REGISTER ÖVER TORP OCH BACKSTUGOR I LARV 1. Kajsa i ...

maj 1995 

REGISTER ÖVER TORP OCH BACKSTUGOR I LARV 

1. Kajsa i Habo Bs Lassagården Malmened 

2. Velanders i Hola Bs Lassagården Malmened 

3. Soffis i Hola Bs Lassagården Malmened 

4. Skräddare Johannes Bs Lassagården Malmened 

5. Habo T Lassagården Malmened 

6. Habo T Lassagården Malmened 

7. Bartas Bs Malmeneds drev Malmened 

8. Enebacken Bs Bäckagården Malmened 

9. Höjera (Knipes) L Bäckagården Malmened 

10. Hurssa-Kajsa T Bäckagården Malmened 

11. Spetsa Pettersson T Bäckagården Malmened 

12. Holmgrens Bs Bäckagården Malmened 

13. Fredatorpet T Bäckagården Malmened 

14. Kron Bs Bäckagården Malmened 

15. Okänt Bs Bäckagården Malmened 

16. Okänt Bs Bäckagården Malmened 

17. Emmes G Frälsegården Malmened 

18. Janstorp T Frälsegården Malmened 

19. Spets Bs Staragården Malmened 

20. Mörjels Bs Staragården Malmened 

21. Slätten G 1/4 mtl Malmened 

22. Kvarnåsen G 1/8 mtl Malmened 

23. Lilla Kvarnåsen L Malmened 

24. Lättmans Bs Larvs o Malmeneds allmäning 

25. Luffar-Andersson T Hubo Larv 

26. Nybygget T Hubo Larv 

27. Vite Mosse T Hubo Larv 

28. Perstorp T Hubo Larv 

29. Liljestrand T Kaggården Larv 

30. Borghem T Kaggården Larv 

31. Lunnavadsbacken Bs Kaggården Larv 

32. Kärrgärdet T Prästgården Larv 

33. Nybygget T Prästgården Larv 

34. Nybygget S St. Onsjö Kulla 

35. Stenbacken G St. Onsjö Kulla 

36. Hurssabacken T St. Onsjö Kulla 

37. Flöcke T St. Onsjö Kulla 

38. Trädgårdshörnet T St. Onsjö Kulla 

39. Lindgrens Bs St. Onsjö Kulla 

40. Okänt T Lassagården Malmened 

41. Bassamossen T St. Knapetorp Karlsberg 

42. Almas T Olof Svensg. Karlsberg 

43. Anders Pettersson G Staragården Malmened 

44. Emil Andersson G Bäckagården 1:2 Malmened 

45. Edvard G Bäckagården 1:3 Malmened 

46. Gideon G Frälsegården 5:3 Malmened 

47. Nils Andersson G Lassagården 2:4 Malmened 

48. Karl Vinge Bäcken G Lassagården 2:2 Malmened 

49. Gustav Herman Andersson G Lassagården 2:3 Malmened 

50. Klas, Karl o Märta S Lassagården 2:7 Malmened 

51. Svante Larsson G Backgården Malmened 

52. Fredrik Johansson G Frälsegården Malmened 

53. Rune Jonsson S Malmened 

54. Åke Frii S Malmened 

55. Hedensborg Fotbollsplan Larv

TORPINVENTERING OCH EMIGRANTFORSKNING I LARV 

1991 - 1992 

En studiecirkel i syfte att söka reda på torp och backstugor startade i Larv 

hösten 1991. Vi som gick med i cirkeln beslöt redan från början att 

begränsa forskningen till en rote och valet föll på Malmeneds rote. Då det 

finns utmarker till andra rotar insprängda i området, finns det med en del 

ställen tillhöriga andra rotar. På kartan fann vi över 40 ställen, så arbetet 

blev ändå ganska omfattande. Vi hade också som mål att hinna redovisa 

vårt arbete till cykeldagen i Larv, som är i slutet av maj 1992. 

Vi har nu gemensamt tagit fram namn och innehavare i dessa stugor där 

vi så kunnat och även något om dessa personers liv och leverne. Vi är 

fullt medvetna om att tiden varit kort och att det finns mycket mer att 

forska omkring. En sådan här inventering blir kanske aldrig riktigt färdig. 

Vi är glada om Du som är intresserad och Du som vet mer vill berätta 

detta så vi kan komplettera vad vi själva kommit fram till. Rätta oss gärna 

där Du tycker vi har fel. 

De som i cirkeln varit intresserade att läsa mikrokort över våra 

kyrkböcker har suttit vid läsapparaterna och tagit fram namn och årtal för 

de olika torpen. De startade att söka omkring 1860 och gick framåt till 

1915. Därefter har vi andra sökt minnen och hågkomster om dessa 

personer och torpställen, även efter 1915. 

Vi har också tagit en del fotografier från platser där ett torp har funnits 

för att visa hur där ser ut idag. Vi har gjort upp en lista över de som 

emigrerat och var emigranterna hamnade i Amerika där detta låtit sig 

göras. Vi har även med en lista med tillnamn, som Johannes Onsjö 

tecknat upp, dock inte enbart från Malmeneds rote. Namnraderna låter 

nästan som poesi. 

Några utanför cirkeln har varit vänliga att skriva ner sina minnen från 

tider som gått. Dessa tackar vi särskilt för sin medverkan. 

Vi som deltagit i studiecirkeln har varit: 

Inga Lisa Andersson 

Johannes Andersson 

Rune Fridén 

Per Gustavsson 

Ella Johansson 

Karl-Erik Johansson 

Herbert Johansson 

Ove Johansson 

Karl-Arvid Lidén 

Helge Svantesson

EN BAKGRUND TILL TORPEN OCH BACKSTUGORNA I LARV. 

Backstugusittare kallades förr den del av befolkningen som bodde på 

landsbyggden i stugor på annans mark utan att bruka hemmansägarens 

jord, som torparna eller vara anställda i dennes tjänst, som statarna. De 

livnärde sig i stor utsträckning på tillfälliga arbeten. 

I den äldre bebyggelsen på landsbygden ingick backstugor och torp som 

självskrivna element. Skillnaden mellan dessa kunde många gånger vara 

obetydlig. Namnet backstugor härrör troligen från mycket gammal 

bebyggelse, då dessa stugor var nedgrävda till en del för att ge skydd mot 

väder och vind och sedan påbyggda med vad som stod till buds, såsom 

sten och något timmer. 

Befolkningsökningen i Sverige på 1800-talet berodde på: "freden, 

vaccinet och potätera". Från 1810 till 1850 steg Sveriges befolkning från 

2,4 miljoner till 3,5 miljoner. 

Trots hemmansklyvning och nyodling tillväxte de jordägande böndernas 

antal blott obetydligt, den halvbesuttna torparklassen snarast minskade 

och det var bland statarna och backstugusittarna som 

befolkningsöverskottet var störst. 

Genom utvandringen till USA och industialiseringen, lättade 

befolkningstrycket på landsbygden. 1918 kom den s k ensittarlagen, som 

innebar att backstugusittaren, om han bott där en viss tid, kunde inköpa 

tomtområdet. 

Torpare kallades förr småbrukare åt vilka en jordägare upplåtit mark mot 

ersättning i form av dagsverken. Från 1600-talet spelade torparna en 

huvudroll som arbetskraft inom jordbruket i Sverige. Från 1850 till 1910 

minskade antalet torpare från 100 000 till 50 000 i Sverige. 

Uppgifter angående stugor och dess ägare från Larv till Lockeled. 

Uppgifterna lämnade av Kajsa och Janne Boo. Mitten av 1800-talet. 

1. Finna Maja 7. Jakopa 13. Widings 

2. Laxa Sven 8. Månsa 14. Munkes 

3. Sika Maja 9. Rosendal 15. Erses 

4. Lilje Maja 10. Rosen Per 16. Orjeltrampars 

5. Lilja 11. Braxes 17. Pera Maja Stina 

6. Mullkos 12. Aska Svena 18. Aska Johannes 

19. Stötens 

Uppgifter å stugor och dess bebyggare utefter gamla vägen över Larvs 

Hed från landsvägen till "Slongö Hag". Uppgifterna lämnade av 

skräddare Pettersson. 

1. Hacke Bengt 9. Kransson 

2. Malma Magnus 10. Måsa Sven 

3. Karl Larsson 11. Holm (Anders Holms far) 

4. Sammels (sen.Goda Kajsa) 12. Orren 

5. Smea Gustaf 13. Busen 

6. Rättarna (Janne Boos far) 14. Skarin 

7. Stares Svante 15. Hasessen 

8. Stares

NR 1 

MALMENEDS ROTE 

BACKSTUGA UNDER LASSAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

KAJSA I HABO 

Under 1800-talet bodde här 

Anders Jonsson f. 14-10 1786 Larv d. 19-3 1862 

hust. Anna Månsdtr. f. 10-10 1796 Larv d. 3-5 1868 

dott. Margareta f. 5-1 1821 d. 31-7 1903 

En son till Anders och Anna, Johannes Andersson äger 1/4 mtl i 

Lassagården. 

1913 inflyttade från Lunnakulle änkan Inga Kajsa Magnusson f.Andersdotter 

f. 28-11 1846 i Larv (dtr t. Andreas Jonsson och Maria Jonsdtr Larvs Hed). 

Inga Kajsa flyttade 1926 till Larvs ålderdomshem. 

Spår efter detta hus är svåra att se idag. Huset flyttades i början av 1930-talet 

till Kyrkestätta.Huset kallades då för Rättare Karlssons hus. Rättare 

Karlsson var rättare på Hubo och han var morfar till Gudrun Gustavsson på 

Lunnakulle och Per Persson på Kyrkstätta. Han bodde egentligen inte i huset 

när det stod här på denna plats utan på Kyrkestätta där det fortfarande står 

kvar som lillstuga. Rättare Karlsson och hans familj, Alfred och Hilma 

Karlsson, flyttade in i början av år 1932. 

När huset fanns kvar vid Lassagården bodde Luffar-Andersson där en kort 

tid. 

maj 1992

NR 2 


VELANDERS I HOLA (Nuvarande Sigge Carlssons) 

Inflyttade 1882 från Kaggården Slättås 

Johannes Welander f. 26-12 1831 d. 5-2 1919 

gift den 26-2 1881 med 

Ada Sofia Andersdotter f. 28-3 1855 d. 1-5 1919 

Mannens barn i föregående gifte 

Frans Johansson f. 19-11 1862 flytt. t. USA 1885 

Oskar Hjalmar Johansson f. 26-9 1865 flytt. t. Göteborg 1900 

Bådas barn: 

Alma Sofia f.4-7 1882 Larv flytt. t. USA 1897 

Ellen Vilhelmina f. 5-9 1884 Larv flytt. t. St.Onsjö 1905 

Anders Daniel f.5-9 1886 Larv se nedan 

Gustaf Adolf f. 25-1 1889 Larv d. 1-2 1890 

Hanna Maria f. 5-12 1890 Larv flytt. t. Vara 1915 

Karl Josef f. 18-9 1893 Larv flytt. t. Marbog. 1908 

Erik Mathias f. 29-5 1895 Larv flytt. t. USA omkr 1917 

Sonen Daniel Welander gift med Ida Maria f. ? d. 25-4 1920 

Daniel dog i mitten på 1940-talet. 

Daniel Welander, vars far var skomakare och gift 2 gånger, var 

dagsverkskarl och gick i bygden och hjälpte till med varjehanda. Daniel var 

också gift, men utan barn. Hans fru blev sjuk och dog på lasarettet i 

Falköping. Daniel och Lelle-Karl (Karl Darell) tog då häst och vagn och 

hämtade henne. Hemfärden gick väl något vingligt då de hade passat på att 

fägna sig lite i stan. När de kom hem tyckte de sig haft en rolig dag. Man såg 

nog på både livet och döden på ett mer vardagligt och naturligt sätt än vad vi 

kanske gör idag. 

Daniel hade flera bröder bl.a. Karl som varit till Amerika, men kom hem 

iförd både revolver och lite pengar. Pengarna gick åt till en motorcykel, som 

de flitigt använde. Motorcykeln blev inte så långlivad, men revolvern finns 

kvar och nu i Evert Björndahls ägo. 

Detta hus finns fortfarande kvar i renoverat skick. Evert Björndahl, Larv 

köpte huset efter Daniel Welander år 1948 för 3000 kronor. Han reparerade 

det och sålde det sedan till Sigge och Ella Carlsson. Sigge var snickare hos 

Evert. 

maj 1992

NR 3 


SOFFIS I HOLA (Markhögen) 

Här bodde under senare delen av 1800-talet 

Sven Andersson f. 1-7 1809 Larv d. 9-5 1885 

hust. Maja Kajsa Olofsdtr. f. 7-7 1810 Vinköl d. 20-2 1880 

Barn August f. 1847, Lotta f. 1851, Kristina f. 1844. 

Sonen August gift 1-11 1878 med: 

Inga Kajsa Andersdtr. Rang f.16-11 1850 Lundby 

hennes son August Fredrik f. 24-10 1874 Längjum 

gemensam dotter Ida f. 3-10 1879 Larv 

De flyttade 1879 till St. Onsjö 

Inflyttade 1868 från Östergården Edum som inhyses 

Gustaf Magnusson f. .26-12 1835 d. 29-12 1903 

hust.Maja Greta Andersdtr. f. 13- 5 1840 d. 16-2 1926 

barn.Anna Charlotta f. 9- 4 1865 Larv flytt. t. Jung 1882 

Johanna Maria f. 10- 8 1868 Larv d. 30-9 1870 

Johan Alfred f. 6- 5 1872 Larv d. 30-8 1873 

Maria Sofia f. 16- 5 1875 Larv d. 26-10 1933 

Johan f. 25- 4 1878 Larv d. 26-4 1878 

Karl Wilhelm f. 16- 5 1879 Larv d. 6-3 1893 

Märta Emilia f. 10- 11 1883 Larv flytt. Ullstorp 1908 

Stugan revs i början av 1930-talet och den sista som bodde här var Soffi 

Gustavsson, Magnusson, Widing, som hon själv kallade sig. Soffi var 

mycket småväxt, vilket sades bero på att hon hade haft engelska sjukan som 

barn. Hon hörde dessutom mycket dåligt, men var ändå en personlighet, som 

många minns än idag. Hennnes far kallades "Skata" och hennes mor hette 

Maja. Maja var syster till skräddaren som hade huset bredvid. Huset Soffi 

bodde i revs av en farbror från Södra Lundby efter hennes död. 

Gustaf Magnusson var son till soldaten Magnus Widing och hans hustru 

Maja Larsdotter. från Edum Östergården. 

maj 1992

NR 4 


SKRÄDDARE JOHANNES I HOLA (Nuvarande Svahns) 

Inflyttade före 1868 

Anders Pettersson f. 10-4 1812 d. 22-2 1881 

hust.Johanna Nilsdtr.-Thorsbäck f.1-10 1817 d. 18-1 1892 

barn.Johannes f. 20-8 1847 

Lotta f. 28-12 1850 Larv flytt. Floby 1875 

Pehr f. 2-6 1844 flytt. N Vånga 1869 

Sonen Johannes gift 1873 med 

hust.Charlotta Hammarstrand f. 9-5 1854 inflytt. från N.Vånga 1873 

barn Hanna Emilia f. 24-12 1874 Larv flytt. Starrkärr (P) 1901 

efternamn: Hammarstrand 

Karl Ludvig f. 11-9 1877 Larv flytt. Naum 1902 

efternamn: Stenqvist 

Ellen Elise f. 11-2 1880 Larv flytt. Edåsa (R) 1904 

Per Axel f. 28-2 1882 Larv flytt. USA 1902 

Anders Ivar f. 20-5 1884 Larv flytt. USA 1902 

Agnes Charlotta f. 2-12 1888 Larv flytt. Bäckagården 1912 

Johan Albert f. 3-5 1894 Larv flytt. Naum 1915 

fosterbarn 

Ernst Edvard Ensilo Högfors f. 24-6 1906 inflytt. från Stockholm 1911 

Johannes dog 5-1 1930, Charlotta bor kvar 1940, 

Ernst flyttade till Längjum. 

Många minns skräddare Johannes Andersson, som bodde i detta hus. Hit 

hörde en del jord och här fanns också en ladugård med någon ko, gris och 

höns. Skräddaren, som kallades "Svarten" eftersom han kom från Svartekärr, 

var en lugn och fin man med långt vitt skägg. Han satt oftast i sin 

"skräddarestova" där han sydde herrkläder åt folket i trakten. Han hade 

också lärt upp Skräddare Pettersson ( se nr 11) De var sedan på sätt och vis 

kompanjoner där den ene specialiserade sig på byxorna och den andre på 

rocken. 

Barnbarnen Gidstedt minns kanske inte så mycket av sin morfar som dog 

den 5 januari 1930 utan mera av sin mormor, som var 93 år när hon gick 

bort 1947. Vad hon levde av kan nu synas som en gåta för oss bortskämda, 

sena tiders barn. 

Johannes och Lotta fick också ta hand om en fosterpojk, Ernst Högfors, som 

kom från Stockholm i 5-6 års åldern. Ernst blev ett gott stöd åt sin fostermor 

sedan hon blivit änka. Ernst Högfors blev sedan en uppskattad 

kyrkvaktmästare i Larvs kyrka i mer än 30 år. Efter Lottas död köpte S A 

Svensson och Johan-Erik Johansson stället och huset hyrades ut. Någon som 

bodde här under denna tid var Karin och Rune Dahlöv. 1951 inköptes mark 

och hus av Rut och Harry Svahn. 

maj 1992

NR 5 

TORP UNDER LASSAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

HABO 

Enligt kartor låg på denna plats två stycken torp. I husförhörslängder är det 

ena betecknat som backstuga. Enligt de som har minnen kvar från denna 

plats har tydligen båda benämnts Habo. 

De sista som bodde här var 

Johannes Svensson f. 1-8 1827 Larv d. 19-3 1907 

hust.Inga Kajsa Johansdtr. f. 5-2 1827 Larv d. 17-11 1906 

dott.Amanda Charlotta f. 2-7 1866 Larv t. S.Lundby 1885 

föräldrarna vigda 28-4 1864. 

Nedanstående berättar Ella Nyström 

I Habo bodde Inga Kajsa Johansdotter f. 5-2 1827 och Johannes Svensson f. 

1-8 1827. I kyrkboken står det att Johannes var döv. Han flyttade från 

Tråvad till Larv 1868. Detta par var föräldrar till min farmor som hette 

Amanda Charlotta Johansdtr. f. 2-7 1866. 

Min pappa brukade berätta om sina färder till fots från S.Lundby över 

Långhagen i Larv till Habo, där han stannade hos sina morföräldrar några 

dagar. Det var nog det året han gick och läste, 1901. Han tyckte det var 

högtidsstunder hos mormor och morfar. 

En annan som minns är Alice, dotter till Herman i Lassagården. Hon 

kommer ihåg stugan med den gråa ladugården och fruktträd, av vilka en del 

finns kvar än idag bl.a. humle. I en stenhägnad hade Johannes en gris. Efter 

några år av Alice levnad var Habo stuga borta. Dottern Amanda flyttade till 

S.Lundby 1885. 

När jag var hitkommen till Larv 1963 gjorde jag med min far ett besök i 

Habo. Vi gick över Hermanssons gård och kom till boplatsen, där hällen till 

kökstrappan var synlig. Nu är området beväxt med granskog. 

Några anteckningar av Karl-Erik Hermansson 

Torpet Habo var beläget sydöst om husen till Malmened 2:3 (Hermans i 

Lassagården) och inom marken som hänföres till skogsmarksområdet. 

Torpet är helt kringgärdat med en rejäl stenmur. En liten ladugård fanns 

uppsatt alldeles i norra hörnet till torpet men denna förföll ganska snart efter 

att de boende var borta och rasade helt samman. Johannes hade ko och gris 

som husdjur. Det arrenderades också lite jord från Malmened 2:4 (Anders 

Nilssons numera). Skörden från denna åker togs hem medelst dragkärra, en 

stig för detta skall ha funnits i, från Habo sett, i nordlig riktning ut till den så 

kallade "Malmene tå" och den väg som gick under benämningen 

"Torvmossavägen" eller "Käppebackavägen". 

Fortsättning nästa sida. 

maj 1992

fortsättning från föregående sida 

Vad som hände med stugan vet jag ej, några rester från stugan i form av 

virke eller dylikt har mej veterligt ej funnits kvar där, men däremot ser vi ju 

än idag högen med den raserade spismurningen. Jag vågar mej på att gissa, 

att den flyttades från platsen. Denna metod var ju inte ovanlig förr i tiden, 

inte minst för att det var ont om virke och i såfall har den plockats upp på ett 

annat ställe. 

Torpet låg alltså på ofri grund, således ej avstyckat från stamfastigheten. En 

ganska stor trädgård hörde till med många fruktträd dock av surapeltypen, 

men ett sörbärsträd fanns på platsen. Än idag finns ett äppelträd kvar från 

den tiden. I övrigt togs träden ned i början av 1940-talet. 

Inom det aktuella området fanns mycket med sten, dels den kraftiga 

stenmuren samt högar med stenbumlingar som man ser lite varstans i Habo. 

Vidare systemet att lägga sten på sten för att vinna mark. Det kan man 

verkligen se exempel på i de små tegarna. 

För de som är intresserade av förhållande som gällde förr kan det omnämnas 

att det fanns en "Tå" till Malmeneds by. Eller kanske tillhörde den ett större 

område? 

Någon har sagt att områden som kallades Tå eller Tån var den plats dit folk 

hänvisades till att bygga och bo i sina enkla boendehus. Malmeneds Tå 

fanns där i dag skogen börjar och åkern slutar på båda sidor om skogsvägen 

(Käppebackavägen). På nämnda plats fanns förr en grind som kallades 

"tålet". 

NR 6 


HABO 

Här bodde fram till 1885 

Anders Svensson f. 3-7 1839 Larv 

hust. Inga Kajsa Svensdtr. f. 29-10 1835 Kjällunga 

barn Klas Henrik f. 13-1 1865 Larv t.Frälseg.Slättås 1882 

Frans Erland f. 4-12 1869 Larv t.S.Lundby 1885 

Anders och Inga Kajsa flyttade till Käppabacken 1885 

senare bodde här från ca 1900 (se även nr 40). 

Johanna Johansdtr. f. 24-10 1834 Larv d. 8-12 1912 

dott. Tilda Sofia Svensdtr. f. 26- 9 1863 Larv d. 28-5 1912 

maj 1992

NR 7 

BACKSTUGA PÅ MALMENEDS DREV MALMENEDS ROTE 

BARTAS 

Inflyttade 1879 

Johanna Johansdtr. f. 31-12 1826 d. 4-6 1898 

dott. Inga Kajsa Johansdtr. f. 11-1 1852 Larv 

Hon flyttade 1919 till ålderdomshemmet. 

Inflyttade 1898 från Jonagården Borga 

Johannes Jonsson f. 8-5 1819 d. 6-3 1903 

dott. Augusta Johansdtr. f. 31-12 1859 Kvar 1920 

Augustas barn: 

Ester Axelina Svensson f. 20-12 1884 Larv 

flytt. t. Masthugget 1905 

Ebba Teresia Charlotta Linder f. 23-4 1891 Larv 

flytt. t. Skara 1907 

Anna Elisabeth Linder f. 16-11 1893 Larv 

flytt. t. Sävared 1911 

Axel Napoleon Karlsson f. 16-6 1904 Larv 

t.L-Vedum 1930 

Detta hus låg i Malmened rotes drev och ägdes antagligen av socknen. Här 

bodde ett fattighjon, Johannes Jonsson, som kom från Jonagården Borga. 

Hans dotter Barta, som egentligen hette Augusta Johansdtr. hade 4 barn. 

Barta hade ett mycket stridigt humör sägs det. Ett minne av Barta är att hon 

gick bort och fram på vägen ihärdigt stickande på en strumpa. Detta sett med 

barnaögon såg mycket märkligt ut. Huset, som låg mitt emot festplatsen 

Hedalund, är borta sedan många år liksom festplatsen. Där kan man nu 

istället se de märkliga fornåkrar som riksantikvarieämbetet har märkt ut. 

Senare bodde Anders och Augusta Jakobsson här någon tid efter Barta. 

maj 1992

NR 8 

BACKSTUGA UNDER BÄCKAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

ENEBACKEN 

Hit inflyttade 1876 från Längjum soldaten 

Johannes Persson Ehn f. 17-4 1831 Larv död. 15-2 1879 

hust. Inga Stina Isaksdtr. f. 12-3 1830 Edsvära 

barn Emma Kristina f. 14-1 1856 Larv 

Augusta f. 29-8 1860 Larv t. Solna 1886 

Johanna Sofia f. 29-9 1863 Larv t. Skarstad 1879 

Ida Charlotta f. 14-5 1866 Larv t. Längjum 1882 

Emma Kristinas dotter 

Maria f. 28-2 1882 Vedum 

Familjen var fram till 1875 skriven på Staragården Malmened. Han var 

soldat för Staragården. De flyttade till Stockholm 1897-98. 

NR 9 

LÄGENHET UNDER BÄCKAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

HÖJERA (KNIPES) 

Här inflyttade från Tråvad 1875 

Andreas Andersson f. 11-9 1802 Lundby d. 19-4 1884 

hust. Kajsa Olofsdtr. f. 23-6 1820 Larv d. 26-11 1895 

hust.dott. Emma Kristina Johansdtr. f. 14-12 1859 Larv 

dott. flyttade till USA 1884. 

Senare inflyttade från Längjum 

Johan Andersson f. 1848 Längjum 

hust. Inga Kajsa Johansdtr. f. 1852 Längjum 

barn. Ida Elisabeth f. 1882 Längjum 

Hilda Maria f. 1884 Längjum 

Sven Johan f. 1886 Längjum 

Erik f. 1894 Längjum 

De flyttade till USA 1904. 

1905 inflyttade 

Johan Emil Fri f. 19-11 1877 Längjum 

hust. Hanna Natalia f. 28-4 1880 S.Kedum 

De flyttade 1908 till torpet Höjentorp, vilket var soldattorp för Östbäck 

Längjum. 

maj 1992

NR 10 

TORP UNDER BÄCKAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

HURSSA-KAJSA 

Här inflyttade 1910 från St. Onsjö 

August Svensson f. 19-6 1847 Larv d.1919 

vigd 1-11 1878 med 

Inga Kajsa Rang f. 16-11 1850 S.Lundby d.1933 

fosterdott. Greta Viktoria f.30-7 1901 Gbg. flytt. t. Herrljunga 1916 

Här bodde Hursa-Kajsa. Huset är helt borta. Stugan revs och flyttades till 

Slättås. Hursa-Kajsa hade en dotter, Märta. Familjen bodde 1878-79 på 

Markhögen Lassagården (se nr 3), där August är född. Från 1879 till 

omkring 1910 var de torpare under St.Onsjö (se nr 36). 

NR 11 


SPETSA PETTERSSON 

Inflyttade 1902 från Frälseg Slättås 

Anders Gustaf Pettersson f. 31-3 1851 d. 9-5 1938 

Inflyttade 1901 från Vite Mosse som tjänarinna 

Anna Kajsa Johansdtr. f.1852 Larv d. 1931 

Skräddare Pettersson eller "Spetsa-Pettersson" bodde här. Det berättas att 

han hjälpte till att bygga Larvs kyrka. Den byggdes ju på 1860-talet så 

han kom ut i arbete tidigt eftersom han var född 1851. 

Han hade en tjänarinna som hette Anna-Kajsa Johansdotter. Det sägs att 

hon var mycket skälmaktig och skämtade med alla. Det blev kanske en 

gång för mycket för hon skämtade en gång med länsman vid Onsjö 

marken och det var inte lämpligt för han satte in henne i arresten, men 

därifrån lyckades hon dock sjappa. 

Huset bestod av endast ett rum och kök. De bodde i köket och han 

använde rummet som skrädderiverkstad. 

Här följer en dikt som Pettersson ofta brukade deklamera då han blev lite 

på lyran. 

När Adam ensam i 

Eden gick 

Då var han ledsen 

det var naturligt 

Tills han i sällskap 

ett revben fick 

Förlåt jag talar figurligt. 

maj 1992

NR 12 


HOLMGRENS 

12-1 1893 inflyttade från L.Vedum sadelmakaren 

Gustaf Oskar Dahlbom f. 19-12 1849 Edsvära d.24-4 1910 

hust. Emma Kristina Svensson f.25-9 1855 Skallmeja t. Kåryd 1930 

barn. Josefina Vilhelmina f. 1-12 1879 N.Vånga t. Göteborg 1904 

Martina Viktoria f. 11-11 1882 Stenstorp t. Göteborg 1904 

Ester Teodora Ottilia f. 25-1 1885 Stenstorp t.Göteborg 1902 

Elna Emilia f. 25-8 1889 Algutstorp d. 1893 

Anton Octavus Ejnar f. 17-11 1893 Larv t. Hudene 1914 

Inflyttade 1921 från Fagerholmen Kåryd 

Aron Anton Severin Holmgren f. 1874 Vårhult Jönköpings län 

hust. Fredrika Alexandra f.Lindgren f. 1879 S. Kedum 

barn Sigurd Fritjof f. 1897 Utvängstorp 

Ebba Severina f. 1904 Tivlered P-län 

Arnold Severin f. 1908 Valstad 

Holger Herdenius f. 1908 Valstad 

Jarl Valdemar f. 1909 Daretorp 

Valborg Sofia f. 1911 Daretorp 

Alvar Fredrik Angantyr f. 1913 S. Fågelås 

Nora Fredrika f. 1915 N. Vånga 

Syster Karin f. 1917 Ö. Bitterna 

Bror Alfred f. 1919 Larv 

Gunvor Ragnhild f. 1921 Larv 

Severin Holmgren som kom från Fagerholmen eller Goro på gränsen mellan 

Larv och Bitterna bodde i detta hus tills han med hustrun Fredrika flyttade 

till Fåglavik. Han livnärde sig på att var kopparslagare och förtennare, men 

han ympade också fruktträd. Han var också en hängiven jägare och han 

jagade kanske inte alltid på rätt tid eller på rätt område. Tillskottet till 

kosthållet var nog säkert välkommet då familjen var stor. Det sades att han 

också ofta var beväpnad med både käpp och revolver. 

Hustrun gick som det sades med knall. Det är nog inte många stugor i Larv 

där inte fru Holmgren varit inne med sin stora väska med allehanda 

småsaker, trikåvaror och även tyger. Huset som bönderna hade skänkt virket 

till när det byggdes sålde Holmgren till Albin och Hulda Svan. Albin Svan 

hade varit ladugårdskarl i Prästgården. När Albin gick bort övertogs huset av 

sonen Anders Svan och hans hustru Vivi, som nu äger huset. 

maj 1992

NR 13 

TORP UNDER BÄCKAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

FREDATORPET 

Den sist boende här var soldaten 

Johan Fredrik Fred f. 21-3 1846 Ljushult (P-län) 

hust. Anna Kajsa Persdtr. f. 11-9 1828 Längjum 

barn. Hanna Lovinia f. 20-9 1868 Trävattna t.Prästgården 1897 

Johan Axel f. 24-11 1873 Larv t. USA 1892 

Johan Fredrik och Anna Kajsa flyttade 1906 till sin dotter Hanna. Hon var 

gift med Karl Viding och de bodde i en stuga under Prästgården. 

Här har troligen funnits två boplatser. 

NR 14 


KRONS 

Här bodde en man som kallades för Kron 

Huset försvann troligen på 20-talet. 

maj 1992

NR 15 


Okänt vilka som bodde här eller när stugan revs 

NR 16 


Okänt vilka som bodde här eller när stugan revs. 

Torpare och Backstugesittare som bodde under Bäckagården Malmened 

omkring år 1900, som vi ej kan placera, men bodde troligen på ovanstående 

platser. 

Lägenhetsägare 

Johan Peter Andersson f.17-3 1836 Synnerby 

hust. Anna Maria Johansdtr. f.9-2 1846 Larv 

barn. Anna Wilhelmina f. 25-6 1870 Larv t. USA 1887 

Kristina Elisabeth f. 5-4 1872 Larv t. USA 1887 

Gustaf Anton f. 4-8 1875 Trävattna d. 11-7 1882 

Karl Alexander f. 3-11 1877 Trävattna t. USA 1893 

Jenny Fredrika f. 18-1 1880 Larv d. 20-7 1884 

Gustaf Albin f. 5-3 1883 Larv 

Jenny Natalia f. 28-1 1886 Larv 

Hilma Ottonia f. 27-3 1889 Larv 

De flyttade till USA 1907. 

Orgeltrampare 

Gustaf Lundgren f. 8-10 1822 Larv d. 1901 

hust. Britta Stina Andersdtr. f. 23-4 1848 Vesene 

barn. Linus Albert f. 26-11 1880 Larv 

Alexander f. 6-12 1881 Larv 

Karl Oskar f. 20-1 1885 Larv 

Hustrun flyttade till Kåryd. 

maj 1992

NR 17 

GÅRD FRÄLSEGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

EMMES 

Här bodde från omkring 1905 

Jonas Jakobsson f. 1840 Larv d. 12-4 1921 

hust. Emma Lovisa Johansdtr. f. 1859 Larv d. 18-5 1935 

svägerska Matilda Sofia Johansson f. 1864 Larv t. Frälsegården 1940 

En syster till Emma, Klara, bodde här några år i slutet på 20-talet. 

Här var det inte ett torp i vanlig mening. Gården Frälsegården delades 

mellan bröderna Johannes och Anders Svensson någon gång på 1800-talet. 

På huvudgården stannade Johannes, nuvarande ägaren Håkan Johanssons 

farfarsfar, medan brodern Anders flyttade hus från gården hit ner till den 

lilla bäcken och bosatte sig här. 

En dotter till Johannes, Emma, övertog senare gården efter det hon gift sig 

med Jonas Jakobsson. Jonas gick bort 1921, men Emma levde till 1935. 

Emmas systrar Sofia och Klara bodde också här, Klara endast sporadiskt, 

men Soffi levde och verkade här till 1947. Jorden hade då sedan länge 

återgått till huvudgården. Husen var en kort tid uthyrda, men stod mestadels 

tomma tills de revs och flyttades, troligen till Herrljunga, för att bli 

sommarstuga. 

Många är de som minns "Emmes". Den lilla bäcken, som gick intill husen 

hade så klart och fint vatten, att där vid den lilla bryggan sköljdes och 

klappades all tvätt. Även de kringboende kom gärna hit för att skölja tvätten 

efter de "lakesjå" som hölls höst och vår. Nu syns knappast några spår efter 

den verksamhet som var här i gången tid. 

Blixt från klar himmel. 

Ett minne från 20-talet berättat av Astrid Pettersson (f.Larsson, Backgården . 

Vi satt i sovrummet efter middagen, mamma, min syster Edit och jag. Det 

var en klar och molnfri dag, men när vi satt och vilade efter middagen kom 

plötsligt ett stort eldklot inrullande på golvet där det exploderade med en 

förfärlig knall. Vi blev naturligtvis mycket rädda och min syster, som satt i 

närheten av telefonen, blev bedövad och var borta en lång stund. Vi 

upptäckte också två runda hål bredvid telefonen och ett bredvid kakelugnen, 

där blixten gått in. Ingen åska hördes mera den dagen. Fram på 

eftermiddagen gick min syster och jag ner till "Emmes" då vi hört att blixten 

varit framme där också. Den hade slagit ner i lampan i ladugården och rätt 

ner på golvet där den kastat upp golvbräderna in bland korna i båset. 

Dessutom hade den antänt uppe på vinden i boningshuset. Emma hade dock 

släckt med hjälp av några filtar. 

Ett outplånligt minne. 

maj 1992

NR 18 

TORP UNDER FRÄLSEGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

JANSTORP 

Bodde här från 1861 torparen 

Anders Samuelsson f. 16-2 1817 Larv d. 1888 

hust. Maria Gustafsdtr. f. 3-8 1815 Larv d. 1891 

barn. Sven f. 7-6 1842 Larv t. Frälseg. 1865 

Lotta f. 27-11 1846 Larv t. USA 1883 

Gustaf f. 10-9 1851 Larv t. Kagg Larv 1872 

Clara f. 25-9 1857 Larv d. 28-2 1880 

Johan Alfred f. 3-4 1860 Larv t. USA 1875 

1888 inflyttade från Kaggården Slättås 

Sven Andersson f. 26-5 1822 Larv d. 1893 

hust. Kajsa Andersdtr. f. 9-4 1834 Larv 

Hustrun flyttade 1913 till ålderdomshemmet. 

NR 19 

BACKSTUGA UNDER STARAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

SPETSES 

Här bodde i mitten av 1800-talet 

Peter Johansson f. ?? död 10-10 1860 

hust. Johanna Johansdtr. f. 3-10 1824 Larv 

barn. Anders Gustaf f. 31-3 1851 Larv ( se nr 11 ) 

Johan Henrik f. 17-7 1855 Larv 

Alfred f. 17-1 1861 Larv 

De flyttade 1866 till Frälsegården Slättås. Johanna omgift 1866 med Sven 

Svensson Spets f. 29-6 1823 Larv. Barn Ida Maria f. 19-12 1866 Larv 

NR 20 

BACKSTUGA UNDER STARAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

MÖRJELS (SVENSTORP) 

Här boddde under senare delen av 1800-talet 

Andreas Jonsson f. 26-9 1805 Larv d. 7-11 1878 

hust. Stina Nilsdtr. f. 4-9 1806 Mellby d. 3-3 1893 

barn Gustav f. 20-7 1843 Larv d. 2-1 1902 

Inga Kajsa f. 28-11 1846 Larv till Frälseg.Slättås 1869 

Anders Petter f. 5-10 1852 Larv till Larvs Hed 1874 

Anders Petter blev soldat med namnet Lindqvist. Gustav bodde kvar till sin 

död 1902. Detta ställe benämndes Mörjels och troligen var det Gustav som 

kallades så, men utöver detta vet vi inget om stället. 

maj 1992

NR 21 

SLÄTTEN 1/4 mtl MALMENEDS ROTE 

Fjärdedelshemmanet Slätten var ursprungligen ett frälsetorp, och som sådant 

återfinns det tidigast i 1566 års jordebok. Torpet synes ha satts i mantal vid 

1600-talets mitt. På 1600-talet lydde Slätten under Sjötorp, vars ägare Hans 

Kafle 1669 upplät det lilla hemmanet på livstid åt sin gamle betjänt. 

Ägarsambandet med Sjötorp fortsatte in på 1700-talet, men vid århundradets 

mitt anges Slätten som lydande under St. Heden, varifrån det mot slutet av 

1700-talet såldes till ofrälse. Från mitten av 1730-talet vat Casper Adolf von 

Schmalensee ägare av St. Heden m.fl. gårdar däribland 1/4 mtl Slätten. Han 

och hans fru Margareta Fägersköld sålde 1768 gårdarna till ryttmästare 

Fredrik Georg Wrangel för 7000 dal.smt. 3/10 1772 förpantade Wrangel 

Slätten till länsman J. Hernholm för 1000 dal.smt., men denneöverflyttade 

den 24/5 1778 kontraktet på trumpetaren Carl Dahlberg och hans hustru 

Johanna Christina Björkdahl, vilka 3/4 1779 överlämnade stället till Olle 

Jonsson. Den 15/2 1780 förpantade Wrangel ånyo stället, denna gång till 

Olof Göransson för 1100 dal. smt. eller 183 1/3 rdr. Specie. Den 16/9 1793 

frånsålde han 1/4 mtl Slätten till Olof Göransson för 250 Rdr. Specie. 

Olof Göransson vigdes 28-12 1779 med Catharina Larsdtr. f. 30-5 1762. 

Hon kom från L.Knapetorp. De fick 5 barn, Lars, Kerstin, Maria, Johanna 

och Johannes. Efter Olof Göranssons död 2-1 1802 tog sonen Lars Olofsson 

f. 2-10 1784 över gården. Han var gift 2 gånger, först med Britta f. 20-9 

1790 Björke d. 22-5 1823, andra gången med Maja Svensdotter f. 22-5 1802 

Larv d. 3-3 1884. Britta fick 5 barn och Maja 9 barn. Lars Olofsson hade 

alltså 14 barn vilka alla levde vid hans död 25-3 1861. Dessa 14 barn fick i 

sin tur 70 barnbarn till Lars. 

Sonen Sven Larsson f. 4-1 1819 brukar halva gården på 1880-talet. Den 

andra hälften ägs av Svens son Johannes Svensson f. 7-10 1841. Johannes 

gift den 3-1 1865 med Magdalena Andersdtr. f. 18-9 1838 i Längjum. Barn: 

Ida Matilda f.16-11 1865, Johan Emil f. 30-6 1874, Beda Sofia f. 15-5 1881, 

Klas Erland f. 5-11 1866. 

Sven Larsson dog 11-10 1909 och sonen Johannes dog 25-2 1904 

År 1910 har det kommit en ny hälftenbrukare. Oskar Linus Alexander 

Andersson f. 1884 och hans hustru Anna Maria Sjögren f. 1882. 

År 1920 bor det en Johan Alfred Karlsson f. 1857 och hans hustru Hilma 

Elisabet Bergelin f. 1864 och deras dott. Josefin f. 1901 på stället 

tillsammans med Emil och systern Ida Matilda. 

På 1920 och 30-talet bodde här ett flertal olika arrendatorer. 

Från Olof Göranssons bouppteckning 1802 kan man se att det fanns på 

gården 2 hästar, 2 oxar, 1 stut, 5 kor, 4 kvigor, 7 får, 1 sugga och 1 gris. 

maj 1992

NR 22 

KVARNÅSEN 1/8 MTL MALMENEDS ROTE 

Nuvarande Kvarnåsen var 2 st hemman fram till 1920 då Lilla Kvarnåsen (se nr 

23) inköptes av dåvarande ägaren till Kvarnåsen, Alfred Andersson. 

Kvarnåsen kan i jordeböckerna följas tillbaka till 1556, då det uppträder som 

kronotorp. Under 1600-talets andra hälft övergick Kvarnåsen till att bli ett 

fjärdedels kronohemman. 1685 var hemmanet öde, varefter det 1693 

förmedlades till 1/8 mtl. kort tid därefter upptas Kvarnåsen som skattehemman, 

och som sådant anges det i jordeböckerna från 1700-talets mitt såsom anslaget 

till lön åt befallningsmannen. Före 1870 gick södra gränsen ej ned till den bäck 

som idag genomflyter hemmanet. Området söderut mellan Kvarnåsen och 

bäcken och en mindre del söder om bäcken samt en ca 120 m bred remsa österut 

mot Frälsegården hörde före 1870 till kronoparken Edsmären. Genom 

ägodelning nämnda år fördes denna del till Kvarnåsen. 

År 1848 flyttade följande in från Kaggården Slättås: 

Sven Svensson f. 11/10 1818 Bitterna 

Hust. Johanna Eriksdtr f. 2/ 1 1821 S.Lundby d. 20/10 1867 

Barn Anna Stina f. 13/12 1844 Larv 

Lotta f. 22/ 8 1848 Larv till USA 1869 

Senare föddes dessa barn: 

Magdalena f. 18/ 3 1851 

Johan August f. 29/ 9 1855 d. 28/ 1 1857 

Emma f. 30/ 5 1857 d. 18/11 1857 

Emma Lovisa f. 18/10 1861 

Frans Erland f. 12/19 1865 

Kvarvarande i familjen flyttade 12/1 1878 till Haråsen. 

Samma år flyttade in från Lassagården: 

Svante Persson f. 7/ 9 1836 Larv d. 1919 

Piga Lotta Persdotter f. 8/ 6 1845 Larv (syster till Svante) 

Hon flyttade till Källunga 3/1 1886. Lotta gifte sig där med 

Alfred Andersson f. 8/10 1860 Källunga 

De båda flyttade till Kvarnåsen 12/11 1909 

Lotta avled 16/2 1922 och Alfred / 2 1939. 

År 1922 flyttade 

Natalia Andersson f. 1/ 9 1893 d. 18/8 1972 

med son Nils Andersson f. 18/10 1922 d. 10/4 1954 

dit som hushållerska och fick sedermera som trotjänarinna 1938 överta gården. 

Efter hennes död övergick gården i systersonen Helge Svantessons ägo och den 

äges numera av dennes barn, Oscar och Carin. 

Svante Persson hade, innan han flyttade till Kvarnåsen, varit handelsbiträde i 

Sika och även bedrivit egen handelsrörelse i "Hôla". Denna rörelse tog han med 

sig till Kvarnåsen och bedrev den där ännu en tid. Namnet Kvarnåsen gör att 

man kan anta att där någon gång i tiden funnits en kvarn, men i och med att 

ägorna tidigare inte gick ned till bäcken har kvarnen isåfall inte legat på själva 

gården utan i närheten. Enligt Karl-Erik Hermansson har det berättats att Anders 

Persson i Lassagården tillsammans med en kompanjon ämnade utnyttja 

vattenkraften. Början till något dylikt kan ses i de båda stenar som blivit 

placerade strax nedanför bron, där det var tänkt att drivhjulet skulle placeras. 

Men därmed slutade det lovvärda försöket.

NR 23 

KVARNÅSEN LILLA MALMENEDS ROTE 

Lilla Kvarnåsen blev hemman den 17 december 1812 genom att Kongl. Majt. 

denna dag i nåder beviljat avskedade kusken Anders Andersso-Hök en Intäkt 

på Kronoparken Edsmären. 

Den 22 oktober 1814 tog Förste Landtmätaren Johan A Rådberg Intäkten i 

"ögnasikte" att i enlighet med skrivelse från Konungens Befallningshavande 

antingen skattskriva intäkten eller bevilja den frihetsår. Rådberg värderar både 

det arbete Hök nedlagt på Intäkten och det som skall göras och finner att Hök 

bör beviljas 20 frihetsår räknat från 1813 års början varefter skattskrivningen 

skall verkställas. Anders Andersson-Hök var således den förste som bodde på 

Lilla Kvarnåsen tillsammans med hustru och troligen en svåger och dennes son. 

Boende på Lilla Kvarnåsen: 

Anders Andersson-Hök f. 8/ 6 1746 Ryda d. 15/ 9 1819 

Hust. Stina Mattiasdotter f. 28/ 5 1758 Larv d. 1828 

Sold. Jonas Modig f. 17/ 4 1750 Längjum d. 20/ 7 1818 

Son Mathias Lundberg f. 14/11 1802 Larv d. 3/ 2 1879 

Mathias gifte sig 1823 med änkan efter Nils Andersson på Snickaregården. 

Änkan hade två döttrar som flyttade med till Lilla Kvarnåsen. 

Hust. Ingeborg Andersdotter f. 18/ 3 1778 Larv d. 21/ 4 1865 

Barn Kjerstin Nilsdotter f. 1/11 1809 Larv d. 12/ 5 1876 

Maria Nilsdotter f. 19/ 2 1815 Larv d. 10/ 9 1847 

År 1876 inflyttade soldaten 

Anders Gustaf Larsson-Boo f. 17/ 8 1852 Larv 

Hust. Johanna Jonsdotter f. 20/ 5 1844 Saleby 

Barn Dödfödd gosse 19/7 1877 

Karl Johan Disiderius f. 23/ 5 1879 d. 4/ 6 1879 

Joel Isidorus f. 13/12 1880 

Ida Carolina f. 29/10 1883 

Familjen utflyttade den 1/6 1885 till Nord-Amerika 

År 1886 den 7/7 inflyttade från Borås soldaten 

Karl Johan Lund f. 18/ 2 1832 Källunga d. 14/ 2 1889 

Hust. Charlotta Larsdotter f. 26/ 1 1836 Kinneved 

Barn Sara Karolina f. 18/ 1 1869 Hof (P) till Borås 16/9 1886 

Anna Teodora f. 19/ 1 1873 Od (P) se nedan 1 

Karl Bernhard f. 29/11 1874 Gällstad (P) se nedan 2 

Från Göteborgs Garnisionsförsamling år 1886 

Son Karl Engelbrekt f. 24/ 2 1865 Källunga (P) 

Från Göteborgs Garnisionsförsamling år 1894 

Son Karl Jakob f. 1/ 7 1871 Nykyrka (P) se nedan 3 

1) Anna Teodora gifte sig 1902 med Olof Edvin Ekvall född i Löderup (L) 13/7 

1878 varefter båda flyttade till Petri församling i Malmö. 

2) Karl Bernhard flyttade den 9/11 1895 till Helsingborg. 

3) Karl Jakob gifte sig 1901 med 

Alma Charlotta Karlsdotter f. 13/11 1875 Hagen Larv 

Barn Margareta Charlotta f. 18/ 2 1901 

Karl Gustaf f. 22/ 6 1902 

Erik Bernhard f. 26/11 1905 

Familjen flyttade 5/1 1915 till Uddevalla. (forts. nästa sida)

forts. nr 23 

Samtliga söner var fältmusiker. Det berättas att två av bröderna blev 

oförsonliga ovänner vilket slutade i tragedi vid Kvarnabo där militärvapen kom 

till användning och båda fick sluta sina liv. 

1915 bodde Charlotta med sonen Karl Engelbrekt kvar. 

Karl Engelbrekt hade en tvist med sin syster Sara som köpt fastigheten av 

modern. Brodern påstod att han något år tidigare hade köpt fastigheten av 

modern men att hon vid tillfälle tagit tillbaka köpebrevet och senare sålt det till 

systern. Karl Engelbrekt kunde dock inte bevisa detta förhållande varför Sara 

blev lagfaren ägare till fastigheten. Det var Sara som 1920 sålde Lilla 

Kvarnåsen till Alfred Andersson på Kvarnåsen (se nr 22). 

Karl Erik Hermansson har i sin ägo en poesibok från 1901 där Carl 

(Engelbrekt?) Lund skrivit vers som låter så här: 

maj 1992 

Om kärlek det vill jag ej skriva 

den ej mig behagar ett dugg. 

Men om du nu mig ville giva 

en sup till och det med tilltugg. 

Då skall jag en vers här väl skriva 

om supen blott långer får bliva. 

C. Lund. 

Den som denna granna boken äger 

det är Carl Andersson i Lassagårn. 

Han just till mig på stället säger 

tag denna bok och skriv ett grånn. 

Då tar jag boken, grubblar så en stunn. 

och den som diktat den det är Carl Lund. 

Att skriva vers är svårt som fan 

och många ej den konsten kan. 

Men om jag grubbla får i timmar 

så kanske jag får en som rimmar. 

C. Lund.

NR 24 

BACKSTUGA PÅ LARVS OCH MALMENEDS ROTARS 

ALLMÄNING_ 

LÄTTMANS 

Här bodde - 1896 

Arb. Johannes Andersson f. 14-9 1844 Larv 

hust. Lotta Svensdottere f. 8-9 1853 Larv 

med flera barn, de flyttade 1896 till ett torp under Prästgården Larv 

därefter inflyttade från Sven Larsgården Karlsberg 

änk. Augusta Abrahamsdtr. f. 1853 Bjärke t. Östtorp 1903 

barn. Anders Gustav Lundqvist f. 1882 N.Vånga t. Göteborg 1902 

Klas Albert Lundqvist f. 1884 Larv t. 

Göteborg 1903 

Anna Elisabeth Karlsdtr. f. 1887 Larv t. L Onsjö 1903 

Karl Erland Karlsson f. 1889 Larv t. Östtorp 1903 

Ester Maria Karlsdtr. f. 1892 Larv t. Östtorp 1903 

från omkring 1903 bodde här 

Lotta Andersdotter f. 1858 Larv d. 30-8 1919 

Klara Andersdotter f. 1861 Larv d. 22-1 1930 

Systrarna Lotta och Klara Andersdotter ( kallades Lättman) bodde här. 

Denna stuga låg i dreven och här bodde en del fattighjon som fanns i 

socknen. Här bodde 1931-33 också en Carl Persson, "Spakel" kallad, med 

hustru Augusta Sofia. Det sägs att han var mycket ilsken av sig. 1935-37 

bodde här en Anders Jakobsson med familj. Där stugan stod är nu ett litet 

villaområde. 

maj 1992

NR 25 

TORP UNDER HUBO LARVS ROTE 

LUFFAR-ANDERSSONS HEDATORPET 

Här bodde 1885-1902 

torp. Sven August Svensson f. 1850 Larv 

hust. Maja Stina Svensdtr. f. 1848 Larv 

barn. Karl Albert 1882, Oskar Leonard 1884, Olof Severin 1887, 

Ester Oivia 1889, 

Från omkring 1909-1915 bodde här 

rätt. August Lindgren (se nr 39). 

Senare bodde här (1915-1924) 

Johan Otto Spring f. 1874 Larv vigd 1899 med 

Amanda Kristina Blomqvist f. 1869 Längjum 

dott. Signe Margareta f. 1910 Larv 

Samtidigt bodde här från 1901. Inflyttade från Bassamossen. 

Gustav Andreasson Östberg f. 15-1 1838 Larv d. 1909 

hust. Lotta Jonsdotter Wass f. 9-8 1850 Bitterna 

Hon flyttade till ålderdomshemmet omkring 1925 

Marken här hörde till Hubo men Bohlin på Bäckaskog köpte en trekant av 

fröken Möller. Huset som fanns här beboddes av en skarprättare Östberg, 

som utförde spöstraff vid spöpålen vid Onsjö Gästgivaregård intill 

marknadsplatsen. Han var gift med Wassa-Lotta, som många minns eller har 

hört talas om än i denna dag. Det sägs att han var mycket elak mot henne. 

Hon hade sällan mat för dagen. Vassa-Lotta kom senare till 

ålderdomshemmet där hon blev känd för sin mycket skarpa tunga. Prosten 

Linder hade antagligen hört talas om detta och försökte framhålla för Vassa- 

Lotta att tala är silver, men att tiga är guld. Lotta var dock inte svarslös utan 

påpekade att det beror på vad yrke man har. Det sades också att hennes 

högsta önskan det var att få vara med på fattigvårdsnämndens ordför. 

begravning. 

Det har nog bott flera andra i huset kortare perioder. En var skomakare och 

hette Markus Brännvall. Han var bördig från Finland och bodde här någon 

tid på 1920-talet. Han gav sig dock iväg lite hastigt utan att ha gjort rätt för 

sig. 

Den som sist bodde i huset var Luffar-Andersson, men även Jenny 

Wennerdal. De bodde samtidigt i den lilla stugan med rum och kök, men 

hade skilda hushåll 

En liten stuga vid Onsjövägen nedtecknat av Lennart Björklund 

Strax till vänster om vägen ner till Syttorp låg förr en liten stuga ett trettiotal 

meter från den gamla vägen Skara-Lödöse, som beboddes av en gammal 

ensam man. Han kallades för Luffar-Andersson. Av huset finns numera bara 

en liten skräphög kvar, som enda minne väl skyddat av uppväxta snår. 

Denna person bodde bara i köket. Det enda rummet användes som 

omklädningsrum 

forts nästa sida

forts från föregående sida (NR 25) 

till fotbollsspelare i Larvs F.K. De möbler som fanns i köket var ett gammalt 

slagbord. Vid fönstret en stol, en utdragssoffa, som han sov i och ett litet 

skåp vid väggen där han förvarade saker, som inte råttorna fick gå på. Bröd 

och lite annan mat som mössen ville ha hängde han upp i påsar eller 

bärkassar på en krokig spik i taket. 

Allt i köket var omålat och nerrökt. När gubben eldade kunde han knappast 

se själv. Många gånger kunde det bero på att någon hade lagt en torva över 

skorstenen. I brist på nöjen runt heden var detta fula tilltag en stor händelse 

att bara se och höra gubben komma ut förbannande honom där nere i holan. 

Daniel fick alltid skulden. (Daniel Velander granne och antagonist). 

Vad man kunde se låg han alltid i sina gångkläder på någon slags madrass 

gjord av gamla ihopsydda säckar. Stackars människa! Vilken tillvaro! 

Vattnet hämtade han hos någon granne flera hundra meter bort. Det gick 

säkert inte åt så mycket för det kunde inte ses att han tvättade sig någon 

gång. Han var lika prydligt brun, som någon av våra nuvarande sydliga 

resenärer. Maten fick han försöka att tigga ihop för pensionen var i slutet av 

trettiotalet bara arton kronor i kvartalet för att in på fyrtiotalet höjas till 

tjugosju kronor. Inte mucket att handla för kan tyckas, men allt var efter 

nuvarande förhållande mycket billigt. Snuset kostade tjugo öre pappasken 

"en liten dosa" och brännvinet två kronor och sextiofem öre litern. Skulle 

man ha det i halvlitrar blev det två och sjuttio. Mjölken var billig. Som lägst 

kostade den åtta öre för att fram på fyrtiotalet ha kommit upp till femtontjugo 

öre litern. Pensionen betalades ut fyra gånger om året, en gång i 

kvartalet. Den första tiden eller månaden kände sig säkert många lyckliga, 

men i slutet av perioden var det nog knapert för de flesta. Flera givmilda 

grannar kom ofta till honom med mat. Då rörde det sig om mjölk, 

grönsakssoppa eller gula ärter. För honom var allt välkommet tillskott till 

hans ensidiga diet av bröd och potatis. Vi unga killar reflekterade inte så 

mycket över Luffar-Anderssons beklagliga belägenhet, utan hade mest skoj 

av gubben och gjorde spektakel av honom. Ofta när han lämnade stugan 

stultande på sin krokiga käpp hade gubben en tallrik stående på bordet med 

kall potatis som blivit över efter hans enkla måltid. Då var det ofta två möss, 

som fortsatte måltiden på köksbordet. Kom det en tredje mus blev det som 

regel slagsmål och en liten teater för dem som stod utanför fönstret och 

tittade på. Jag förstod det inte då, men skäms nu över ens dumhet och unga 

oförstånd att låta en människa leva under så vidriga omständigheter utan 

den minsta protest. Han var säkert inte ensam i Larv som levde under sådana 

förhållanden. Det fanns troligen ett tjugotal till i socknen fast de styrande 

blundade för detta. Man kan fråga sig vad kommunalgubbarna gjorde på den 

tiden. Några kvinnor fanns inte med då. 

Fotbollsplanen låg ett hundratal meter ifrån Luffar-Anderssons boning till 

höger om Syttorpsvägen och där vistades gubben ofta om kvällarna när vi 

tränade. När Larv spelade matcher på söndagarna var han alltid där och 

jagade sin trätobroder och fiende Daniel Welander. Han slog och hötte med 

sin käpp mot honom som för det mesta befann sig på den andra sidan 

planen. Gubbens uttryck var:"Kom du din jävel så sa ja ge däk". Han tordes 

aldrig gå till verket med sin käpp, var liksom rädd för Daniel. Det var bara 

när han hade publikens stöd, som han var karsk. Båda dessa gubbar gick 

vinter som sommar i stora läderbandage om ben och fötter, som säkert 

vägde ett kilo styck. 

forts. nästa sida

forts. från föregående sida (NR 25) 

Luffar-Andersson gick i stora stövlar och Daniel i grova skor och benläder. 

På sommaren när det var varmt hade de inga strumpor på sig. Då fick 

tåbiran flöda fritt och blandas med sommarens övriga njutbara dofter. När 

vintrarna blev för kalla eller den ved han fått eller de pinnar han samlat ihop 

i skogen var slut låg han i en spillta i Stora Onsjö om nätterna. Råttorna 

hade säkert sett till att ordna många lufthål i stugan och fått den rejält 

utvädrad. Det var säkert varmare i Onsjö stall. 

Bara en liten tid efter det han inte kunde klara sig själv längre utan hade 

blivit omhändertagen och flyttad till ålderdomshemmet dog denne särling. 

Det sades att han inte tålde vid vatten. 

NR 26 


NYBYGGET 

1861 bor här 

Anders Svensson f. 29-8 1820 Lundby d. 10-1 1895 

hust. Maja Carlsdtr. f. 1-12 1821 Larv d. 22-3 1881 

barn Johan f. 14-12 1849 Larv t.Hubo 1864 

Anders Gustaf f. 27-1 1855 Larv t.Prästg. 1879 

Lotta f. 8-5 1858 Larv t.Skara 1893 

Alfred f. 25-3 1861 Larv d. 20-1 1869 

Walfrid f. 10-11 1865 Larv t.Skara 1885 

Här bodde från 1896 och framåt 

August Andersson Lunden f. 12-6 1866 S.Lundby 

hust. Hulda Maria Johansdtr. f. 15-12 1862 Locketorp d. 1948 

barn Maria Elisabet f. 27-2 1892 Larv 

Johan Valdemar f. 14-3 1895 Larv 

f.b. Karin Sofia f. 29-3 1903 Stockholm Maria förs. 

Gustaf Ludvig Karlsson f. 2-10 1907 Wansö Söderm. län 

De flyttade i mitten på 30-talet när Lunden byggde ett nytt hus längre ner 

mot Backgården. ( nr 34 ) 

Efter fam. Lunden bodde här Jarl Holmgren 1933-38. Huset revs 1951. 

År 1958 köpte Ella och Karl-Erik Johansson tomten, vilken den gamla 

boplatsen låg på, av Gösta Ljungman på Hubo. De byggde ett nytt hus 1962. 

Karl-Erik började arbeta på Hubo 1950. Då ägdes Hubo av fröken Möller. 

Karl-Erik fortsatte sedan hos Gösta Ljungman , som köpte Hubo 1953. Han 

arbetade där fram till pensioneringen 1982. Även Ella deltog i arbetet både 

ute och inne på Hubo till och med år 1994. Ella och Karl-Erik har barnen, 

Marianne f. 21-7 1946, Sven-Erik f. 29-1 1949, Nils-Börje f. 26-9 1951, 

Katarina f. 16-12 1962, Carl-Joel f. 4-11 1966. 

Stället heter nu Björkehed. 

maj 1992

NR 27 


VITE MOSSE 

Här bodde före 1861 

Johan Johansson f. 7-11 1820 Larv d. 16-11 1892 

hust. Johanna Holmberg f. 18-2 1813 Marum d. 27-1 1889 

barn Anders Gustaf f. 11-3 1849 Larv t. Hubo Kvarn 1870 

Anna Kajsa f. 23-8 1852 Larv kvar 1900 

Johan Fredrik f. 27-1 1855 Larv d. 3-4 1871 

Maja Greta f. 23-7 1846 Larv t. Lundby 1876 

senare bodde här 

Anders Sanfrid Andersson f. 1878 Larv 

hust. Frida Matilda Andersdtr. f. 1870 Larv 

barn Karl Emil f. 1902 Larv 

Hilda Elisabeth f. 1904 Larv 

Karin Ingeborg Maria f. 1907 Larv 

från 1916 bor här 

Karl Arvid Lindelöf f. 1891 Larv 

hust. Hanna Kristina Johansson f. 1891 Tråvad 

barn. Karin, Berta, Karl Gustav, Rut, Helge, Nils och Erik 

Arrendetorpet Vitemosse, under Malmeneds rote Huvudsbo Hubo Larv. 

Ägare Fröknarna Möller. 

Karl Arvid Lindelöf med hustru Hanna Kristina arrenderade torpet fr.o.m. år 

1916. Den förutvarande arrendatorn var Sanfrid Andersson och hans hustru 

Frida, som då flyttade till Syttorp Larv. År 1924 inköptes torpet Vitemosse 

av familjen Lindelöf till ett pris av 3000:-. Köpekontraktet upprättades den 

29-12 1924. Torpet tillsammans med utbruket Larvs Hed var då åtta 

tunnland åkermark. Karl och Hanna bodde sedan under eget tak fr.o.m. den 

14-3 1925. 

Bostaden bestod av ett rum , liten farstu och ett kök. Vid entren låg en sliten 

trappsten. 

Ladugården hade plats för tre kor, en kalv och en stia med plats för en gris. 

Ovanför fanns hörännet. Karl var snickare, så småningom byggde han ut 

lagår´n, det blev både hönshus, fårkätte och ett dass. 

År 1922 byggde han ett stall med två spiltor, det blev även en loge och en 

liten snickarbod. 

Den första hästen, Ture, inköptes år 1923. det sas att med hästen ville han 

fira sin äldste sons födelse. Karl-Gustav som föddes 1922. 1926 byggde Karl 

om stugan. redan då fanns det fyra barn och det var trångt. Bakom stugan 

växte några granar, under de lummiga kronorna grävdes en grop. Han 

smidde en trefot och på denna ställdes en gryta. Detta var Hannas nya 

tvättstuga. 

År 1930 byggde Karl en ny lagård, kornas antal hade fördubblats. Det skulle 

även finnas plats för en sugga och smågrisar. (forts nästa sida)

forts från föregående sida (NR 27) 

Samma år arbetade han med den smala krokiga framfarten från allfarvägen, 

breddade och rättade ut den. Eftersom han med jämna mellanrum utökade 

åkerarealen köpte Karl ännu en häst, Tyko år 1936. 

Karl var även anlitad som snickare av bönderna runt om i byn. Han byggde 

lagårdar, stugor och uthus. Han skodde själv sina hästar och han var sin egen 

smed. I början värmde han järnet i stugans vedspis, innan han köpte en ässja. 

Han lagade familjens skor och han var även anlitad som frisör. Han var med 

ett modernt namn en "allroundare". För att hinna med allt detta var det 

Hanna och barnen som fick sköta om det hemmavid, sådd, skörd och 

djurens dagliga tillsyn. Hanna sådde sitt lin, vävde lärft och mattor, hon 

klippte fåren, spann och stickade och sydde åt den ständigt växande 

familjen. Vilket i sin tur tog hennes liv. Hon dog i barnsäng den 8-3 1934. 

Efterlämnade make och sju barn, endast 43 år gammal. 

Karl Lindelöf fortsatte bygga ut, han köpte mera mark, grävde djupare brunn 

och köpte mjölkmaskiner till det växande koantalet. Men hans hälsa började 

vackla och den 21-6 1954 avled han, 63 år gammal. Gården övertogs då av 

hans näst äldste son Helge och hans hustru Dagmar. Markarealen var då 30 

tunnland. 

Källor: Karl-Gustaf Lindelöf, Helge Lindelöf, Berta Asklund född Lindelöf. 

Nedskrivet av Elisabet Asklund. 

NR 28 


PERSTORP 

Här bodde torparen 

Carl Hansson Björk f. 13-12 1829 Larv 

hust. Brita Stina Andersdtr. f. 7-5 1833 Floby 

barn. Johan Alfred f. 1860 Klas Albert f. 1861 

Anna Sofia f. 1865 Anders Henrik f. 1867 

Familjen flyttade till USA 1868. 

1869 inflyttade från Kärrgärdet torparen 

Anders Andersson f. 17-9 1831 Bitterna d. 28-9 1918 

hust. Kristina Johansdtr. f. 15-1 1830 Härlunda d. 17-9 

1916 

1924-25 bodde här Oskar Karlsson med familj 

1925-31 bodde här Frans Ludvig Gustavsson med familj 

1931-38 bodde här Axel Valentin Lätt med familj 

Torpet står i kyrkeböckerna först under Snickaregården Malmeneds rote, 

men är senare under Hubo. 

maj 1992

NR 29 

TORP UNDER KAGGÅRDEN LARV LARVS ROTE 

LILJESTRANDS 

1869 inflyttade från Erik Persgården Längjum 

Anders Lilja f. 11-4 1816 Algutstorp d. 20-2 1910 

Gift 1-1 1859 med 

Kajsa Andersdtr. f. 25-8 1824 Längjum d. 17-6 1906 

dtr. Anna Lotta f. 31-12 1852 Larv t. Tråvad 1871 

son Erland f. 5-11 1867 Larv t. Göteborg 1887 

omkring 1904 inflyttade 

Erland Liljestrand f. 5-11 1867 Larv d. 19-6 1907 

hust. Helga Olivia Johansdtr. f. 12-5 1872 Bjurum t. Larv 1937 

barn. David Natanael f. 21-1 1907 Larv t. Vara 1928 

f.barn Åke Natanael f. 1917 Längjum d. 1937 

Helgas mor 

Kristina Nilsson f. Särnblad f. 1832 Bjurum d. 1930 

Här bodde Erland och Helga Liljestrand. Liljestrand kom från Stockholm 

och han var en skicklig möbelsnickare. En mycket vacker matsalsmöbel i ek 

finns hos Hans och Karin Andersson i Onsjö, som Liljestrand gjorde till 

Hans morfarsfar på 1880-talet. Man kan förvåna sig över ett så fint hantverk 

med de verktyg som då stod till buds. 

Hans hustru Helga gick i bygden och hjälpte till där så kunde behövas. Hon 

flyttade senare fram till en stuga vid kyrkan, som nu ägs av Evert Björndahl. 

Marken som ägdes av Karl-Anders Lundmark, arrenderades av Arnold 

Holmgren i början på 40-talet. Han köpte den sedan en bit in på 50-talet. 

Arnold byggde sig ett hus 1941 och han bodde här till sin död. Arnold var en 

skicklig dikesgrävare och det berättas att ingen kunde gräva så många meter 

diken på en dag som han, men så grävde han också så smalt i botten att det 

var med nöd och näppe man fick ner rören. Rörläggaren var inte alla gånger 

så glad över detta. Arnold var också en mycket ivrig jägare och en skicklig 

skytt. 

maj 1992

NR 30 

TORP UNDER KAGGÅRDEN LARVS ROTE 

BORGHEM 

Här bor 1868 

Anders Pettersson Borg f. 13-2 1826 Falköping 

vigd 21-2 1868 med 

Johanna Andersdtr. f. 1-2 1825 Larv 

barn Lotta f. 19-4 1858 Larv d. 31-3 1869 

1911 inflyttade från Oxhagen 

Anders Petter Magnusson f. 13-9 1839 Edsvära 

hust. Maria Lena Hammarstrand f. 26-4 1843 Odensåker 

barn Karl Albert f. 4-3 1867 Larv t.USA 1886 

Augusta Emilia f. 14-2 1872 Larv t.USA 1889 

Gustaf Wilhelm f. 30-9 1874 Larv t.USA 1892 

Hilda Josefina f. 6-7 1877 Larv t. Hudene 1917 

Hjalmar Leonard f. 17-4 1880 Larv 

Magnus Joel f. 26-5 1883 Larv 

Otto Rudolf f. 27-3 1886 Larv d. 12-1 1887 

Elin Maria f. 18-4 1888 Larv 

Anders Petter Magnusson och hans hustru Magdalena Hammarstrand som 

varit torpare på Oxhagen under Sjötorp flyttade hit 1911. De odlade här 

jorden och hade några kor och någon gris. Barnbarnet Göran ( i Oxhagen ) 

kom till sina farföräldrar i skolåldern och stannade här tills farmodern dog 

1929 då farfar och Göran flyttade tillbaka till Oxhagen. Djuren var 

fortfarande kvar några år men huset stod tomt. Anders Petter dog 1932. 

Anders Petters båda barn Joel och Hilda sålde stället 1931 till Nils och 

Signe Brink, som hade kvar stället till 1950. Sonen Gunnar köpte huset och 

därefter var det ett flertal hyresgäster som bodde här längre eller kortare tid. 

1977 revs huset och ett nytt byggdes genast upp på samma plats och 

Gunnars dotter Eva med make Erik Johansson övertog stället. 

NR 31 

BACKSTUGA UNDER KAGGÅRDEN LARVS ROTE 

LUNNAVADSBACKEN (LARVS HED) 

Här inflyttade 1872 från Per Gunnarsgården Valeberg 

Johannes Johansson f. 9-11 1819 Vinköl d. 16-9 1903 

hust.1. Brita Svensdtr. f. 15-1 1822 Bitterna d. 10-7 1892 

hust.2. Johanna Lundberg f. 24-4 1840 Sävared d. 11-5 1897 

Johannes Johansson kallades "Lunnavadingen" troligen för att han bodde på 

Lunnavadet, Valeberg 1857-1862. 

maj 1992

NR 32 

TORP UNDER PRÄSTGÅRDEN LARVS ROTE 

KÄRRGÄRDET 

Här bodde 1900 

Johannes Andersson f. 1844 Larv d. 1900-1910 

hust. Lotta Svensdotter f. 1853 Larv 

barn Augusta Signe f. 1893 Larv 

Gottfrid f. 1898 Larv 

Lotta och Gottfrid flyttade till Nordledet 

Hit inflyttade från Rydsåsa, Ryd 1913 

Anders-Gustaf Sandgren f. 19-7 1875 Längjum 

hust. Selma Augusta Gustafsdtr. f. 1-7 1871 Larv 

barn Edit Maria Ingeborg f. 21-9 1901 Edsvära 

Ester Axelina Elisabeth f. 19-2 1904 Larv 

Nils Gustaf Gerhard f. 1-4 1908 Larv 

Anders Helge Valdemar f. 11-10 1910 Larv 

De flyttade till Uvered 1920 

1921 inflyttade Johan August Bernhard Nyblom född 18-6 1891 i 

Torbjörntorp 

Kopia på torpkontraktet se nästa blad. 

Ellen och Bernhard Nyblom kom från Floby till Larv 1921 där Nyblom blev 

torpare under Prästgården. Där hade han att göra två dagsverken i veckan. 

För övrigt gjorde han liksom Gustav Lindgren, som bodde i torpet bredvid, 

långa dagsverken från ½ 8 - ½ 8 varje dag, även lördag. Fria 

lördagseftermiddagar blev det först på 40-talet. Torpet på 8 tunnland fodrade 

givetvis också sin arbetsinsats, där även de tre barnen fick hjälpa till. 

Arbetsdagarna var långa, men ändå orkade han tillsammans med sin 

arbetskompis Lindgren cykla hem på den 1 ½ tim. långa middagsrasten. 

Bernhard Nyblom var en stark och rask arbetare, som ville att arbetet skulle 

gå undan. Ibland hade han kanske lite för bråttom. Han var som sagt inte 

rädd för att hugga i och han var heller inte rädd för nymodigheter. Han lärde 

sig t.ex. att köra traktor när hästarna började bli överflödiga. 

Det berättas att både Lindgren och Nyblom kunde muttra över sin 

arbetsgivare, Linus Jakobsson, och sitt arbete ibland, men om någon 

utomstående kom med kritik, då var de båda mycket lojala mot prästgården 

och dess invånare. 

Efter pensioneringen flyttade Ellen och Bernhard till en pensionärslägenhet i 

Larv. Ellen sörjde mycket över att behöva flytta från sitt ställe och från sina 

djur. Hon gick bort efter något år medan Bernhard levde ytterligare ett par 

år. Huset på Kärrgärdet finns kvar och det har bytt ägare några gånger. 

maj 1992

NR 33 

TORP UNDER PRÄSTGÅRDEN LARVS ROTE 

NYBYGGET 

Här bodde ett flertal olika torpare under slutet av 1800-talet 

Troligen var det två ställen. 

August Andersson 1882- 1883 

Karl Peter Nord 1884- 1886 

August Andersson 1886- 1887 

Alfred Larsson 1888- 1890 

Gustaf Svensson 1889- 1890 

Bodde här 1868-1910 

Sven Ericsson f. 7-5 1838 Längjum d. 1915 

vigd den 28-1 1866 med 

Johanna Johansdtr. f. 21-7 1839 Vånga d. 1919 

barn Ada Sofia f. 11-4 1873 Larv t. Göteborg 1896 

Tilda Lovisa f. 4-1 1870 Larv 

Johan Emil f. 4-4 1877 Larv 

År 1920 bor svärsonen och dottern här 

Anders Johan Andersson f. 1869 Grimmared (P) d. 1926 

hust. Tilda Lovisa Svensson f. 4-1 1870 Larv d. 1926 

barn Elsa Viktoria f. 1911 Larv t.Göteborg 1927 

Gustav Adolf Lindgren kom från Sjötorp 1926 och han var slaktare, men 

blev nu torpare under Prästgården, med skyldighet att göra två dagsverken i 

veckan. Övriga dagar arbetade han för lön. Jämsides skötte han och hans fru 

de 9 tunnland som hörde till torpet. Han hjälpte också gärna till när julgrisen 

skulle slaktas eller i övrigt när sådan hjälp behövdes. Det var säkert ett 

strävsamt liv. Arbetstiden var från ½ 8 - ½ 8 även lördagar. 

Man hade dock 1 ½ tim. rast mitt på dagen, men då cyklade Lindgren och 

Nyblom, som bodde i torpet bredvid Lindgren, hem tillsammans för att äta 

middag. Där behövdes minsann ingen motionsrunda efter arbetstidens slut. 

Gustav Lindgren friköpte sitt torp 1939, men arbetade kvar i Prästgården till 

sin pensionering. Lindgren var en mycket självständig person och ansågs av 

många som lite barsk, men han var också en glad och gemytlig man som 

hade många vänner. Ende sonen Åke har övertagit huset och lagt ned 

mycken möda både på renovering av huset och arbete i trädgården. 

maj 1992

NR 34 

HUS UNDER STORA ONSJÖ KULLA ROTE 

NYBYGGET 

Detta hus kallades också Nybygget. August Lunden byggde det omkring 

1915. Han var postbärare och hans måg Gustav Karlsson ( se nr 37 ) övertog 

sysslan efter honom. Hans hustru ( moster Hulda kallad ) levde som änka 

många år efter sin make. Efter Huldas död 1949 bodde Ella och Karl-Erik 

Johansson här i 14 år. Nu är huset endast sommarstuga. 

NR 35 

GÅRD PÅ ONSJÖS ÄGOR 

STENBACKEN 

Här inflyttade 1902 skomakaren 

Sven August Svensson f. 1850 Larv d. 9-3 1917 

hust. Maja Stina Svensdtr. f. 1848 Larv t. USA 1923 

dott. Ester Olivia f. 1889 Larv t. Ledsjö 1920 

f.barn Gustaf Adolf Folke f. 1904 Adolf Fredrik Stockholm 

t. USA 1921 

Senare bodde här två systrar till Anders Pettersson i Staragården. 

Emma Kristina f. 16-12 1870 Vånga d. 1949 

Märta f. 26-7 1876 Längjum 

Här bodde en skomakare enligt uppgift släkt med Brandins i Slättås. På 

senare tid bodde Anders Pettersson här tillsammans med sin systrar Emma 

och Märta. Han flyttade dock till Frälsegården och Emma och Märta bodde 

kvar. Anders Pettersson körde lastbil. Han körde ofta till Göteborg och där 

fann han sin fru Alice som hade manufakturaffär. På detta ställe fanns också 

en liten ladugård med några djur, som Emma och Märta livnärde sig på. Det 

fanns också lite jord till stället. Husen rev Anders Pettersson efter sina 

systrars död. Av husen är endast hönshuset kvar. 

Postmästare Holm hade ett hus också här på platsen, men detta hus flyttade 

han fram till kyrkan ( nuvarande Björndahls ) när han blev postmästare. 

Postmästare Holm var känd som en hård och barsk man, som höll ordning 

på post och postkunder. Marken ägs numera av Evert Björndahl, som köpte 

av Anders Pettersson på 60-talet. Av resterna från husgrunden kan man se 

att boningshuset hade byggts mitt inne i den domarring som finns här. 

Husen förgår men domarringar består. Den fridlysta björken växer också 

här. Den fridlystes 1909 och var imponerande redan då. 

maj 1992

NR 36 

TORP UNDER STORA ONSJÖ KULLA ROTE 

HURRSABACKEN 

Här inflyttade 1879 från Lassagården 

August Svensson f. 19-6 1847 Larv 

hust. Inga Kajsa Andersdtr. f. 16-11 1850 Lundby 

barn Fredrika f. 24-10 1874 Längjum till Längjum 1890 

Ida f. 7-10 1879 Larv till Prästgården 1895 

Märta Helena f. 15-7 1884 Larv till Malmened 1903 

Karl Magnus f. 4-7 1893 Larv d. 8-7 1893 

f.barn Greta Viktoria f. 30-7 1901 Göteborg 

August, Inga Kajsa och Greta Viktoria flyttade 1910 till ett torp under 

Bäckagården (nr 10). 

Dottern Märta var anställd i en blomsteraffär i Stockholm, hon levde 1960. 

Dottern Ida var gift med en trädgårdsmästare vid Hjo. 

Det har troligen varit två torp på denna plats. 

NR 37 


FLÖCKE 

Flöcke var torp under Onsjö. Gustav Karlsson som kom från Hagen 1918 

bodde här och var gift med Mia. Gustav Karlsson var postkörare i många, 

många år och många äldre minns hans cykel med sin stora postväska, som 

han körde i alla väder. På sommaren i varmt solsken gick det säkert lätt, 

men posten skulle ju också fram när snön yrde och det var höga drivor och 

när termometern föll åtskilliga grader under noll. Sysslan som postkörare 

övertogs 1958 av hans svärson Karl-Arvid Lide'n. 

maj 1992

NR 38 


TRÄDGÅRDSHÖRNET (FLÖCKETORPET) 

Hit inflyttade 1888 från Prästgården Larv 

August Andersson f. 7-7 1860 Längjum 

hust. Anna Emilia Andersdtr. f. 5-6 1864 Önum 

barn Anders Johan f. 1-11 1886 Önum 

Ellen Fredrika f. 3-6 1889 Larv 

Agda Emilia f. 20-9 1891 Larv 

Aron Severus f. 22-10 1893 Larv 

Gustaf Oskar f. 31-12 1895 Larv 

Anna Olivia f. 12-6 1899 Larv 

Nils August Simon f. 3-7 1902 Larv 

Samtliga flyttade 1902 till Olof Svensgården Karlsberg 

Trädgårdshörnet kallas idag denna plats av jaktlaget, som jagar rådjur här 

om hösten. Numera syns inget av den trädgård, som det fanns rester av för 

inte så många år sedan. Här är nu enbart åkermark. 

NR 39 

BACKSTUGA UNDER ST. ONSJÖ KULLA ROTE 

LINDGRENS 

1915 inflyttade från Hedatorpet under Hubo 

snickare Johan August Lindgren f. 2-9 1856 Kyrkefalla 

hust. Hanna Matilda Svensdtr. f. 5-10 1875 Larv 

barn. Ester Matilda f. 8-6 1899 Larv 

Willis Margit f. 22-1 1906 Larv 

Den lilla stugan som nu ägs av Inger Sjöberg, Nossebro igger vackert i 

skogsbrynet. Siste inneboende var August indgren. Han var rättare på Hubo, 

men blev på senare tid svinskötare på mejeriet. Han uppnådde hög ålder och 

många kommer ihåg hur han var ute och cyklade även på mycket gamla da'r. 

Han var gift två gånger och hans sista hustru Hanna, som var en mycket 

gladlynt och fin människa, var ofta ute och hjälpte till vid de stora tvättar 

som förtogs vår och höst. Otaliga är de "lakesjå" där Hanna var med och 

skrubbade och klappade de stora högar med hemvävda lakan och örngott, 

handdukar och dukar som skulle lakas. Hannas händer och fingrar var 

ordentligt skrynkliga efter att ha varit i varmt såpvatten en hel dag. 

August Lindgren genomgick Österängs rättareskola och han var i 23 år 

rättare på Hubo. Han dog 21-2 1947. 

maj 1992

NR 40 

TORP UNDER LASSAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

Namn okänt. Torpet låg ungefär där vägen nu går fram vid Solgläntan där 

Valter Gidstedt bor. 

1861 bor här torparen 

Sven Johansson f. 21-3 1827 Larv d. 9-5 1873 

vigd den 25-11 1859 med 

Johanna Johansdtr. f. 24-10 1834 Larv 

barn: Hilma Augusta f. 10-12 1860 Larv t.Stommen Edum 1891 

Tilda Sofia f. 26-9 1863 Larv 

Johan Henning f. 9-6 1867 Larv t.Bäckagården 1884 

Johanna Olivia f. 29-7 1870 Larv t. Västerås 1892 

Johanna och Tilda flyttade till Lassag. Habo (nr 6) 1896. Hilma Augusta 

blev gift 21-2 1891 med soldaten August Brandt. 

NR 41 

TORP UNDER STORA KNAPETORP KARLSBERGS ROTE 

BASSAMOSSEN 

Inflyttade 1871 från Olof Svensg Karlsberg 

Gustav Andreasson Östberg f. 15-1 1838 Larv 

gift 25-12 1867 med 

Stina Greta Johansdotter f. 2-9 1821 Skölvene d. 27-1 1884 

hennes dotter 

Tilda Maria f. 17-9 1861 Larv t. USA 1883 

omgift 31-12 1884 med 

Johanna Svensdtr. f. 28-3 1833 Längjum d. 6-4 1898 

omgift 29-12 1899 med 

Lotta Jansdtr. Wass f. 9-8 1850 Bitterna 

hennes barn 

Gustav Valentin f. 10-2 1884 Larv flytt. t. Längjum 1900 

Hulda Matilda f. 13-6 1886 Larv flytt. t. Längjum 1900 

Gustav och Lotta flyttade 1901 till Hedatorpet under Hubo. 

maj 1992

NR 42 

TORP UNDER OLOF SVENSGÅRDEN KARLSBERGS ROTE 

ALMAS 

Inflyttade 1870 från Hagen 

Anders Andersson f. 17-2 1828 Larv d. 6-3 1918 

hust. Anna Stina Kristiansdtr. f.13-2 1831 Lundby d.5-7 1878 

barn Karl Alfred f. 26-2 1854 Lundby 

Johan Ludvig f. 16-8 1856 Lundby 

Hilma f. 26-7 1859 Lundby flytt. USA 1888 

Tullia f. 10-2 1862 Lundby 

Emil f. 26-4 1865 Lundby d. 1871 

Ida f. 9-11 1868 Lundby flytt. Längjum 1885 

Alma f. 19-12 1872 Larv 

I skogen strax innanför trädgårdshörnet ( nr 38 ) syns resterna efter en 

boplats, några stenar, en grop efter en jordkällare. Här bodde "Alma i vä'rt". 

Varför hon kallades så har vi inte kunnat få fatt på. Alma kom som jungfru 

till Aron Olsson på Ängabo 1920. Hon var där i många år och flyttade 1930 

till Prinshaga i Jultorp. Hon dog sedan på ålderdomshemmet i Längjum. 

maj 1992

NR 43 

STARAGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

Anders Petterssons far inflyttade 1888 från Ödegården Längjum till 

Staragården. Anders ägde gården till 1946. Han hade gården utarrenderad. 

Anders far och mor hette Johan Peter Petersson och Anna Lisa Andersdotter. 

1931 kom som arrendatorer Ester och Frans Lindelöf från Längjum med de 

tre barnen Karl-Oskar, Signe och Margit. Anders Pettersson hade ett rum i 

stugan, så utrymmet för familjen Lindelöf blev inte så stort, även om Anders 

mest vistades hos sina systrar på Stenbacken. (se nr 35) 

Dottern Signe som var sex år när de flyttade till Staragården har ett svagt 

minne av att hon fick åka i lastbilen som fraktade djuren. Det var 

naturligtvis spännande att komma till ett helt nytt hem. 

Arrendet för de 30 tunnlanden var 900 kronor per år och det var en mycket 

stor summa under de svåra åren i början på 1930-talet. Signe minns att de 

fick knappt 100 kr för en kviga av en uppköpare som kom till gården. 

Anders Pettersson ville trots det ganska snart höja arrendet, men då tyckte 

pappa Frans att i så fall måste husen repareras, men det blev aldrig gjort så 

arrendet kom att förbli 900 kronor under de 15 år som Lindelöfs bodde kvar. 

Signe berättar att de under andra världskriget fick en mjölklikvid på 900 

kronor för en månad, så arrendesumman blev de sista åren mera förmånlig. 

Som på de flesta ställen var man i stort sett självförsörjande. Man hade får, 

grisar, höns, 7-8 kor och 2 hästar. Frans var mycket intresserad av hästar, så 

ibland kunde det finnas flera 

De tre barnen fick tidigt hjälpa till. Att leda korna den långa vägen till 

"hederna" morgon och kväll var deras uppgift. När de blev äldre fick de vara 

med vid tröskningen. Sköta säckarna och ta bort agnarna. Far matade 

tröskverket och mor gick i sädesladan. 

Dottern Margit minns att det nog fanns elektricitet, men vid tröskningen 

användes en tredskande bensinmotor, som Frans hade tillsammans med sin 

bror Karl från Vite mosse (se nr 27). Det hördes nog en del hårda ord de 

gånger motorn inte var samarbetsvillig. 

När någon i granngårdarna behövde hjälp var det ofta Karl-Oskar som fick 

rycka in. Tvättade gjorde man i brygghuset, som hade jordgolv och inte 

kunde användas på vintern. I vävstolen vävdes mattor och även handdukar. 

När det var dags att gå till skolan fick man gå den s.k. kyrkstigen. Det var 

inte så långt till skolan, som många andra kunde ha. Både kyrkan och skolan 

kunde ses från gården. 

1946 flyttade familjen till Fårhaga i Vedum. Husen, som vid det laget var 

ganska fallfärdiga, revs och jorden såldes och delades mellan Karl Lindelöf, 

Vite mosse och Anders Johansson, Frälsegården. 

På platsen där gårdshuset låg har byggts två nya villor, som bebos av Håkan 

och Marianne Johansson och Birgit och Ove Johansson. Håkan och Birgit är 

barn till Sara och Anders Johansson Frälsegården. (se nr 52) 

maj 1995

NR 44 

BÄCKAGÅRDEN 1² MALMENEDS ROTE 

Här bodde 1860 Anders Olofsson f.1810 och Christina Jakobsdotter f.1822. 

De fick barnen Anna Maja, Inga Kajsa, Anders Johan, Svante, Karl Fredrik, 

Klas Erland och Gustaf Emil. Anders dog 1886. 1915 bor modern Christina 

och sonen Gustaf Emil kvar här. 

Berättelse om Bäckagården 1² i Malmeneds rote. 1² ägdes av Emil 

Andersson, som var en föregångsman beträffande jordbruk. Han täckdikade 

gården tidigt och hade efter dåtidens mått högavkastande kor. Emil utövade 

också travsport. Han hade en riktig springare. Det var på vintern, som 

tävlingarna då bedrevs på isbanor. Emil var dock ingen vän av sin häst, så 

när han kom hem skrek han ett högt "ptrooo", så drängarna vaknade och tog 

emot hästen. Han bet nämligen Emil om han kom åt. 

Emil Andersson sålde gården efter första världskriget och fick förmodligen 

bra betalt. 

Birger Karlsson, som köparen hette, klarade inte ekonomin mer än två år, så 

var det konkurs. Det var en tragedi för familjen, man hustru och 5 barn, alla 

små. Detta är ju sådant som berättats för mig. 

Efter Birger Karlsson köpte John Karlsson gården 1922. Det var en familj på 

4 personer. De två barnen var i våran ålder. Emma, som frun hette, var en 

mycket kraftig kvinna. Jag minns vid ett tillfälle efter ett julkalas att vi 

skulle dra henne på en kälke. Faster Emma, som vi kallade henne, vägde vid 

den tiden 115 kg, så vi hade svårt att orka med lasset, vilket gladde henne 

storligen. Hon var mycket gladlynt. 

Vid ett annat tillfälle, då det var julgransplundring. Efter lekar och dans, 

skulle också granen ut. Pojkarna drog i rotändan och flickorna försökte hålla 

kvar granen med hjälp av faster Emma. Men granen skulle ut. Då kom 

farbror John till hjälp. Faster tog då tag i sänggaveln, men den åkte också 

med granen ut. Till mångas glädje över var faster och farbror skulle ligga till 

natten. Ja, detta var en händelse av många. Åren gick och gården 

utarrenderades på 50-talet till Lennart och Ruth Hennersten, innan dottern 

Gunhild kom hem och blev bonde. Hon driver fortfarande jordbruket. Sonen 

Nils drev droskrörelse. Dels hemma och senare i Tråvad. Han gick bort inte 

så gammal. 

Evert Gidstedt. 

maj 1995

NR 45 

BÄCKAGÅRDEN 1³ MALMENEDS ROTE 

1860 ägdes Bäckagården av Sven Svensson och Maria Nilsson. De flyttade 

1865 till N. Åsarp. Samma år inflyttade från Härlunda Lars Mattson f. 1820 

och hustrun Inga Maja Johansdotter f. 1828. De flyttade 1870 till Slättås 

Knutsgården (se nr 14 Slättås). Då inflyttade från Norra Vånga Lars Gustaf 

Andersson f.1832 och Inga Lena Jan-Pettersdotter f.1844 samt barnen 

Anders Fredrik, Johan Herman, Ida Kristina, Karl Erland, Agda Emilia, 

Gunnar Leonard och Gustaf Vilhard. De flyttade 1882 till Lars-Persgården 

Slättås för att året efter flytta till USA. 1882 köptes gården av Anders Gustaf 

Karlsson f.1854 och hustrun Emma Kristina Johansdotter f.1854. 

Malmened Bäckagården 1³ köptes av farfar och farmor 1882. De var båda 

födda i N.Vånga 1854. I N.Vånga hade de också börjat sin bana vid 

jordbruk. De hade innan de kom till Larv fått 3 pojkar. De 2 gick bort som 

barn. Sedan föddes 7 barn i Larv. Den yngste 1 juli 1896. 

Barnen, som levde hette Edvard, Gideon, Elna, Anna, Torsten, Sven, Judit 

och Tion. Farbror Sven fick inte växa upp i syskonskaran, utan fick sin 

uppväxt i farmors hem Höga i N.Vånga. Det var väl så att 

levnadsförhållandena inte var de allra bästa i den stora skaran barn. Det var 

med vemod man fick höra farbror Sven berätta om att han inte fick växa upp 

ihop med sina syskon. Han var säkert omhuldad där han var, men det var 

inte hemma. När han talade om detta ville hans ögon tåras. Det ger mången 

eftertanke. 

1912 delades gården. Min far Gideon köpte den del som hette Frälsegården. 

(Jon Andersgården) 

1913 gick farfar bort. Han var på väg till Skara, men dog vid järnvägen i 

Tråvad. Farfar deltog inte mycket i arbetet. Han gick klädd i kravatt, som det 

kallades. Hans storhet påverkade givetvis ekonomin och han kom därmed på 

obestånd. För att rädda så mycket som möjligt togs en förteckning fram över 

farmors hemgift (se bilaga) och gården skrevs så på farmor. Detta hade 

givetvis hänt medan farfar levde. 

När farfar var död kom farbror Edvard hem från Höga, där han varit dräng. 

Edvard kom att sätta sin prägel på mångt och mycket, Han kunde t.ex., när 

posten kom, ta båda tidningarna läsa den ena och lägga sig på den andra för 

att faster Anna, som också arbetade på gården, inte skulle kunna läsa först. 

Han ville också gärna jämföra de här gårdarna (Bäckag. och Frälseg.) och då 

var ju Bäckagården en riktig "pisshåla", sa han alltid. Farmor var ägare till 

sin död dagarna före jul 1934. Då hade jag redan kommit som dräng den 24 

okt. 1934. 

Syskonen Anna och Edvard köpte gården 1935 och hade jordbruket till 

1951, då Vera och jag arrenderade gården till 1969, då vi köpte den. Vi hade 

glädjen att få 3 barn. Lilian 1952, Anders 1955 och Lars 1958. 

Livet på gården har givetvis varit växlande. Under faster och farbrors tid var 

vi för det mesta 2 drängar. Vera och jag hade också drängar medan barnen 

var små. Boye Berner var den siste och kom när Lars var liten. Han blev 

våra och andra barns gunstling och är så än idag. 

Om man går tillbaka i tiden tänker jag på en episod faster Anna berättade. 

De hade tvättat och varit vid bäcken och sköljt. "Bengta Kajsa" hade då 

blivit våt om en fot. Vilken fot är i våter om Kajsa frågar faster. Den som

vetter åta Längjum blev svaret. Samma Kajsa hade födelsedag första 

söndagen i "årvänta" (advent) oavsett datum. 

Gården ägs nu av våran son Anders och hans hustru Elisabeth. De köpte 

1984 och har i år (1994) även köpt Frälsegården. (se nr 47) 

Evert Gidstedt 

NR 46 

FRÄLSEGÅRDEN 5³ MALMENEDS ROTE 

Far köpte fastigheten av sin far 1912. Den var då obebyggd. Det första som 

då hände var att bygga en bostad som inreddes med 1 rum och kök. Barnen 

kom sedan i tät följd. Harry 1912, Stina 1914, Lilly 1916, Gertrud 1917, 

Evert 1919, Clas-Ivan 1921 och Valter 1923. 7 barn på 11 år. Alla var 

inrymda i detta bostadsutrymme, så nog var det trångt om platserna. Det var 

säkerligen en del bekymmer. Far var inkallad under första världskriget. Hur 

länge vet jag ej, men mor var ju själv hemma med 4 barn. Ekonomin var 

heller inte den bästa. 

När vi växte upp hände det att mor hade hjälp med barnen. Edla hette en 

flicka, mycket omtyckt. Edlas mor var "Ellen i Dreven" (se nr 18 Slättås 

rote). Jag minns också Axel, "Bartas" son (se nr 7). Han var också omtyckt. 

Jag ville gärna sitta i hans knä. När jag var vuxen träffades vi i Herrljunga 

på en dans. Axel frågade då om jag inte nu skulle sitta i hans knä. 

Far deltog aktivt i det kommunala arbetet. Han satt i fullmäktige från det 

infördes 1919 tills Larv upphörde som självständig kommun 1952. Även till 

kyrkan var han knuten bl.a. som kyrkvärd i många år. Det var inte alltid så 

roligt att vara mor och barn med far så mycket borta. 

Tiden gick och en ny generation tog vid. 1948 arrenderade Harry och hans 

hustru Svea gården för att senare köpa den. Harry och Svea fick tre barn. 

Roger, Dahn och Ragnhild. Roger förolyckades i skogen 1973 endast 24 år 

gammal. 

Harry och Svea slutade med jordbruk 1979, då vår son Anders arrenderade 

och han har i år köpt gården hemmavid och sålt husen till Ove och Birgit 

Johansson. 

Evert Gidstedt. 

maj 1995

NR 47 

LASSAGÅRDEN 2:4 MALMENEDS ROTE 

Malmened 2:4 heter den plats på jorden varifrån jag har mina första minnen. 

De rör sig om stenmurar, vatten och djur. Stenmurar, därför att vägen mot 

skogen var kantad på båda sidor av sten, murar som farfar omsorgsfullt 

underhöll varje år. Vatten, därför att bäcken som rann nedanför husen var 

lockande, spännande och behaglig att gå i om sommaren. Djur, därför att 

dom finns överallt. 

Vattnet var det kanske något särskilt med. Mitt allra första minne är nog från 

tvätten med stora rykande kar i brygghuset följt av sköljning på bryggan nere 

vid bäcken. 

Vid en sådan stortvätt höll jag förresten på att drunkna. Pappa hade dämt 

upp bäcken och jag stod bakom moster och faster som bearbetade tvätten 

med stora klappträn på bryggan. Jag damp i och följde med strömmen under 

bryggan. Moster fick se mig när jag flöt upp på framsidan och drog upp mig. 

Som tur var i tid! 

Ett annat arbete jag minns tidigt var när de vuxna rev potatis för att få fram 

potatismjöl. Också det minnet har med vatten att göra. Det gick åt så 

mycket. Potatismassan fick sjunka till botten för att det prima mjölet skulle 

fällas ut. 

Det var ofta mörkt. Pappa och farfar arbetade gärna sent på kvällen, dom var 

kvällspigga. På hösten och vintern hade de en fotogenlampa med sig för att 

lysa upp. När dom gick förbi fönstret till mitt rum blev det ett rörligt ljus- 

och skuggspel på väggen. Det var spännande! 

Elektricitet fick vi först 1940. 

Ibland blev jag rädd för mörkret. Det var ofta förknippat med vad som i min 

fantasi kunde ske vid "Knaggen". Knaggen var en sten, halvvägs genom 

skogen till Kolöjorna. Långt före jag någonsin sett Knaggen var jag rädd för 

stenen. Det hängde kvar långt upp i tonåren, då jag ofta sprang förbi när jag 

tränade, nästan alltid med ett visst obehag. 

Annars tror jag att jag alltid upplevde naturen runt omkring som vänlig och 

"hemma". 

Djur, ja det fanns! Farfar lärde sig aldrig mjölka. Det var fruntimmersgöra. 

Nästa generation, pappa, mjölkade men han befattade sig inte med hönsen! 

Det var antagligen fruntimmersgöra i den generationen. Utom förstås när 

nån skulle nackas! När jag var bonde köpte vi ägg! 

Grannen Herman, körde mjölk till mejeriet i Larv. Vi låg i början av turen. 

Det var ett elände för alla var ju kvällsmänniskor och alltså slöa om 

morgonen. Var det inte färdigmjölkat när Herman kom blev han arg! Det var 

inte riktigt fint att vara morgontrött! 

Farfar byggde stenmurar som sagt! Han tyckte om att gå i skogen och var 

nog inte någon vidare bonde egentligen. Men han var bra på att hitta svamp! 

En gång dröjde han mycket länge på kvällen. Farmor trodde att han gjort sig 

illa och bådade upp alla för att gå ut och leta. Då kom han cyklande, barbent 

i kalsongerna. Byxorna låg på pakethållaren, han hade knutit om kring benen 

med snören och fyllt byxorna med kantareller. 

Jag minns när tyskarna gick in i Polen. Det var skördetid, alla kom in för att 

äta. Före nyheterna på radio var det en lång räcka meddelanden till svenska 

forts nästa sida.

forts från föregående sida 

fartyg. Jag var liten, bara fyra år, förstod naturligtvis inte vad som hände, 

men jag kände att något ändå var på gång. De vuxna var så allvarliga. 

Strödda bilder som kanske ger lite av livet runt 1940. Med den första cykeln, 

en begagnad renoverad damcykel, blev horisonten genast vidare. 

Kvänum sommaren 1994 

Anders Nilsson 

NR 48 


Bäcken 

Gården ägdes 1860 av Sven Persson och hustrun Annika Andersdotter. 

Hustrun avled 1863 och gården övertogs 1861 av sonen Per Svensson. Per 

gifte sig 1869 med Annika Pehrsdotter från Bitterna. De hade en dotter 

Tullia Sofia. Annika dog 1896. Per hade en hushållerska, Lotta 

Johansdotter. Per slutade med jordbruket 1906 då Karl och Adelia Vinge 

övertog gården. 

Per och Lotta flyttade in i den lilla röda stuga, som fortfarande ligger en bit 

bakom huvudbyggnaden. Där bodde de tills de gick bort på 30-talet. 

Gården ligger mycket vackert intill ett litet vattendrag som rinner ut i 

Larvaån strax nedanför gården. Karl Vinge kom från Vedum och Adelia var 

född i Trävattna. De fick barnen Stina, Anders, Sven och Folke. Anders och 

Sven flyttade hemifrån omkring 1940. Stina bodde kvar hos sina föräldrar 

men flyttade senare till Karlsberg. Folke gifte sig med Elin f. Svensson, som 

kom från Längjum. De övertog Bäcken 1946 och då flyttade Karl och 

Adelia till den lilla stugan. Karl dog 1950 och Adelia 1958. 

Folke och Elin brukade gården på ca 66 tnl., varav 20 var åker, i över 40 år. 

Man kan säja att de var genuina, idoga småbrukare, som sällan eller aldrig 

klagade. Folke var ivrig jägare och gick gärna ut med bössan. Elin var glad, 

öppen och utåtriktad. De fick en dotter, Birgitta född 1949 och numera 

bosatt i Sjuntorp. 

Elin gick bort 1987 och Folke 1991. Birgitta är ägare av gården, men har 

den utarrenderad till en kusin, Staffan Vinge. Huset är uthyrt till Inger 

Lindberg som är en stor trädgårdsälskare, vilket man kan se om man har 

vägarna förbi. 

maj 1995

NR 49 

LASSAGÅRDEN 2:3 (JON-ANDERSGÅRDEN) MALMENEDS ROTE 

Gården 1/8 mtl hade sin ursprungliga placering i den östra delen av byn, 

men vid hemmansklyvningen på 1860-talet fick gården flytta ut som det 

kallades. Enligt berättelser var meningen att den större fastigheten (2/4 

mantal) skulle flyttat, men på grund av att brand förstörde husen på Jon- 

Andersgården 2:3, fick denna flytta från den ursprungliga boplatsen och 

ägaren till gården fick påbörja byggandet på den plats där den nu ligger. 

Till mangårdsbyggnaden som uppfördes 1865 hämtades - i den mån det var 

nytt virke - dyl. material från Boråstrakten. Tydligen var det ont om skog i 

närområdena på den tiden. Troligen var det ljunghedar som dominerade de 

områden som idag är skogbeväxta. Min far berättade att man förr i tiden, 

från de högre belägna platserna i Lassagården kunde iaktta gården 

Krabbelund som är belägen strax öster om stambanan vid Källeryd. 

Enligt ett kvitto från den 4 juni 1864 av Lantmätaren A. Hjort som 

verkställde hemmansklyvningen för de tre berörda i Lassagården kostade 

förrättningen sammanlagt 649 riksdaler varav den större gården av de tre 

betalade hälften. För utläggning av soldattorpet (Hôla) kostade detta 4 

riksdaler. År 1833 inflyttade till gården Per Andersson som var född 1805 

och hustrun Annika född 1807. De hade fem barn, sönerna Anders f. 1834, 

Svante f. 1836, Johannes f. 1838, Carl f. 1841 samt dottern Lotta f. 1845. 

Den senare gift med Alfred Andersson Kvarnåsen Larv. Anders var gift med 

Anna Kajsa Johansdotter f. 1848. De övertog gården efter hans föräldrar 

1867. Svante hade handelsbod i Sika men också en tid i det vi kallar Hôla. 

Sin sista tid tillbringade Svante Persson hos syster och svåger i Kvarnåsen. 

Han var gift med Anna E. Jonsdotter f. 1851 och från N. Vånga. 

De båda bröderna Carl och Johannes reste båda till Nordamerika, den 

förstnämnde med destination Chicago, Illinois år 1869. Johannes reste till 

Nebraska USA 1886. Försök har gjorts att spåra deras vidare öden i det nya 

landet, men det har ej lyckats att finna något. 

Anders Persson verkade också som auktionsförrättare och boutredningsman 

under 1860 och -70 talen. Ganska många protokoll, gamla handlingar och 

papper från den tiden har bevarats och är tecken på denna verksamhet. 

Anders Persson och hustrun Anna-Kajsa hade tre barn som blev vuxna: Ida 

Emelia f.1875, Karl-Oskar f. 1880 och Gustav Herman f. 1884. 

1911 gifte sig Gustav Herman och Elin Laurentsia f. 1886 från Frälsegården 

Karlsberg. De arrenderade gården. Ett 10-årigt kontrakt upprättades (se 

bilaga 1) och 1922 inköptes Malmened 2:3 (och 2:8 Torestorpsmarken) av 

Gustav Herman och Elin Andersson för 12000:-. 

Det kan här tilläggas att den ursprungliga arealen hade utökats med ett 

stycke mark. I slutet av 1800-talet inköpte gemensamt de tre gårdarna i 

Lassagården betes- och skogsmark, cirka 45 tnl. som såldes från gården 

Torestorp i Larv. Marken skiftades efter köpet så att varje gård fick sin 

andel. Området är beläget mellan Holmen och Frälsegården - Bäckagårdens 

skogsmark. År 1962 inköptes gården Malmened 2:3 och 2:8 av sonen Karl- 

Erik Hermansson som i sin tur överlät fastigheten 1982 till sonen Bendix 

Karl H. Hermansson. Av fastigheternas ekonomihus finns idag två mindre 

byggnader kvar. Bostadshuset totalrenoverades 1989.

I början av 1940-talet elektrifierades gårdarna i Lassagården med såväl kraft 

som lyse, till Kvarnåsen drogs ledning för endast lyse. 

I mitten av 1930-talet kopplades telefon in, men stolpar och tråd fick 

abonnenten, i detta fallet Herman Andersson, själva bekosta till Onsjö . Där 

kunde ledningen monteras på de därifrån befintliga stolparna fram till Larvs 

kyrkby där växel fanns. Mycket har förändrats i och med elektrifieringen, 

tidigare hade djuren under installningsperioden lösgjorts i lagårn för att gå 

och dricka vatten i en damm. 

Tröskverket drogs av hästar från det s.k. körhuset, vari tröskverksvandringen 

var uppställd. Efter ett s.k. "Pust" = c:a 1 till 2 tim, fortsatte arbetet inne på 

logen med att rensa säden från agnar. Då använde man ett enkelt rensverk 

som handdrogs. Säden skyfflades över på redskapet som kallades "Harpa". 

När större och mer kraftkrävande tröskning skulle utföras t.ex. rågtröskningen 

bytte man hjälp med varandra i granngårdarna, både manuellt och 

med hästar. Då monterades en extra dragbom på tröskvandringen och sen 

drogs det hela av två par hästar. I slutet på 1920-talet förekom tröskning 

med prägel. I Kvarnåsen hade man bara en häst vilket blev i minsta laget för 

att dra verket. Bevittnade här vid tillfälle "präglatröskning" Rågnekar hade 

bretts ut på loggolvet i två rader med axändan mot varandra. Två man som 

stod mot varandra började därefter slå på axen med sina redskap tills kornen 

pressats ur. 

Som nästa moment gällde det att skilja agnarna från kornen. Det gick så till 

väga att det urtröskade materialet kastades för hand med en liten skyffel. I en 

dyl. procedur hamnar de tyngsta och fullmatade kornen längst bort och det 

lättare materialet närmast. På så vis erhölls en viss separering av säden. Den 

på detta sätt tröskade råghalmen kom väl till pass för taktäckningen. 

Skogsmarkerna som kom att tillskiftas resp. gård i Malmened var sannolikt 

mest beväxta med ljung men givetvis var vissa områden gräsbevuxna och 

utnyttjades som gemensamhetsbeten för djuren. I slutet på 1800-talet blev 

dock ägarna till fastigheterna erbjudna att få dessa områden planterade och 

där staten stod för planteringskostnaderna. För Malmened 2:3 antogs 

erbjudandet men bara för c:a 1/3 av skogsmarksarealen. Övriga arealen 

ansågs behövas som betesmark. Dessa sistnämnda marker kom fram till 

omkring 1930 att förbli oplanterade. Vid den tiden planterades dock gran på 

området och de som utförde arbetet den gången var en skolklass från Larvs 

kyrkskola med läraren J.A. Lidén som bas. 

Vill här också göra en liten redogörelse i namnsammanhang, nämligen att 

vår förste man som här har beskrivits, Per Andersson f. 1805 figurerar i 

vissa fall under namnet Per Frisk. Sonen Anders blir A. Persson Frisk. För 

nästa generation, Gustav Herman Andersson, förekom namnet speciellt på 

skattsedel. Efter kontakt med pastorsexp. ströks namnet Frisk på 1940-talet 

Postbäringen sköttes i stor utsträckning av skolbarnen på den tiden, för 

Lassagården och till längre bort liggande gårdar. Om inga barn gick i skolan 

det året från gårdarna Öjorna, Hagen, Holmen eller Kvarnåsen bars tidningar 

och annan post med till Lassagården där den hämtades av folk från 

ovannämnda ställen. 

Karl-Erik Hermansson 

F.d. ägare till Malmened 2:3 

maj 1995

ilaga 1 

Arrendekontrakt 

Vi undertecknade upplåter och bortarrenderar vårt ägande 1/8 mantal 

Malmened Jon Andersgården till vår son Herman Andersson på Tio års tid 

eller 6 månader förutsagd ömsesidig uppsägning räknat från den 14 mars 

1911. 

Mot följande villkor årligen. 

1. Kontant femtio kronor, hälften den första Maj den andra hälften den 

första oktober. 

2. Tre och en halv tunna råg. (= 120 kg) 

3. Sex tunnor havre. 

4. Fem tunnor Potatis, satt en halv tunna där arrendatorn sätter sina. 

5. En kanna nymjölk dagligen. 

6. Fem lass torv skall arrendatorn taga samt hemköra. Och så mycket 

ved som erfordras. 

7. Två rum i boningshuset å den östra ändan samt rättighet till farstun 

och vinden samt del i den lilla byggningen. 

8. Plats i svinhuset till en gris. 

9. Sommar och vinterföt ett får samt all avkastning efter detsamma. 

10. Skjuts så ofta som vi behöver. 

11. Alla gårdens skatter och körslor skall arrendatorn svara för. 

12. Fem enbets lass ved erhåller arrendatorn där ägaren urvisar samt 

torvmosse till husbehov samt rätt upphugga tio tjog lövkärv å anvisat 

ställe samt höstplöja och så omkring 4 tunnor råg. 

Sålunda överenskommet 

Malmened Jon Andersgården den 11/2 1911 

A. Persson 

Cajsa Persson 

Ägare 

Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig 

detsamma uppfylla som ovan 

Herman Andersson 

Arrendator 

Bevittnas 

C.J. Lund Alma Lund

NR 50 


Boningshuset uppfördes 1926 på tomt avstyckad från stamfastigheten 

Malmened 2:4. Denna sistnämnda fastighet ägdes av nedan nämnda 

personer. Nr 2:4 utarrenderades först, men såldes i början på 30-talet. 

Johan Alfred född 19-12 1854 död 26- 1 1941 

Klas Henrik född 20- 1 1861 död 2- 3 1945 

Karl Vilhelm född 1- 1 1867 död 11-12 1958 

Märta Olivia född 17-12 1870 död 7- 4 1950 

Vid försäljningen av gården 2:4 förbehöll man sig rätten att hämta fritt 

vedbränsle ur stamfastighetens skog. 

'Man har också låtit uppföra ett hönshus och fick med den tidens mått en rätt 

betydande äggproduktion. Många korgar ägg fick därmed bäras till Sanfrid 

Andersson Syttorp, som var mottagare och representant för 

producentföreningen Västgöta Ägg. 

Syskonen Johanssons hemhjälp under många år var trotjänarinnan Frida 

Sandgren, som ursprungligen kom från Ryd i Larv. Sparsamhet som var en 

dygd och kännetecken för personerna i detta hem. "Sparar du inte öret får du 

inte kronan" kunde Märta uttrycka. Berättelsen nedan är också ett tecken i 

den riktningen. 

Märta skulle som vanligt om åren resa till Lundsbrunns Kurort för att få de 

bad och annan behandling som hon tyckte var nyttig för sin hälsa. Resan dit 

kostade ju en del pengar, så varför inte pröva samåkning när det nu dök upp 

ett förslag i den riktningen. Så på söndag kväll när festen var slut på 

Hedalund skulle orkestern hem till Skara, så Märta fick möjlighet att hänga 

med, som det numera heter, för sin färd till Lundsbrunn. Det blev rätt sent 

på kvällen när taxin anländer till Lassagården. Bröderna Claes och Karl 

finnes emellertid uppe och Karl följer systern till bilen med väskor och allt 

som ska med. Märta intar sin plats som har reserverats för henne. Karl 

återvänder in till Claes som vill veta förstås hur det gick för henne. Karl 

berättar att nog såg det trångt ut i bilen, de var ju redan fyra personer i den, 

plus alla instrumenten. Claes reaktion blev given som utbrister "Det skulle 

varit jag - ut med skiten bara". Kännetecknande för personerna i detta hem 

var enkelhet ärlighet ett rättframt sätt men också kyrksamheten hade sin 

givna plats. 

God gästfrihet var de angelägna om i sitt hem, om Claes vänner inte hört av 

sig på ett tag, kunde han utbrista "va har jag gjort för ont nu eftersom du inte 

hört av dig". 

Testamente som fanns efter deras bortgång hade följande lydelse: 

Sedan boets kostnader gäldats och vissa legat utgått skall hela boets 

behållning oavkortat överlämnas till Larvs kommun för förvaltning av 

kommunalnämnden. Medlen skola utgöra en fond som benämnes "Syskonen 

Karl och Märta Johanssons hjälpfond" vars avkastning skall användas till 

underhåll av ännu en hemvårdarinna, som vid sidan av den tidigare anställda 

hemvårdarinnan, skall utföra sin tjänst inom Larvs sockens nuvarande 

område. Denna hemvårdarinna skall hjälpa i första hand äldre sjuka och 

ensamboende personer, som behöver bistånd. 

Lassagården Larv 27 mars 1950 

Karl Johansson Märta Johansson

forts. 

Sedan Vara kommun tillkommit har sammanslagning av flera liknande 

fonder skett och har som utdelningsområde Vara Kommun och går under 

benämningen Sociala Samfonden. 

En syster till de här ovan nämnda nämligen Ida Maria Andersson och som 

under sin verksamma tid bodde på Marbogården Slättås Larv och var gift 

med Fredrik Andersson testamenterade sin kvarlåtenskap till Larvs 

församling och hade benämning "Ida Anderssons fond". Denna fond har 

numera sammanslagits med tre stycken övriga fonder i församlingen och går 

numera under benämningen Larvs församlings barn- och ungdoms Samfond. 

Nuvarande innehavare av Malmened Lassagården 2:7 är Lars och Lena 

Lindahl. 

Karl-Erik Hermansson. 

En förteckning över namn på olika åkerbitar på Malmened. 

Aplahôla, Kilen, Gärdet, Stöttinga, Ringdaln, Lundbergs mad, Mossen, 

Knektalöcka, Kärsbackaakern, Artelant, Lundbergs säcka, Alelun, 

Lilla o Stora Stenbäcka, Hôlm, Habo löcka, Stenbeten, Rumpen, 

Leringen, Kålgårn och Plöjera. 

maj 1995

NR 51 

BACKGÅRDEN MALMENEDS ROTE 

Backgården ägdes 1861 av Erik August Risbäck och mamsell Karolina 

Charlotta Robsahne. De flyttade 1872 till Södra Björke. 

Johan Andersson och hustrun Maria Christina Johansdotter kom från Vinköl 

1872. Johan hade många förtroendeuppdrag. Han var ledamot av kyrko- och 

skolrådet, skiftesgodeman, ledamot i komm.nämden och nämndeman. De 

hade fem barn; Emil, Ester, Elisabeth (Elise), Karl och Helena. Maria 

Christina dog 1902. Av barnen var Helena och Karl, senare kallad "morbror 

Karl", kvar hemma i Backgården och hjälpte till med gårdens skötsel. 

Elisabeth (Elise) var då bosatt i Binneberg. 1897 el. 98 skulle hon besöka en 

kusin, som var lärare i Odensåker. Hon hämtades vid stationen med häst och 

vagn av Svante Larsson. Det blev en lyckosam färd för inte långt efter blev 

hon fru Larsson. Svante hade gård i Binneberg, inköpt för pengar han tjänat i 

Amerika. De fick sju barn; Edit, John, Nils, Sven, Karl, Gösta och Astrid. 

Alla utom Astrid var födda i Binneberg. Edit vistades tidvis i Backgården 

hos sin morfar och moster. 

Moster Helena gifte sig med Nils Krok. Johan Andersson blev gammal och 

"morbror Karl", som skulle sköta gården var förvisso ingen bonde. För att 

rädda gården kom Elise med make Svante och övertog Backgården 1911. 

Johan blev 92 år och dog 1925. Kvar bodde även "morbror Karl" till sin död 

1946. Han var nämndeman i många år och var också intresserad av gamla 

ting. Han hade en ansenlig samling av olika gamla föremål. 

Svante Larsson var en fin och försynt människa, berättar hans dotter Astrid. 

Han ville aldrig göra något ont. Han gick bort 1932, 69 år gammal. Därefter 

sköttes gården av sönerna. Edit, John och Nils hade redan lämnat hemmet 

och även Sven flyttade snart till S.Lundby för att bli bonde. Alla pojkarna 

var mycket hästintresserade och särskilt John och Nils kom att ägna sig åt 

avelsarbete med ardennerhästar. Kvar i Backgården blev Karl, Gösta och 

Astrid. Elise blev sjuklig och så småningom sängliggande. Det var Astrid, 

som fick förestå hushållet i många år. Elise dog 1944 och Astrid gifte sig 

1946 och flyttade till Partille. Karl var nämndeman under några år. Astrid 

och Karl var goda sångare och medlemmar av kyrkokören i Larv. Karl köpte 

gården efter Elise bortgång. Gösta, som var handikappad blev hela sitt liv 

bosatt hos sin bror. De förblev båda ogifta. Karl anställde Edit Frii som 

hushållerska. Hon stannade kvar tills både Gösta och Karl gick bort 1969 

resp. 1970. Gården såldes då till Erland och Lilly Högemark, som bosatte 

sig där med barnen Irene, Christer och Ulrika. Erland, som har varit 

kommunal- och landstingsman har hela tiden haft gården utarrenderad. Nu 

är det Håkan Johansson, Frälsegården, som arrenderar. 

Sonen Christer med hustru Helena byggde ett hus i björkdungen bredvid 

gårdshuset. Christer gick dock bort 1990. Helena med de två barnen bor 

fortfarande kvar. 

maj 1995

Minnen från Backgården berättade av Inga-Lisa Andersson. 

Min mor Edit Onsjö var den äldsta av de sju barnen Larsson i Backgården. 

Eftersom vi inte bodde mer än några kilometer bort, var det därför vanligt att 

mina systrar och jag var och hälsade på mormor, våra morbröder och vår 

moster. Morfar dog 1932 så honom minns jag bara mycket svagt. En bror till 

mormor bodde också i Backgården. Han kallades "morbror Karl" av alla. 

Det första minne jag har av mormor måste ha varit, när jag var 3-4 år. Vi var 

ute och tog en promenad. Mormor stannade plötsligt och lyfte lite lät på sina 

långa kjolar. När hon fortsatte syntes en mörk, våt fläck i gruset. Jag minns 

precis platsen med de höga träden på ömse sidor om vägen, hur mormor 

obekymrat fortsatte promenaden och att ingen annan tog någon notis. Det 

måste varit en märklig händelse, eftersom jag minns den så klart efter mer 

än 60 år. Jag har senare hört berättas att det inte var ovanligt att kvinnorna, 

med sina långa kjolar, gjorde så på den tiden. 

Ett annat minne. Den goda doften av äpplen, när man kom upp på den öppna 

vinden, där det låg Åkerö, Gravensteiner och Meloner i prydliga rader. Det 

fanns också två gavelrum på vinden. I det ena bodde "pojkarna", d.v.s. mina 

morbröder, Karl och Gösta. I det andra "morbror Karl". Han samlade på 

gamla ting och det var mycket spännande att höra honom berätta om de 

olika föremålen och också höra honom spela på sitt psalmodikon. Alla dessa 

ting finns nu på museet i Larvs skola. Mormor låg sjuk i många år och hon 

tyckte mycket om att hennes barnbarn läste högt för henne. Det var många 

gånger jag satt på hennes säng och läste, mest religiösa böcker av 

författarinnan Runa. Min moster Astrid, som var den som skötte mormor 

tills hon gick bort 1944, berättar att mormor höll mycket sträng ordning på 

sin dotter och sina söner Karl och Gösta. Det var de som bodde hemma och 

skötte om gård och hus. Det var inte lönt, att de försökte dölja något. 

Mormor visste ändå hur allt låg till. 

Gösta hade blivit skadad vid födseln och var handikappad, men skötte ändå 

ladugården. 

Mormor fick mycket god omvårdnad under alla de år hon var sjuk och den 

sista tiden helt sängliggande. Jag kan inte låta bli att tänka på hur mycket, 

som har skett inom sjukvården sedan dess. Nu finns det helt andra 

möjligheter med hjärtmediciner, pacemaker för att inte tala om hjärtbyte. 

Det finns naturligtvis många andra minnen från Backgården. Alla julkalas då 

hela släkten var samlad. All den goda maten och den gemenskap som fanns. 

Hur vi lekte med alla kusinerna. Ja det är bara fina och goda minnen jag och 

mina syskon har från mormors i Backgården. 

Inga-Lisa Andersson. 

maj 1995

NR 52 

MALMENED 7:1 MALMENEDS ROTE 

Frälsegården även kallad Jon Andersgården har, enligt vad som kan läsas ut 

av dokument, brukats av samma släkt i fyra generationer. 

Nuvarande ägaren Håkan Johanssons farfars far skrev 1853 under ett 

arrendekontrakt med Johannes Andersson enligt vilket han för 58 RB( 

riksdaler banco ) fick bruka 1/8 mantal. 

Vår farfars far respektive morfars far, Johannes Svensson, och hans hustru 

Johanna Håkansdotter undertecknade kontraktet med "hand på penna". 

Johanna Håkansdotter var bördig från Perstorp och Johannes Svensson 

troligtvis enligt hörsägen från Harslätt. Han lär tidigare enligt vad som sägs 

varit rättare på Hubo. 

Enligt ett köpekontrakt upprättat 1859 köpte Johannes Svensson 1/32 mantal 

Frälsegården "såsom sin everdeliga egendom" tillsammans med sin hustru. 

Johannes Svensson benämns i kontraktet som hemmansägare. På vilka 

grunder detta görs är osäkert, men eventuellt kan han redan tidigare köpt 

delar av gården. Säljare var Hans Björk och hans hustru Kajsa Hansdotter. 

Köpesumman var 625 riksdaler riksmynt. 

Johannes Svensson och Johanna Håkansdotter fick sex barn troligtvis födda 

i följande ordning. Äldst var Anna Maria (Maja) som gifte sig med A.J. 

Larsson i Marbogården, där hon blev styvmor till fyra barn som hon 

uppfostrade strängt i Herrans tukt och förmaning. 

Därefter föddes Johan August som kom att utvandra till Wintrop, 

Minnesota, USA. Han gifte sig med en flicka från Längjum. Han blev 

jordbrukare däröver och fick tre söner och två döttrar. En del av barnen fick 

möjligheter att studera bl. a. dottern Cornelia som blev lärarinna . I flera år 

undervisade hon i kanalzonen i Panama. För bara några år sedan hade hon 

besök i Minneapolis av släkten från Frälsegården. 

Tredje barnet i raden var Klara, som i många år hade tjänst som husjungfru 

hos en guldsmedsfamilj vid namn Rahlén i Borås. Hon var en stilig dam 

med hårt snörd midja och fina kläder från stan. På sommrarna kom hon hem 

på litet semester och hade då med sig presenter till sina brorsbarn hemma i 

Frälsegården. Vid något tillfälle var också barnen Rahlén med på besök. 

Sina sista år bodde hon hos sin syster och svåger till "Emmes". 

Fjärde barnet var Emma Lovisa. Hon gifte sig med Jonas Jakobsson från 

Fyrunga och tillsammans köpte de 1905 "Emmes", där hon bodde till sin 

död 1932. Det var ordning och reda med Emma och hon sågs som sträng av 

sina brorsbarn men samtidigt var hon godhjärtad och hjälpsam. 

Matilda Soffia föddes därefter, Det är intressant att notera att hennes namn 

stavas olika i olika handlingar. Tre stavningar förekommer nämligen Soffia, 

Sophia och Sofia. Av släkt, grannar och vänner kallades hon dock för Soffi. 

Hon förblev hemmadotter och hjälp för yngste brodern och hans familj och 

för sina systrar. "Faster Soffi var alltid så snäll". Hon avled 1947 i Skara vid 

81 års ålder hos sin brorsdotter Annie. I sitt sätt att vara var hon djupt 

religiös och mycket litet påverkad av tidens utveckling. Hon hade t.ex. 

aldrig gjort några längre resor och klädde sig gammaldags i långa kjolar och 

huvudkläde. Hon hade aldrig ägt en hatt i hela sitt liv och håret hade hon 

stramt mittbenat med en hård fläta uppsatt i nacken. 

Yngst av syskonen var Anders Fredrik född 1872 och död 1912. Han kom 

att överta gården, så mer om honom senare.

Vad skedde då med gården under denna tid? Till 1873 låg tydligen två 

gårdar bredvid varandra i nuvarande Frälsegården. Enligt ett dokument om 

hemmansklyvnig flyttades nu en av gårdarna ut. Johannes Svensson fick 

tydligen bo kvar på 5/32 mantal och Anders Svensson fick 3/32 mantal. 

Dessa byggnader flyttades till vad som sedermera kallades "Emmes" (Jon 

Andersgården). Handlingen rörande hemmansklyvningen är mycket 

detaljerad bl. a. beskrivs byggnaderna sålunda : 

"No 1 Mangårdsbyggnad af timmer med tillbygge vid sidan, 42 fot lång, 18 

fot bred och 9 fot hög under halm och torftak, innehållande 4 rum, kök och 

förstuga, samt vind ofanpå i brukbart skeck". Likaså är det exakt specificerat 

vad flyttningskostnaderna skulle vara och vem som skulle betala vad. 

Fredrik Johansson och Elisabeth Johansdotter född på Matsagården 1871 i 

Södra Lundby vigdes på Slongö, som hennes far också var ägare till, den 

31/12 1902. Samma år hade Fredrik Johansson övertagit Frälsegården. 

Fredrik Johansson var för sin tid en driftig lantbrukare och dessutom 

intresserad av kommunala frågor. Han var dessutom en duktig finsnidare 

och fortfarande finns möbler, som han har varit med och tillverkat, bevarade 

i släkten. 

Fredrik och Elisabeth fick i snabb följd sex barn: 

Elsa Johanna född 1904, död 1981 

Annie Eleonora född 1905, död 1994 

Maria Teresia född 1906 

Anders Viktor född 1907, död 1986 

Gustaf född 1909, död 1990 

Karl Arvid född 1911. 

Den 1/2 1912 avled Fredrik efter en tids cancersjukdom och Elisabeth blev 

ensam med sex små barn. Man kan bara föreställa sig hur bekymmersamt 

detta var. Elisabeth var tvungen att anställa en dräng för att klara sysslorna 

på gården och snälla släktingar hjälpte för en tid till med barnen. Hjälp råd 

och dåd fick hon också av sin bror Axel Johansson på Slongö, som även 

blev barnens förmyndare. Många gånger fick hon också hjälp av sin gode 

granne Gideon Karlsson och hans fru Agnes. 

Tiden gick emellertid och snart kunde Anders och Gustav hjälpa till med 

gårdens skötsel. Gården brukades oskiftad av Elisabeth till hennes död 1935. 

De sex barnen gick olika öden till mötes. Elsa (Elsie) utvandrade vid 18 års 

ålder till USA, där hon en tid vistades hos sin morbror Johan i Brooklyn 

N.Y. Senare fick hon anställning på Waldorf Astoria, det berömda hotellet, 

och gifte sig med Gustav Wettertröm, ursprungligen Stockholmare. Hon 

återvände till Sverige, när maken hade dött, och bosatte sig i Göteborg dock 

med många återbesök i USA. 

Annie gifte sig med Anders Carlsson på Bossgården i Edsvära och fick en 

dotter Aina. Efter endast ett och ett halvt års äktenskap blev hon änka men 

fortsatte därefter att bruka gården i tio år. Hon bodde därefter i Skara, där 

dottern gick på läroverket, och sedan i Göteborg och Borås, där dottern är 

gymnasielärare sedan många år. Aina tillbringar numera alla lov och många 

helger på Stenbacken i Larv. 

Maria (Mia) var "hemmadotter" till 1942 då hennes bröder gifte sig och tills 

dess deltog hon i gårdens skötsel. Därefter fick hon tjänst hos familjen 

Platon i Vara och sedan i ca 30 år hos familjen Sjödin i Herrljunga, där hon 

fortfarande bor.

Anders gifte sig 1942 med Sara Bengtsson från Lunnatorp och de brukade 

gården från detta år först som arrendatorer men efter 1946 som ägare. Mer 

om detta senare. Anders och Sara fick två barn, Håkan nuvarande ägare till 

gården och gift med Marianne Olsson 1969 och Birgit, textillärare, gift 1967 

med Ove Johansson också han lantbrukare. Håkan och Marianne har två 

barn Elisabeth och Per-Arne och Birgit och Ove har tre barn, Fredrik, Jesper 

och Sofia. 

Gustav gifte sig 1942 med Svea Klasson i Frälsegården, Slättås, De kom att 

tillsammans bruka gården och fick fyra barn, Lisbet, Ann-Marie, Solveig 

och Lars-Åke. 

Karl gick lantmannaskola och blev kontrollassistent och därefter tjänsteman 

på Hushållningssällskapet. Efter flitiga korrespondensstudier gick han på 

Handelshögskolan i Göteborg, där han sedan många år verkat som 

auktoriserad revisor med egen revisionsfirma. 

Anders och Sara blev alltså 1946 ägare till Frälsegården. Samma år köpte de 

också ut Gustavs del av "Emmes", som de båda bröderna ägt tillsammans 

sedan 1936. Ytterligare en gård lades detta år till Frälsegården nämligen 

granngården Staragården som inköptes av Anders Martin Pettersson. 

Sara och Anders åstadkom genom hårt arbete och god framtidssyn oerhörda 

förbättringar på gården under den tid de brukade den. 1947 byggdes ladan 

om och 1954 ersattes den gamla och obekväma mangårdsbyggnaden med en 

ny. Lagården byggdes om 1966 och har sedan ytterligare tillbyggts. 

Sedan 1964 brukades gården i hälften bruk av Anders och sonen Håkan, 

som därefter 1984 köpte den. Idag brukas den tillsammans med arrende av 

Backgården. 

På tomten av gamla Staragården har Håkan och Marianne Johansson och 

Ove och Birgit Johansson byggt bostäder åt sig och sina familjer. 

Larv i febr.-95 

Aina Carlsson och Håkan Johansson 

i samarbete

NR 53 

SKOGSBRYNET MALMENEDS ROTE 

Här byggde Rune Jonsson ett garage 1969 och bostad 1971-72. Familjen 

bodde tidigare på Källsro, Larv. Rune f. 18-9 1935 och Marianne 6-9 1946. 

Rune köpte Gustav Johanssons lastbilsåkeri Lockebacke 1966. Han 

avyttrade det 1977, för att senare bli vaktmästare på idrottsplatsen 

Hedensborg. Marianne har varit dagmamma, kontorist, växeltelefonist på 

Vara vårdcentral och arbetar nu som vårdarinna. De har barnen, Dan f. 20- 

12 1965, Lars f. 6-6 1967 och Monika f. 15-3 1972. 

NR 54 

HÖGADAL MALMENEDS ROTE 

Huset byggt 1962 av Åke och Margit Frii. Åke f. 19-11 1916 och Margit f. 

12-8 1920. Hon avled den 21-9 1991. Åke körde lastbil 13 år sedan hade 

han Taxi o Skolbuss i 30 år. Han sålde taxirättigheterna till Tord Johansson, 

Ryd. Margit arbetade som affärsbiträde och hemsamarit. Hon var född i 

Knapetorp. 

NR 55 

HEDENSBORG LARVS ROTE 

1946 inköptes mark från Kaggården och Hubo och arbetet med en 

fotbollsplan påbörjades. Den invigdes 1949. Ny klubblokal byggdes 1969. 

Den har senare renoverats och byggts till flera gånger. För övrigt hänvisas 

till den jubileumsskrift som har skrivits om Larvs FK.

REGISTER ÖVER TORP OCH BACKSTUGOR I LARV 1. Kajsa i ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?