FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Version Datum 1 2009-11-24 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Djup delhudsbrännskada (grad 2) Djupare skada där hela epidermis och hela dermislagret är nekrotiskt. Huden har ett rödbrunt, rostfärgat utseende. Kapillär återfyllnad saknas, och underliggande vävnad bleknar inte vid tryck. Även här bildas ödem, som samlas i övergången mellan epidermis och dermis, och blåsbildning kan förekomma. Huden är okänslig för smärta, vilket sannolikt beror på att smärtreceptorerna är förstörda eller blockerade. Även hårsäckar, talg- och svettkörtlar är förstörda eller tillfälligt ”igenslammade” av sårvätska. Detta är speciellt besvärligt i skägg vars hårsäckar ofta blir inflammerade. Läker dåligt inom ca 3-5 veckor eller inte alls. Excideras och delhudstransplanteras som regel. Leder ofta till ärrdefekter om såren ej läkt inom 2 veckor. Huden blir också pigmentförändrad (1,4). Fullhudsbrännskada (grad 3) Djup skada där epidermis och dermis är helt förstörda. Initialt skiftar huden i färg från gulgrå till brun. Huden är hård som pansar, torr och okänslig för smärta. Inga levande hudceller finns kvar. Läker endast från sårkanter. Kräver transplantation. Leder ofta till ärrdefekter och pigmentförändringar. Svettproduktionen är skadad inom bränt område (1,4). Inhalationsskador Skador på luftvägar, lungor eller andra organ genom inandning av rök eller heta gaser: • Inandning av ånga och heta gaser ger upphov till ödem i område ovan glottis (hals och ansiktets hud, slemhinnan i mun och ovan stämband). • Inandning av vattenlösliga retande gaser (ex ammoniak, saltsyra) ger upphov till intensiv luftvägsirritation med bronkospasm och luftvägsödem även nedanför glottis. • Inandning av brandrök och kolpartiklar ger skador på luftvägarna som exempelvis slemhinneödem, ökat blodflöde, fibrinpluggar, hämmad slemtransport, sekretionsökning, slemhinnesår, bronkospasm, nedsatt hostfunktion och luftvägsavsträngning. Andningsarbetet försvåras av ökat motstånd och nedsatt gasutbyte i lungorna. Den minskade koldioxidutvädringen leder till akut andningsinsufficiens. Man kan misstänka inhalationsskada då patienten blivit utsatt för giftig gas i slutet rum eller har: svedda ansiktshår (skägg, ögonfransar, näshår), brännskada i ansikte, ödem i näsa, mun eller svalg, rethosta, sotflagor i sputum, sveda i ögon eller ökad salivutsöndring. Vid inhalationsskada kan det finnas tecken på akut ventilationsinsufficiens och hypoxemi om patienten uppvisar agitation, oro, takypné, cyanos, näsvingeandning, ångest, dyspné eller sänkt medvetandegrad. En typisk brännskadepatient är klar och vaken. Patienter med misstänkt eller säkerställd inhalationsskada bör initialt ha kontinuerlig övervakning, höjd huvudända, andningsvård (invasiv/non-invasiv) och syrgas (5). 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Version Datum 1 2009-11-24 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Smärta Brännskador är oftast mycket smärtsamma. Vid andragradsskador är känselreceptorerna överaktiva pga. vävnadsskada och inflammation. Detta ökar smärtkänsligheten och leder till överkänslighet, även i omkringliggande oskadad vävnad. Smärta i samband med brännskada kan även ha andra orsaker såsom infektioner, tagställeytor, fasciotomier, ängslan/oro, flashbacks från olyckstillfället m.m. Livserfarenhet, personlighet, kulturella skillnader och ålder inverkar också på upplevelsen av smärta (1,4). Efter tre månader till upp till ett år kan även en neurogen smärta av stickande och huggande karaktär uppstå (6). Ödem Brännskada ger en kraftig minskning av det hydrostatiska trycket inuti cellerna vilket resulterar i expansion och vakuumeffekt samt en ökad kapillär och postkapillär genomsläpplighet (med bl.a. proteinläckage). Detta leder omedelbart till kraftig ödemutveckling, Ödemet ligger oftast kvar på en hög nivå i 2-3 dygn för att sedan långsamt avta. Ödemet försämrar brännskadans läkningsprocess (1,4). Sårvårdsskede Akut sårvårdsskede: regelbunden såromläggning. Tidig ärrläkningsfas: från sårläkning och 2-3 månader framåt. Huden är mjuk och smidig. Efter ca 1 vecka känns huden stram och stramheten tilltar. Ärren är röda till blålila. Aktivitetsblåsor och klåda förekommer. I detta skede är ärrläkningen som mest aggressiv. Sen ärrläkningsfas: mer än 2-3 månader efter sårläkning. Huden är hård och röd. Maximal slitstyrka erhålles efter 60-90 dagar (1,4). Ärrutveckling Ärrbildningsprocessen tar olika lång tid och kan pågå mellan några månader till fyra år. Beroende på brännskadans djup och sårläkningstid/förlopp (i allmänhet efter 20 dagar) utvecklas hypertrofa ärr. Vid den transplanterade hudens kanter kan detta ofta ses. Hypertrofa ärr kännetecknas av hård, mycket stram hud och är röd till rödblå i färgen (1,4). Resultat från studie i Linköping har visat att hälften har avslutat sin ärrbildningsprocess ett år efter skadan medan övriga har hunnit olika långt i sin ärrutveckling (1). Den brännskadade patienten har behov av insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast under hela läkningsprocessen för att möjliggöra maximal rörlighet och aktivitet och minimera riskerna för kontrakturer och ärrtillväxt (1). 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
- Page 48 and 49: Ett kvalitetsregister för Dystrofi
- Page 50 and 51: The importance in daily activities
- Page 52: Slutsatser: Den reella bemanningen
- Page 55 and 56: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 57 and 58: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 59 and 60: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 61 and 62: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 63 and 64: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 65 and 66: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 67 and 68: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 69 and 70: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 71 and 72: Tillstånds- och åtgärdslista Rek
- Page 73 and 74: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 75 and 76: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 77 and 78: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 79 and 80: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 81 and 82: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 83 and 84: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 85 and 86: Handstyrka Slut (grippit) Medel Max
- Page 87 and 88: PS-ADL Namn Datum Förmåga att utf
- Page 89 and 90: Förmåga att utföra nedanstående
- Page 91 and 92: Beräkning av delskalor PS-ADL Varj
- Page 93 and 94: Rörelseprogram med paraffindeg Sit
- Page 95 and 96: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 97: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 101 and 102: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 103 and 104: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 105 and 106: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 107 and 108: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 109 and 110: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 111 and 112: Abducerade och roterande axiller Bi
- Page 113 and 114: Händer i högläge Bilaga 4 www.sa
- Page 115 and 116: Knäleder flekterade Liten kudde el
- Page 117 and 118: Ortoser Används hela dygnet. Tas a
- Page 119 and 120: 1 Bilaga 9 Träningsprogram för di
- Page 121 and 122: 2. Vrid handen åt lillfinger- resp
Version Datum<br />
1 2009-11-24<br />
Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador<br />
Djup delhudsbrännskada (grad 2)<br />
Djupare skada där hela epidermis och hela dermislagret är nekrotiskt. Huden har ett rödbrunt,<br />
rostfärgat utseende. Kapillär återfyllnad saknas, och underliggande vävnad bleknar inte vid<br />
tryck. Även här bildas ödem, som samlas i övergången mellan epidermis och dermis, och<br />
blåsbildning kan förekomma. Huden är okänslig för smärta, vilket sannolikt beror på att<br />
smärtreceptorerna är förstörda eller blockerade. Även hårsäckar, talg- och svettkörtlar är<br />
förstörda eller tillfälligt ”igenslammade” av sårvätska. Detta är speciellt besvärligt i skägg<br />
vars hårsäckar ofta blir inflammerade. Läker dåligt inom ca 3-5 veckor eller inte alls.<br />
Excideras och delhudstransplanteras som regel. Leder ofta till ärrdefekter om såren ej läkt<br />
inom 2 veckor. Huden blir också pigmentförändrad (1,4).<br />
Fullhudsbrännskada (grad 3)<br />
Djup skada där epidermis och dermis är helt förstörda. Initialt skiftar huden i färg från gulgrå<br />
till brun. Huden är hård som pansar, torr och okänslig för smärta. Inga levande hudceller<br />
finns kvar. Läker endast från sårkanter. Kräver transplantation. Leder ofta till ärrdefekter och<br />
pigmentförändringar. Svettproduktionen är skadad inom bränt område (1,4).<br />
Inhalationsskador<br />
Skador på luftvägar, lungor eller andra organ genom inandning av rök eller heta gaser:<br />
• Inandning av ånga och heta gaser ger upphov till ödem i område ovan glottis (hals och<br />
ansiktets hud, slemhinnan i mun och ovan stämband).<br />
• Inandning av vattenlösliga retande gaser (ex ammoniak, saltsyra) ger upphov till<br />
intensiv luftvägsirritation med bronkospasm och luftvägsödem även nedanför glottis.<br />
• Inandning av brandrök och kolpartiklar ger skador på luftvägarna som exempelvis<br />
slemhinneödem, ökat blodflöde, fibrinpluggar, hämmad slemtransport,<br />
sekretionsökning, slemhinnesår, bronkospasm, nedsatt hostfunktion och<br />
luftvägsavsträngning.<br />
Andningsarbetet försvåras av ökat motstånd och nedsatt gasutbyte i lungorna. Den minskade<br />
koldioxidutvädringen leder till akut andningsinsufficiens.<br />
Man kan misstänka inhalationsskada då patienten blivit utsatt för giftig gas i slutet rum eller<br />
har: svedda ansiktshår (skägg, ögonfransar, näshår), brännskada i ansikte, ödem i näsa, mun<br />
eller svalg, rethosta, sotflagor i sputum, sveda i ögon eller ökad salivutsöndring.<br />
Vid inhalationsskada kan det finnas tecken på akut ventilationsinsufficiens och hypoxemi om<br />
patienten uppvisar agitation, oro, takypné, cyanos, näsvingeandning, ångest, dyspné eller<br />
sänkt medvetandegrad. En typisk brännskadepatient är klar och vaken. Patienter med<br />
misstänkt eller säkerställd inhalationsskada bör initialt ha kontinuerlig övervakning, höjd<br />
huvudända, andningsvård (invasiv/non-invasiv) och syrgas (5).<br />
2<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten<br />
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL<br />
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Change language