FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Version Datum 1 2009-12-07 Vårdprogram Arbetsterapi vid reumatoid artrit aktivitetsbeteendet. Viljesystemet motiverar människan till aktivitet och kan förklaras som ett mönster av tankar och känslor individen har. Vanesystemet består av människans vanor och roller och handlar om hur personen organiserar aktiviteter till mönster och rutiner. Utförandekapaciteten innefattar de fysiska och psykiska förmågorna som formar aktivitetsutförandet (5). Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) Canadian Model of Occupational Performance ger arbetsterapeuter en klientcentrerad väg att följa i mötet med klienter. Ett dynamiskt samspel sker mellan personen, aktiviteten och miljön. Enligt modellen består individen av en känslomässig, en kognitiv, en andlig och en fysisk dimension. Miljön är den kontext där aktivitetsutförandet sker. Miljön kan både främja och hindra aktivitetsutförandet. Personlig vård, fritidssysselsättningar och arbete är aktiviteter en människa utför och som har ett givet värde för individen och hennes kultur. Utifrån denna modell har instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) utvecklats (6). Biomekaniska modellen Enligt den biomekaniska modellen ligger rörlighet till grund för allt aktivitetsutförande. Modellen fokuserar på ledrörlighet, styrka och uthållighet i musklerna. Intervention syftar till att minimera eventuellt glapp mellan existerande kapacitet och funktionellt behov för att kunna utföra dagliga aktiviteter (7). Problembeskrivning Sjukdomen är stadigt progredierande eller har ett skovvis förlopp. Detta ställer krav på sjukvården att utreda, förebygga och behandla hotande eller uppkomna funktions- nedsättningar och handikapp hos dessa patienter. För detta krävs ett reumatologiskt skolat team (1). De patienter med reumatoid artrit, som är inskrivna vid Reumatologen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), behandlas med långtidsverkande antireumatiska medel (LARM-preparat) och biologiska preparat vilka kräver regelbunden uppföljning. Aktivitetsproblem Inflammationen i lederna kan bl.a. ge smärta, morgonstelhet, nedsatt rörlighet och handstyrka. Även trötthet är ett vanligt förekommande problem (2). Dessa symtom gör att sjukdomen begränsar förmågan att utföra det dagliga livets aktiviteter (ADL) och påverkar livskvaliteten (8). Det dagliga livets aktiviteter är tysta markörer för individens totala hälsa och förmågan att utföra dem är viktig för en självständig livsföring. Aktivitetsnedsättning vid reumatoid artrit kan vara svårigheter med att: • klara ADL-personlig vård: t.ex. påklädning och duschning • klara boendeaktiviteter: t.ex. städning, tvätt och matlagning • kunna arbeta i samma omfattning som tidigare 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Version Datum 1 2009-12-07 Vårdprogram Arbetsterapi vid reumatoid artrit Mål • kunna utföra fritidsaktiviteter • kunna upprätthålla social samvaro Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjlighet att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav (9). Behandlingen syftar till att tillvarata och utveckla patientens förmåga till aktivitet utgående från patientens resurser och funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att få en helhetssyn på patientens situation i förhållande till personlig vård, boende, arbete och fritid samt i relation till anhöriga. En förutsättning för detta är att hänsyn tas till de fysiska, psykiska och sociala faktorernas inbördes samspel och till varje persons speciella behov (10). Bedömning Den arbetsterapeutiska bedömningen syftar till att via samtal och funktionsbedömning kartlägga hur en individ med ledsjukdom klarar att utföra sina dagliga aktiviteter. Handstyrkan och rörligheten mäts, inspektion av eventuella felställningar och svullnad görs (Bilaga 1). Vid behov används de instrument som redovisas nedan: Bedömning av handfunktion/kroppsfunktion • Grippit – mätning av handstyrka (11) • Goniometer – mätning av ledrörlighet • VAS Smärtskala – skattning av smärta (12) • GAT (Grip Ability Test) – bedömning av greppfunktion (13) (Bilaga 2) • 2 PD (Tvåpunktsdiskriminering) – undersöker perifer nervfunktion i hand (14) • Semmes-Weinstein monofilament test (Light touch-deep pressure testing) – undersöker nervfunktioner i övre och nedre extremiteter (15, 16) Kartläggning av aktivitet och delaktighet • PS-ADL (Performance and Satisfaction in Activities of Daily Living) – självskattningsinstrument gällande utförandet av dagliga aktiviteter och tillfredsställelse med utförandeförmågan (8) (Bilaga 3) • ADL-taxonomin – intervju/observationsinstrument gällande aktivitetsförmåga av P-ADL och I-ADL (17) • COPM (Canadian Occupational Performance Measure) – identifiering av problem gällande utförandet av personlig vård, arbete och fritid (18) • HAQ (Health Assessment Questionnaire) – bedömning av funktionsförmåga över tid (19) • DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand) (20) 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
- Page 25 and 26: Processperspektivet Uppföljning av
- Page 27 and 28: 11 Ett brev har gått ut till samtl
- Page 29 and 30: Ö-komp-tim Sem-dgr Jour-tim 0 0 Ko
- Page 31 and 32: - Antal patent? 0 - Antal uppsatser
- Page 33: Antal remisser Antal remisser 2000
- Page 36 and 37: Genombrottsprojektet Steget före
- Page 38 and 39: involverade medarbetare och tagits
- Page 40 and 41: Energibesparing vid neurologiska sj
- Page 42 and 43: Yrkesträffar Tre yrkesträffar har
- Page 44 and 45: Medarbetarfrågor Nya medarbetare p
- Page 46 and 47: Frånvarouppföljning Frånvarouppf
- Page 48 and 49: Ett kvalitetsregister för Dystrofi
- Page 50 and 51: The importance in daily activities
- Page 52: Slutsatser: Den reella bemanningen
- Page 55 and 56: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 57 and 58: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 59 and 60: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 61 and 62: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 63 and 64: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 65 and 66: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 67 and 68: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 69 and 70: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 71 and 72: Tillstånds- och åtgärdslista Rek
- Page 73 and 74: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 75: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 79 and 80: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 81 and 82: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 83 and 84: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 85 and 86: Handstyrka Slut (grippit) Medel Max
- Page 87 and 88: PS-ADL Namn Datum Förmåga att utf
- Page 89 and 90: Förmåga att utföra nedanstående
- Page 91 and 92: Beräkning av delskalor PS-ADL Varj
- Page 93 and 94: Rörelseprogram med paraffindeg Sit
- Page 95 and 96: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 97 and 98: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 99 and 100: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 101 and 102: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 103 and 104: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 105 and 106: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 107 and 108: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 109 and 110: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 111 and 112: Abducerade och roterande axiller Bi
- Page 113 and 114: Händer i högläge Bilaga 4 www.sa
- Page 115 and 116: Knäleder flekterade Liten kudde el
- Page 117 and 118: Ortoser Används hela dygnet. Tas a
- Page 119 and 120: 1 Bilaga 9 Träningsprogram för di
- Page 121 and 122: 2. Vrid handen åt lillfinger- resp
Version Datum<br />
1 2009-12-07<br />
Vårdprogram Arbetsterapi vid reumatoid artrit<br />
aktivitetsbeteendet. Viljesystemet motiverar människan till aktivitet och kan förklaras som ett<br />
mönster av tankar och känslor individen har.<br />
Vanesystemet består av människans vanor och roller och handlar om hur personen<br />
organiserar aktiviteter till mönster och rutiner. Utförandekapaciteten innefattar de fysiska och<br />
psykiska förmågorna som formar aktivitetsutförandet (5).<br />
Canadian Model of Occupational Performance (CMOP)<br />
Canadian Model of Occupational Performance ger arbetsterapeuter en klientcentrerad väg att<br />
följa i mötet med klienter. Ett dynamiskt samspel sker mellan personen, aktiviteten och<br />
miljön. Enligt modellen består individen av en känslomässig, en kognitiv, en andlig och en<br />
fysisk dimension. Miljön är den kontext där aktivitetsutförandet sker. Miljön kan både främja<br />
och hindra aktivitetsutförandet. Personlig vård, fritidssysselsättningar och arbete är aktiviteter<br />
en människa utför och som har ett givet värde för individen och hennes kultur. Utifrån denna<br />
modell har instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) utvecklats<br />
(6).<br />
Biomekaniska modellen<br />
Enligt den biomekaniska modellen ligger rörlighet till grund för allt aktivitetsutförande.<br />
Modellen fokuserar på ledrörlighet, styrka och uthållighet i musklerna. Intervention syftar till<br />
att minimera eventuellt glapp mellan existerande kapacitet och funktionellt behov för att<br />
kunna utföra dagliga aktiviteter (7).<br />
Problembeskrivning<br />
Sjukdomen är stadigt progredierande eller har ett skovvis förlopp. Detta ställer krav på<br />
sjukvården att utreda, förebygga och behandla hotande eller uppkomna funktions-<br />
nedsättningar och handikapp hos dessa patienter. För detta krävs ett reumatologiskt skolat<br />
team (1). De patienter med reumatoid artrit, som är inskrivna vid Reumatologen inom<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), behandlas med långtidsverkande antireumatiska<br />
medel (LARM-preparat) och biologiska preparat vilka kräver regelbunden uppföljning.<br />
Aktivitetsproblem<br />
Inflammationen i lederna kan bl.a. ge smärta, morgonstelhet, nedsatt rörlighet och<br />
handstyrka. Även trötthet är ett vanligt förekommande problem (2). Dessa symtom gör att<br />
sjukdomen begränsar förmågan att utföra det dagliga livets aktiviteter (ADL) och påverkar<br />
livskvaliteten (8). Det dagliga livets aktiviteter är tysta markörer för individens totala hälsa<br />
och förmågan att utföra dem är viktig för en självständig livsföring.<br />
Aktivitetsnedsättning vid reumatoid artrit kan vara svårigheter med att:<br />
• klara ADL-personlig vård: t.ex. påklädning och duschning<br />
• klara boendeaktiviteter: t.ex. städning, tvätt och matlagning<br />
• kunna arbeta i samma omfattning som tidigare<br />
2<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten<br />
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL<br />
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Change language