruvar upp våra ambitioner 

och vill naturligtvis bli ännu bättre på det vi gör. Till sommaren ska förbundsstyrelsen 

ta ställning till planen, den strategiska planen som den också kallas. 

vi brottas även med problemet med ett fortsatt minskande informationsbidrag 

från Forum Syd. Eftersom vi har högre kostnader för kansliets förenings- 

och informationskostnader än inkomster bör vi minska våra utgifter och måste 

nu se till att få vår budget i balans. Vi har redan beslutat om en del besparingar, 

som till exempel att under 2013 minska antalet sidor i Afghanistan-nytt till 16. 

Vi noterar att många andra organisationer tvingats till liknande åtgärder och i 

vissa fall till och med lagt ner sina medlemstidningar. Vi hoppas givetvis att vi 

inte behöver gå så långt med Afghanistan-nytt, men just nu ser det allt annat än 

ljust ut. Under våren kommer en arbetsgrupp med representanter från förbundsstyrelsen 

och kansliet att försöka ta fram fler förslag till besparingsåtgärder. 

som ni vet har vi sedan i somras haft en tillfällig lösning av generalsekreterarskapet. 

Jag har varit hedrad av att ha fått ta på mig uppdraget tills en 

ny generalsekreterare kommit på plats. Det har varit ett enastående spännande 

och roligt jobb. Jag har imponerats av hela SAK, av vad i gör i Afghanistan, av 

kansliets arbete och inte minst av det goda rykte och anseende SAK har i Afghanistan, 

i Sverige och internationellt. Men det är med glädje och lättnad som 

jag lämnar över uppdraget till vår nya generalsekreterare Anna-Karin Johansson, 

som ni kan läsa mer om på sidorna 8-9. Jag önskar henne varmt välkommen 

till SAK och vill slutligen tacka för mig. Jag lämnar arbetet med saknad, 

men också med goda förhoppningar om att SAK kan fortsätta sin intressanta 

utveckling, med sina ansträngningar att göra skillnad, och att det finns aktiva 

och engagerade lokalföreningar och medlemmar, som stödjer och för det afghanska 

folkets talan i den svenska debatten. 

jag kommer självfallet att fortsätta följa utvecklingen i Afghanistan 

och vara medlem i SAK. Ett stort tack till alla och förhoppningsvis på 

återseende i någon form. • 

Torvald Åkeson | avgående generalsekreterare 

#1.13

Åter till 

skolbänken 

#1.13 


TEMA | tillbAkA till skolAn 

”Det blir alltid problem när flickor måste sluta skolan för tidigt” 

I ett nytt projekt har Svenska Afghanistankommittén 

(SAK) gett 60 unga kvinnor, 

som tvingats sluta skolan för tidigt, 

en möjlighet att återuppta sin skolgång. 

Afghanistannytt har träffat några av 

dem som fått en andra chans. 

Text & foto | Anders Rosén 

Efter att vid 15-års ålder slutat skolan i åttonde 

klass är Nusima Muradi, 18 år, tillbaka 

i skolan igen – ett giftermål, en son och tre 

års hemarbete senare. När hon nu störtar in 

med sonen Wahidullah på armen och handväskan 

dinglandes på axeln har lektionen 

redan börjat. Burkan åker upp på en krok 

på väggen och hon ursäktar sig på samma 

sätt en stressad småbarnsmamma skulle 

göra överallt. 

Vi befinner oss i den lilla byn Dasht-i- 

Qala, bortom staden Khwajaghar, i provinsen 

Takhar. Byn ligger mitt på en vidsträckt 

slätt som korsas av floden Amur, gränsen till 

Tadjikistan. Vid horisonten reser sig höga 

berg mot himlen. 

Skolbyggnaden påminner mest om en 

grå låda. Det är här de minsta barnen i 

trakten går i skolan. Några har klassrum, 

andra har lektioner i korridorer och en del i 

tält utanför. Det är slitet och skamfilat men 

leendena är många och blickarna glada och 

nyfikna. 

Numer finns också Nusimas nystartade 

klass i skolan. Hon och de andra unga kvinnorna 

som har fått återuppta skolgången har 

i alla fall ett eget klassrum. Fast utan bänkar. 

Men med en svart tavla och kateder där lärarinnan 

Saleha för tillfället leder en lektion 

i afrikansk geografi. 

– Alla kvinnorna är väldigt glada över 

att få vara tillbaka. Det betyder mycket för 

dem att kunna fortsätta skolan, säger Saleha, 

en jämförelsevis rutinerad lärare som undervisat 

i fyra år. 

Saleha är förvånad över hur snabbt 

kvinnorna har utvecklats som elever. Trots 

att en del av dem har varit hemma i flera år 

och borde ha viss studieovana, har det gått 

över förväntan. Hon tror att det beror på 

deras stora intresse och ambition. 

– Jag har sällan sett ett sådant engagemang, 

säger hon. Alla har planer för framtiden 

och vill läsa vidare, helst på universitet. 

Och de har talang för det, men det hänger 

på deras familjer. Det ska finnas pengar och 

stöd. Jag hoppas verkligen att några av dem 

kan förverkliga sina drömmar. 

3


Grundskola för 

unga kvinnor 

Det heter Female 

Secondary Education 

men kallas 

”coaching classes” 

(eller grundskola för 

vuxna) och är ett nytt 

initiativ som SAK 

startade förra året. 

Det går ut på att få 

tillbaka flickor och 

kvinnor till skolan för 

att de ska fortsätta 

sin utbildning. Ofta 

har de fått sluta för 

tidigt, redan efter 

åttonde klass. Anledningarna 

kan vara 

flera: ekonomiska 

problem i familjen, 

lång skolväg, tidiga 

giftermål eller andra 

kulturella hinder. 

4 

Hittills har programmet 

nått 60 kvinnor i 

tre klasser i provinserna 

Takhar och 

Bamyan, i norra och 

centrala Afghanistan. 

Eleverna är registrerade 

i den lokala 

skola som ligger närmast 

deras hem och 

målsättningen är att 

de ska gå ut tolfte 

klass för att få gymnasiekompetens 

och 

kunna läsa vidare på 

universitetet. 

Framöver finns det 

planer på att starta 

förskoleklasser i 

anslutning till skolorna 

så att de unga 

mammorna kan ta 

med sig barnen och 

lämna dem medan 

de studerar. Projektet 

finansieras av Sida 

med 530 000 kronor 

under 2013-14. 

» Jag fick lov att sluta skolan efter åttonde klass 

eftersom vi då skulle byta till en skola som ligger 

mycket längre bort. Min familj hade inte råd 

med resorna fram och tillbaka varje dag. Jag har sex syskon 

och min far är jordbrukare. Han hade helt enkelt inte 

tillräckligt med pengar. Jag förstod det men var mycket 

besviken över att behöva sluta skolan. Jag är mycket glad 

över att få vara tillbaka i skolan. Det känns så bra. Visserligen 

gick jag hemma bara ett år, men det var svårt. 

Jag hjälpte till i hemmet och så läste jag mycket, mest 

poesi. Senare vill jag också skriva en bok. Kanske blir jag 

författare och poet? Eller ännu hellre vill jag bli advokat. 

Under året som jag gick hemma såg jag många problem. 

Jag vill bli advokat för att kunna hjälpa andra som har det 

svårt. Det blir alltid problem när flickor måste sluta skolan 

för tidigt.” 

Aziza Sherzad, 15 år 

»Jag är jätteglad att få vara tillbaka i skolan. Jag 

tvingades att sluta skolan efter åttonde klass när 

jag var 15 år på grund av att jag skulle gifta mig. 

I nästan tre år skötte jag hemmet, men jag saknade skolan 

och mina kamrater. Jag vill gå klart tolfte klass och efter 

det kanske jag kan studera vidare. Om det går. Min man 

har en liten butik i Khwajaghar och han vill att jag ska gå 

klar skolan. Också min övriga familj stödjer mig. Men jag 

måste ta med min son Wahidullah till skolan nästan varje 

dag. Han är 1 år och 4 månader och det finns oftast ingen 

annan som kan ta hand om honom. Min man kan ju inte 

ha honom i butiken. Men vi elever brukar hjälpas åt med 

våra barn i skolan. Innan den här klassen startade spreds 

informationen snabbt bland alla flickor som inte hade fått gå 

klar skolan. Vad jag vet är alla mina kamrater tillbaka. Ingen 

är kvar hemma.” 

Nusima Muradi, 18 år (t.v. med sonen Wahidullah) 

#1.13

Övning ger färdighet. 

En ny kull tar examen 

från prisbelönt utbildning 

I slutet av februari tog en ny kull 

barn morskor sin examen vid SAKs 

utbildning för barnmorskor i SariPul, 

i norra Afghanistan. Nu återvänder de 

20 unga kvinnorna till sina hembyar för 

fem års arbete. 

Text & foto | Anders Rosén 

Snart ska de ta ansvaret för förlossningar, 

mödra- och barnhälsovård som nybakade 

barnmorskor, men när Afghanistan-nytt 

kommer på besök sitter de ännu högtidligt 

uppradade utefter väggarna och 

antecknar flitigt. 

Utbildningsansvarig Zahra Mirzaei 

(som pryder omslaget på denna tidning) 

uttrycker en stor beundran för sina elever: 

– Den förra kursen blev för två år sedan 

utsedd till den bästa i hela Afghanistan. 

Jag hoppas och tror att den här kullen 

barnmorskor i Sar-i-Pul får lika bra betyg. 

Vi vill vinna i år också. 

Det är Afghanistans barnmorskeförening 

som varje år genomför en utvärde- 

#1.13 

ringar av alla barnmorsekeutbildningar 

i Afghanistan, totalt 24 stycken. Hittills 

har tre kullar barnmorskor gått ut SAKs 

utbildning i Sar-i-Pul. Den första kom på 

tredje plats i bedömningen. Den andra 

kursen kom tvåa. Och den tredje, då SAK 

hade tagit över ansvaret, blev utsedd till 

den bästa i hela landet. När nu den fjärde 

kursen ska avslutas är förväntningarna 

höga. 

Under utbildningen har de unga kvinnorna 

varit med om ett stort antal förlossningar 

och även praktiserat på sjukhuset i 

Sar-i-Pul. 

– Flickorna är väl förberedda men 

de kommer att få ett stort ansvar, menar 

Zahra Mirzaei. De åker nu tillbaka till 

sina hembyar och skriver kontrakt på att 

de ska jobba där i minst fem år. Och de är 

väldigt efterlängtade. Eftersom de redan 

är kända i sina byar som pålitliga personer, 

kommer folk att vända sig till dem 

med stort förtroende. Många bybor har 

redan hört av sig och undrar när de går i 

tjänst. • 



sAk startar utbildning 

för sjuksköterskor 

i februari startade SAK en ny 

utbildning för sjuksköterskor. 24 unga 

kvinnor från olika delar av provinsen 

Laghman, öster om Kabul ska under två 

års tid utbildas till sjuksköterskor i provinshuvudstaden 

Mehtarlam. 

Afghanistan lider stor brist på 

utbildade sjuksköterskor och kvinnlig 

hälsovårdspersonal, i synnerhet på 

landsbygden. Därför startade landets 

hälsovårdsministerium 2011 ett program 

för att utbilda fler kvinnliga sjuksköterskor. 

Den nu nystartade utbildningen drivs 

av Svenska Afghanistankommittén i 

samarbete med Norska Afghanistankommittén 

och liknar de redan väletablerade 

utbildningarna av barnmorskor i Maidan 

Shahr och Sar-i-Pul. Förhoppningen är att 

sjuksköterskeutbildningen ska spela en 

lika stor roll för den afghanska hälsovården 

som barnmorskeutbildningen spelat 

för mödrahälsovården. 

Sjuksköterskestudenterna ska tränas 

att både kunna förebygga sjukdomar och 

vårda redan sjuka. Detta i motsats till 

mycket av att den redan etablerade hälsovården 

på den afghanska landsbygden 

enbart är inriktad på vård. Efter att de 

tagit examen kommer de unga kvinnorna 

att återvända hem för att jobba i kliniker i 

sina hemdistrikt. • 

barnmorskestudenter 

i Wardak åter i skolan 

i januari kunde barnmorskestudenterna 

vid SAKs utbildning i Maidan Shahr 

återvända till studierna efter ett mer än 

en månad långt uppehåll. Den 23 november 

förra året jämnades deras sovsalar 

och delar av utbildningslokalerna med 

marken vid en bombexplosion. I slutet av 

december hittades nya lokaler. 

Utbildningen är ett samarbete med 

den Norska Afghanistankommittén och 

finansieras av det svenska Postkodlotteriet. 

Vid bombattacken som var riktad mot 

regeringsbyggnader i närheten förstördes 

även SAKs lokala kontor i staden och tre 

anställda skadades lindrigt. • 

5


krönika 

Värdet av 

utbildning 

Den avsky för sekulär skolutbildning som så många afghaner 

kände när deras jihad inleddes för över 30 år 

sedan har nu förbytts i en entusiastisk – man skulle 

till och med kunna säga passionerad – efterfrågan på 

mer och mer utbildning. Varje år är det en miljon barn som börjar 

skolan. Ansökningarna till de statliga universiteten är långt fler än 

de tillgängliga platserna. 

Text | Nancy Hatch Dupree 

Översättning | Charlotte Hjukström 

I brist på statliga universitetsplatser vänder sig studenterna till 

den uppsjö av privata högskolor som har vuxit upp över hela landet. 

Enbart i Kabul finns det ett femtiotal sådana högskolor, och 

medan några erbjuder en utbildning av ganska begränsat värde 

har andra snabbt utvecklats till högt respekterade lärosäten. De 

privata skolorna tar ut rejäla avgifter, men kunskapstörsten är så 

stor att många drar in på sina egna och familjens övriga behov för 

att kunna skaffa sig en utbildning. 

dock finns det runt fem miljoner barn i skolåldern, varav 

omkring tre miljoner flickor, som inte går i skolan, till stor del 

beroende på brister i systemet. Dessutom kan det vara riskabelt 

och till och med livsfarligt bara att ta sig till skolan, i synnerhet för 

flickorna i de områden där talibaner och andra motståndsgrupper 

i praktiken har återtagit kontrollen. Under förra året dokumenterades 

185 attacker mot skolor: flickskolor brändes ner och flickor 

blev skjutna eller fick syra kastad i ansiktet på väg till skolan – 

något som för tankarna till 1970-talet då Afghanistans kvinnor 

för första gången började röra sig fritt på gatorna och utsattes för 

liknande attacker. 

Afghanistans oberoende människorättskommission (AIHRC) 

6 

registrerade 4 000 fall av våld mot kvinnor i hemmet från juni till 

december 2012, och många av fallen uppvisar en grymhet som 

vida överstiger de vanligare formerna av kvinnomisshandel i västerlandet. 

Halshuggning, hängning och svält toppar listan. Kraften 

i de känslor som exploderar när kvinnor anses ha brutit mot anständighetens 

lagar saknar gränser. I vissa områden är det därför 

en modig upprorshandling bara att gå i skolan. 

trots dessa beklämmande rapporter är Sima Samar, 

AIHRC:s dynamiska ordförande, fortsatt övertygad om att situationen 

kommer att förbättras. Den uppmärksamhet som nu riktas 

mot dessa brott, tillsammans med explosionen inom kommunikationsteknologin, 

kommer att öka medvetenheten så att dagens 

händelser, till skillnad från dem som tidigare tystades ner, kan lyftas 

fram i offentligheten och åtgärdas mer effektivt. Detta kräver 

emellertid en offensiv och genomgripande upplysningskampanj 

på landsbygden, i synnerhet bland männen, och viktigast av allt 

är det att en större del av landsbygdsbefolkningen får utbildning. 

En viktig målgrupp är de konservativa familjer som inte stödjer 

våldet, men ser det som onödigt riskabelt att skicka sina döttrar 

till skolan när de ändå anser att flickornas plats är i hemmet. De 

familjerna behöver komma till insikt om att skolgång för flickor, 

även om de stannar i hemmet, är något som ökar hela familjens 

välbefinnande på flera olika sätt. Men för att sprida den insikten 

är det nödvändigt att tänka kreativt och gå utanför det formella 

skolsystemet. 

när talibanerna kom till makten i Kabul i september 1996 

stängdes de flesta flickskolorna, och det hemliga nätverket av 

underjordiska skolor hade svårt att nå upp till en grundläggande 

kvalitetsnivå. Så störtades talibanregimen i november 2001, och i 

mars 2002 inleddes en stor kampanj under parollen ”Tillbaka till 

skolan”, där tyngdpunkten låg på att få i gång lågstadieskolorna 

#1.13

igen. Men eftersom utbildningsministeriet beslöt att barn över nio 

års ålder inte fick börja i första klass, blev pojkar och flickor mellan 

tio och arton år hängande i luften utan något större hopp om 

att någonsin få en utbildning. 

för att lösa det problemet inleddes en rad uppfinningsrika 

biståndsprogram, bland annat ett antal projekt med intensivstudier 

för att hjälpa de överåriga eleverna att läsa in årskurserna 1–6. 

De eleverna läste in två årskurser per år genom längre skoldagar, 

fler skoldagar i veckan och kortare lov. Klassernas storlek begränsades 

till 25–30 elever för ett bättre samspel mellan elev och lärare. 

Många av dessa elever fortsatte sedan med att läsa in årskurs 

6–12, vilket öppnade möjligheter att läsa vidare. Intensivkurserna 

innehöll bland annat administration, bokföring och annat som 

efterfrågades på arbetsmarknaden. Utanför skolsystemet finns 

det också framgångsrika projekt som har ännu mer att erbjuda 

elever på högre nivå. I Herat finns det till exempel ett IT-företag 

som under ledning av en afghansk kvinna utvecklar programvara 

för myndigheter, högskolor och utländska organisationer. Där får 

kvinnor tillgång till datorer och därmed till internet, som har över 

en miljon användare i Afghanistan, enligt Internationella Valutafondens 

siffror för 2010. 

snabbkurserna för äldre barn och ungdomar organiserades 

av etablerade afghanska organisationer med lång erfarenhet 

av fältarbete bland afghanska flyktingar i Pakistan. Först inledde 

de en dialog med den berörda lokalbefolkningen för att försäkra 

sig om att även flickorna skulle få ta del av utbildningen. När beslutet 

väl hade förankrats ordnade man skollokaler som var inrymda 

i bostäder eller moskéer enligt invånarnas egna önskemål, 

och undervisningen skedde under övervakning – eller till och med 

ledning – av lokala styrelser, vilket lugnade även de mest konservativa 

medborgarnas farhågor. Tusentals pojkar och flickor med 

#1.13 



» Bristen på långsiktighet och hållbarhet i samhällsplaneringen 

har hämmat utvecklingen på alla områden i 

många år. De utvecklingsprogram som får fortsätta visar 

på ett imponerande sätt hur effektivt det kan vara med kreativitet 

och nytänkande. 

Nancy Hatch Dupree 

vitt skilda bakgrunder fick skolutbildning på detta sätt, även unga 

kvinnor som hunnit gifta sig och få barn. Men det var inte lätt 

att hitta lärare som var beredda att lägga ner så mycket kraft och 

arbetstid, och därför blev fortbildning för lärare ett viktigt inslag. 

Många av de här utbildningarna upphörde, föga förvånande, 

när de inte längre fick ekonomiskt stöd. Bristen på långsiktighet 

och hållbarhet i samhällsplaneringen har hämmat utvecklingen på 

alla områden i många år. De utvecklingsprogram som får fortsätta 

visar på ett imponerande sätt hur effektivt det kan vara med kreativitet 

och nytänkande. En högre utbildningsnivå hos befolkningen 

på landsbygden kommer att öka möjligheterna till fred, enighet 

och välstånd. 

om samhällsplanerarna på nationell nivå kunde fatta 

vilken enorm resurs en utbildad landsbygdsbefolkning skulle utgöra, 

så skulle de sätta in omfattande och samordnade satsningar 

på landsbygdens utveckling. Med ett brett utbud av arbetstillfällen 

på landsbygden skulle de som nyligen fått utbildning inte behöva 

söka sig till de överbefolkade städerna. På så sätt kunde man motverka 

det växande hotet från missnöjda ungdomar och framför 

allt sätta punkt för de gångna årens 

misslyckanden. Tyvärr är detta till stor 

del önsketänkande, eftersom utvecklingsstrategerna 

ännu inte har fått upp 

ögonen för värdet av en omfattande 

satsning på regional utveckling. Men 

vi får aldrig ge upp hoppet. • 

7


» Vi har utvecklingsproblem här hemma 

också, som diskriminering och övergrepp 

på människors rättigheter.” 

Hon tar med sig lång erfarenhet av 

mänskliga rättigheter och kunskaper 

från chefsposter på en rad olika 

organisationer, men också ett stort intresse 

för barnboksförfattaren Astrid 

Lindgren. Afghanistannytt har träffat 

Svenska Afghanistankommitténs nya 

generalsekreterare AnnaKarin Johansson 

i ett vintrigt Stockholm, nyss 

hemkommen från sitt första Afghanistanbesök. 

Text | Erik Halkjaer 

Foto | Christoffer Hjalmarsson 

Det var under ett år med mindre jobb, 

efter att hon lämnat Forum för levande 

historia och innan hon började på Diskrimineringsombudsmannen, 

som möjligheten 

dök upp. Anna-Karin Johansson kunde 

skriva den där boken om Astrid Lindgrens 

Stockholm, som hon så länge funderat på. 

Som så många andra föräldrar läste 

hon och hennes man, Astrid Lindgrens 

8 

AnnaKarin Johansson 

För människors 

lika värde 

Anna-Karin Johansson är SAKs nya generalsekreterare 

böcker för barnen. De levde på Västmannagatan, 

inte långt från Sankt Eriksplan 

och Vasaparken där Astrid Lindgren själv 

bodde under många år. De passerade 

ofta platser i böckerna och en nyfikenhet 

väcktes hos journalisten Anna-Karin. 

Under ett år dök hon ner i arkiv, letade 

efter husen där Astrid Lindgren bott 

och sökte upp platser som förekommer 

i hennes böcker. Bland annat upptäckte 

hon att Karlsson på taket måste ha kommit 

till när den folkkära författarinnan 

levde i en liten taklägenhet vid Sankt 

Eriksplan, ovanför Atlasområdet med en 

storslagen utsikt över Stockholms hustak. 

− Jag fascineras av mörkret i Astrid 

Lindgrens böcker, berättar Anna-Karin i 

ett av valven ner mot Atlasområdet. Hon 

ställde många existentiella frågor i böckerna 

och hade ett samhällspatos. 

Likheter med Astrid Lindgren 

Medan snön faller över de lekande barnen 

i Vasaparken berättar Anna-Karin 

anekdoter ur Astrid Lindgrens liv. Liksom 

författarinnan har Anna-Karin rötterna på 

landsbygden. Hon växte upp i Farsta, men 

tillbringade mycket tid hos sina mor- och 

farföräldrar på åkrarna utanför Borås. 

Likheterna är fler. Båda blev journalister 

och intresserade sig för internationella 

frågor och mänskliga rättigheter. 

Astrid Lindgren engagerade sig för judarna 

som förföljdes under andra världskriget. 

Efter att Anna-Karin lämnat 

journalistiken och jobbat på det statliga 

biståndsorganet Sida och Regeringskansliet 

tog hon sig an att sprida kunskap om 

Förintelsen. 

– Inte kunde jag då ana att projektet 

jag ledde skulle få stort genomslag och 

resultera i en av Sveriges mest spridda 

böcker ”Om detta må ni berätta…”. Jag 

fick vara med och bygga upp en helt ny 

myndighet, Forum för levande historia, 

med uppdrag att stärka demokrati och 

mänskliga rättigheter, säger Anna-Karin. 

Intresset för utvecklingsfrågor och 

#1.13

3 om Anna-Karin | Varför blir Anna-Karin en bra 

generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén? 

n ”Anna-Karin har en förmåga att få människor 

att bli motiverade och engagerade, 

att arbeta åt samma håll och att tro på 

möjligheten till samhällsförändring. Detta, 

tillsammans med hennes förkärlek för organisation 

och struktur, gör att jag tror att 

hon har mycket goda förutsättningar för 

att bli en framgångsrik generalsekreterare 

för Svenska Afghanistankommittén.” 

Lars Thornberg, tidigare kollega på 

Diskrimineringsombudsmannen 

mänskliga rättigheter väcktes under åren 

som journalist på bland annat Dagens 

Nyheters utlandsredaktion, svenska 

Amnestys tidskrift Amnesty Press och 

frilansuppdrag i Östafrika. Själv beskriver 

Anna-Karin det som att hon ”tog hem” 

intresset för utvecklingsfrågor. Hon jobbade 

med Sveriges utlandsbistånd, men 

vände på problematiken. 

− Vi har utvecklingsproblem här 

hemma också, som diskriminering och 

övergrepp på människors rättigheter. 

Det borde därför inte överraska 

någon att hon till slut hamnade på Diskrimineringsombudsmannen. 

Givetvis 

ett par stenkast från Vasaparken. Mer 

oväntat kan tyckas är att hon redan 

efter ett år fick ett samtal och en fråga 

om hon var intresserad av att ta sig an 

Svenska Afghanistankommittén med 6 

000 anställda och en budget på en kvarts 

miljard kronor. 

Anna-Karin beskriver sig själv som 

en i grunden nyfiken person som ofta 

utmanar sig själv ”genom att ifrågasätta 

mina egna föreställningar”, men att hon 

tackade ja till uppdraget har en enklare 

förklaring än så. 

− Det var en möjlighet att få återvända 

till mitt engagemang för biståndsfrågor, 

och samtidigt fortsätta med frågor 

som jag ägnat hela mitt vuxna liv åt, hur 

man skapar ett samhälle där alla människors 

lika värde respekteras. Det var 

också viktigt att det var just SAK, som 

#1.13 

n”Anna-Karin är en av mina bästa vänner. 

Hon är en rar blomma - en positiv och 

varm tjej som förenar knivskarp begåvning 

med stor empati. Hon besitter just den sorts 

optimism och målmedvetenhet som jag 

tror behövs i en organisation som Svenska 

Afghanistankommittén. Ljuset som tändes 

i hennes ögon när hon berättade för mig 

om sitt nya jobb var detsamma som jag såg 

efter hennes första längre stipendievistelse 

i Tanzania, hur hela hennes perspektiv 

förändrades, vad hon ville göra i livet.” 

Ingrid Carlberg, nära vän 

jag uppfattar som en seriös organisation, 

starkt förankrad i den miljö där man 

verkar. Den kunskap och erfarenhet som 

byggts upp under 30 år är en förutsättning 

för att kunna komma nära och samarbeta 

med människor som SAK vill stötta i ett 

förändringsarbete. Att SAK är en folkrörelse 

där medlemmarna spelar en viktig 

roll tycker jag också är positivt. 

• Vad tar du med dig då, vad kan du 

erbjuda SAK? 

− Min erfarenhet av att jobba som chef 

inom flera olika organisationer, arbetet 

med mänskliga rättigheter, mitt kontaktnät 

och mitt engagemang för att bidra till 

att de svagaste i ett samhälle får möjligheter 

till ett bättre liv och att använda sin 

egen kraft att förändra. 

• Vilka är de stora utmaningarna, som du 

ser det? 

− Förändringarna i Afghanistan. Hur verkligheten 

förändras och hur vi kan anpassa 

oss till den. En fråga som jag ställer mig på 

alla nya arbetsplatser är också hur vi kan 

visa att vi når de resultat som vi påstår oss 

nå. Medlemmarnas engagemang är också 

betydelsefullt. Det finns en utmaning i att 

få dem att känna att de är en del av den 

verksamhet vi bedriver i Afghanistan. 

• Vad är det första du ska göra när du 

börjar? 

− Lyssna, jag ska lyssna. • 


n ”Anna-Karin är en av de mest respektfulla 

och genuint nyfikna personer jag 

vet i möten med människor från andra 

kulturer och religioner. Det är skönt att 

kunna säga det med hjärtat, för jag tror det 

är extremt viktiga egenskaper i hennes nya 

jobb. Anna-Karin är också en person som 

verkligen försöker hitta det fina och bra 

hos dem hon möter – vän eller fiende.” 

Bosse Lindquist, make 

AnnaKarin Johansson 

Bor | Södermalm, Stockholm 

Familj | maken Bosse, tre barn 

Bakgrund | journalist, enhetschef på 

Sida, projektledare på Regeringskansliet, 

avdelningschef och tf överintendent 

på Forum för levande historia och 

chef för utvecklingsenheten på Diskrimineringsombudsmannen. 

Författare till 

boken ”Astrid Lindgren i Stockholm” 

Fritidsintressen | Läsa, vara med 

familjen, vara i fritidshuset på Ingmarsö 

i Stockholms skärgård. 

Läser just nu | Konsten att vara kvinna 

av Caitlin Moran 

Lyssnar ofta på | Aretha Franklin, The 

Fugees, Jan Garbarek och Hilliardensembeln 

Favoritbok av Astrid Lindgren | Ronja 

Rövardotter, eftersom 

den till skillnad från 

till exempel Bröderna 

Lejonhjärta och Mio 

min Mio innehåller försoning 

och en lösning 

på hur man kan leva 

tillsammans trots sina 

motsättningar. 

9


10 

Medgivande autogiro 

Ja, jag vill bli månadsgivare i SAK! 

Annat belopp____________kr 

100 kr 200 kr 300 kr 

Överförs sista bankdagen i varje månad 

Jag vill även bli medlem i SAK (19 kr/mån av angivet belopp). 

Skriv tydligt! 

Bank ____________________________________________________________ 

Kontonr (har du personnummerkonto behövs inte clearingnr) 

– 

Personnr, 10 siffror (krav från bankgirocentralen) 

Namn ___________________________________________________________ 

Gatuadress ___________________________________________________________ 

Postadress ___________________________________________________________ 

Telefon ___________________________________________________________ 

Epost ___________________________________________________________ 

Jag godkänner villkoren (nedan) för betalning via autogiro 

Namnteckning ___________________________________________________________ 

Ort och datum ___________________________________________________________ 

Skickas portofritt till: Svenska Afghanistankommittén. Svarspost 1101 355 00. 110 43 Stockholm 

Medgivande till betalning via Autogiro 

Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom 

uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, 

på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till 

denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker 

till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta 

medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, 

betalningsmottagarens betaltjänstleverantör 

och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. 

Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är 

betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens 

betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som 

helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna 

genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare 

information om behandling av personuppgifter i samband med 

betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. 

Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, 

vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas. 

Allmänt 

Autogiro är en betaltjänst som innebär att betalningar utförs från betalarens 

konto på initiativ av betalningsmottagaren. För att betalaren 

ska kunna betala via Autogiro, ska betalaren lämna sitt medgivande till 

betalningsmottagaren om att denne får initiera betalningar från betalarens 

konto. Dessutom ska betalarens betaltjänstleverantör (t ex bank 

eller betalningsinstitut) godkänna att kontot kan användas för Autogiro 

och betalningsmottagaren ska godkänna betalaren som användare 

av Autogiro. Betalarens betaltjänstleverantör är inte skyldig att pröva 

behörigheten av eller meddela betalaren i förväg om begärda uttag. 

Uttag belastas betalarens konto enligt de regler som gäller hos betalarens 

betaltjänstleverantör. Meddelande om uttag får betalaren från 

Klipp ut, lägg i kuvert och posta 

sin betaltjänstleverantör. Medgivandet kan på betalarens begäran 

överflyttas till annat konto hos betaltjänstleverantören eller till konto 

hos annan betaltjänstleverantör. 

Definition av bankdag 

Med bankdag avses alla dagar utom lördag, söndag, midsommarafton, 

julafton eller nyårsafton eller annan allmän helgdag. 

Information om betalning 

Betalaren kommer av betalningsmottagaren att meddelas belopp, 

förfallodag och betalningssätt senast åtta bankdagar före förfallodagen. 

Detta kan meddelas inför varje enskild förfallodag eller vid 

ett tillfälle avseende flera framtida förfallodagar. Om meddelandet 

avser flera framtida förfallodagar ska meddelandet lämnas senast 

åtta bankdagar före den första förfallodagen. Detta gäller dock inte 

fall då betalaren godkänt uttaget i samband med köp eller beställning 

av vara eller tjänst. I sådant fall får betalaren meddelande av 

betalningsmottagaren om belopp, förfallodag och betalningssätt i 

samband med köpet och/eller beställningen. Genom undertecknandet 

av detta medgivande lämnar betalaren sitt samtycke till att betalningar 

som omfattas av betalningsmottagarens meddelande enligt 

denna punkt genomförs. 

Täckning måste finnas på kontot 

Betalaren ska se till att täckning finns på kontot senast kl 00.01 på 

förfallodagen. Har betalaren inte täckning på kontot på förfallodagen 

kan det innebära att betalningar inte blir utförda. Om täckning 

saknas för betalning på förfallodagen får betalningsmottagaren göra 

ytterligare uttagsförsök under de kommande bankdagarna. Betalaren 

kan på begäran få information från betalningsmottagaren om 

antalet uttagsförsök. 

Vi behöver fler månadsgivare! 

Att ha ett stort antal månadsgivare ger oss 

en långsiktig trygghet för vår verksamhet i 

Afghanistan och det är dessutom mycket 

kostnadseffektivt. Som månadsgivare 

stöder du all vår verksamhet; utbildning, 

hälsovård, rehabilitering av människor med 

funktionsnedsättning samt landsbygdsutveckling. 

Tack för ditt stöd! 

Gör som tusentals andra 

– bli månadsgivare! 

Foto | Christoffer Hjalmarsson 

Stoppa betalning, återkallelse av betalningsorder 

Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren 

senast två bankdagar före förfallodagen eller sin 

betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den 

tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar 

en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen 

stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida 

betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas 

måste betalaren återkalla medgivandet. 

Medgivandets giltighetstid, återkallelse 

Medgivandet gäller tills vidare. Betalaren har rätt att när som helst 

återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren 

eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet 

ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara 

betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen 

alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast 

bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. 

Rätten för betalningsmottagaren och betalarens 

betaltjänstleverantör att avsluta anslutningen till Autogiro 

Betalningsmottagaren har rätt att avsluta betalarens anslutning till 

Autogiro trettio dagar efter det att betalningsmottagaren underrättat 

betalaren härom. Betalningsmottagaren har dock rätt att omedelbart 

avsluta betalarens anslutning till Autogiro om betalaren vid upprepade 

tillfällen inte har haft tillräcklig kontobehållning på förfallodagen 

eller om det konto som medgivandet avser avslutas eller om betalningsmottagaren 

bedömer att betalaren av annan anledning inte bör 

delta i Autogiro. Betalarens betaltjänstleverantör har rätt att avsluta 

betalarens anslutning till Autogiro i enlighet med de villkor som gäller 

mellan betalarens betaltjänstleverantör och betalaren. 

#1.13

Vid firande av SAKs 30 år i Afghanistan fick de svenska riksdagsledamöterna Lena Asplund 

(M), Carin Runeson (S) och Annika Eclund (kd) bland annat träffa senatorn och ledamoten av det 

afghanska parlamentets övre kammare, Abdul Baqi Bary. 

”om det finns vilja, 

finns det en lösning” 

Utan en stark kvinnlig medverkan i 

Afghanistans politik kommer varken 

någon verklig samhällsförändring 

eller fred att uppnås i landet. Under 

den devisen inledde Svenska Afghanistankommitténs 

ordförande och 

Riksdagsledamoten, Lotta Hedström, 

ett samarbetsprojekt mellan fyra 

svenska och fyra afghanska kvinnliga 

parlamentsledamöter. 


Foto | Anders Rosén 

I samband med att SAK firade 30 års 

närvaro i Afghanistan i november förra 

året reste Lotta Hedström (mp) till Kabul 

tillsammans med tre riksdagskollegor, 

Lena Asplund (m), Carin Runeson (s) 

och Annika Eclund (kd). I Kabul mötte 

de Rangina Kargar, Shinkai Karokail, 

Raihana Azad och Shukria Barakzai – alla 

ledamöter i det afghanska parlamentets 

underhus Wolesi Jirga. 

Mötet resulterade i en gemensam 

överenskommelse om att under 2013 

bland annat arbeta för en handlingsplan 

för FNs resolution 1325, om kvinnligt 

deltagande i demokrati och fredsarbete, i 

Afghanistan. Tillbaka i Sverige lyckades 

de fyra svenska parlamentarikerna få ett 

antal kollegor att skriva under ett brev till 

Afghanistans president Hamid Karzai. I 

brevet ställde de krav på att Karzai borde 

#1.13 

öka det kvinnliga deltagandet i landets 

freds- och förhandlingsarbete. 

– Och den 14-19 maj kommer de afghanska 

kvinnorna hit. Vi fick till slut det 

ekonomiska stöd vi behövde för utbytet. 

De afghanska kvinnorna har lärt mig säga 

att finns det vilja, finns det också en lösning, 

säger Lotta Hedström. 

Möte kolleger emellan 

Det hela började egentligen med att Lotta 

deltog i flera parlamentarikerutbyten 

mellan Sverige och ett par länder i Afrika. 

Hon tyckte att det var en bra form av 

bistånd – att mötas som kollegor och jämlikar 

och dela med sig av erfarenheter och 

tankar utifrån samma perspektiv. 

Under mandatperioden 2002-2006 

var Lotta ledamot i Riksdagens utrikesutskott. 

Det var då hon för första gången 

träffade Shinkai Karolakil. De träffades 

sedan igen när Lotta reste i Afghanistan 

och 2010 när Shinkai Karolakil deltog på 

SAKs internationella konferens samma 

år. Ett ömsesidigt frö såddes och hösten 

2012 inleddes utbytesprojektet. 

– Tyvärr har det skett få förbättringar 

i Afghanistan. Våldet har totalt sett ökat 

de senaste åren, istället för att minska. 

Och på alla fotografier från toppmöten 

om Afghanistans framtid världen över 

syns bara rader av kostymklädda män. 

Inga kvinnor. Det är dags att ändra på 

det, avslutar Lotta. • 


sverige missar 

målet i Afghanistan 

Den 8 mars fokuserar SAK på Afghanistans 

kvinnor, deras säkerhet och 

deltagande i demokrati och fred. Ann 

Wilkens, tidigare ordförande i SAK 

och Sveriges ambassadör i Afghanistan 

och Pakistan, ställer sig då på 

Fryshusets scen för ett samtal med 

Torunn Wimpelmann, norsk statsvetare 

som forskat länge om Afghanistans 

kvinnors säkerhet. 


I november förra året publicerade SAK 

tillsammans med organisationerna Operation 

1325 och Kvinna till Kvinna rapporten 

Missing the target 

– A report on the 

Swedish commitment 

to women, peace and 

security in Afghanistan 

(bilden). I korthet 

konstaterar rapportförfattaren 

Ann Wilkens 

att Sverige missar 

målet i sin satsning på 

att stödja Afghanistan 

– kvinnorna har glömts bort. 

– Afghanistans kvinnor har blivit 

utnyttjade vid många olika tillfällen, som 

2001 när Laura Bush motiverade invasionen 

av Afghanistan med att man skulle 

rädda landets kvinnor. Då var kvinnor i 

fokus, så här tio år senare kan vi konstatera 

att agendan ser annorlunda ut, sa Ann 

Wilkens vid lanseringen av rapporten på 

Hilton hotell i Stockholm. 

Kvinna till Kvinnas ordförande Lena 

Ag går ännu längre. Hon konstaterar krasst 

att bara 0,8 procent av det svenska biståndet 

till Afghanistan går till kvinnors säkerhet. 

Rapporten Missing the target spelade 

en huvudroll i den utrikespolitiska debatten 

i Riksdagen den 18 december och för 

en månad sen kunde organisationerna bakom 

rapporten presentera den i Riksdagen. 

På den internationella kvinnodagen står 

den åter i fokus, säkerligen inte för sista 

gången. Då talar SAKs ordförande Lotta 

Hedström om Afghanistans kvinnor inför 

studenterna på Stockholms universitet. I 

Göteborg arrangerar SAKs lokalkommitté 

i staden en insamling för Afghanistans 

kvinnor på Kungsportsplatsen. • 

11

SAK | Sverige 


Hej medlem! 

Ibland kanske ni undrar vad vi på 

kansliet håller på med? En av vårens 

stora uppgifter för Afghanistankommitténs 

(SAK) personal, i Sverige och 

Afghanistan, är att ta fram en strategisk 

plan för 201417. 

En strategisk plan handlar om hur vi ska 

arbeta för att uppnå våra övergripande 

mål under perioden. Den tar sin utgångspunkt 

i policyn som formulerar SAKs 

vision, uppdrag och värdegrund: 

• Vision | Ett Afghanistan fritt från fattigdom, 

våld och diskriminering 

• Uppdrag | Ge människor makt över sin 

utveckling och sina liv 

• Kärnvärden | Lyhördhet, opartiskhet, jämlikhet, 

social rättvisa och integritet 

Samordningen av arbetet sker på SAKs 

avdelning för policy och kvalitetssäkring i 

Kabul. Vi började med att göra en intern 

och extern lägesanalys. Bland annat bad vi 

lokalkommittéer, Unga SAK och förbundsstyrelsen 

svara på frågor om medlemmar 

och medlemskap i olika enkäter. 

Det är förbundsstyrelsen som tar beslut 

om den strategiska planen, men vi kommer 

också hålla ett medlemsråd för att fånga 

in medlemmarnas önskemål och åsikter. 

Till medlemsrådet kommer representanter 

för lokalkommittéernas styrelser och 

Unga SAK bjudas in. Framförallt är det 

Sverigeverksamheten som ska diskuteras 

men även de stora dragen – hur vi kan göra 

konkreta planer av policyn. 

Vid sidan av detta gör vi, men framförallt 

ni medlemmar, en massa arbete för att 

fortsätta hålla Afghanistan aktuellt i våra 

medmänniskors medvetanden. Lokalkommittéernas 

vårprogram är i full gång, 

Unga SAK har satt igång på nytt och har 

precis som Lunds lokalkommitté liksom 

Stockholm och Uppsala startat en egen 

facebooksida. Blickar vi framåt är det strax 

8 mars och i maj håller vi centalt årsmöte 

i Jönköping. Dessutom har vi fått en ny 

generalsekreterare, Anna Karin Johansson, 

som ni kan läsa om på sidorna 8-9. Bjud 

gärna in henne till någon lokal aktivitet så 

att hon får träffa er medlemmar! • 

Jane Karlsson 

vik. Föreningshandläggare 

12 

Möte i Unga SAK i Växjö i november förra året. 

sAk engagerar unga 

Sedan förra året finns det ett nytt 

nationellt nätverk inom SAK. Det är 

Unga SAK som arbetar både självständigt 

och i samarbete med lokalkommittéerna. 

Unga SAK startade redan 2006 och har 

på vissa orter växt och genomfört flera 

aktiviteter, bland annat i Göteborg, men 

det var i höstas som Siwita M Nasser, 

ledamot i förbundsstyrelsen, tog initiativ 

till nätverket Unga SAK. Med stor hjälp av 

Sahar Mohamadi, ordförande för lokalkommittén 

i Växjö, ordnade Unga SAK ett 

möte i november där ett tjugotal unga, och 

en och annan medlem med några fler år 

på nacken, träffades och diskuterade vad 

nätverket Unga SAK ska vara och göra. 

– Syftet med Unga SAK är att 

engagera fler unga och att uppmuntra 

dem att vilja och våga vara aktiva. Unga 

Wallström om 

sexualiserat våld 

i konflikter 

ta chansen och lyssna på FNs tidigare 

särskilda sändebud för att bevaka 

sexualiserat våld mot kvinnor i konflikter, 

Margot Wallström. Den 15 april kommer 

hon till Lund för ett samtal kring 

det brutala våld som många kvinnor 

SAK kan bidra med de ungas perspektiv 

till organisationen i stort och inspirera 

till nya aktiviteter. Vi jobbar för en god 

gemenskap med ett gemensamt utbyte av 

varandra. Tanken är att unga jobbar i sina 

lokalkommittéer där de bor men för att få 

fler och mer aktiva unga behöver vi göra 

en gemensam ansträngning. Och då kan 

Unga SAK bidra, säger Caroline Nilsson 

från Unga SAKs arbetsgrupp. 

Unga SAKs arbetsgrupp, vars uppgift 

är att driva ungas engagemang inom SAK 

framåt, består under 2013 av Hamed 

Abbasi (Halmstad), Sahar Mohammedi 

(Växjö), Caroline Nilsson och Hossein 

Vahid Rezah (båda Göteborg) och Siwita 

M Nasser (Malmö). Vill du vara med eller 

veta mer, kontakta gärna arbetsgruppen 

på e-post: ungasak@sak.se Självklart hittar 

du även Unga SAK på Facebook! • 

Jane Karlsson 

utsätts för i krig, bland 

annat i Demokratiska 

republiken Kongo, men 

även i Afghanistan. 

Föreläsningen arrangeras 

av SAKs lokalkommitté 

i Lund, i samarbete 

med Utrikespolitiska 

föreningen vid Lunds Margot 

universitet, Amnesty Wallström. 

Sverige, Arbetarnas Bildningsförbund, 

Svenska FN-förbundet och 

Kvinnoförbundet för fred och frihet. • 

#1.13 

Foto | Azada Najafi

Anna Westin är sedan sju år ordförande 

i Sundsvalls lokalkommitté och 

tidigare ledamot av förbundsstyrelsen. 

Från dag ett inom SAK har hon 

drivit frågan om interndemokrati. 

• Hur började ditt engagemang? 

– Det började när jag var politiskt aktiv 

inom Liberala ungdomsförbundet. Vi drev 

då en kampanj som hette ”Jul här, svält 

där” varje år och under två år, 2000-2001, 

var jag kampanjgeneral. Min stora politiska 

förebild var Maria Leissner, som varit 

ordförande i SAK, så jag hörde därför av 

mig direkt till SAKs kansli i Stockholm. Vi 

samlade totalt ihop 90 000 kr till SAK. 

• Varför blev du aktiv? 

– Mitt insamlingsarbete till SAK inom Liberala 

ungdomsförbundet uppmärksammades 

av någon inom föreningen och jag 

nominerades till SAKs förbundsstyrelse. 

Jag satt sedan i styrelsen 2002-2006 och 

jobbade mycket med frågan om föreningens 

interna demokrati. Strax innan jag 

lämnade styrelsen valdes jag till ordförande 

i Sundsvalls lokalkommitté. 

• Hur ser ditt engagemang ut idag? 

– Som ordförande i Sundsvall har jag varit 

med om att tillsammans med de andra 

medlemmarna bygga upp en av de mest 

aktiva lokalkommittéerna. Som ordförande 

är jag också aktiv med kontakter i hela 

regionen. Vi har tidigare startat en arbetsgrupp 

i Ljusdal och håller nu på att starta 

en arbetsgrupp i Östersund. Jag besöker 

dessa grupper regelbundet. 

• Vilka frågor inom SAK intresserar dig mest? 

– Det är främst tre frågor. Jag brinner ju för 

detta med intern demokrati och anser att 

SAK borde ändra sitt ombudssystem till 

ett system där varje medlem har en röst vid 

centrala årsmötet. Detta för att jag vill ha en 

mer deltagande demokrati inom föreningen. 

Jag är rädd för att förslaget att hålla 

årsmöte vartannat år kommer att ge mer 

central makt åt förbundsstyrelsen. Jag kan 

förstå de ekonomiska argument som ligger 

#1.13 

Jane Karlsson 

vik. föreningshandläggare 

Svenska Afghanistankommittén 

”Vill ha mer deltagande 

demokrati i föreningen” 

Foto | Carla Da Costa Bengtsson 

Anna Westin på SAKs årsmöte 2012. 

bakom förslaget, men ur ett demokratiskt 

perspektiv är det inte bra. Jag kämpar även 

för flickors rätt till utbildning. Här i Sverige 

kan det tyckas självklart att både pojkar 

och flickor går i skolan, men det är det inte 

i Afghanistan. Den tredje frågan som jag 

vill uppmärksamma är barnmorskeutbildningen. 

Mödradödligheten i Afghanistan 

är bland den högsta i världen. Att det finns 

utbildade barnmorskor gör att färre kvinnor 

dör i barnsäng. Det hjälper även till att 

sänka barndödligheten och värnar om den 

mest grundläggande rättigheten av alla – 

rätten till liv. 

• Vad tycker du kan bli bättre inom SAK? 

– Jag tycker vi kan bli bättre på att jobba 

mer med den interna informationen 

inom föreningen. Informationen mellan 

förbundsstyrelsen och lokalkommittéerna 

måste bli mer regelbunden och 

gå via generalsekreteraren i någon form 

av infomail. Vi inom lokalkommittéerna 

måste få känna att vi verkligen deltar 

och kan påverka vårt biståndsarbete i 

Afghanistan. 

• Vilken är SAKs största utmaning, tycker du? 

– Att med mindre ekonomiska medel 

ändå förbättra den interna demokratin 

inom föreningen. Det är en ocean mellan 

villkoren för biståndsarbetet i Afghanistan 

och det lokala engagemanget i Sverige. 

• Om man vill engagera sig lokalt i Sundsvall 

eller omnejd, hur gör man då? 

– Ring mig på 070-202 06 28 eller mejla 

till anna.m.westin@hotmail.com. 

Erik Halkjaer 

kontakta sak 


SAKs kansli 

Trekantsvägen 1, 6 tr, 117 43, Stockholm 

08-545 818 54 | info@sak.se 

SAKs personal se: www.sak.se/kontakt 

Lokalkommittéer 

GÖTEBORG Linnea Larsson, 070-757 79 70, 

linnealarsson2010@hotmail.com 

JÖNKÖPING Claes Renström, 070-310 23 74, 

claes.renstrom@hotmail.se 

LUND Anders Davdison, 073-645 05 71, 

anders.davidson@telia.com 

MALMÖ Ilse Cort Wahlroos, 073-325 44 81, 

ilse.wahlroos@telia.com 

SKELLEFTEÅ Anders Lövheim, 0910-502 46, 

070-686 16 38, a.lovheim@hotmail.com 

SKÖVDE/SKARABORG Anders Boström, 

0501-784 75, 

anders.g.bostrom@svenskakyrkan.se 

STOCKHOLM Sofie Hedman, 073 727 68 80, 

stockholm@sak.se 

SUNDSVALL Anna Westin, 060-61 24 72, 

070-202 06 28, anna.m.westin@hotmail.com 

SÖDERTÄLJE Hans L Hansson, 08-550 190 10, 

070-342 69 20, hassehansson@gmail.com 

UPPSALA Isabella Ekstam, 073-785 19 23, 

isabella_ekstam@hotmail.com 

VÄNERSBORG Nils Wahlström, 0521-674 63, 

nils.e.wahlstrom@telia.com 

VÄXJÖ Sahar Mohamadi 

sahar_ros2004@hotmail.com 

Bor du på annan ort så finns en lista på kontaktpersoner 

på www.sak.se/lokalkommitteer 

Nytt engagemang 

i Helsingborg 

bor du i helsingborg, vill engagera 

dig i SAK lokalt, men inte resa till Lund 

och Malmö? Då har du chansen nu. 

Kontakta Ilse Cort Wahlroos eller Anders 

Fänge så berättar de mer. 

E-post: ilse.wahlroos@telia.com eller 

anders.fange@telia.com. • 

Vill du vara med? 

i kalendariet på hemsidan och på lokalkommittéernas 

sidor hittar du mer information 

om de aktiviteter som SAKs lokalkommittéer 

arrangerar runt omkring i landet. 

Följ också SAK och Uppsala, Lunds och 

Stockholms lokalkommittér på Facebook. • 

13

SAK | Sverige 


Möt Akram Osman 

i Göteborg 

lördagen den 13 april besöker den 

afghanske författaren Akram Osman 

Göteborgs lokalkommitté i ett möte mellan 

afghansk och svensk litteratur. Osman 

lever sedan 20 år tillbaka 

i Sverige och är ordförande 

i den afghanska 

PEN-klubben i Sverige. 

– Förutom Akram 

Osam, av många ansedd 

som Afghanistans främsta 

nu levande författare, 

kommer ett par svenska Akram Osman. 

författare delta. 

– På sätt och vis blir detta en sentida 

uppföljare till en författarkväll vi hade i 

Göteborg på 1980-talet i samband med att 

vi gav ut boken 55 författare för Afghanistan, 

säger Harald Holst, vice ordförande i 

Göteborgs lokalkommitté. • 

14 

Dags att nominera till 

SAKs Solidaritetspris 

Vem är din kandidat till att ta emot 

SAKs årliga solidaritetspris? 

Pristagaren ska vara en person eller 

organisation med bas i Sverige som 

arbetat aktivt med: 

• att inom något område verka för 

att stärka solidariteten med det 

afghanska folket. 

• att motverka fördomar, eller stärka 

toleransen och förståelsen för 

afghanerna och deras land. 

• att stärka fred, mänskliga rättigheter, 

och utveckling i Afghanistan 

Personen eller organisationen som får priset 

ska ha genomfört ett ”gott arbete under 

året”, det vill säga att det inte är ”lång och 

trogen tjänst” som i första hand premieras. 

I priskommittén ingår Siwita M Nasser, 

Nader Barekzai, Harald Holst och Jane 

Karlsson. 

Sista datum för nomineringar är den 

30 mars. Skicka dem till Jane Karlsson: 

jane.karlsson@sak.se 

Lasse Bengtsson. Torunn Wimpelmann. 

Heldag för Afghanistan 

med aktiviteter och basar 

dagen efter internationella kvinnodagen, 

den 9 mars, kommer SAKs tidigare 

informationssamordnare i Afghanistan, 

tv-profilen Lasse Bengtsson till B43, vid 

Hornstull i Stockholm. Med sig har han 

den norska statsvetaren Torunn Wimpelmann, 

som sedan åtta år tillbaka forskar 

om kvinnor och säkerhet i Afghanistan. 

Dra av din gåva 

till SAK 

glöm inte att när du deklarerar 

i år kan du dra av för 

de gåvor du har gett till SAK 

2012. I år är första gången det 

är möjligt. 

För att du ska kunna få skattereduktion 

för 2013 påminner vi dig om Skatteverkets 

regler. Som givare måste du ha gett minst 

200 kronor per gåvotillfälle samt ha gett 

minst 2 000 kronor per år. Du får inte dra 

Ta chansen att lyssna på och ställa 

frågor till Lasse Bengtsson om hans tid i 

Afghanistan, och ta del av Torunn Wimpelmanns 

tankar om kvinnors situation i 

Afghanistan efter 2014. 

Samtidigt går det att köpa böcker, fika 

afghanskt, titta på foton och handla sjalar 

och smycken i basaren. • 

av för mer än 6 000 kronor per år. 

För att få göra avdrag måste du ha 

fyllt 18 år senast 31 december det år du 

vill göra avdrag för. Mejla ditt personnummer 

till info@sak.se så att vi säkert 

har dina uppgifter när vi ska lämna in 

gåvosammanställningen till Skatteverket. 

Om du uppfyller kraven ovan betyder 

det till exempel att om du tidigare 

bidragit med en gåva på 150 kr/månad 

till SAK nu kan stödja med 200 kr utan 

att det kostar dig något extra. Och har du 

gett 400 kr kan du nu höja till 533 kr utan 

extra kostnad. • 

Monica Eriksson 

#1.13

#1.13 

SAK | Årsmöte 2013 

SAK kallar härmed till ordinarie årsmöte i Jönköping. 

Dag/tid | Lördagen den 25 maj kl 10-18 

Årsmötesseminarium, den 26 maj kl 9-13 

Plats | Södra Vätterbygdens folkhögskola, Mångatan 10, Jönköping. 

Ombud som valts av lokalkommittéerna har rösträtt. Övriga medlemmar är 

välkomna att delta med närvaro, yttrande- och förslagsrätt. 

Motioner ska skickas till kansliet, via info@sak.se, senast den 30 mars. 

Årsmöteshandlingar kommer skickas, primärt via e-post, till ombud och lokalkommittéer. 

Årsmöteshandlingar och mer information om årsmötet kommer 

att finnas tillgängligt på www.sak.se. Papperskopia kan beställas genom att 

kontakta SAKs kansli på 08-545 818 40. 

Anmälan krävs, senast den 1 maj: jane.karlsson@sak.se 

Varmt välkomna till Jönköping! 

Svenska Afghanistankommittén, 08 545 818 40, info@sak.se, www.sak.se 

Lokala årsmöten 

För mer info och kallelser se hemsidan. 

Vänersborg | 7 mars 

Skellefteå | 10 mars 

Uppsala | 11 mars 

Jönköping | 13 mars 

Stockholm | 17 mars 

Malmö | 18 mars 

Södertälje | 19 mars 

Växjö | 21 mars 

Sundsvall | 25 mars 


Var med 

och påverka! 

Den 25 maj håller SAK sitt centrala 

årsmöte 2013. Årsmötet är organisationens 

högsta beslutande organ. I år är 

det Jönköpings lokalkommitté som är 

värd för mötet som kommer att hålla till 

på Södra Vätterbygdens folkhögskola. 

Till SAKs årsmöte kan alla som är medlemmar 

lämna in motioner (förslag) som 

årsmötet ska ta ställning till. Vill du skriva 

en motion så är det en god idé att diskutera 

med andra medlemmar och kanske 

din lokalkommittés styrelse så att ni blir 

fler som står bakom förslaget. 

En annat tips är att läsa årsredovisningen 

där vi berättar om vår verksamhet, 

främst det vi gör i Afghanistan men också 

det vi gör i Sverige. Vi är mycket stolta 

över att 2012-års årsredovisning vann priset 

Årets redovisning i den ideella sektorn, 

ett pris som delas ut av revisionsbyrån 

PWC. 

Ett utdrag av motiveringen löd: 

”Speciellt vill juryn uppmärksamma den 

analys som konsekvent presenteras för 

varje område, där de egna målen ställs 

mot situationen i landet idag och kopplas 

till under året genomförda insatser.” 

Förhoppningsvis finner även du som 

medlem årsredovisningen matnyttig och 

låter den vara grund för dina förslag till 

förbättringar eller nytänkande inom organisationen. 

Årsmötet och att motionera är förstås 

inte de enda sättet att engagera sig på. 

Kanske vill du istället göra något lokalt för 

att uppmärksamma Afghanistan? Gör i 

sådana fall det! Starta en insamling på din 

arbetsplats eller skola, som Alexandra och 

Emanuel på Viktor Rydberg gymnasiet 

gjorde i höstas, skriv till din lokaltidning 

som Sundsvalls lokalkommitté gör eller besök 

skolor och berätta om SAK som Unga 

SAKare i Göteborg gjort under våren. 

Och du, passa på att uppmärksamma 

någon som gjort något särskilt bra för 

Afghanistan på sistone – sista datumet för 

att nominera till vårt solidaritetspris är 30 

mars. • 

Jane Karlsson | vik. Föreningshandläggare 

15


16 

Bli månadsgivare 

Med fler månadsgivare kan vi fortsätta vårt långsiktiga arbete 

för att förbättra livet för utsatta människor i Afghanistan. 

Bli månadsgivare genom att fylla i och skicka in formuläret på sidan 10. 

#1.13 

Foto | Christoffer Hjalmarsson

Anytt1_2013_webb

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?