1977 nr 93.pdf - BADA - Högskolan i Borås

* e e c
e a * a
O O S *
* * s *
O * * *
P * , .
r u e o
o e o e
D e a r
. J O *
e v u e
. a * *
* B O +
o O 1-1 e
n e Q ) a
- P 4 Q
Qa -• s , :
L?
' V X,+
e o a). .A
r . k
O d
O . Y d B
- + = O F :
n 03
.r! o I i32
.G * .A
+'
rd %i
cva G 3
d h rd
.d cd
O f P a l
k41d-r
.d e r t
i i d a ,
:> cv R 0 cd
Fia Q)%
r l r i + ) R
.d .d o a,
$4 G-l -d
Rrlricd
k k c Q k
cd & . d 4
m m w *
U- F i.?
-d- .m lh .
. . o
* e < ? .
" 0 .
3 9 0
C 9 0
' 1 . 0
D . *
* o *
. . Y
0 0 .
. . C
* a 0
a
.
t 0 1
o 9
* . O
a
e
.
*
*
.
* . e
. O .
e u .
e * *
e * .
O . .
- 0 a
a . .
. . e
* e -
* e *
* . e
0 1 .
. J .
* . I
. . Q
. * c ?
* . R
C F4
m a
. * a . . d
a m .d . - k
O .
f4 *&i . a,
$ . P
ri :o
-d .
.
k . R
.d 0 a,
b -t.'
cd PI rn
-P e .$
(d cd
kimffi

i
Born är idag oSjcict f8r stirkz. Bomiersiel:~ k ~ aer. f !irligen konsunierar
de sötsl-iker, l-eksaker, seriex och fxitidsprylar för enorma suru~.oi, San-.
tidigt förmenas de flesta barn en trygg och stimulerande l>amomso~g. Den
naturliga konakten mellan barn och -vuxna försv&~as av isolsrande bostads-
milj6er och pressande artetsförll%llandon. WaktX5sa f6raidrar kompenserar
ett dgligt sanvete genom att köpa saker till bc.:nen.
Nar uri&erhallningsindustr$n tar hand om barns behov a.v Iri.?+Itui blir det
lätt en kultur som beiirar sn=rrre an berikar, I stallet för att hjalya
barnen ztt bearbeta intrgcken från omvärlden och berika deras förestall-
nin&svZrld, bjuds tecknat v-%Id i alla förmer och ett menicgslöst bilä-
sicvnl ned fa.ntasil6sa "fantasier",
Det är evart att värja sig mot en kultur som ar val iaarbetad, lxt.till-
ganglig och billig. Eacke Backspettfilmer köps in av komuala AV-ceultra1.e~
p& efterfrågan fr%n skolor, förs ko lo^, daghem, fritidsgardsr, biblioiek
och olika föreningar. Naii vill ge barn vad barn vill ha. Zur skall mail
arg~aentera mot något som uppenbarligen roar de flesta barr ocS accec-
teras a.; må-nga vuxna? Vurför skall vi niissanna dra bar11 ett got-i. sk.ratt?
Vad ger oss rattec att vara sinakdonare?
Maste vi da i derookratins namn acceptera aitt vira barn matas zed ode;;lc;krti..~
iska värderingar? Ja, vi kaa inte förbjuda sAdana vasUeringer, Xen vi kan
motarbeta dem på alla fronter och vagra medverka till att 6e sprids, Att
se en Backe Vackspettfilm förvandlar inte ett barn till en braiai fascist,
men amtt standigt bli presenterad film d2r problemet i l3rsta 11a~nd 8r ztt
ta fast och lura varandra, gör det I-attare a%t acceptera ~815, fördcmar,
navratten och eu? samhällsordning dar honnörsordet heter konr.urcer!s i stalle
för solidaritet.
S% got$ som all barnfilm komer ?rån vuxna som vill &got ned barn. Att
vuxna vill olika saker, maste vi ha k1.ar-t f52 oss. M%nga menar att bsrc-
film ska21 vara c~olitisk och att barnens var16 ar en värld helt skydua2
fr%n vuxrcvärl&ec. Men barnen lever i s ma sa?d1ä1le son vi, v%rz villkcr
piiverkar aven deras villko-,
Ned detta speciala.rbeto vill vi försöka visa hr bctrnfilriisituatione~x ser

ut isag och %\:en gn en tillbdcablick. En Er%ga som varit betydeisefu71
för oss $,Y 'oibiioteliens roll vad ga.Ller barnfi1n~reri:s~tlei;~
Tfi har titta-t; p5 ett hundratiil- kortf ilmer f ö baxn ~ och d& kelt inrFk-ist
oss p$ åTd~am.a, 4. -tl.ll 7 &ro sy4; gr inte et",ga,li-keeLsartrsl, utaz vi hzr
koamentaiat s& gott som nTlá filmer vi set?* Att se alla rna~'knadens sin%'o2rn
filmer hade vi inte möjlighet till, Ibland hade vi hjälp av vara egna
ban vi6 utvarderi~gar~a., En 2x1 filmer visade vi för barngrqpez p5 en
fritidsgard, ett dag5eril och kulturhuse'; i Boras. Hed utgiingspunk% Tian
fr%n vara kriterier p& bra baxnfi.ln, som vi redovisar, h a vi beskrivit
och bedömt Zifmerna, De erfarenhetex vi fA.tt, goda s m d%liga, rar clet
galler praktiska frggor tsr vi upy i ett avsnitt,
Vi har pratat med folk sono arbetar mer? barn2ilm ute p%. fältet och aven
in-tervjuat företrädare för de komersiella fil~ii.uthyrarna, Svenska. Film-
institutet, FilnCentrum, Barnfilmr&deB och Sainens Bio Kontrast, liksos; '
medleminar av den nwera upplösta 3arnlill;ikcr:mit~n.
Asikterlaa om barnfilm är aangae Vi har försökt f% en ulpfa%tning on dem.
Vad menar nar, med bra barnfilm? Skall vi ha film för dess ege3 skull, fi1.c
enbart för att roa? Eller sKalL filmen ocKs& ha ett 3udskap, i s2 fall
vilket? Vilka skall puodasera Daznfiln? Vilkz ~ksil ha ii%fl,%a;tZe &*ar
prodiktionen? Vilka barr_ viil man n%? Hu? ska3.l max n$ d~a? Vi.1;:~ ;,l:r-~I2
visa Sarnfila och hur?
Många av de som arbetar med barnfil-m har kritiklöst accey

UnCer o ~ ciier h forsta viir;Sskrige< blev filmsu en graftigt expanaurande
industri och ett spek~~l.ationsob,je~t för storfinznsen, Pilmec vaz ett
socislt scce~ tz:tzt publiknö je och k:ri&slrdarA g2 orde att rdanniskor tack-
.aat tog emot Ce3 verkilghetsflykt sen filnen bjöd,
Barnen och de henmavmar'de kvilmorna utt's.tkngde>r: frAn ar'~etsgemecska^
och isolezades i stäaer ocn förorter nar ind~strin~iseringen och urban-
iseringen tog fart. ilen ekonomiska standarden ökade. men trots &etta blev
bostadsmiljöerna, alltmer sterila och inte särskilt m5imiskcvazliga, SEdana
faktorer underlättade den ekonomiska exploateringen av barnen,
Barn har alltid fascinerats av rörliga bilder, ett intresse ssm film-
industrin tagit ti3.l-?ara. Dock inte genom a-t-t producera fi3.n;er som ve,rit
speciellt avsedda för barn, eller ens lzmpliga, ( fram till 1970 hade
endast 51 barnfilmrr p~oducerata i ~verige) men genom att köra gamial
skräpfilra p& matinéer. (l) Barnen fick se gaala deckare, vä,stem- och
pilsnerfilmer, son of ta tiäigare varit barniörb judna, och som nu kl 5-2-ts
ner till oigenkandighet. 7940 gick aelfan en fjärdedel och en featedel
av alla barn I;. matini vainje cCl:dzg, Hii%nga av dessa ba-n va- nellan 4 och
4 %r, (2)
Katinéer~sa blev TO? -trötta och u-LarPetaäe föuSldrar eri billig barnvakt,
men under 40-talet började allt fler reagera mot de d%Liga fi1~uthude-k~
Försök g;jordes ned. alternativa filmprogram. 1947 Enleddle SUockiiol.lils stajda-
bibliotek sin barnIilinsverksmhet. &et dar?& bildades B&rnfilzko;miittin
p& initi2,tiv fzä~~st fcan Kooperativa K>-i~aogll?esf5rb.4r;t!et~ I kcmiUtin
ingick vid bild.andet ytterligare elva andra hinno3rganisationer, Sesare
t iilicom ave11 iararsaan?anslutningar , f örä?.drarf öreningar och f olkbildn5.ngs-,~
f örb-and.
I tv% %r pilgick en försöksverksanhet med alternativa ~öndagsmatin&er, nen
försöken stu?ade p& att det helt e1ikel-t inte fanns tillräckligt med
alternativ att visa,
En\barnfilrosjury ~iidzdes för a-Lt man med barnens hJ&lp skulle %.~nns ~O'L'-
gra

633 tag den m& p& bio, De.Lts ir~ncbar z-t;$ 6e $n% s&g f iimer, -,on inte TEL-
la~nperle far cien;, Xrför A~de~~z~trk- Ba.7:nf < lmlcc?~mit:.tkr, fi.lrne~na P ~ T den
publicerade iistor över godkRndn rnatin6prcjgr~w1 i Stockholms~resaen~
Filmerria laläersindelades i gruppe:cna: före 7 a.r, 7 - II 81 och it - ? 5
&r, viikot ogillades av biograliigarna, som var r&d.da att g& miste om en
del alr sin publik,
I bedömingen av filmerna föl j's ular?. ett schema som bl n tog fasta p&
vilka värderingar som fördes fran i fil.rnen, on 2e.n innehöll skrämmande
scener och hur spelet och d.en konstnärliga Icvalit& vare -Yi kan idag l e
&t den iite val överbeskyddande attityden hos de ek "bamlilmtanterna':,
men vi. får icte bortse ifrh den ofta olrygga situztion det lilla b~.snet
. -
i biografsalangen be fan^ sig i. ?

Sedzn '!'?SO skaten de hii~udsc~liga kostnaderna för bar_n_filmsarbetet,
men cta-tsbifi~ag"~~ var hela tiaen rrijrckcs-t sm?, ock U I Z ~ ?$.ck hanka sig fra2
1 ett beroenae mr fsLvilliga kraf ter, 2arnfilwk(.~rmni'ctén har dkrf8z ilLe
haf -t n%gra störra mö jli gheter attphesica sii;ilacio&n, varken pG -pro$+-
uktions- import-eller di.strj.butlcnssidan, utan har tvingats lita tili
f ilmbsznscnens goda vi1 ja, En organisation dar ma j ori t8 ten ar kvinnor
bom engagerea sig i baras problem far gana en kla;pp 9% axeln i stallet
för det inflytande och de ekonainiska resurser 3.en borde ha.
1952 kom utredningen Barn @ch film,,med flera radikala fözslag. %en sta%en
ansag sig inte ha a:%d. ined izSgrn satsningar p& 'barn£ iliiroin, trots att tiln-
nöjesskatten tog in stora swamor, 7957 befriades i alls fall de filmer,
som kommittén godkiint, fr%n nöjesskattene 1960 sattes en ny %idersgrans
vid elva &r,
Befrielsen fr%n nö jesskcatt var dock in-te tillrackiigt för att fii:?holagel
skulle satsa p% import och nyproduktion av barnfilm. De f% barnfilmer son
spelades in gick med stora förluster. I och mad TV's sc,gert&g förloralie
filmen en tredjedel av publi.ken. Den svenska filmbra.nxchen befann sig i
permanht krise (3) Carl hdvrs Dymlirg, chef för SYp uttalade sig: "Gtan
stöd fr%n det alimännas siäa blir det varicen konstnarlig eller u~~l~s-~
~arkt.ii god eller dalig barnfilma Det blir ingen ba~r?fi.~^u allsc" (i]) 1
D8r jan av 60-tale t hade speltilmc-pro&ukt ionen halverats, 3.1!.;a022 %l7
produktion av barnfilm. Samtidigt fortsatte alla kostr~ader att utiga och
nöjesskatten lag p8 25 (5)
3963 kom filnreformen d& stiftelsen Svenska Filminstitutet iarZlt?-des
för att säkerställa den fria och privata fiimpro&alctionen, N4jesskatten
ersattes mod en avgift p% 10 O/s till Filninstitutet, 196;3/64 ble-r det
i1,7 miljoner kr. (61
Filminstitaiets intresse för barnfilm vzr fr511 bnrjan inte sZrski?t stort,
Ett barnfilmarkiv i liten skala börjads byggas iqp och en &el hzsnfi2.11:~~
visades p% Filminstitutet i
I och rie4 akt nöjesskattea a.vskaffades bortföll biogr~.sfZgaznas e;cc:nonisl~a,
motiv at-b visa de filaer ~arnfilmkomitL6n sekomenóerade, da i s ~uliet
avgiften till Yihinsiitutet ladev p5 dessa filmr,
4

ilarris p~o'rileir, togs i;?p, sicildrades el; gla?,tad, konfl-ik-kfri varid, dar
va*.&agen farsvara 8dcca lan$as%lske ~yaterier. Inf1yttningen tiil sbor-
sVaderr:a ökade, ncfi .Yi:rnernL ef.ke- " ii>U,uts-slades
" " ' s% gott som aldrig
i den miljön. Arbetarklassen lyst- med sin f~%sraro 2ch h.&erssonsk~ns
Kalle och andra rackarungzz hade f5rsvur-nitc (7)
-I filmutredningen so5 koc; 1$70, konstaterndes det a-:-b n2lsättnir;gen for
barnfilmen s~znföll med den allmS:nna kul-turpolitiken. Det innebzr att
spridningen n%ste vara rattvisare socialt, och geografiskt och att ut-
budet m%ste ha kvalitet och vzriation. Xn rad %tg21der föreslogs. men
allt statligt stöd skulle g% genom Filminstitutet, Till Rasnfilmkomrni-tiens
förtrytelse skul.le den f& baxa 60 000 kr för att graïiska film, nedari
Filminskitv.%et skulle få 153 000 kr för att inf~rmera on detta arbete, e-i
f örslag som sager en del on hur E-;a?l7filnk~~~i. t t611s arbete varderaCes* (8)
1974 arrangerade Filminstituet och de ko~nersiella snalfilzsdistribut-
örerna ett barnfilmsyrnposiuin med drygt 200 &eltagare son öJla a,~iietad.r
med barn och film, Under detta s3qlposiun utzrbetade deltagarna e-t;% krrrv
-på eti Sarniiimrad, av konme~siella in.i;ressen helt oberoende, TiBde-t
skulle best% av representaater för bara- och fi.laarBet;are. De i flin,-
utredningen föreslagna anslagen for barnfilm skulle ozvkortat g5 till
det f öresiagna barnf ilarsde t .
f

Dödssi6ten f6r Bar~fildcorr;i?j-ttE~ kan_ man s5ga kom med regeringens -rop-
3 9
osition, lle~ statliga k1i?~.Su~2c?itilce 2, sc;m lades frca i mars :f5, Car
f raJilh%lls att granskning 0c.h irif ormatlan oi?! bainf ilm skall Eiliotns-';i-t-
Beslutet cm att Barnfilkomitt6n sku.ile avvecklas togs över bu~n~dena p&
de flesta av kommittefis medlemar och var en övers~~skamclse mellan
konnitléns ordförande Gösta Larsson sch BerLil Zackxissonc
Propositionen föreslog vidaze att ett barnfilrorad, -'sankt son diskv.ssions--
form och smr3dsorgan. skulle inrZt$as, Filminstitutet skulle f2 500 000 1c
för inport a:v barnsmalfil-m och 320 G00 kr föz 6istrihVion, Ett avtal ckll
slutas mellan Svenska FilrninstfQtutet och Sveriges Radio, Car f niljon
skulle anviindas för produktion av. barnfiln. Barnens Bio Kontrast, en arg-
anisation som ar ett samarbete mellzn fol.höreiser, bl a Gnga Ornzr,
Folkets Husföreninaarna, OF och Föreningsfilmo, skulle f% 550 000 kr
f ör spridning ~tt- kveli.tetsiiln. (9)-
Yro~ositionen tog fasta de renissin~6~nsu~, frainst institulioner och
organisationer, son efterlyst insztsar far att skinclera vYsning i 2r:dra
fomer Sn 'oiografens. Den ofta otryggs aiïJön i Oiografsalongcs fra~~öll
liksom de alltför långa filmerna som visas dZr. Vik-ter ziT samtal j- anslutning
till visningen p%peksdes också. Barntilmvisxiingar icon för.-- . ~diugs-
verksamheten skulle sarskilt stödjas. SA skulle ju en stor ael av res-
urserna tillfalla Barnens Bio Kontrast,
Propositionen antogs och 1 juli 75 inrättades av regeringen Bar3fi.l~-
rådet med företrädare för barn- och ungdomsorgcmisztionern~, Statens
Ungdomsr&d samt för kommunal verksamhet. En fri filma,re ingick kren i
rådet. Pilininstitutet skulle samråda ned Barnf ilmrgdet f ör fördelning
av statsbidragen och on ~askningsverksarnheten~ IZotstridiga iritressen
has doch fran första bösjan gjort saniaxbelet; ouiEjlig-d;, I dragkaper, am
statsa?slagen har b%da sartsr Carklzrzt -:ar~~~dra izkcnpetenta, ? jzll
76 omorganj.serades Barnfi7mr&3et och gr nu inoranst nnaer S-Latens Usgaomsr%d,
Konflikten finris dock har och f6rsvArar ~rbetet~ Ifen p% Bsrn-
fi7mr%det has filmganskning och försöksverksanihet konmit iggng,
?

--." at-b stiauiera -bill ett 2kat och sers alrti~t filnseerde bland alla ba,rn,
. + *
8:t.k v2.cka t1.L~- .me&vel;e~~he-k om filaens mojiigheter soiri en del. i es* verk-
-.w-
R ,!- :s 9
ai:.t pedagogiskt i~tveckla Y.il.n.\ri.nn.tn.gnr: f ör barn son 'bör leda till en
-.,
diai.og,
-
utbxd föx: kam,
at% verka, för produktion och distri%-c+uion av ett icke kommersiellt filn-
-" att uricj.erlZ.t.ta filinvisning och bi.ld.?~e~ks&;zet för förer.ingsl2ve-k och
. -
k~cio~i!jn.uce*.r!.as baxnf~exksaahetor, h:iirsBl!d hansyn tas -kil-.l eftersatta b2211 ch
3azn med siirskildz beaov,
Zarnfilmr%det vill ha starkars zd~ngtning till folkrörelserna och ôn del
z;(r måle&ttnj.ngen är skräddarsydd för dessac Rådet nienar att iie-t a.4 i
föreninga-rna de fles+a barnen n&, att Filminstitutet szkriar reella
kontakter med sa;nhillet, att deras filmer ar för exlusiva och esteti;;ka c
och att de barn FilminstituIAt når bars %r en droppe i havet, En radikal
3arnfilrspalitik kan bara föras m folkrörelserna, menar Barnfilmr~det
vidare och bibliof oken ?år endast de privillgier~~.e l?ar~.en med ~128, vis-
ningar, Over huvudtaget vänder sig radet emot den institutionallsarade
hlturen. (l 0)
VL_:i!:a folkrörelsez $,r det d$ uian i förs" hand v2nder sig till? Av dr ca
195 000 kr SOPU avsattas till försijk~verks~het has ca ii@ O09 I-LT ?rz~miV
Unga Ornar och ABF till dele Övriga 05 GO0 kr har fördelafs f ed sm&smor
till ett antal etablerade organisationer, som t ex SIRJ och IOGTn Xritsriena
. ..för
förde>.l?ir,gen av anslagen redovisas inte. ( ~ l i ) Det firas kmske sxa.2
'@,tt ifr&gnsatta om det ar just de storá och etablerade organisaJcionerna,
som når de hl%-arel1-l eftersatta barnen och barn med sazskilda behov*
Ute p& faltet tycks Unga Örnar och Barnens Bio Kontrast %sr& id-enticka,
Mm vZnZLer sic till barn nellan 7 och 22 &re Par dem vill man visa $:valitet
-
film soni ett alterrativ ti.l? komersiel1 sch konimunal fj.lrnvisning, b2i7rn~r
tom vissr, skaL7. inte bara roa, ntan Zven ge spiinning, spegla >a.rs,s ~e2-E-
2.i.giie-t och orientera om y&rt za1rik2.11e. Sainen skall sjaiva f% vara rne5 att,
--, tr?,Xga filmerna c5;- att l2ra sig vB:~>i> ledv vetet^ 3: scmband ned filn-aicfii~ge
.. . . .
uka3.l CeU ficnas :2o,jlr;&e'c till ~a:~l^.l. ch bearbetning av filraexma,

Sarcens Bio Kontrasi har fi:~zfivisningar i et% 80-isl icornrnrne:~~ Förra
hack 2 4.25 x~isningsdagax 2% 239 piatser, F;Lnesr?a tas ute sluka cd^
A .
fr%n Förentngsliirno, das 3ic IContras-k LLr 3@ xabctk-i;, Tilisabnma~s i~ed
För~r~irgsf ilno ordnar Bazcens ?i c Kontrast ''f iinivaler", 68, P5rsningsfilm:
visar sips filmer f5r ledzre, för a,tt de lgJciare skall kunna vslja filac
Of ta hyrs f ilnerna frkn F8reningsf ilmo i f Zrdiga pallet uppdelads p& olika
tenian, Lcda~na till filmvj.sningarna rekryteras frwst hlmd hemmafrusr
och skolungdoa, Arvodet c2r 25gr och det 8x sdrt at-t f2, kvalificerade
ledare. En kort utbiläning ges med minst tre träffar* (221
Nycket kritik har frami'6r.i;~ mot Barnens Bio Koritrasts visningar och dra
erfarenheter ar att kvalitén skiftar mycket från plats till plats. P&
vissa hH11 ta- man intriidesavgift, p% andra ar det gratis. Ofta talas
om filmens egenvarde, men samtidig% Kan visningarna vara ett s&%% att
v,?,,rva medlemnar. På fl-era platser 'oskfors Tarje deltagare, -$ilkeJc ger
. .
ytteriigure höjda statsbidrag till Unga Omwrs ordinarie Ter-lssahsi,
!4edlemsvZsvningen K m aven f& till följd att a211 t~m?:ar p% den icke-
komersirlla inrj ktningen,
De fria filnarns frukta? stt Unga Ornar och Föreningsfilmo tiilsa~maxs
skall f& en monopolställning, som inskranksr p% ~3fligheterna far de
fria filmarna att f% ut sina f il~er. Fran Barnens Blo Kon tra,s.t ii2 mzn
ivrig att frarolzAlln att de fri2 fil~arna inte motar- eta as, tvar-:oroe Wen
m a kan $u fraga sig om en organisati~n fast förackrad i socir*1Jen~l.;si:i:i
. . C -*..
ar beredd att stödja fila son t ex vi11 visa. k~-.r $Zalik,hc-~~i.den AU:-
fuskals i det sven~ska ~amh5lle-l~
Svenska Filminstitutets barnfilaavdelning utökades 1975, trota &etta
ansag man mö jligheternafortfarande för smA att p5,verka biograf'erxias 3arn-
filautbiid. Earry Schein menar dock att detta inte hel-ler 2% nödv9ridigt. (q,
Ned egna nedel %ar Pil~insti~utet producerat tv% Dar-nfilmer för biog2a.f--
~aisl?ir*g hi +tills, >Tiklas och fii;wren sent Agaton Sa::, 'I"ills=~ani; med
Sveriges Rudio producerade institutet ock35 Elvi:, Scimarbetet med Sy~erFge
Radio @iller aven kortfj.lm för Sarno 6 f ilner Ilar gjorts el1'war.l; xvsecl5a
för b~rn och dessutom 10 soni gr lampiiga för barno Intresset från fi.lrnarna
sida 2r docK ä%ligt.
Imposten av utlZndsk film för barn har ökat; till ca iC filmer om aret,
sedan statsanslag gms for Oettn 1975. Av de atliindska fiinerna mbte

flera, försps med. svenskt tel, di burn-n ar för sdi 2'5- alt lasa $sxtcz,
Personalen vid F-i.l.rni_n,sti.t~ttcts 'r~c,r3filmz:~,Jel;1ing her lcon-tzktor med
kommuner, la,nCsting och S6renin~ac och ha* rel'ererirsgruyper z,v brcrr? .i. ol ik3
aldrar. ( 14)
Vad galler kritiken mot Filainstitutet har dcn bl a gallt de agliga
kcntaktesaa ned DaspianeU, För att f6rb%ttrz dessa och lusa &et dödlage
som uppstått In~tieráde institutet hildax?.rt ZG' Sveriges Förenaav Barr-
filnstudios, Till att börja med skickades en enkg-t v-t %il1 de %a,rxfilni-
k2ubbar som fanns registrerade och till s3a51iga friti8snKmn8era Mer! ap
566 adressater fick mm eridsst 58 svar, vamv 80 y6 kom geu:on frttid-s-
nL3mnder. 36 av de son svaxade v3.r iatresseraie av att bilda en 3axnfilr;i-
organisation.
Bio Kontrast-visningarna ingar inte i materialet son a~ litet och ooaner-i
att dra slutsztser alro %en eftersotri enkäten ligger till grund för organ-
isationen och afta citeras, vill. vi ge v%r tclkning aTi. denf
Barnfi.lm.risningar inom komrmmala institutioner :r klart dsminerznde O%de
om antalet visningar och antale t deltagande bmn raknas, Nen ef tersem inte
nagon skillnad görs p% slika kommunsla instit~:tfoncr 32 det svgr-t att
överblicka matesiale t. Av 1 495 konnunala visningar s to6 en ins ti-tut ion
för hela 900. Enkäten visar at's najoritetez7, av filnkiubbasna fick bid.rzg
fr%n kommun eller n%gon organisLtione Soo-ts detta tog de flesta inirades-
avgift.
- -7 '5- -
Rarneri som ksmxit till x~isgingarc~ har vzzit nrllai: 5 och i2 t?Lr, :'ilr,ez:,-
indelade grqper har inte valit vanligt, Majcrit2%en av Le sex viszdz fi:s
ansag att filnanskaffnii~gen var ett p~oblera, De-l- var s-~drt att +il-ja fran
katalcgerna.
Iiarrif il~ckomitténs barnf ilkatalog och Pilminstitu.te t~ harnf ilmbox ut-
varderas också. Några enkiitsvax citeras, där kritik förs fram mot gransk-
arnas subjektiva omdömen vad galler Barniilmkormitt6ns katalog, uen
encast utiormingen vad galler 3arniilmboxen, Det ar kanske befuga% akt
peka p2 sk.illnaderna roellan dessa. >%da kataloger-, :i Bernf ilmkomiLth
ka,talog har grzcskazzla gett cad8me on filner fran olika fi2inzi;'fiyzx-c,
som den Sr frkstående ifrån, 'Jilka v%rdering?,r som 1Zgger till g~und
anges inte, I Filminstitutets basc£llmSox darvmo-b beskriwes ins-5iSute.t~
egna anstailda de filmer Be köp* in, 1 dessa beskrivn-i-ngar firns iiven GE-
$önen, dock salian negative, (l 3)
'+

gTerigps P'jrcn22e Ezrnf ilii?studico, SFBs >ild-s:des \rid et!: 32r3f ilms .ja-
ina,rPm i Filnhusct i uuy-tcmber 19?6+, 42sda!? ~i(3. bildszdet ha& eJct fErslag
til I. m6,J.~ti.i;i;rii ng ?j-k~r'beta%,s, som ocksa a.n%ogs med y~issa -tillagg, Xum.ä-
nppgif terna sägs bl a vara:
Främja tillkomsten cch utvecklingen adv barn- ock1 ungdomstimverksamhet i
Sverige.
11örme&7a ~Zrdefiill Darn- och ~ngdornsfilp~
Fraxja 3a;rns och ungd0ma.r~ mojlighe-k att tea.rbeks fiinup-gievelser,
Framja Import, produktion och Devzrande a-I vardefull barc- och ungdoxs-
fj.1~ e
J: en presskomcurlik6 id bildandet togs arbe~ts~xppgiftema för den nybildade
styrelseri upp, Dessa ar bl a ska~andet at. en gemensam barri- och ungdoms-
filmkatalog, anordnandet aTr central bokning 0c.h av serninazicr om barn- och
ungdomsf i ime
Filainstitutet stglier SBde ekonomiska och personella resurser till för- *
f ogande och med.veskar aktivt i atf ormningen av organisationens -V-erksaa-
hat, (15)
FilnCentrum bildades 'i968 av fria filnare, darfcr att 6e saknade in-
flyta,nde över 3&as produktion och distri*~ution, De reagerade inot att den
statliga fih- och IV-politiken fördes i sa~r2ä med den kommvrsiella film-
inaustrin CVPS huvudena p% filairbetarna, ZiinCentrms farsta m%l var att
"sanla alla de kcrtfilrner so3 fzcns och pröva dzn inför en publik som
filnerna sj2.lva sökte upp, I mötet med den p~bliken skulle en 5attxe
vsrklighetsu-ypf attning skapas" o (l 7) Fiinzrna (leponerar sina f ilmer hos
FilmCentrum, som alltsa inte äger filmerna, För distributlon av fil.merria
har FilmCentrua fått bidrag a-r KL?-lturrådett IilvlS och SIDA, men biaragen
ar inte ti7lrii.ckliga och FilmCeritruiri KZmpar ned stora eko~iomlska svkrig-
heter, Möjlighet finns t ex inte att tsckalefterfrågaïi p& barniilmerna
genom att göra flera kopior på dern, fqan vill arbeta i nära kont~kt xed
dem som m-yZn&er filmerna tch ser 6Zrfio;r HL central bokning som ekt hot*
Till.samans med d.em som az.rvariC2~ f ilnerna -ri Il man f ö~äridrz barnf ilncns
form och innehall-, rilen a~ren til.l de tt a sahas resurser, PI&lsättnlngen
ned aarnfilm %r att hjälpa barnen första sin egen verklighet och siit
förh&.llands till den, sig sjalv och andra* Vidare vill man in09 me

in-te distribuera ds 'cecbiade filr::cr sam förvirrar barns begrepp cm hur
naturen fungerar* 1"on anser att det sorii ar viktigt för vuxna ocksa iir
viktigt för barn, Och m2n aer son sin sk$lii.i.i;hct att h,ja.?pa ba.me:cr ö,%-k.
fö--st&
Av 1 stmanhrng och att se kritiskto (:E)
Pratar man om barnfilra kan mar, inte f örbise den enorma sla~kraft och rgck--
vid& TV:s visningar har, Trazan .4panason, Misse och Moje, Yrutten och
Jena gr valkarlda figurer för de flesta svenska bara,
P& Tv i : s barnredaktirja sages man sig f Grsöks, uu&i.ika v~.ldsinsl%, för-
..
domzr och cchak?oner, ?&c3 mr e= T~SS tidskvot ngst2 hiillas och de eks-
norniaka resurserna ar begrZnsade, är det sv%rt att h%lla kvai2tetskravct.
Barnredaktionen ar bara en mr många redaktioner p% TV, 3vt ar endast för
barnavfielningzn som kvaliVetskraven galles, Att underhAlliiingsredaktionez1
har en annan syn p& kralitet och visar filmer med v%ld i. p% basta ~2nd-
ningstid, s8ger naii p% 'barnredaktionen att nan inte Icaz göra mycket &t, 5
endast koma ned en personlig vadjan.
Sveriges &!agasin har en egen redaktion och dar trmpzr man glatU F& i
kommersiella fotspar i valet av barnfilm.
Lasse Abergs morgonprcgram jalen 76 följae heller inte barnre6al:tionzns
kvalitetsnorner, Trazan och Saarne valde sjZl.va filaerria, mycketefter
mimst av epla barndomsfilmer och med iite pezgar p8 iickan,
Sedan anslagen till SS E kryat och ans-ballningsstc~p ir~förts, har
smart8ete-l ne3 fria filzare cch anara utanfi5rs';~ende n2vtEri he2.t u--gl:Oztg
Detta har inricbv-rit en stagnetion ecii en alltfur stoa Ckning a-v det im-
porterede gcdse t, Aven har ef teil-gser man f ilmer son Sehctndlar berns
. verklighet, men ser ingen nöjligl~et att genomföra ea s%dan produ-ktion i
dagens läge. Tillsmans med Pilminstitutet har dock n&-a enstaka filner
producerats. TILU:s ON-program behandlar barns verklignet, men ar lang*
ifran tillräckliga. (i 9)
Att barnfilrnverksx12n-1et bedrivs av flera kor0.munala Institutioner frangick
b1 a G-J Filminstj.tu7tets enkat. Idag satsa% koamunerna nellan 000 000 kr
och 900 O00 kr p% barnfilmverksazuhet. Son en naturlig följd til7 detta
har Komunförbundet sett splittringen mellan Filminstitutet och Barilfilmr&det
med en viss oro, I inaj 77 bildades en referensgru~p fö- filnirågor
och .Tall-Erik Wikström uppvzktades mrd Kcmunf örbnndets syn p& barnf ila-
fragax. iiar sags a%+, e-tt sta-tiigt orgaa bör h2 hmd on barnf ilmfr5gorna,

men inte direkt vilkete . Att det Kr Filmins-bS.tutet, son na.n fijrsdrar.
är dock ganska klarte Vidare finzs ett missnöje med insatserna vad galler
gransknirg a?? filmerla ock a~?s&kiiaden ai en sez~trai katalogG Men detta
%r ju frågor som Filminstitzte is barn£ iirna~delriing ,nid. h.ållez på a-tt iösa
med h j212 av Sveriges Förenade Earnf iJ.ns.t-idios, irlenar mario Eom-i:niini'ör-
bundet önskar ocB;s% en ökad inhemsk 2rcd:;ktiola cch ax-l frggsn onl U~P-
hovsr~tt löses, ab att TV's bärn?rogrsni kan visas i komv-oernz. ( 2 ~ )

Komer man ut p& fa,ltet; esh trZff~,r de människor s o hailur ~ p% me4 'uarn-
filnv.:.sningar, niirker man att de få s03 SOljt nsd i tu~-erna xellan
Piiminsi;itutet och ?)ar:~filrnr~ciet, alen ocksa att behovek av ett oigan son
man kzn vand& sig t411 vad galler \ra?- a-v filner, r5d-frågxing osv ar mycket
storte MedailFilm ins-bituir;e.t och Bnrni'i1~.Adet 'or%k&.t; 0x1 ven; son nar nest
barn, har max flera piatser kant sig riödsakade at'c u~pböra med bar~.f.i.:ia-
verksaahetene Gvt tar tid att leta i katalogerna, göra, upp pzogrnm och
manga felsa-ta:lingar. kos'iar fö-r nycl.;eie Ofta l;ax o;= inte i'&% tttöd fr&
nggot h.511, Men det ar inLe överallt verksaoketen u?phGrJ~, Få en del
institutioner och inon n&g*a förooingar ar Saraf ilrnvisning nggot ny2;-k. 3S.r
hade det underlättat en de1 om mz.n haft digonstans zt;";%nda s5.g mcC fr3go-
on 3srs och kwrnfil?~,
Att utformingen av Sarnfilrn~~erks&.e"cen kan skilja. sig garlska a'7se-~Zr-L
fran plats till plats har .flera, ctrsaker, TTi ilar titta,% ^å en del biblio-
teks verksamk~eter, get ZT infe en sta,"~is-lislc t:,r?dersGknicg och B%~R C k
stickprov ar kinske inte heller reyreseniati~ra. Vi uill ';an visz p%
nzgra olika. betydelser som bsrnlilUitterlsmhaVen kan f2 T& bibli.oteku
VarJe bibliotek h2r ett Eer aller ~i;;(ire utLa1a.t m&; mu4 sia ïerks&-j~ei.
-0arna7,~delningaz Sar cagcn forin z;sr 3r,rn:u'er?iiszin,f~e-kE TC~uturn sjzlva-
0 7
bokatlåningen, Bec cfta ar det svart ztk i en saaan vsrl~aa&net hi lta ec
-9klar
m&l.&ttning, Filaavisningar kan nm ha £ör att h%ila vingarna str~la 9
för att visaZrii%got riktigt skojigt s2 hzl* i juletid, för att Cika ut-
laningen eller för att, motverka kommersiallisroens negativa verkningar, l G r
att cöra. barnen a-ktiva och kritiska osv.
Utu1~1,gsgivande för verksamheten är inte Bara. en vacker m%lfomulez'ing,
Har nzn ont om pengar är =alet svart att ng. Och ont om pengzr har de
flesta Komrn;lner nZr Bet galler kriltur, 3% Garnsiaan zzcker pengarna
knappt till 'cöilcer. II&ngl biSlictek skulle vi1 ja satte y% baraf ili~i, ren
har srni% e1ir-r inga möjligheter. 33. sexveras film erba.rt 8cn1 n%g~t extra8
so^ godbit till invignicg av ny fixial ellsr till sportlsvrto
Q

t och
Et-t hlblictelc a?e$ .;2.l inarxetzrle FJa*:ifiimvic, i~ar gr Stockholuls s%a.do-c
biblioi;ek, 'J'isniilgarna s"c.x-kade redan I~L$?~ 1375 hade man l U 6 vis-
ningar :roi 57 coc b&1'~e Visxi~~gni~~ är decez"i~2i;i~~&&e och iiiizi visas
p& ett sto-t antal filialara Filmezna hyrs en niinad i stöten och sex
serier löper paraileli.i, ;'l%ngrr, fil-tiex &terkoinner -rarje %r, men man :ör-
sker OC~S& ?~i%ta nya filmer, Ex arbetsgrupp g%r igeuos filmkôtai~gerna
och .tv& ~;a'i~er om arst Tsr man fl-1-rc '&i11 caseende, En zïiöJ1ighe-i; som L;,r
u~ik för Stcu@lolm~ stcz~3s'b.iblia-tek~ eftersom filrnuthyrar~a finns Inon
rackh&ll, Till iiessa fös.-ansicningzs, d5 ett 'trettiotal filmer körs?
kommer de Isi.blioteksa.rbetare scm bar ha~d on visningarna ute p% fili-
alerna* Son: underlag har arbetsgruppen gjcr-t; en lista nrea klippta katalog-
texter, Deltagarna uttalar sig sedan om vilka fiiner som ska visas och
för vilka S,ldsrsgrupper. hgen skliiven m8lsZttning finns, men rian mr',-
viker vzldsinslag och olika föraomar,
Filmerna indeizs i &idersgruppper 4-7 %r och 8-42 är. För varje &laers- r
grupp görs tv& prograulkZft-en, dels ett Irommenterat med l~c~iips, dels et%
som talar om vilken iilm son visas var och naro
Visningar ha* man för förskolegrupper och amira, Sarnzntalet £%r vara
max 4CE Prat om fiherna förekonmer före visniagen och ucder filmbyte*
Ofta är det tidsbrist och sv%rt att få igång diskussion, sasrskilt i &e
Ylijsa!' gru2yerna. Barför LBter nian fOrälCL~ar vara oieä i %%n oir plats.
Maj?, ser sielst att dctghemsper~oxialer* ar ned vid förskole-~isningazca,
R5tt d2iiga erfarerihster h a E ~ E air 7r:~~t
- 0 . .
:>cm ink ear mec 3s vxsnlngaica,
men son kom.er f6r cttt hkta Darnen icnan förestZllninger~ gr SIX';,
I Nyköping ingh film i en blandad programverksamhet för barn g& stads-
biblioteket. Tidigare hade man särskil-da filnprogramp 1976 hade man 54
föreställningar för 3 713 barn.
Efterfrågan på film och mnan verksahet ar mycket stor fran fErskclozna
i Nyköping. Vid varje visningstiilfZlle har nar1 2 visningar för förskolan
2 för allmänheten. Varje visning hzr plzts för 75 barn och varar
ca 30 ainp Gmpperna ar för stora för att n%gm disk~ission ska.lX k~il~~
föras med barnen, dessutom anser sig Barnbib1j.o-tekarien inte ha till-
rackligt med tid.
Det ar svar-!; att hitta lLbipliga f ilmer som f;xr;geiar f ar bzril me:l,zri C,
och 8 ar. Filmer som inte 5-;r för dqrz eller sa?ira, eftsrsum ma3 inte

pratar om r3en efter?it, Bi31i.c-Grsksr2.e;. vfll helst h2 iilluer (j,sr Sar-
spelar huTxdrolle~,n_z i en n2gor2u11de ~~rrklrg miljö t ex Astrid Lind-
grens f ilnad e bÖcke:?c .Att bestalla direk-t; efter I:atslogerr!a blir of .ta
att kapa grisen i sacken.
If?&isati;ningen med fil.mvisningarna ar att locka nya barn till bibïiotelret ,
qez filsen ar ockss vZrd@tull i sig,
Att visa filmer scm Dygger F& k5i.nda barnböcker ar troligtvis en vanlig
önskan ute pd biblioteken. Don Ynslcan har funnits p& Boras s-badsbibliotek,
Dar har man visat Astsiai Lind.grens och Elsa Beskoyrs böcker i fil.nversiono
Ss mycket mer av IFliriade barnböcker iiras inter Och s& ngcket mer pengar
att avsä-ttz på fila har inte hellrr biblicitekrt i Bor&* Or-i;a har man
dZrf ör anlitat la~~sATTceri%ralen~
Vad har da en s%dm central att erbjnca'? Filmu~valet dSr är ju j- första
. .
ha22 ett -2~~a1 fOr uA.e~",~*zrilnge~ i skolorris, P% l~r,~A~~can-F~alsn i 3or2s,
har p& senare tid ren underF1å13ningsfilrn kijpts in so3 t ex 60 Xacke Hack-
spett, Dessa bland andra, visas ute i liinet för för~koiegrupper~. ~vriga
filmer som biblioteken lanar ar Iagstadiefilmerna, n%gra titlar: Lille
Ria~rata, Gen lille giraffen, Den fula ankungen, Pelies nys kläder, Tants
Emns födc-3.st?dag, V~~iiia~s ?asabl;, Den emay-aiz bollesr, Tirnosjkas hv-n?~
och n&gra ON-filmere AVventra.ierca köper end.sst in sim filmer och 2-å3.a~
ut aem uta~ ezs5ttning till institutioner och tcrerringzr,
För a-t% %tergå till stadsbibl.ioteket i Boras, så 5uerI.%t huvixibiblioteket
filnvisningarna till Unga. Orna? hösten 760 Eib1i.otelze-k stod för 1ol:ai ocn
en fritidsyedagog och Unga Örnar för filmerna och en ledare. Mar vi be-
sokte en visning var det f% barn, trots att många barn uppehöll sig p&
bibliotekets barnavdelning i sauna hus. Xanske hade det med inträdes-
avgiften att göra?
Nar biblioteken inte har resurser till n%gon barnfilmverksanhet, h z de ~
%tminstone en lokal för en s&d.a,n, Ofta upplåtes tien till n%gon förening
som tar hand om filmvisningen, t ex Unga Örnar.
Att Lule5 folkbibliotek inte bedriver barnfilmverksarohet beror inte i
första hand 3& dalig eko~oni uLxa ar snsrasz en politisk, fraga, Man nenar
att den basta kortctlrteli med Tagarna firns ute i föreningarna och det ar
dar de olika prograrr?verks~~?fh~!",erna sks skeB I Lule& hzr Barnens 2 % ~ Kontra:

Gö-teSorgs stadsbibliotek ville at% 5sriSF2xvisningar1ia skulle varst ett
al-tesr,ativ till de komersiella 7risningar-*la. och ir,enai?e att salalen me6
barner. efter$-? var vl'rtizs, ikri &H man fznp1 a-f;t aei; tog sll.dels för 3%ng
,-tid att valja xt filmerna, att smznsta-llla 9~0gi~rl! @ch att det; var s88rt5
hastan omöjligt att f& barnen att stanna kvar och prata on filmerna,
upphörde naz med fi.lmverksaml-ister! cich 'satsar n.n I stallet p& aocktea+er.

Efter at+ s ja7.v~ ylövat p& fil~wisni~ga~ för barn, .Lj clt vi en del ax-
de problem som redowisadcz i föregaende kapitel, bekraftadep Det ar SV&PV
att hitta ratt filmer till ratt barn och det ar sv&2?t att f& idng sm-
tal kring en film,
ktta onsdngseftexmiddager gen~mförde vi filmvisningar p& liults fritids-
g%rd i Borås uciier hös'ion ?Go I sGban6. ned visni~garns bar visade vi
sama filmer p2 13;ltagardens daghen Tör barnexi mellm 5 och 7 ar, fyra
och för j till 5 aringai.:;a en ging.-haerssr%nssrr.a för visningarna
p% fritidsgpráen hale vi pstt nella~? 4 sch 7 år, men ofta var betydligt
Zldre barn nedo
Vi visade aven f ilm nar Doras Irultuxhws hade "sönäag med barnen", ned
en rad oliirz aktiviteter, Till visningarna &ax kom ca 120 barn och vlixna.,.
de flesta 3arnen var mdar 7 &r,
Förhailandena vid våra filnvisningar p& fritidagården var inte ideala.
Lokalen var stor och akustiken d%lig, Ofta Eick vi skrika f ör a,tt göra
oss hördz, Det var varken onbonat eller ostört, h inte de Zld-re Ssrnen
fick komma in störde de före~t~llningen genom att banka p$ dorraa liela
tiden, Fick de komna in var de oroligw oc3 kunde lämna visningen nar sorri
helst för nagot nel lockande, Ilgr filnerna var slut rusade de Zldre ut och
ae yngre hade sv%rt att koncentrera sig, De sprang gärna %ni i lokalen
eller up? p5 scrnen, Vi var ovana att prata iried barnen om deras upp-
levelser och i synnerhet med barn son hola tiden var gå väg ilEgon annan -
stafis 6
Det var sv5rt att G% Ae barn i de åldrar som vi riktade oss -Lille De flest2
g2rdsbesökarna -rar naiurligt nog äldre an sju &r. T ill de tre sista is-
ninga~na, skickade vi ut bye17 till alla barn under s$u 2r son hade garc?s-
kort, ca 80 barn. Trots det var det f% barn som kom.
Efterson Set var viktigt Tör css att ~tviirdera de filmer vi visade, iick
vi ock& visa de= för barrlen fi daghemmet, före de orUinarle visni~arnz,
Daghemet behavde inte betala r_%got, Fritidsg$rden stod för ti1r;kiyra~.
Projektorn tillhörde fritidsg%rden och den slanade vi varje gacg till
och fr%n dagheromet*
Ifed barnen p& daghemet fick vi bra kcntalkt. De ritede och pratsde med
oss om filmerna. Nar vi fr%gad.e om tid.igare filnier vi visat kom de ihag
mhga detaljer,

fled persozalen darenct ha& -~i d&ljg k0nL2k-k~ vilket till el del
be-sorlde $2 oss själ~sa, 0ff;ss-t; hade vi r"örbere%t'cien för migt inför
visilinga-na, Snda gazgcr, 2ciscnslen sjXLmiar~t; börjaca ?rata neC CSG
om. filmerna var när den reageradc negativt p% filmen Bja2p miri snögubbe
brinner t.py (se filizf örteckn.), ?ersonalen nenade at t; f ilmera var to$al-E
-meningslös och att 3arnen hnde ta efter iden akt tzi~da eld p& nössan,
Vi dZrcerno-t. hade en hel:; annan v~pfattr~ing och tyckte at% Oô,rr,enr: UFF-
skattning ~8r tvekl5s.
Visningarna på kulturhuset ingick, som tidigare na~ants, 1 en ra6 &?&ra
aktiviteter som pågick hela eftermiddagen, Vi ha5.e en ii ben teatersalong
fullpaxkad med barn, barn son satt i trappor, p3 extza stola,r och p&
golv. Två filmer visa& iri, lJ~nsj.eu.~ Fcintu ocir 3en iii-le teatern i
Kongens Kave (se f ilmförteckn, ), Föx-e och nellan lililierna grc),tade ~ c cm i
dem, nien gjorde dei; ganska kort inför en saö-an skor publik, Un8er Gen C
andra filoien började vuxna som inte f%tt sittplzts -ta ned sina barn oc~r
&ae " Detta inverkade stzra~de p% flera &v barnen,, Vid siidana har till-
fallen bör man nog välja korta fiiser. En stor fördel ned filmerna vi
valt var att de inte hade aggon text elie~ nggot tal son man afiste följa,
Filmarna fungerade i stort s ett $ra,
P& grundvai av andpas och vara erfaredletes. -~j-I.l vi ga några allmanna. $$d,
-- Lokalen, Film kan visas var som helst där det gär at% uiorkliigga och diix
det finns duk, skärm eller vag~ att projivera mot, Men vill nzn att bzrncn
skall vara konceatrerace och stt de skall prata oa filmexn2.i snslutnir~g
till risningci.zna, ar det -ql?ctigt att mar^ har så f% s-töraade mo~ent son
möjligt, En stor lokal inbjuder till spring och det %r sdrt a,t+ göza sig
hörd, Barnet maste karma sig tsyggt, I m5~kret under visningen tir det
helt u8amnat till hiinclelsexnz. FC?. vita, duken. En del baro har Sehov a,v
att kunna krypa intilL en vuxen, att h%lln'någon i knzndena
En sagogrotta eller nagot znnat rm, dar Sarnen kan sitta p& hadar elle-
små stolar ger en bättre trygghetskänsla, Men de% far heller inte vara
för trångt, Tröttnar riggon och bor jitr k~l~ff&~ skall ;nac iätt ku12.2 fly ita
on, Det ar 3ra 813. lokalen ligger lite avskilt. Bet gör de3 lite svårare
för folli som bars Sr nyfikna. att titta i% ICr at-t sedsn g%, Ilar! Ban sada
ihop ba~nen vid en bcst&aci t5.h och g% a& de^ till ;,risningen,

."".. Ba-2% Cen bör inte vara för sCor, 20 till 30 barn ar ma,x om man
ska kunna föra ett santal med deio, Ett s3tt att "~egransa grr*ppen är att
f ö-re . isni ni ii garn& &la ut gxiutisbiljc.ttc.;.. Sedaiz far man beritht saga
nej bill dem son biljetSsrna inte racker iiil, Och vi vet, det ar sv&r%,
Pasta. g2upser som %terl;oii!mer ger s.kÖl-ro t~jrggket och största mö3lighe-L
att f om-erkliga målskttringsn att h jglpa 3arnen osarbeta iilnerna, h
man inte vi17 lasa alla visni~gzr, kan man ha nggra co:n ar till för den
son kommer enstakst ggnger, Flen de2 ar ju mycket en h%ga om resurser,
Barnen i de fasta gnqperna kzn f% medlen.skcrt dar Liden för visningsrna
st%r utsat-b,
Vicn%ng, ?Gr man visar lila för sir;& barn (4-7 år) Sr idealet Itorta filmer,
5 till 10 minuter ar lagon, men da blir utbudet mycket. begrznsat. Filmerna
kan med fördel visas flers g%nger vid same tillfa.1-le, 0a barnen förvän-tas
sitta still i samma G, se film och samtala bijr man inte h&lla p%
mycket mer an 30 miriuter,
Skall vuxna f å vara med y% visiringarna? De t ar gs;l,nska trilctigt att de
vuxna vet vad barnen pratar om, att; de kan hjal2a till att fözklara, Mer
det ar ofta svht för den som visa? filmerca att prata ne& Darnen n2r
andra vuxna 2:~ med p3 ett zlltför passivt satt.
Kanske det svåraste med f.i.lmlsningar för bara är dishssioren, sa??l5e,let.
Barnen rusar s% lätt iväg efter en filni,
Nar man laser en bok fur bsxnen Lar de latt för att avbryta och fraga.
En film ar inte lika 1aVt att stanna och ofta ar det ljud i fi5.men som
inte ä,r latt att överrösta, Frågor och rerlexioner far oftast komma effei-
At ch d% minns inan inte kstns'ne s jalv vrje detal j. Barizen ar C-~rsrval-
digade cch fartfarande inne i filmecs vZrld. Det sr sv$rt att ve5a h r cch
i vilken ande man ska nys*i;a -p filmen igen.
En föruts2,ttning för att börja ett givan3e smtal ar att man sett filarn
sjalv föie visningen, att man förberett sig och eventuellt gjort an-
teckningar om sbdant man vi12 anhjyta till.
P

HUR SRfiJ; 3-i BRA BKI?SJFSLfV1 VAJU?
Nar vi sk-ulls göra v3,r-t li?i~i'~hrva,i., bör jz5e vi =ed f ihuthyrarnas ka-lalog~r
samt I3arnfil~kominiit6ns I;atalog, 3Ten de-; pzr s~rart att f d n0gon uppfa-tt-
. *..ning
on filaerna.. Ofta irzgade v~ ~il~ut>yrarna till rads s
Åtta kommersiella fi~~mi~+;kayr2se besökte vi z AKA-Ti lm,Esoel.te, Daropa-
f ila, Föreningsf iliro, E, ScL-f ilm, Sparfriimjanäst och S-ta:?-filni. Srredish
film och SF hade vi tyviir inte nöjlighet att komna till, Bi var också hos
FilmCentr-an och Svenska Filminstitutet. När nya f ilmer vf sades vid bil dands
av SFBF och nar Sis~cl~olrns stads'rlblici;ek valde sina filmer, va? vi mede
Hos de kommersiells smalfilmuthyrarna ar barnfiln i segel en biprodukt,
p% vilken inte görs nagra större satsningar. P4ycke-t som bjuds ar gamaal
skSipmat och det mesta ar inpor2~erat. M~l.s%ttningen ar ottast rent ekonomi'sk
Det betyder inte att allt gr d2ligt. Endast hos Si3srIr5qjmdeU kittade
vi inget son var vart att ,visas och darför har vi i-nte tz.git me& derads
filmer,
Föreningsfilmo ar folkx6relsernas smalfilmbolag. Det har i%tt stora stais-
bidrag, Budget &rrt 75/74 f-ick det i50 000 kr f52 ssrskilda k-~lturcll-a
Sndam$l. Trots detta har 2rrni.r inte koramersiella filaer som Ha,ckr., Kal-le
och Nusse gallrets ut, Förel?ilz~;slil.mo her 1-172- sin inrllching 06 a:ig-;ilonsii-ir~
Filmcentrum har tbligen £3, barnfilmer och antalet kopior tacker inte
efterfrågan. f'lal~~ttningen ar loavard, %en alla 5iliner når inte :x$;

ylera f&.tcre:c inirerkar -3, föm,E,gan. a.tt .i:?pfa.t.i;a filni, s5,som sociala.,
kul t~lzreila och individuellck*
. -
NG.j-~iin",ghetm. aTr att gora akill.:~aC ~riella-n barn- och vxxen.fil.m $exor p,?.
utvecklingspsykologicka fömta.5tJ~ning~r. Ezn befinns2 sig på olika stsilies
ned vaxande fö*.n&ga. a,tt förs:;;, ?fixen och dess b~-.xä,'ut&~te.k~~ik~
gndersökningar av barns filnförsf&eïse liar p&gAtt i flera &rQ Aven om
tidigare forsknjng drog s1.u-tcatser gom att sm% barn inte sku1I.e se film,
(21) s& .vet man idag att a~i?ri
nind-re barn kan ha stort u-kby-t;@ a7 fil~n.
T:ol 25 ar &et ock& riodvZndig-t 3.5% f i l m a gijrc so% ar Zi.~,~&~sadf? till barns
förrngga att t;-llgodogöra sig filmens ioneh%ll.
Vi skall hdr inte redogöra för barns filmperception, =ta3 vill bara .;isa.
p& nagot man bör krzva av en bra filn lzapad för Dnrn mellan 4 och 7 %re
Srng barr1 skiljer intc raellan ~erhligi:;etr~ och filnen, Tsr ds2 dvt som _
sker p5 vita duken konkret verklighet, Därför tolks? de inte symboler, ?yr-
kanter som representerar wxna blir levande fyrkanter oc:5 ingenting annst.
Att; uppfatta en films terria kraiver ett visst a-ustralct tEr*kande, som en fyra-
kring inte harQ Ungefär vid sex&rs&ldern börjar barn kunna tolka S~IE;DO~ET
- ..
fila som skall fungera för ds miilsta. bor inte InnehZlLa för rnycl;et
symboler, i s>-msrhet inte szdana sora endast referers~ ti3 1 vuxnas ezfarrn
heter,
FSr att sma harr, skall kunna. i5lja e2 films hai~dling BYr ?e2 inte inxseh&l?_
tidsförskJutn!ngar och paral2ellhandlingar, Scenerna bar ha egenvarde,
Bygger scenerna Tör mycket p& varandra blir de5 avgrt a" f& ett saa?.ar.-
hang. Filmtehiska f inesser (snabba vaxllngar t ilk närbilder, skarpa pers-
pektiv osv) skapar endast förvir~ing hos små barn. Ett snabbt tem:;o unciey-
lättar inte förstaelsen och att en film ar långsax behöver inte betyda
att den ar innehålislös.
. H2r fil~en flera hu-md.sersone~ Lr de-i; sv3r-t att identifiera personerfia.
En handling soin rör barnets egen vardag ger möjlighet till identifikation
och först%else,
ATT de filner vj. sgg vm de-t f& so= hhde med barns verklighet att göra, At":;
f&ta är krakigt och obegrip1ie-k Lör barn cch ati v i bör skona &ex fr&
verkligheten, ar inte en ovanlig uppfattning hos vuxna,
. -

Mon verkligheter, hZr ch nu 8~ ~lic-tig för 'oxcn,-oci för 9i1x-nas Iri se-
höver hj2lya vsrandra för att första den far att kunna pilverka och förhars
Zcne För eSt barn son hgl2.e~ p& att utfo~ska sin omvarid gr verk-
ligl~elcn sgiinnande orh oförutsiigb~x.~ Denna nyfikenhet bör vi ta tillvara,
Xen verkligheten sel inte Ifkadaii ut för allz, Ett imrandrarbarn i Yensta,
. ett; handikappat barn p% ins-kitutioal lever uniier helt mdra villkor ag- ett
direktörsbarr, i Djurchol~, latarnfilrnaii~i har ofta valt rit-l; skildra somar'
på lsndet, en t&iligen proólernfrj. tillvaro. Vi efterlyser filmer son
skildrar eftersatta barns viirlci och %ar upp arbetarklassens proölan och
erfarenheter,
Inte många av filmerna vi sett har visat oss barn i fsiimnande land-er*
Säkert ar det ock& sv%rt att göka s%dana filmer. De bör ju inte bara
förklara hur barn i ari-dra lancier har detvutan gvzn till en d31 var.IOri
Att ge möjlighettill iden.tifikation behöver inte cetyda att problemen
tas bort, Cie skall ill-te heller iimas med för at% vackc? siruldkiZnslor,
utan snarare s01idaritc-t~
I barnfilmerna ifragesGtts sallan de traditionella k5nsrollernae Pojkarna
dominerar son hizvudpersoner och a.r ofta aktiva, medan flickorna ar passiva
bipersonel., Tiickozna, I~ZLJ; f% pcsitiva identiiikationsaö jlighe.t;er*
E'zktafilm för barr, ar i sealitoten i förstc? han3 fakta,filner om dj~~.~a
Inom denna genre kan man se en klar utveckling tiil det batttre, De nyase
djurfil.merna ar sakliga och osen.tinentala* 3ock ër de szllzn komtrnvszsiella,ALt
bs,rn &r intresserade av djur vet vi, Men star detta intresse
i proportiontill utbude t?
Barn behöver fantasi. s2ger nana S% f%r leksakerra liv, djuren k2.ader och
manskliga egenskaper. I film efter film kokar man ihop en soppa av menings-
16s gullighet utifran dimiga föreställningar on barns behov av ve::kiighetsflykt,
Koriflikter löses ned hjaip av anai;ingen irnytn2~sn eller bver-natuiliga
kaalter, Den svage vinner över den starke och ar man snS3.1 no3
gmla f%r meta r^rarog%ng och lycka i live+, Men iantasi ar iu2e over3rlighe-k
med avsikt; att dölja, Sven irJsrnsSröm beskriver fzritasi som rfölna&;;a ii11
abst~akt logiskt t3nlcande9 dvs förxQgan att se atSver det man har 2;rZc1för
nEsa,n,I1 F 2-21

Den fa-tasi som u-tvecklar ta.nllr,v och kansla ar ett behov, Zven för S:~rnen,
Den ar en n5rlTi5ndighet s-r;~ 3.n-t.e -&r fuskas hor' i sslapp?~-t och sleritrim,
O;n ctbnaet 217 d$].ig faaniasifilm 2s: start sr gvrn l~t>v.d~.,L sti. bra s%Leka OC$~ repiga kopior,
Ljudkvali+&n ha,r vg,~it usel, &I &el 2-7 de S1dre filnernas innehal upp-
vager dar,?:: den förea~rade te!:xiskô kvalit&u,

s
Som tirliga~e nE~qnts sci ~;-8r,ga ~-i1v.nc2 barrif ila .I~E&s t SV% uniierh%l7,n.ln& oci.1
stzller dasfös inga kxzy j-8, iflxel~~ E~T
an att der:. sI:-rall roa,
Bi mei~a~ a-tt fil= kan och 3iir c,i?.;Xndas DIST ~led~e%e-t.~ Pilm kan sala ett
. utrnkckt 3edagogiski; hjiilprileUe7 för att ~~idga. barm begreppsbildning,
~..t.veckla deras fantasi och skap2 enga.genorY;g och inle- el se e Kombii~á%ionexi
8.v ordp bil2 och ljud lesandegör fakta och kan hjrlpa barn at-t orientera
sig i omvärlden. Fiimeas budskap kan nå spi4klig.l; otranade och kland-
ika~pade barn, Filneri kan ;;aga det sam ar svart a+% saga uzed ord.
Reklim, -J, serier och fil3 vtsktter barn far p%vsrka~ Sildec son cie
har sv%r-l att kritiskt. k-co:na, 'colka.Geno~ att visa fila för barn och geno?:
att förszkz hjiilpa &em att bearoeta upplevelserna, kan ~ ag2 i den e;? not-
vikt till det passiva tii,.tr,~c%et och ke;nske ge ade kb8ttre f~r~ta2,t$nisgz
att biittre tolka andra bj.ldmedlerc
Att biografvisningarna inte ger möjlighet till aktiv bearbetning hi~r I'xaia-
h&llitsc Alternativ mås", alltså firnas* Men naste rian i jiiniförelsirn
mellan bibliotekenls och organi.satioi~erras barnfilml-isni.r,gar viil ja. 'bsra.
ett alternativ? Skall nan dZC t ex Urge Grnar har e3 vai ina-r5etad verk-
sahet öuer3-s-ta basniilmvisningarna heli till dea? Eller skall man T:r&n
bib1iotcl:ens sida f Clrsöka, konlziirrers ut orgarisationernas vissj.nga:t-?
Vi menar att man in-be ~nas~ce vZl j2 ett al+errstiv. Organisationernz n&r
rn%nga barn, a@= inte alla. Vi vet stt m%nga av de bsrn som inte n&s aTi
niisra föreningar, komer till Siblioteken och tillbringar en st~x del
av sin tid dar, Dessa barn ar ps inget satt priviligierade,
Bibliotcke~ n&r Zven fcrskolans burn och m&ziga bibliotek har vis,clingar: a.v
film för iörsk~legrcp?er,
Varför sa-tsar inte forskoian och fritiäshemmen p% kvalitetsfiliner? Ge-k
vore önskvärt on filmvisning ingick i alla förskolors verlrsziihet och a%+
utbililningen i filnk~nska? +ör ~e~sor-alen för3at-i;radeso PSrdelar~a cd
film i förskolan as många: miljön ar trygg och barne~ kan lattara :kon-
centrera sig p& filmen; bearbetningen av uyplevelserna kan sera naturligt
koma in i andra ak4iviteterb
Men son förskolan ser 11% idag ar det nzrmast en utopi att tro att (den
errsam skall kulma klara detta.

3u.r ar det d$ med fritidsgardctrna, kz2 inte der-as fiiixvisningar ersatta
bibii,ot&kens? S3. Xicge man inte -p& ek$ rcsr akti~t satt $orsöker sot~crlczi
komersialismen ?brer i^iuv7~dtage-k p% fsitidsgaraarza, kan derctc visnix?gar
inte ers2-k-t~ andras, Dersoaa1e:i behumr m&ga g4nger st3d inför pol iti.kvrri
f ö att ~ snoti~rera en k.valFl;etshöj~zing som jemeb2i,r ökade kostna utbud, behövs vi irllz, Om vi är fler son
visar behöver inte filmerna icte vara s% förtvivlat u-tsïZtade och neutralas
Den saklniriskap och de erfarerheter vi f%r genom vart ar'sote med bar11 och
barnfilm, kan vi dela med oas och aven ta del av andras hinskaper ccli
erf arei~he ter. Barnbi%li.otekarien har överbli.ck och k z h ~ j3.lpa %if l *att
sariiordna si% att f ilinvisningarna blir någcr!.ulida jZinnt f ördeisne ge o-
grafiskt och &?ciessinXssigt sett,
Daremot mastv vi motasbeia alla hörsök till monopolisering och komezs-
ialisering az. vrrksaiheten,
Att ta in f ilx~rerks~et bland bibliotekvts u-ppgif ler innebar et% stort
ansvajr, Vad vi12 vi med barnfilnesna? Ser vi filmvisningarna son ett sztt
att höja utlåningsstatistiken faller vi latt in i konersiella tankcbarior,
Och för vi sta-ti.s-tik p& visningarza far det oss a-tt 6% efter ':rval.ti-le;;
i stiillet för kvalitet. Att kiai~a in hu.cCsa 5zr~. i c2 ickzi och vis2
meni~gslös film, ger battre statistik, an on nan visas bra filn
för mindre gru- per, Visst $,r det bra att vi nar sa m&ga barn som nsjligt,
men det hô,~dla:: ocksa om vad vi nar dem med.
Att gora ett medvetet filmurval och att hjelpa barnen bearbeta filmen tar
tid och darrned pengarc Vi måste därför ha en klar m2,lsattning för verk-
samheten, som vi km visa upp för polit;'ikemana,r -ii negar anslag. C:ch för
att kunna göra detta, kravs sjiilvkiart fler och bättre utbildade
biblio-t ekarier:

?70TES:
I a Ursing - i$rirEn, se 18
2. Fiimboken II, se 571
3. Werner, se 86
4. Filmboken, II, ss 572
5* FJexer9 S. 151
d
a. Svenstedt, s& 103
7. Ursing - Virén s 28-31, i 74
8, Almqvist- Ssaksson, s li?-116
I
9= ibidem, SO 119-121
10, Artiklar ur dagspressen, smita3 med Pzlle Budtz
il. Aktuellt från Barniilarådet 1977:i
12. Saiita1 ed Tomy Bedlnnd
13. Chaplin 19'j6:4 l
14. Skrivrïse till Hiksdagens Kulturutskott (3ilmina-L)
15 En er~katanderaökning om barnf ilmklu.bharna verksbhet (~ilrni.;s.t,
16, ibidem
77. FilmCentri~ms lagerkatalog A s III
18, Film&TV 1976:4-5
19. Santal med Britt Lidner
20. Eominunal TidsbiZt 1937:5
2IC Pu~l~~rnar-,
s, 9 f
22 Fi>n&'iPv' 1976:4-5

;Imbjö~nsson, G, t S?~r2~pk~ltur %t barnen, - Stcckholm, 19bS, - i1 7 c :
ill, - (Tkibunserien)
Barn och kultur //. - h nd 1975 (nr51
9
6nr/&.r
Barnfilmradet : Direktiv för försöksverksamhe-S, ineci. 'oernfilm, - S$oclSi.olrn,
1976 (dupiic,). - 4 bl, - (~isektiv j 1976-10-25)
en -resentation Barnfilarad-et, - Stoclcholn, 1978 (duplic.). - 12 blm
720 000:- till försök ned barnfilm, - Stockholni, 1977 (di-..slic.)a- 1 51,
- (&tue?-lt fr& Barnfilmrådet p 1977: l)
3ear3, R, 11, : Piagetc utvecklinga~sykclogi : en Ewcrsikt. - Stockholm, i
1970. - 138 se - (wtk1ir!aerien)
-
~drn
Bis // : bibliotek i sanhalle*
Boras, 1976 (nr 32)
og levende billeder / redigeret av Liss f(asmusser. og Ellen Varmrng*
- Copenhagen, I/76e - 229 s. : illr - (~~ider*d.als ysed,agogiska bibliotek)
Guprea, b. : Se F& fila : hi~toria, teknilc, genrer, p&verkzn / Leif Dufrez,
Gert Ekst~~iild, - Stockholm, 1975. - 207 S*
film boke^ : en bok om fil-m ocn filmskayare / redaktcrer Edgo lbortzel-ius,
Mils Larsson. - Uppsala. - 983 s* : ill'
2. - 195'7
FilmCentruii : Iegerkatalog //. - Stockholm , -j 976
Furhamnzr, L. : Filnp5verka11, : socialpsykclsgiska uppsatser. - Stockholn,
1971. - 161 S*
Holt, P, K, .: Rzp-orter on bbrns filmooievelse : en beckrivelse af ni
I
ilnderspgelier af fdrshlebbrns filmcple~~,lse uaarbojdet I>& danske t,6rnehave
og fritidsyarde,~ogseminu,rier i &ene 1971-19:5. - kbbenhavd, 1976.
- 59 s*
Kultur f ör bzrn - vad ar det / Etgiven ad TRU o, -redaktör.. Ingrid Zellberg,
- Stockholn, 1976. - IbC se : illc

Schein, X. : Bernfilrn på bio : utb~d, publik, kalit6 - ba ha plin ; 4, 3976,
.s 149-7 42)
Den sta,tliga kul t~rrpoli-klkari~ - Stockholm.
1
D. 2 . - 1975. - 299 s, - (Xegeri2gens prop~sitj-GR 8 197~:20)
mer;?, 1. Det måste bli CZttre nc5 bsriifilm. - ( ~omr~i~al ';idsl:rift
5, 1977)
Svenska Filmin~tit~tet : En enkiitundersökning om barnfilmklubbarnas rerlr-
p-
samhet. - Stockholm, 1976 (d1~2lic~). - 70 bl,
ckrivelse till Riksdagens Kulturutskotte - Stockhola, 1937 (duplic,, ) . -
15 bl.
Svensted-t, Ce H. : lirbetarna l5maaz fzbriken : filmindustrin blir Solk-
rörelse. - Stockholm, 197Ot - 133 : ill.
Tjukovskii, K, : tv& till fem %r r on barns spre~, dikt och f2z?txsl
/ Korne j Tjukovski j ; förord Mary $r??ig. - Ctcclciol 1 , 1975r - 271 s.
Ursing, b. M,, : Svenska barnfilm : f6rsök till emb2rtlZggning .k~aa
Maris Ursing, Agneta Wirén. - I m 1971 ( l i c ) - 121, (10) bl. -
. .
\,krner, Ge : zeii s-gefiska filneri_;7 hi.storie : en C-;-ersl~-c, - S-~;QC:*:~QL~~
9
19'j'Ce - 205 se i l l a f
Vidhe , E. : Sam. och film : barnfilrokomittéxs verkdamhet 1949-1964. -
Övrigt
Kataloger Iran fil~~thyrarna saat ~zrnfiirnkowriitt6ns katalog
A s t iklar Iran dagspressen
Santa1 3e2:
Pall6 Badtz, 3srnf i?rnz:adet ; El~a, E&%tk, Stocl&olms sta&sbi??lc ; Cert
Ekstrand, Böreningsf ilna ; Kjell Eriksson, Starf ihl 5 3i.rgj.t Fcrsberg,
Kommunförb, ; Erik Gidl.xad, 1-T-centralen Bor& Tomly Hedlund, ;
Ingrid Kam-benl FilrnCentrum ; C1-;~11.burg Karlssori-Rehm, !

DJUR FILMER
BARA EP4 KAJ?
Rsgi: U. Hultberg, Svartvi.'c;; svenskt
Fildentrvm
"En njvk iiiforrnati.~ och spiicnande fil% om katten Mo:issie son
gtirna vill ha ungar och hur ~ C Y trtiffor Magnus. Deros probiem
att lara kanna varandra, hur de i flera dar förs~ker befruktc
Moussie, En cvdramatiser~d skildrin9 av förlosuningen med en
svag kattunge som inte överlever, vilket redovjsas helt osentimentclt,
Intxesset koncentreras till de cndro kattungarnas
uppväxt, hur de lar sig kruvla och till slut f2nga möss. Ett
väldigt bra sat-t att förklosa hus barn föds.'"~d skrev Barnfilmkommittén
om filmen och vi tir helt ~verensl Förutom att
vi vill påpeka att den är lite för lang, stundtals långts&kig,
barnen blir IEtt okoncentrerade, Man kan darför @rna stanna
projektorn och prata om det m.rn sett, Se ocksa Fi9.m & TV 1975:
4-5, s, 64.
BJÖRNEN
Regi: O, Norrman. Farg, svenskt tal, 7 min. 1971,
SOL- film
filmen visar ty6 björnungar som leker i och vi en sjö.
Björnarna fokuseras tydligt och handlingen ar iutt att ftjlja,
Man får se och iiöra björnarna s3ass, men det b ir iote skrammande.
Speakertexten ur sparsam men med en del svera ord s&
man kon lika garna stamp av ljudet och beratta sjalv under
filmens g8ng.
DAGEN MED FRIDA
Se under rcibriken FILMER SOM TAR UPP BARNS VERK1,XGHE'T
EMILY - EN BERATTELSE OM EN LITEN MUS
Tecknad, Parg, ca 5 min,
Esselte
En mjuk liten berättelse, mycket lik boken om Musen Malla,
om musflickan Emily. Ernily träffar on hanmus och föder fem
små ungar som hon lax hur de skall klasa sig B kompen för
tillvaron. En morgon dör Emily, men hennes kropp g8r nytta
son agglaggningssttille för skalbaggar och syrsor och som
näring åt vgxtiigheten. Filmen underviscr IR a o om ekologi
och det så Pattfattligt att den ar anvindbur redan frfin 4
år. Teckningarna ar fina och åsk6diign.
GR ISAR
Färg, utan tak, ca' ?O w h , 1967,
Esselte
Filmen spelades in 1967 si3 fërgerna har hunnit biekno en
cjei men den h ~ un8U r sin chaxn. Grisarna skildras k nQrbilder
SO vi far rent fysiska intryck av dem. Dr ater, grymtsr,
kiafsar, söxpiar, bökas, skrubbar, bxott.as, nafsas
och valtrur sig i gyttjan tiiis de si;örvionde lugger sig
till vila. Aven andsa d jur fijrekommer i filmeri som ax textlös
och durför förixiedlor cpplevelser mex an Fakta ain djuxen.
f

DEN GRONA BARNK4KI44REAI
Regi: E. Haglund. Fara, svonakt tal, 22 min. 1959.
AM-fil m, Esselte, F~ireningsf iltiio, SoL:Filnt, Swedf sh Film
Svensk naturfilm, som ger xhng aspekter av djurens liv, bl c
berörs %n ntiringsked ja i jn!iten ]s& föda, parningei~ och v9reien
av nyfödda ungar. Att det ar viktigt att lyda framhålls ocksa
vilket harned ifrågasättes, Fatut Qs tydligt, men bildvax-
Lingarna ar för snabba för att de niindre bärr?vn skall kunna
Iiunga med.
GULDFISKEN
Regi: E. Sichan. Farg, 20 min, utan tal. 1959.
Förening s-iilmo
En pojke i Paris vinner en guldfisk p6 tivoli. Fisken får
bo i en glasburk. På väggen bor en kanariefagel i en bur.
Fageln och Sisken trivs bra tillsammans nar pojken ar i
skolan. Fågeln sjunger och fisken hoppar, men en gting hoppor
den för högt och hamnar utanfor burken, En katk smyger
just då in genom fönstret och skall precis @*,o upp fisken
nar Qdgeln börjar sjunga det vackraste den kan och katten
slapper fisken. Det är en mjuk och fin film, neQ lite langsam
ibland och kan därför inte håila en större grupp uppmärksam.
Filmen behöver inte farklaras och är
1
l'tirnplig att
visa för blandad bldersgxupp.
GOKUNGE
i
1 BOET
Regi: F. Bel, G. Vienne. iiirg, l3 min, utan ta . 1972,
Förenings filmo
Naturfilin om ett rarsangcrpar som får en g~kunge i sitt bo.
Gökungen knuffar snart ut sina "syskon" ur boat för att i4
plats, den tix huvudpersonen och rörs5ngarpcrst koncentrer~z
sig helt på att ge den mat. Filmen bygger p& ncrhilder som
lär vara ganska unika. Barnen bör nog förberedas på gökungens
framfusiga beteende för att inte skrcmmes sv det.
Och efteråt kan mon diskutera den starkes ratt,
HUNDAR
Regi: M. Kurphy. Ftirg, utan tal, i5 min. 1974,
FBreningsfilmo
En film inspelad i USA om en stor
retriever-hundar p6 en kennel.
markerna, ater, leker och
Fotot ar mycket vockert.
F still i femton minuter
inte ör speciellt
ticiigcre,
HUR SKALL JOEL GORA?
Se under rubriken FILMER SOM TAR UPP BARNS VERKLIGHET
HUSDJLIRENS E?,4RN
Farg, 12 min, svenskt tal.
AM-film, Swedish Film
Inga Tobinsson Serattar om djuren p& en lantga 4 d och deras
born, som en godnattslrgu f~lr n&gra barn. Fargerna .ur blekta
och filmen ur tontig och f6råldrud.
3 1
l
l

Pedagogisk film om igelkottens liv och beteende. l"+ots n4g.m
snabba Sildvaxlingar och er; del svara ard i spe~ktertexten
tycker vi att denna film ör vördefull och viktig att visa
eftersom den behandlar ett djur 1 var närhet, sam b~rnen inte
så ofta traffar på. 8arnen brukar uppskatta filmen och det
ligger nära till hands att efterit prata om hur igelkotten
håller på att utrotas, det finns rnanga fina böcker om igelkottar
att ta till hjti1-l
JAG OCH DU, K~NGURU
Regi: B. Salzman. Farg, utan tal, 19 min, 1974.
Förening sf il310
En australisk pojke fQr ta hand om en kanguru vars mamma
blivit pakörd, Pojken älskar sin Joey, men ju större den blir
desto svårare att ha hand om blir den och nar den hoppar i
grö~seiksst6nden blir den beskjuten av grönsakshandl.arvn. Till
slut ser sig pojken tvungen att slappa kängurun fri. Det har
är en film sam engcgerur ktinslorna. Det ar otackt att se ett
sårat djur och svårt att acceptera skilsmtissan, Mindre barn
reagerax nog inte starkare an de äldre, men det ar svarare
för dem att f~lja med i handlingen och på s8 stit: fösst; orsak
- verkan.
KATTUNG EN
Regi: J. Kaliva. Förg, utan tal, 12 min. 1963.
FöreningsfiLmo
Kcttungen ligger i sin korg och har trtikigt, Ett garnnystan
förvandlas Sill en docka. Tilksummons leker de och kixtar p6
hyss, sL9r ner en blomvas ock -&.rassLar till gcxiq, Filmen ar
enkel och snull. Ar det meningen att barnet skall identifiera
sig med kattungen som ar gullig och s6 dar lagarn busig?
FALVMÄRKN ING
Regi: A. Guillemaut, L. Marin, Svartvit, 11 min.
Filmcentrum
Svensk film om renar och renskötare dar samernas liv visas
och beskrivs sakligt och osentimentalt, men texten ar för
svår och tempot fcs hastigt tör att den ska vara användbar
för mindre bcrn.
KING
Se under rubriken FILMER SOM TAR UPP BARNS VERKLIBWET
Farg, .utan tal, 11 miri.
EssélY e
Det tir ingen svensk, tysk eller indisk ko utan kon med stort K.
Den ar inplacerad i ett landskap men inte i en miljö, inte geo-
grafiskt, Man ser och hör den tugg@, ktinner hur den flåsar,
Nosen ar varm och fuktig och fr6n det stinna juvret droppar
mjölk, Kalven slickas ren och reses sig pa darriga ben. Det ar
nargångna bilder som kan skrämma det lilla barnet som ar ovant
vid detta bildsp~ak. Men man kan frrklara narbilderna och filmen
ar ett inspirerande komplenient till undervisningen om kon.
4

LARS, LILLEBROR OCFJ LAMMET
Fa~g, norskt tal: 'i2 min.
AKA-f i l m
Pstiktig norsk film Lorc, som far en lillebror och C6r se
hur en tacka föder lamm. Förlossningen verkar sm~rtfsi och
skildras osentkmentclt och wturligt. Sangerna som beledsagar
delar av filmen ax sötakti.ga och sv&rförst&eligs r?nnars tir
talet daremot lätt att fosst15. Filmen tir knoppast modern och
könsrollerna tir de tradititionelïa. Djurskildringen a- dock
fin och filmen kan sakert f6retas av barn under sju 61,
MUFFI OCH PjALPARNA
Fiirg, svenskt toi, 15 min.
Europa-'film
BerGttelsen om foxterriern Muffi och hennes sju valpar har en
del onödiga utvikningar som irriterar och gör filmen IrSng,
Man far se mycket av hundarna, hur de sk6-h osv. Hen talet Er
larvigt, bl a pc3pekzls särskilt hur mycitet duktigare och livligare
den enda pojkvalpen nr, det ar scksh den enda av dr
sju som Tatt namn, Det 1iJLc aventyr som denna valp ger sig
ut p& verkar mycket konstruerat.
NIKODEMUS OCH KATTEN
Regi: A.E. Malm. Fiiig, svenskt tal, 16 min, 1957.
AKA-f alm, Esselte, SOL-f i lm, Swedish Film
Sonmarto~psidyll med tv& barn, hunden Nikodemus och en katt.
Barnen och djuren leker tillsammans och g5r ctxövt&g i skogen.
Filmen ar tijnligen menliis men problenet med sommcrkctter tas
upp när fcmiljen skall flytta tillbaka till stan och inte kan
hitta in katt. Da bannar speakern den slarviga familjen som
Län kerlg P sig av utan sin katt.
OM - MISSAN, BUSAN OCH ANDRA KATTER
Färg, dvenskt tal, 20 min.
~öreni4~s-f ilro
Lottis f6r en egen katt. Den behöve; mycket skg-tsol, r8tt
mat, en låda att kissa i och ibland måste den ii vaxa ifred.
Det ar en informativ film som berättar om olika katter. Det
är spa n nande med katter och det ar skönt nar de inte bara
framställs som gulliga små busas. Ibland ar det svart. att
föl ja med nar filmen hoppas fran den ena till den andra
katten.
PUFF1 - DEW LILU GULDHAMSTERN
Färg, 1% nin. 1961,
Europa-f i lm
En lite6 guldhamster p& Eventyyl- i en lagenhet, Hamstern tir
stiindigt i centrum och världen skildras ur .dess perspektiv.
Manniskorna ör bara stora hander som s8gas eller ger ben mat,
Speakern anvander en del svira ord n2en bertittar om hamstring
och andra vik-tiga aspekier av hsmctrrns SeLeende. Bildvax-
Ilngarrla dr en aning för snubba och det ar bra om man före
filmen pratar om perspektiv, Simone Côderqvisis bok "Jag ser
inte vad du ses" kan h jaipc till. a tt

RÖDBRUN~, GR& OCH KORPSVARTA ,
Farg, 15 min, 1969,
Föreningsf ilmo
Beirnd{f rpii:3pande; arbetande bistar. in fil.% far brm rrm ir
specialintresserade cv htistar men alltför iånq och ensidig för
"vanli$oH smaboxn.
SAMTAL MED \/AL
Regi: D, Shandef, Farg, 16 min. 1972,
Tvi5 spackhuggare visar upp sina konster i en valhassäng
i Kanada i~itj~ en förtjust publik. En valforskare berlittar
om si.na erfcirenheter sch vi far se vahm trjbta QV sk601 fLOjtmusik,
Spraket 61s svårt ock shawes: @ed djur tveksamma att
.visa.
SOH%EI~T~RW
Regi: B. KJ-yvcire. Svartvit, 20 min.
storf i l m 4
Syskondn Mats och Miriam, här något aldre an i de övriga
filmerda och inte tre och fem 6r som uppges i katalog-texten,
men i 6vrigt sig lika. De får låna en pcnny och hannes föl,
och Ptiq sig rida samtidigt som de får laxa sig en de3 om
hti~tsköt~~l, Filmen tir Långsam och ganska händelselös och
saknar en del uv den charm mir, Berndt Kly-vares övriga filmer
har. ~judet är dessutom dåligt.
FILMER SOM TAR UPP %,4RNS VERKLIGHET
ALLA VI BARN 3: BIJLiERSiri
Regi: O. Hellboin. Ftirg, svenskt tal, 13 olika avsnitt om wrdcra
22 mini
KF, SFI
BeräJctelsen om Bullerbybarnen är en idylliserad skildring av
ett lid p6 landet, inte som det är idag eller var ig&r utan
LP.NDET som vi vill tänka oss det. De vuxna är nBston helt frdn-
vorande och mod dem de vuxnas problem, Att skildringen mycket
utgår fran barnens sött att se omgivningen ar positivt men
born hyr völ också problem? Filmen ör inspelad stum med p6-
lagda barnröster - vilka cv många uppfattas som överklassiga -
men barnen upptriider n~ivrligt, filmprtiket gr enkelt och hand-
lirigentir latt ctt följa. I samband med denno film bör man to
upp anqra skildringur av livet p6 landet son motvikt till det
idylliska.
l
ANNE F+R EN EROR
Farg, svenskt tal, $4 min.
AM- film,
En tarniigen fördldrod norsk sexualvpplysningsfiin om Anne
vars mtbrnma ap gravid 5,ez inte avslojar n6gc-t för den ovetande
flickufo förrän det tir dags att plocka fram bahy-kladerna. Pappa
ritcx yagro i5skUdlig~ -teckningar iilen filmen ger inte mycket
upplysring och verka; idag narmast skmttretonde.

HRGFli,i.iEi.i
zeyi: G. ~kh~:,;~, P. ~ k h ~ h Fur%, , techcid, werisk'i. .bl, 5 niin,
Svenska Filminstitutet .
II
Filnez Yvgg&r !?el+ p6 Jan ar s8 arg s6 jag vet inte vad jag gör1'-
Saken. Det ar ett vredesutbro-tl frtn varsto stcrmilskan till
det slutliga sj8lvmedlibandr-t. En liten tjej är arg p6 kompisen
som inte vi11 leka med henne, men till slut ringer Karin
och d6 ur allt bra igen. Bilderna tir enkla och uttrycksfulla,
bildvdxlinglen l&ngsarn. För föx-skolebarnan as det en utrn~xkt
film, och en svciilig lalm eftersom stazkc ktinslor c6 afta ar
ta bu.
DAGEN MED FRPDA
Regi: 8. Klyvare. Svartvit, svenskt tal, 16 min, 1963.
. Fiirn~erilrum, Star-film
-..
En sommardag nå Gotland. rvå syskon - Mats och Miriom -
får en kattunge, Frida. Bcrnen leker med der!, ger den mat
och den sover hos dem. Men s6 smiter den sin vag. Barnen
Letar, Slutligen upptacks Fridc i ett trad. Pappa fix kl~ttra
upp efter henne, En of6rasglig vardagrbertittelse med lite T
sparining i. A tt det tir McLs som bertittax och att filmen
ofta ör filmad ur barnens perspektiv underlattar identi-
fikationen.
DOCKAN X KALUREN
Regi: E. Ericsson. Svurtvit, tecknad, svenskt tal, 10 min. 1971,
SoL-f ilin.
Nar mamma $r ut ur Nina kvar med sina QPdre syskon, De
äldre barnen försöker skramma Nina men hon blir inte rabd,
D& lockar de ner henne i kallaren sch Laser in henne i ett rum. Men de stora barnen upptäcker att de ocksa blivit inlasta
i kallaren. Mciriirncir korrimer tillslut och öppnar, Nii~as
rtidsla Gr ganska dampad. Har finns ingen noralisk indignatian
~ver de stora barnens beteende. De flesta bar!? känner
igen sig. Det ur viktigt att begrbeta filmen eftdil. Figurerna
ar tecknade och lite sprattelgubbsaktiga, rösterna
tir barns men talet Er ndgot svart att uppfuttc. Tempot Qr
lagom för att avvn mindre barn skall kunna följa med.
GULDFISKEN
Se uncle? rubriken DJURFILMER
. .
HUR SKALL JOEL GORA?
Regi.:, B. Klyvare, H, ALexundersson. F~rg, svei7sk.t tal, 16 min.
1974, .
joel bor p& en bondgård I Smal-and, Hen fiskar för att ge
sino kattungar mat, men nar han kommer in i ladug6rden ar
ungarna försvunna. Pappa kar stoppat dem i en cack far att
dranka dem. Joel smyger efter pappa och tar tillfdliet i akt
att plocko 2pp kattunlarna nar pappa pratar mr$ en skogsarbetare,
Poppa upptacker ~ t$ det bara alr sten i säcken och
lanker prctc ned Joel och dzr siutar filmen, Hur mariga förskolebarn
har hoft ete husdjur de mdst gcra sig sv med?
Kanske intr s8 minga. Men mariga har upplevt de vuxnas svek
då dessa intr klarat,av ctt tala om far barnen vad de t~nkt
göra och i stallet gjort det bakom baxnaris rygg. Det Gr en
fin och väsentlig Pilm men barnen bör vara förberedda Pör
att kunna förat&.

MSt.iG
Regi: B, Klyvgiréi, Farg, svensk-t tal, z" min,
En filz om &enckap meifan m6nnEsku.r och djur, Hunden King
g&r ut ensam var je dag d6 husse, en pensiantir, sover middag,
En ensarr* pojke traffar King i en park och de as -tillsammans
ett slag, Men till pojkens besxikekoe återvander King till
den samle mannen, som han tycker s& mycket OM. Pilinen innehtiller
f8 htindelser cch kan verka langdragen, . . men stdmning
och milj6sklldring tiz mycket fina, Aven mindre S ~rn tyckte
o51 filmen nar vi visade den sch pratade om den lange efterit,
Filmen kan med fördel visas för barn och vuxna tillsammans,
LANGORADE CECILIA
Regi; Rezniccjitra, Furg, animerad, svenskt tal, ca 7 sin.
.Svenska Fi~mlnctitvtet
CecPlkQ ds en flicka som Blskar att sjunga men utsatts far
en kgxdhant uppfostran av sin farmor som drar henne i bxonen
och tjatar, tjstaz, CeciEics eron börjar vexa och blir
encrma, NY^ fcrmor +FL1 slut av misstag halle+ på att göra
tippelpaj av tironen tappar CocS1ia ttdamodet sch flyger ivuy.
En hanligt absurd histcrla scm sta3?e1 sig p& barnens sida
mot alla övexnitiska uppfostrare, Plats för diskussisaer om
barnvppfostxan: Den ironisicc distansen och det delvis vuxna
spraket kan liksom i Kuttatandr Julia vara svart men barnen
kan föl ja med i handlingen ock uppskatta humorn och de har-
Ligt originella teckningarna,
m - AP FA ETT SY SK^
Svartvit, svonckt tal, SO min,
Föreningsf iima, Stas-f i l m
Filmen skiidrar Anettes vantan p6 akt mamma ska komma hem
ned den nya babyn ock hur han upplever att bli storasyster,
Anette ber~ttcir sjalv, H v ~ har en fin gemenskap med pappa
som farsvinner ur besattelsen nar mmma Kommer hem, IOHIDSSningen
skildras P stillbildes, odramutCskt Ren alktföz
snabbt. Förutom detta tir filmen lämplig aven för förskolebarn,
OM - EVA SOSI VILL VARA MED
Farg, svenskt tal, 17 min.
Föreningsf ilma
Eva, en 'li~cri flicke, har svbrt att f3 kamrater och hemma
tyckes mamma att hon dr besvaalig, Ingen förstlir att hon
behöver hjulp, För att bli accepterad skryter hon och vill
alltid vara bast, En av niaminuis vännar tar sig an hanris
tsats .taggaxnae filmen ger ingen Iösnirtg filen kan skapa ftrs%6eBae
för det skrytiga, osakr3 barnet, Filmen dr barnpligast
Par barn i den första skok6ldern.
OM GUD ocn LEDSEN
Fasg, sveaskt -kalr 2C mim,
Föreningsfilnics, Star-f i l m
Maxiko med fsisn i paket blir trastad UV vannen Janne och
man pratar om atst vanca glad och iedsen, att vaga visa känslor
sch konlakteq me.llanh olika ge~terutioncr, Filinen viil mycket
och bra men elet kEnhs alltffr tillst5ttalagt och siallan akta,

0i.i g~g, ~ ~E~IC: ~ ~ q ~ p ~ i \ i
Svlrax"o,i.k, svenskt te:, 20 mir-:,
Föreningsfilnio, Starfilm
Bur~ i olika BLdrzr sprl~gcr, kioppor, ruiL1~i3.~ klijttrsr och
lekex utomhus, Encmhu~ rita* de uv sinc kroppar och klipper
ge upp-
ut figurerna, Ett typiskt Li/-program, som sukert k ~ n
slog till lekar i Förskolan nen inte ger mycket att sam-
- tala on). Barnen Cr tyvtirr in.i;e stiiskilt haturliga, de vander
sig till kameran och suger inövade repliker,
OM - SOFIA SOM SER MED FINGMRNA
Svcxtvit, svenskt1 tal, S8 min,
Förenings f ilmo, SOL--+ iPm
Vi fQr föl ja ned Sofic, som Yr 51ind, pi Tonfebodask~lan
under en vonlig skoldag. Barnen ar livliga och naturliga.
Skillnaden mellan deg och seende barn ar inte så stor,
Filmen &sk5d3iggöx hvr de blinda barnen ltir kanna varandra
och olika Pörem61 genom att öva upp fingiari~as kanslighet,
oc5 genoin att anvanda sin smak y h harsel. Der!
kar filmen as viktig eftersom h~rn
takt med blinda och andra handikappade mtinniskor,
OM - ÅKE LIMPAN ANDERSSON
Färg, svenskt tak, 2u min.
Ftireningsfilma, Star-film
s& sablan kommer i kon-
Den basta av de OM-filmer vi sett, men SI& har ockse Harbss
Lindgren gjort manus. Filmen ar inspelad med partier där
bian använt tekniken stumfilm nied piilbigd berattnre, här tir
det Limpan själv som berättar. Limpan bolr ensam med sin mamma
och rnzste klura sig sjulv en hel del. Malmrna ar ofta trött
och har h~~udvaxk nax hon kommer hem, Li~mpan har en kanarieitigel
son han pysslar med och tilisammcnls med en kompis
besöker han ,en garrirnctl tant. iin:pan Er galnsku töjd med sin
tillvaro - vore han bara bia i fotboll vore allt bra. o
Person- och miljö-skildringen karms väld~igt äkta orh Ake
Limpan är en befriande mjuk och omanlig^" liten kille.
(samtliga OM-filmer kommer fran TRU)
. . . .
RMIL~NGEN
Regi: B. Klyvare. Svartvit, svenskt tal, 49 min. 1964.
FilmCentrum, Svenska Filminstitutet
Filmen handlar om den dag $6 kats blir \=,lxatt~i~t beskylld
fös att ha slaivct bort pappos hammare dch ryniiner, Innan
hammarcrr kom bort hann Fats i allafall gillra ribgra fCITQr.
sam pappa drabbas av, Hats bertittar sjulv till bilderna och
tempot Qz ltingsa~t, miljön vardaglig. Ddt ar en valgjord
film soni ger fler uppslag till diskucsi+i. Vi visade den
för förskolebarn, scm uppskottade filmen, men hade sv6rt
för den ramberattelse som filmen är Lnfdgod i. Barnen uppskattade
fzllorna, meil engegesadec ocksn av den oratt\/isc
beskyllningen, l
DE S'E"ULtt4 BILDERNA
Se brider" rwbxiken FILMER SUP4 TAR UPP PROBLEM
37 l
l
.
, .

TUT, TUT
Regi: S. Peel. 'I.ccknnC, flirg, oren tal: 15 i
Föreningsfilmo
En kille Peker'med en ibdbiP, Han fantisepar att
flott och imponerar. S& konaer en annan kflle.
ytterligare delar till bilen och har fina
bygger de p6 bilen. Ren nör den ar ftirdig
killen ~ + t
de% ar hans bib cc& att det tir
1974,
först. $6 ar bråket igbng ocn bilen
ontyds det ctt den frrste killen
am, Filmen visar p6 företeelsex alla KBnnes igen, samarbete
ock kankurrens, Den Rot~m+rtterar i nte och ger inte nbgon lös-
ning, Filmen fEr tas sam utgbngspunkt fiSr samtal och $& kan
man @rna visa den fler g&ngc+,
UTKLACN INGSDAF EN
Regi: 8. Klyvare. Svartvit, svensk*. tal, 18 sin. 1963.
Fildentrum, Svenska Filminstitutet
En soimardag p6 GatRand hit-tar Mats crh Miriam goda kloder
i en kistc, De klak ut sig och *ruffar gamle Söderkvist,
f O
son bzrattar far den om yrevepuret Lingonkrono", Handlingen
as enkel och tsmp~t lAngsamt. Mats tir Sexattare och ljudet
an Lite sv8xt att uppfotto därför Dtr filmen visus i mindra
§r'JPP.
VARFOR VILL INGEN LEKA HED MIG?
Regi: S, Peel, Tecknad, faxg, utan tal, 12 min, 197-4,
Fsreiiingcf iPno
En pojke och en flicka hoppar hage, En annan po
p8, Han vifl gama ha de sndrss upprntirksanhet f
vara med, Darför gar han sig till sch fdrsöker
de andre, Ren de lekande beas;;en /Srya sig irtte O
förran han skulat göra sig till, Då dyker en ny
som viil imponera. Filmen vill visa att det int
att göra sig till, Vdxlingarna dr ganska snobba
svart att htinga med i killans olika roller. fil
visas fiara $nger, Liksom "TUT, TUTS' ar den
tionsfilm utan inil j6,
VI sA SALTKRAKAN I
R.egi-: O, Hellbom. Farg, svenskt tal, 28 min per avsn,itt,
KF, $F
Filmen gick f6rs.t sam TY-sriie, Den beskriver ett PdylPiskk
sk8rg6~dsli~ med få problem, Den obliga tariska zsmansen finns
med, Persenskildringen ar bitvie stereotyp, könsrolierna de
tradilicneJlc cch handlingec g8r mest ut p6 att locka from
skratt, '4srfi minns inta den t~fotte MeJker, s6 klantig nar det
gelL~r baxc och hush&llsbaktyr? Serien har dock inte zysket
med baxna verklighet att göra. 13 avsnitt,
~/xjq;b;~t~
Regi: .J, Pinkavia. Svartvit, svenskt tal, 8 min.
1
Svenska Fi?ni~sti~u-ket
Filmen a+ e-t% avsnitt er an sexie SBC. heter Xnqe;? ar henm~"
och som pxuduccxots löp tjeckoslovrkiska televi ianen, Palle
som Gr sex &x ar ensam hemrna och har blivit til'aogd att
inte 6ppna fgn nSg~n, S& n8r den billa flickan redvid kommer
för att låna vinuger viigrar Palle att öppna uton snwgglmr .ut
vintigern genom brevhbdqn ,.. Ofta blis barn Pamnade ensa~~~~a

hemma ,!len t.&sit!n huvudporeonan ar ensaa hemma as det inte
det filmm handiar om, NGvgJ., de+ ar ganska spanncnde att
se hur Palle EIC~ fLLci:dri ?aijs~+ ett - praktiskt prablsm san
att hdlla.vin~get genam $reol&dan, cyvtixx ar de svenska
barnrös'ia~na allet lir voxrta ha" att rrrotrvara barnen,
AVENTYR ~a SOHYARLUV
Förg, svenskt tal, 20 min,
Star-film
Larvig historia med ingredienser av sommar, skaxgli+$, en
hund i fara som raddas av "olydiga" pojkar, Sensaoralen:
'Men buttre med riktiga kaxJ.atag an lydnad denna g$ngW,
tyckro pappn, Allt beriit-tat av en synnerligen hurtig
speakrr,
BARN FA KRETA
Regi: P?. Yalam~ekis, Ftirgr svenskt tal, 20 mir?,
Svenska FiLrnLn~titutet
En pojke i lO-firs6Pde~n besattar on Itur det ar akt Leva
p6 Kreta. M Q ~ far se vad han och Rans kamrater leker,
träffa familjen, tisngn, katten och se alfa srbeto med druvskörden.
Pojken pratar om hQrt arbe+e, faltigdon sch om
hottan i solen. Men fiPnen ger inirysk av idylliskt liv med lek sch ftirggleda fester. Filmen tir Sampfigast f6r
tildrs barn,
DA KANDY FULL
Tecknad, ftirg, utan tal, 7 min.
Esselte
En ii.Lrn fsan S xl Lanka om en kistsrisk htindelse skiPd+od
av elvcaaringsr i teckningar sam oninerats. Mandy var ett
litet rike som Xyckats behCrP%u sin sjtilvst8ndigf;et vilde-+
kolonialtiden, men f811 senom ett förraderi, Filmen Lamplig
Cor aldre GIdersgrupp d& den innehtiller en bel grynma
inslag.
JAG OCH DU, WGURU
Se under rubriken DJURFILMER
OM - MBOTEY 5 AR FR& GMNA
Ftirg, svenskt tal, 20 min.
Föxeningsf ilmo
Kcabotey ar en liten kille i Accxa, Ghanas huvu
dag ar kan p& dagis rne$an lillebror f8ljes med
den stora marknaden dar han sal jer fisk. Pappa
kontar. Det en vacker innehailsrik film ed
skildring, Tempot dr dock val snabbt, Ketb
ar en mrdelklassfamilj, Ock filmen vi11 vEE kr
likheter, att villkoren för mdnga afrikanska b
de samma sam O BP svenska bcirn.

UVRXGA FAK'FAFILMER
F&J M@
TILL F.~BRXKEN
Reglc U, Hultberg, Svaxtvit, svenskt
Fil~Ceotx-UM
1
MEingu förtildrar jobbar p6 fabrik. Mbnga barn har aldrig
vcsrr-k p& en fabrik, 1: dennct film f&r de ye en Pnifr~:.i, f&r
se digra arbotors som k&ller p8 med sina arbetsmoment, fQr
cfr del. upplysningar om srbetofö+k&8landena. Hen filmen ar
i farsta hand koncentrorad till processen hur ett dBck blir
till. Och det aa: nog s6 fasciriemnde för barnen, Nar vi
visade filmen %r en grupp b~rn vilie nQnga g& efter tillverkninysprocessen,
men filmen fortsatter hemma hos ett
6idm par sam b8da jobbar skift. De s8gor inta att det as
,bra mod skift, men de finner sig. Vi tydker att man skkille
tagit upp skiftarbetande fis~GJ.drcrss sibqeition, f"cirkhxat
vad skiFt ar och talat 0% vem det tjanar, Men trots detta
ar filmen viktig ack det ar c.immdrkningsvart att detta tir
den enda av de Qil31er vi sett son tar oss ned till en arbetsplats:
OH - BIBLIOTEK
Svartvit, svenskt tal, 20 min.
Farenings filma; Star-f ilm
Filmen vkscr mycket 8etaLjerat vad man kan gora p& biblio-
tek, vi f8r se hur man fyller i lanekart och far höre en
halv saga p6 sagostund vilket dr irriterande. Höjligtvis
kon den visas som farberedelse för ett biblkoleksbesök
p6 en förskoLa i nigon starxe stad, Sörslagcvis Stockholm,
dar alla hti~Pigheterne som visas ock& Finns,
. .
OH - B%jct

.-
iv& godn van~er blir sv:3nnex sch fdrs8ke.r Drticko varandra
genom att köpa allt fUxira pry3ar, Handlingen Br ganska
kontplicerad uufi bygge:< en de!. p& symbolik men fiimen ~TQP
mycket att ge barn i skol&ldern,
~rn ELEKTW ISW F~CEETR~GLR~EN
Regi: A, Karl a fl, Tecknad, fargf svenskt tal, 20 mir?, 1974,
FilmCent rum
!{Er alla f&glar $Or BY ett insektsgift tfE%veakar en upp-
finnooe eXe&f risko f6gPar sgz kan sjunga, Men faghirna
. gOr st3 sm6ningorn sönder, Kver finns en ottick elspöktrthdgQrd.
För att f& tillbaka levande fSgLar enas uppfinnaren sch or-
betarna vid inseklsgi.ftfebriken om att stoppa tillverkningen,
E stallet börjar fobwiken med fSgelfrö. Det ar en vacker ?Sim
med underbara ftirger oeh sko j iga faglax. BildvdxEin~arna Cr
f8r snabba och uven talet med mJnga svtira ord, Under samtal
med en dagisgrupp som vi visade filmen $62, framgick att
barnen inte uppfattat mycket av fikmens budskap, Men faglarna
var raiigac Och som en parentes, medbesttimmandelagen till
trots Ren nog maste ~gandeCörhc3Llandena andras Innan arbetarna
kan bestamma produktionenQ filmen fungerar säkert bdttre för
öldre barn daremot,
HERR KOdPAhS F6RTRETtlGHETER
Teck~ad, ftixg, 7 min.
Esseite
Filpen ar indelad i Pre episoder som var och an belyser en
sitvthtisn &r herr Kov~a7, antik jölten, misslyckas, Farvtsa
att vara undexh6llning ar filmen tank% sam underlag för
diskussioner och vtizrdzringar i.nsm skoliundervl~nirigen,
Tyvarr ar personerna onyanserat tecknade med r&a boves och
on tjuvaktig tiggare och filiccrna innehaller ~cksb en del
~nder!~~llningsvåld,
HUR SKALL JOEL GO?&?
Se under rubriken FILMER SOM TAR UPP BARNS VERKLIGHET
JAG 8CH DU, K~&GUP,U
Ss under rubriken DJURFILMER
KING
Sa under rubriken FILMER SCI.: TAR IWP BARNS VERKL.IGHE?'
KING SIZE ,
Tecknad, ffrg, 7 min. 95'68.
F~reningsf~%nt~
En liten kille reser p& en rökting ti3.P landet King SHze
dbr "Icke-rakning ar ftirbjuden", Filmen skall avskracka frbn
rökning nen tir mest av allt ticklig. Buttre sed sakligo argu-
ment ntir.det ar s& dags;
LYCKANS TRXD
Regi: S. 3osustow, Tecknad? fang, 18 min, svenskt tal. 197%
Etixeningsf ZLmc)
En fin litca film om vönskopan mellan ett triid och en pojke,
Tnudvt.vll1 g6ra allt far at-k~-pajk@n skall bli lycklig, men
d %

YJf, ??T
Se under rubriken FILMER S@! TAR UPP BARNS VERKLIGHET'
VALPEP4 SOKER J0EB
Fa~g, svensKL ljud, 7 1 rA?iri,
AKA-film
En rysk film om en valp som vill. s16 dank men gerim att
tala med skog2r:s djur itir sig gladj-n i att arbets ock
att göra nytlc, Tyvtirr Hr dubbningen så dåligt gjord att
man hör rtt djur tala nzx ett annat tir i bild, Filmen
kandlax aHlLs& ofit tafanbe djur sam getts rntinskliga impul-
ser, ett garislc~ Lveksamt i6rferrande.
VANT EN
Regi: R, K~cket?ov, DockfiLin, furg, utan tal, l1 min.
Ftixeningsf ikmo, Sparfrtim jandst
En liten flicka drömmr om en egen hund. Hcn Ibtsas att
vanten a+ en hund sch Ptater den delta i hundttivfing. Tf13
slut ger mawme henne en riktig hund. Bocksrna ar valgjorda
och filmen kan bilda ulsbngspunkt för samtal om eget djur
ock Latsasvannen,
VARFOR VILL INGEN LEKA PIED MIG?
Se un$ex rubriken FELHER SOM TAR UPP MUNS VERKLIGHE?
VART S% URVEN L'&GL:?J?
Regi: Z, Miles, Tecknad, fasg, utan tal, 16 min, 1971,
F~reningsf ilmo
E11 pojke hur en larv som dansar till kans munspel, De
blir berömda och gor succé ver ra lit, Snart stiljs prylar
av alla upp48nkliga slag med Purven sam Lockbete. Men s&
pl.ijtsáigt försvinner den sch dtorksmmer som f jisxil, Arrinet
tir idoldyrkan ock kommeisi~lism men det tir ytligt behartd-
lat och bilderna tir svara att tolka.
Å ETT SLYT HUNDLIV
Regi: 1, Ccprinu, Dockfifm, Gtirg, 15 min. 1958,
KF
"Trofast kampar för att få sin Bells och uppt8eker att
det behövs ekonomisk omtanke För att .nå rn61etgi, P6kladdn
djur, mossig moral och svCrf6rsttielig text g9.r att vi
inte kan rekomflendera filmen.
f ANTAS I
6.4DkEOUS RESA
Regi.: H,Gxvel,Geckna$, fëxg,fQ ~inó 1955.
Svenska Filminstitutet l
a Filmen handlar om en liten avart pojke om skickas -till Paris
Ftr att studera.Med till Paris fdljer v nnerna opan,lejanet
och arikan.De jogas av polis och fPy9er fran Eif.felLt~H:lit ined
bak3ang9r,SEi!nen best&r av fargglada teckningar gjorda av
f scnnsku &rn,Det finns icg en svensk kammentax och handlingen
tEm8igon sv& att fdLjs,Men man kan farklara. .

BREVET
Regi: L. Schwrtzman. 9~ckf'il.o~ för;, ' utan ta!, 10 min. 7972,
S0LmCll;n
En pojke och hans merngia y#r cck vantar brev fran pappan som ar
sjökapten, Brevet drGjar, fwxrna oroar sig ock glömser bort
allt anaat, Pojken fanticeror att han sjalv as kapten ock
balkongen ett fartyg som 6Xea ivag med honom, TXfB slut kommer
brevet, Den hd- iilaen ser v i soin et? föost.;iokni.ng QV kijns-
fördarnarna, Kvinnan da passiv och ' bara vantar, Paj ken vantar
o~k~b,. . .. men ax and& aktiv ork idantifiersr sig med pappan.
En rad rapresendanter för olika manligs yrken, brevbduare,
rBarnokare, gasrepa~at~r besökes hemmet ock ger pxov p6 manlig
aktivitet, Eöjligen kan acn to filmen som titgingspvnkt Pir
diskussion om k6nsrollor,
DJU~LSKARF?~
Regi: Pojar. FGrg, ar;imerad paper-cut, ca '14 mir?,
Svenska Filminstitutet
Tjeckisk f i l m om en gammal man som vill ha ett stillskaps-
djur, Mannen köper en fisk sam bara vaxer och vaxer och
till slut blla rn val, D6 skaffar han tv6 valpsr zsm visar sig
vem defanter, fil1 sist $&r Ren en kattunge =en innan
den hunnit växa dar mannon och den trddgard han byggt bt djuren
förfciler, Filmen 6r enkel ock barnen har latt ett Följa med
i handlingen, men slutat 8r ntigat skler$ och maste f~rklazas,
En vanlig film med mjuka, humcrástiskc tackningax, Fx6n 4 ;r,
FARFAR, NALEN ucn mva-
Regi: J, H~gelböek. Ftirg, tecknad, 5 min,
Svenska Filminctitvtet
Svunsk ny film, Igelkottsfarfar fixalskar sig i den ncd-
gbende soleri, som ser ut sar en rcid ige1.kot-t. farfar ger sig
ut p8 havet flytande pi? en +rak, men iiterkommer ti.11 sist u6t
och brand tlLi den oroliga familjen som talar om att solen ap
en planet, Det Qr rvbrt att htinga med i det hastiga trmpot
ock den originella handlingen, Men utföraadel ar charmigt och
aven sm9 barn uppskattar filmen,
GJORD I LERA
Regi: Noyes, Svartvit, ca 9 min,
Svenska Filminstitutet
En inspirerande och 8vrrrcck~nde film, en lek med lerklumpos
som vtveskicmr sig till olika former, Filmen tir löttare att
följa med i i början. Den kar egentligen ingen story ufcn
bygger p8 fria as'sociationer som dock gdr lite för snobb*
i slutet f6r att barn under 7 &r skall kunna koncentxeta sig,
För aIdse barn och vuxna Yr det en hadig film,
RJ~LP HIN SN&UBEE BRINNER UPP
Regis C, Davidsson, Farg, utan tal, 9 min, 1964,
Svenska Filninstitutet,
Handilngen dr helt absurd, En man befinner sig p6 en flstte,
ble er ad som sto badrvg, Det knackar p& dörren och nar mannen
öppnar susar ett tag f~rbi, Alit p& flotten tycks förtrollat
och mannens alla hondii~gas tir boxtorn all rim och reson, Han
ttinder eld på mössan, spolar ned tele-fanen i toaletten osv,

En kvinna fórsöker förfara mannen men han far, qencrn trickfilmain-
=er o& mer kltider p8 sig, Alla bart; va visade filmen
för alskade -" don och ville se den mariga gbnger, Do 'vuxna
ddr.(;mo;t tyckt5 snt3 QFR $ED, SljrsjEi1-k %:Gnc!~ man sig mot f@*
+örelseseenen och mot att Rannen tandv eld p& sin m8sca, Vi
har svart att tro att bsrn rkulie ta sk ad^ av detta, många
barn h ~ sett r filmen och ingen har hittilis eldat upp sin
rntjssa, & stallat tror vi. att filnun fylles en ginnar, viktig
fvnktion hos barnen, Med spr6kets hjaip 6vexskrider barnet
granser, erövrar verkligheten och snuddar vid dr?jmen, Pa.
samma satt fungerar an sadan h8r film, Utan ~arnmank6ngande
handling sta1Les den begreppen p6 huvud för att kjalpa en
att st6 stadigt i verkligheten, Vi rekommenderar filmen till
visning men f8nbesed garns fösGkdnarna:
~k~~[>~Cjl"ir?~lls
Svartvit, 10 min, 1962.
Föseningsfilmo
En flicka somnar blafid afla fina julklappar men dr6mmer att
den gamla kara trasdockcin fatt liv, Tyvarw tir utförandet
Sözdl$re-L H denna film,
KARUS ELL'~]~;SPEN
Regi: R, Baldvcci. Falg, f8 min, 0968,
Föreningsfilim
En pojke blir f8ralskad E en sliten t~iihtist p8 en karusell, För
att f8 x-ide p& den stja3 han en siont, Hasten byts ut mot en
bil och salas p& loppmarknad. Pojken f61 jer htisten, Den k6pa
avtt en förmögen dan med en bortskiirnd pojke son slZs kgsten,
Det tir en fin och spannande film son vi rekammenderar aven
till fdrskslebarn, Kanske as det lite svbrt att htingo med
ibhanndF mert man far. f~rsöka .fCdrkBaa~c för de minzta,
. KLICK
Regi: Filmligan, Farg, tecknad, ca 3 min, 1971,
FilmCentruni
En kort liten film om en fotograf som ska ta kort p& en blomma.
Men sedan han hS1Eer p6 att muta avc+&nde-k har en ko hunnit
ata upp blomman. Och inte Ma det det löttaste att f& med en
hel elefant p6 en bild, Filmen ar ratt snabb ach de underliya
perspektiven gör det svdxt att uppfatta vad sam sker, Men den
tir inspirerande och rolig ock t;% gott akt köras flera ganger,
KROKWILX "4
Regi: J, Woyelbtrick, Fdrg, teckr~ead, 7 wiiii, 1972,
Svenska Filminstitutet
Krokodklien'tir an ctbscrd saga oa en krokodil. con r&kar vandc
ut och in p6 käkarna. blär en annan krokodil ska hjBlpa honom
rakar han svalja denne, M3nga förvecklingar uppstar, Filmen 3r
en Lek tnsd asaoci.etioner, fargesr, former och rytmer till effektljud
och mvsik, Krakodllerna ar skojiga men kiknar Inte mycket
krskodilcs, En krrokodidfrökan g&r p& tv8 ben och ar en parodi
på en v.iuviknkngsbrtid @Ek 0;?6digk skilmt som riktar sig friimst
Y
till vuxna, ie~poE tir inte heller anpassct till srid barn och
innehti1le-k ger inte mycket stoff till samtal men inspiresacle
vbs barngrupp till kexliga krokobilteckninger och de hade kuif

Regi s RecnSrova, Far-, a~ir~erad i. ~cpei-c~t, 5 1 min,
Svenska Filminstitutet . I .
K6ttiftande 4ulB.~~dCr i skalar! och bor has skolucrktm8ctcaren da- hon
kivntir sig p& flugor, En dag blir hon hernbjvdec t3PI en van dar
hon får sm~k för kalkan aeh börjar han terrorisera staden.
Hon stjaj. ur skatferier sch butiker. Det h6r ax en vansinnigt
absurd sch rolig film för %de stora och sma, Texten har en
del ironiska knorrar sam sma barn inte förstar nen innehållo-t
ar I~andlcrst och soligt och teekningaacti Irarlirga, Se aven UNG-
OMDE CECftL4 av samme regicsvr:
LEJONET BONIFACILS PA SEMESTER
Regi: F, Chitrtik. Farg, teck~ad, 20 min,
Svenska Filminstitutet
Lejonet Bsrnifaeius ar st jarna p6 cirkusen och skrammer publiken
med att latsas vare farlig, Cirkusdirektaren ger honam semester
och han 6ker t&g och b8t till Afrika, Afrika har ar Siksam i
84DABOU.S RESA helt ett fantasiiand. De afrikanska barnen skildras
varnit och ömsint oc'h hela filmen ar vanlig och livfull, Tecknin-
garna ar enkla och klara. En rysk speake~röst g6x nagra ksmmen-
tarea men dem klarar sig barrten utan an1 man förhereder dem,
En sv särskilt de yngsta basnen mycket uppskattad film,
LEJGNET PA KARUSELLEN
Dockfilm, farg, 9 min,
Svenska Filminstitutet
En uv dessa otaliga ryska dockfilmer med stereotypa dockor
dar dr6m och verklighet inte halls isdr, Dessutam innehbller
den de vanliga köt-isroilerna, Den handlar 2 huvvdsck on en flicka
ssin Qker p8 ett karusell-,lejon och drömmer ett det for henne
bort fran karusellen och iöfjer med henne hem.
DEN LILLA PXRLFISKEN
Regi: bi, TyrHovd, M. PavPik, Färg, 9 min. 1968,
Svenska Filminstitutet
GLaspt!rRar bar anvanis fux att frarnstdlla ffskcr. Stosa och
små fiskar som simmar i vattnet. En stor rovfisk slukar allt
den ser tills den ~ j a l ~
och innehållet Gr tdrnligen meningslöst, Filmen kan möjligen
inspirera större barn till cjtilvverksamhet.
DEN LILLE TEATERN X KWGENS VAVE
Fdrg, svenskt tal, 20 rain,
Svenska Filminstitutet
spricker, Ptirlfiskarna &a elltfön söta
En sornma;dcg kommer en barnaskara till Kongens Have i Köpenhamn,
En paxkvakt gir omkring se& samlar skrap. Barnen Par se
en marionettförest@$lninga Nar denna ar siut cch alla barn gett
ar pnxkvakten kvar vid teatern och d4 ger de kasserade föremalen
en liten F6xestaPEning för honom. Trasiga paraplyn blir cpannande
f%gLar och nbgxa pl&tburker hurliga skrotdockor, Tempot ar ganska
l&ngso~t men det finns mycket nft iaktta hela tiden, Vi visade
den för en alltför stor barngrupp och till det var filmen för
i&ngsam, Filmen ka:~ go uppslag till att sjalv ti6lverka figurer
av skrs-k, att spela teater och att yratc om 6tezanvGndnJng.
*

OS WLHGHETSMOSSAN
Regi: P.P, Lutszyn, iecknad, fur(;, utar,. tal, 10 min, 8,963,
Sven stsa Filmiasti~kute-t
En pujke.och hans htrrsd hittgr en magisk rási3suci soni gigr
b8raren au den osynlig, endast rn8ssnn syns, En Ljuv stja1
rfiössan och gox med hj5l.p av dsn inbrott, EQ.k.er en vild jak%
lyckas pojken och huden fbny~ tjuven -. och Bagges mössan
tillbaka. i sop4uanan das de fann dan. r j uven skildras sehablonastat
ful ack bfdser tail F6rdoaarna om tjuvas, B4rtset-t
fr8n detta ar det en charnigt tecknad, ganskc oskyldig film
ined ett katlfaltligt innekhi8 och tempst ar lagom.
Regi: V. Bedsich, CuQ-out, ftirg, l0 nin, 1370,
Föreningsf ilmo
En kvinna utsatts under en fjulltvr för kidnappningsfttrsök
av en vetenskapsman. Hist~rian tir en skicR1Hgt utf~örd parodi
p& ckrdckski3dringar p& film och i seriemagasin. FOP Lite
tildro barn ax det en spannands historin med mersmak men
f6rskolebarnen +Gr vanta.
BATR ICK
Tecknad, $arg, vtan.ta1, 7 min;
Esselte
Patrick köper en fiol. p6 marknaden, Han spelar, Fiskarna i
dommen förvandlas till ftirgsprakande flygfiskcx, NGgro bcun
kommer och deras klöder f6rvandlas. S6 fortstittor musiken att
trolla ,med trad, fbglar osv, Det. ax sv&rt att hiinga med i
alra f8rvandkingaz sch för ett Litet baxn är inte orseks-
sammonhong~t musik - förvandling klart. Man fEir Ftirklaro.
Sarskilt rekommenderar vi a!?& filmen tar bgrn tivrr 7 6r,
PETER-FILMERNA
Regi: G. Macskl%ss~, G. VCirnai, Tecknade, f~rg, 5'nin, 1963,
Fareningsfilmo, Svenska Filminstitutet
Av Peter-filmernu hor vi sett Peter som reparatör, Peter och
barometern, Peter och rob~tkunden. S den första fixsöker
Peter laga saker men oPlL blir Isakitfnt, Det ar ganska lustigt
men gGr ~aldigt snabbt. I den andra har Feter en barometer
som han grejar med s6 vader ock vin$ vaxlax och 1 den
tredje tillverkar han en zabothund, Peter dgnar sig allts8
&-P, tjlpislia po jkintrsssen, t-:ar: ar paj !-:urnas rnotovcbrighet tiLi
den traditionellt inrik tade Dazf s. Petcs Er and& ganska
charmig, ternpct i filmerna ar snabbt men skamten påtagliga
och ldltfnttlfga aven för de mindre, I l
Regi: O. Hellbom, Ftirg, svenskt tal, 30 min per avsnitt,
KF, SF 1
Filmen spelades in 5 969-79 ac h marknads fbrdes med moderna
metoder, Pippi kix ban gsnerYsa ledarer,, ??%st fös att Ilon tir
starkast och rikast i vörlden, Motstfindalrna tir de vuxna, men
kampen mot &en ax en dagdrtja inna2fgx det givna scmhgllet,
De vuxna skildras stereotyp% med fjollign skvalleetonter, *&tt-
skramda tovas en löjlig alkoholist, Den ondra barnen ar

vtLiuppfostxade sch menlösa men följer galrna mad p6 Pippis
wppt&g, Vi vet att barn gillen Pippi, njec vi ser det inte
sos angelaget atft;visa .dR%$$' #ilmar, @$r man det kan man
gott te vpp et5 samtel $3 bacns syr; p6 vuxnG och vad barn
vill andra p6 i samh6liet, 93 avsnitt,
POURHA VID GRUVAN
Regi: B, Sesnberg, Tecknad, Faag, svenskt tal, 92 min,
Svenska Filminstitutet
Felix har som hobby att sprangu X gruvan, Halte Gr hans
hund och kompis, En gbng n&t Felix spranger blir det ras och
Felix blir inslangd i gruvan, men Malte rgddar honom. Och
Felix rtiddaz Molte n3.r denne blir tagen sv hvndfangarna för
att han inte kax hundskatdendzke. Felix GCR Malte dr &v4
rQt%
komiska figurer sam har det fint tillsammans, Hand-
.lingen ar enkel, tempot ganska lagan, men en del av skamten
tilltalar fromst vuxna. Barnen vi visade filmen Sar blev
mycket enya~ersde i MaEtes ade ntir hak tiklfbn~a-kogs, NBgot som
bör förklaras före filmen ar hundskatt, Ett sanlalsdmnoo Kan
djur och m8nnickax vara koapisax-?
PRESENTEN
Regi: J, Vausseur, R. Roberts, Tecknad, fdrg, ca ? min, 1907.
Svenska Filminstitutet
En man vill ge sin alskade en tuta i present, Ken nar hornet
låter som en ko i stiiifet för en twte blir hon sur. Mannen
försöker byta ljudetp men d6 har alitiny fatt fel ljud, en
baby later rom en ~rkester, en vaktparad som en skrivmaskin
etc. Allt blis rött till slut och Eann5n och kans alskabe
gifter sig. Filmen bygger pi3 komiken med de utbytta Bjuden,
Hen tempot @f alJ.deies För snabbt för at% de mindre barnen
ska hinna gcsociera ljuden Pilk rata sak, D$ Q8rskoleboxn vi
visade filmen för kunde inte hariga med men tikbre barn upp-
skattar filmen,
PRBKOUK AKRQBATEN
Regi: Z. .Rozkopal, Dockfiln, fdrg, ca 11 min.
Svenska Filminstitutet
Prokovk utfur mariga spannande cirkuskonster, blir uppaten
av ett lejon men kommer ut igen och hoppan mellan spik-
mattor utan att skada sig. Men nar han ger ut trampar hen p&
en spik och far sedan g4 med Soten i paket, Spiken hade
suttit i er! l6ba som Px~kouk slëng-t ives av slarv, 31te
lörrcn han laat sig att inte siunga skrap f&s Pxokouk följa
nid cirkuceri, iEundlingen zr inte svar att föi jso för dc mindre.
Filmen ar omvaxlende ock rolig, Cirkus IntresSerar de flesta
barn och vikten av att skrapa ner kommes fint fraa.
RIDI),AK VALLHO OCH MRVEN
Se under rubriken SAGOR
RUIYEIE-F
Regi: B, Longpr&, Trickfilm, farg, 13 min, 1964,
fGreningsfP3ina
En man och en kvinna inredes ett rum, men har problem med
propoxlionernr, Börsen blix FUX saal och stolarna för höga
etc, De prövas sig fram och kar $39 efter hand att förs% mata
upp, Filmen or inspelad stum red musik till, Trickinspel-
. .
. 49

ningorna med mobler som vexer och krympes tir fantasieggande
och uppskattas av barnen. Efter&$ kon acn prata cm propor-
tioner, varför ir.öbh'~i-no ser il: scin de gör och hur man möter.
R"la'M ET l K
Reai: N. McLaxen< Tecknad; ftirg,. utan 1 8 Riin. 1956.
~vGnska Filminstitutet
Vita siffror leker med varandra mot en bl6 bakgrund. De borjar
med addition och p k och Lniiffo; varandra för att det
ska99 bli p~tt, Sedan furtsattsr de med de andra raknesatten.
Likhetstecknen fungerar som ozdniiigsvakter s m hor det sarskilt
besvärligt sed de bvciga nollorna. Rnrn ar verkligen
intresserade av siffror fastön de inte klarax av nigra egentliga
rökneoperationer före skol6ldern. Alla barn vi visade
den har filmen för fx9n 3 till 13 &a uppskattade den och
satt mycket koncentrerade. Filnen kan verka monoton men det
finns m&nga roliga deteljex sam bcrnen kittade, De SR& briljerade
med de siffror de kunde, de tildre röknade med alit
efter förmdga.
SVARTA TJUREN KH DEi4 2@3A T03E4DOREN
Tecknad, färg, 8 min,
AM-f l l m
En t j urftiktning skildras, men blir aldrig skrammande d8
filmskaparen ingriper i handhingen, $1 a l&ter han tjuren
happa tillbaka in i tuschflaskan, Det tir en konstndrlig och
sofistikerad film som sakert aven små barn kan gladja sig
&t om man förbereder dem och @rna visar filmen flera
g6nger. Filmen kun ge upphov G i l l samtal om tjvrftiktning
fösst&s men ock§& om ftirgexs betydelse, fontnsi och verk-
lighet, Man kan förkl~ra hur en tecknad film blir tY1S.
TZMOSSK4S !iwD
Dockfilm, ftirg, ?G min. 1972,
F8reningsfiims
Timosjka och hennes hund kltir granen, Hunden toppar en
glaskula som g6r sönder, Timosjka skänger ut hundrn, Nar
hon sedan ska ta in den har den försvunnit, En prydnadstomte
f&r liv cch tiïlsa~mans med snögubben och f8gsbskrtimrnan
hitt~r den hunden, Tomten troilnr kulan hsi,
FiPmvn tir en typisk rysk massprsdvkt, Flickan Rar en
traditionell kvinno-mamma-roll, Hon pyntar tillsammans
med hunden = k~xnet cck straffar nar hunden sP6r sönder,
$8 angslas hon 3 ~ &ngrar k sig OC!~ se d6 51ir cs9L-t bra.
T o m kulan blir hel igen: En anudig film,
ZEBRAN RANDY
Rqi: 3, Wagelb~ck, Tecknad, furg, 12 min, 1971,
Föseningsfilmo, Svenska F il~institufet
Tv8 zebrcr blir f~relskade i varondra, Nar de hoppar aver
sn sju kappar den ena zebran en rand. En fBgeP tas hem randen
till sin unge, Zebran blir masrase sch magrare utan sin rand.
Maten ramlar ut genom htilet som uppstatt efter randen, Det
a- en fantasifull seh paltittig film som leker med associa-
tioner, Vi visade Cil~en
f8a en grupis 4 - 13-&ringar som
gillade den, MusikenAtiz medryckande, farserna fina och
teckningarna vti?gjordo, amheten mellan de bada sebrerna
kan tus som utg&ngspunkt för samtal om karlsk,
50

XPPLET
r
Regi: G, Dunning, E ecknad, %rg, 3 niin, 1962,
Svcaska FilminsOltutst
En man Farsöker pfocku et+ 8ppfe i ett parktrad, Trots att
han f6rsöker p8 alla majliga satt mlssPyckas han, Till s lut
ramlar upplek ner av sim sjalv cck han tar med det hem. Han
sätter apprat ~6 en dockas huvud och han skjuter det iitt
itu méd en pillage. AppeLhalvorna rumlar ned i en stor bog
av andra halvor, Handiigen ar latt att f8lja och teckningar-
no enkla och kiara, Slvtat med sin 6vesraskningseffekt masts
man dock förklara genom att bexdtta om Wilhelm Tell.
ONS MEBLABARET
Regi: B, Klyvare, Svartvit, 15 min,
Svenska FiZminctiO~tet
Liksom Rymli.naen har iSnskebl&baret en niambertittelse, vilket
krtinglax till handll~yen ontidigt, Mats bertittar f6r pappa
att om man hittar det starsta blåbäret E skagen far man
önska sig vad man vill. Mats och I'/liri.am hittade krar sitt
och trickfilmade avsnitt visar vilka Ysnterstiska 8nsknirrga.r
blåbaret uppfyller. Tempot ar hastigare an i Berndt Klyvares
ovriga filmer, vilket tillsanxans med txickf ilmningen
gör den roligare men ocksa svarare fsr de yngsta
ett banga med i.
SAGOR
HANNEP4 SOM VILLE FLYGA
Se under rubriken FILNER SQPi TAR UPP PROBLEM
R4SMUS
Regi: J, Clevin, Tecknad, ftirg, ca 15 min,
Svenska Fiáminstitvtet
Dansk film, som bygger p9 den gamle sagoboken om strutsen
Rasmus. Filnen ar inte dubbad men spraket öz ganska latt,
Animationen ar enkel, man får se handen med penseln i bland.
Barnen kan Jatt identifiera sig med Rasmus, strutsen som
kommer till djurparken frbn Afrika, och de far 3öra sig a tt
vara snälla mot djuren, Teckningarna sr klarc ock fina och
inte alls cd r8riga som i Clevins senar böcker. För för-
skolebarn. , . ',.< . L , m , .. ., .. ,/
- r ', i . -
RIDDAR VALLMO OCH URVEN
Regi: L, Marszalek. Tecknad, färg, ca 19
Svenska Fihrninctitutet
min.
Filmen ar befalkad av Riddar Vallmo, ett sagavasen och
nQgm ftirmanskligade djur, bl Q en skal gge - ridderens
utlpnare - och en f~ick7nav, karven har fantastisk aptit
och ater upp det mesta i sin amgivning 13- barnens f8r-
tjusning. Han utvecklas till puppa sch till f jaril,
Skalbaggen sam mest tyckt att harven va t besvär för-
söker uppvakta Bjdrilen men misslyckas En idy'Ji,ck sago-
filin son visaerliyen 'har e;? tradiii.iot.le1 syn pa könen men
ar Eatt att falja med i f6r barnen,

DEN SJXLVTSKE JAT'TEN
Regi: P. Sander. ïet:kncd, , ftirg, * S6 min. 7972,
Föreningsf ilma
Filmen by~ger p6 en n~veF1 av Oscar Wild~e, Nar jatten efter
sju år atervänder hem upptacker hon barn i sin tr5dgQrd, Han
ki?r bort dem och bygg~ir en mur aun~ii t~~Lig6rEen. Men dtizered
utestiinger han ocksi Varen, Evig köld oclh vinter rader, MOnga
tir senexe kommer barnen tillbaka och med dem C6glor ock
blommor, Jatten far syn p8 en liten grtitande pcjke under ett
träd dan Gnnu snö Ligger kvar, J~ttétri hjulper pojken upp i
trtidet, Han f~rstår att han varit självisk sch bdrjar nu
,fingra sig, D6 försvinner den sista snön och tradet
börjar oeks&bblrnma, Nar han skak1 dö Qterkommes pojken LZP1
honom med sar i hander och T8t-i-er, Slutet innehtillex allts6
en tydlig religiös symbolik som kan varo skrtäm~ands och
svår at; förbereda barnen p3. P6 en del viisningar har mar.
brytit filmen f6re slutet utan att barnen reagerat, Det UX
en vacker och spannande f i l m men oliiför komplicerad fön
att förskoLebarnen skall först6 de:?,
SLAS BERATTAR FOR BARN
Regi: C, CLaessan. Tecknad, fese, ca 25 min,
Svenska Filminstitutet
Slas beruttelser för barn dr hdllna i folksagans form,
spr&ke-t tir poetiskt och en del svtira ord f8rekoc;rnsr. Teck-
ningarna ar naiva och humoristiska men utan aningtion, Dst
här ax zn av de filmer so% gjorts i samarbete sr$ TV wch
visats dar, Berattelsen kar charm sch trots att den ds
sver has Sias farmagan att fascineaca barn P alla 6Pdxas,
SVINAHERDEN
Regi: B. WinbEad. Teckna$, faag, danskt tal, ca 15 m h ,
Esselte
Filmen bygger p& den klassiska sagan av HC Andersea och
finns ocksd i en mindre utförlig bokversion, Teckningarna
ar mycket vackra sch vtilgjordu, men det ap suQri att for-
klara sagans morak for mindre barn, varför f8r in*e prin-
sessor kyssa svina herdas? Modernt, uppfostrade barn blir
indignerade nGr prinsessan trampar p6 rosen men nar han
slapper Loss den stackars naktergslen, har hon barnen p6
sin sida, Wen -hots att barnen inte Bösst&r v8 mycket
fascineras de av gamlo sagor,
TRE KOMPISAR
Regi: J, Karpas, Dockfilm, färg, P6 min. 1374,
FQreningsfiLmo
Dsnna f i l m vann priset p6 sagcfilntcfestive2ew i Odense 1975,
Solen,virrden och vi.ntern kl6.a at si9 till luffare och letar
efter n6ganslanc att sova. Do blir avvisade g6 flera Rall,
men 48rr till slut bo hos en fattig niar; sorrt bor gsr:sam med
sin get. Sam tack Pamnar de varsin s kk innehtL$ande vind,
snö och sol. NBI mannen behmex hjdlp öplpnar han nsgun cv
sticksrrna och det händer en massa spidnnonbe, Dockosno 6s fina
sch vtLrycksfvPi~ och filmm i sin hcbhe~t är vacker och val-
gjord. Den ar Inte sarskilt origirtell elles nyskapande, men
en av ds böttre inom docklilinsgenren,
' 52

REGISTER GVER FXLMERM
Sif fsaroo htinvisar kil1 sidan iiar filmen beskrivs
Alla vi barr7 i BuElerbyra 37
Acne fsr en Srar 34
Argfilmen 35
Budobovs rese 43
Bara en katt 30
Barfi p& Kreta 38
Björnen 30
Brevet 44
Dagen med Frada 35
B juralskaren 44
Dockan i ktillaren 35
Duo 41
Di3 Kandy f ~ l39 l
Ren elektriska ftigeltradgtarden
41
Emily - en bertittelse om
en Liten mus 30
Farfar, tvalen och havet
44
Följ med till fabriken 40
Gjord i lexa 44
Grisar 30
Den gröna barnkammaren 31
Guld f is ken 3 f
Gökunge i boet 31
Herr Kovmals förtretlig-
heter 49
Hjälp min snögubbe brinner
UPP 44
Hundar 3 4
HUX skall Jeel göra 33
Husdjurens barn 31
Igelkotten Piggi ach
hennes ungar 32
,Jag 06h du, kanguru 32
Juldrönmen 45
.Ivmörkning 32
KaxuseLLhiisten 45
Kattungen 32
King 36
King Siste 41
Klick 45 . . . . i
Kon 32
Krokodilien 43
KtittäC~nde Julia 46
Lars, 12Plebxor och lammet
33
Lejcnet Sonifacius p@
semester 46
Lejonet p& karusellen 46
Den lilla ptirlfiskon 4.6
Lille Hiawatha 46
Den Likie teatern i
Kongecs Have 46
Lyckans trad 41
Langörade Cecikiu 36 "
-Mannen sos viile flyga 42
Monsieur Paintu 47
Muffi och valpcrna 33
Mullvnden-f iPrnerne $7
Nebule 47 53
.
Nikadenvs och katten 33
Fansens $7
Om -.at$ 9'6 ett syskon 36
Om - $ib.liotek 49
Om - böcker 40
Om - Eva som vill vsra med 35
Om - glad och ledsen 36
Om Kub~tey 39
Qm - lek mea hela kroppen 37
Om - Missan, Busan och
andra katter 33
Om - Sofia som ser med
fingranna 37
Om - Ake Limpan Andersson 37
Osynlighatsrnössan 48
Otrolig - weekend 48
Pappas nye bil 42
Datrfek 4%
Peter-f: lmerna 48
Pippi stru rum^ 48
Polarna vid gruvan $9
Presenten 49
Prokovk akrobaten 49
Pvffi - den lilla guldhamstern
33
Rasmus 55
Riddax Vallmo och larven 51
Rummet 49
En rund vill bli fyrkantig
42
Rymlingen 37
Rytmetik 40
Radbrunn, gr8a och korpsvarta
34
Samtal med val 34
Den s julviske jetten 52
Skulpturen 42
Slas berättar far bann 52
Sommarhtidtarnu 34
Valpen sdker jobh 43
Vanten 43
?arför v'lll ingen leka
med .i$ 38
Var% tog larven \!asen 43
Vi på Sa'ltkrtikan 38
Vintiger 38
Zcbmn ~ d n 50 d ~
A set c&nt hundliv 43
Äpplet 511
xvent r sommarlov 38
önckegl8d~ret 51

. *
ASRESSE& TILL fdA&u ~ ~ i ~ j ~ ~ ~ Y , ~ ~ ~
AF&- f iPm
08/67 OS 75
Box 14046, 50. 40 STOCKHOLY ? A .
Esselte 'S-~bdiurn
Produktgrupp Fi?m . ,
05/52 00 50
1 12 85 STEKHOLM
Europafilm AB .
08/22 29 00
Bqx 1316, ??l 83 STKKHOLM
Fildantjcum
08/67 96' 85
Taptogatan 4 ,L . .
1 15 28 STOCKHGLM
Ftjrcningsf ilmo
08/23 34 10
Box 31 67, 883 63 STOCKHOLM 3.
i

Högskola r h
Bibli~tcnci

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2011