FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Vårdprogram Arbetsterapi vid stroke 10 Version Datum 2 2010-11-01 • Kompressionshandske • Ortos kan användas vid slapp hand exempelvis handledsortos, viloskena eller gipsskena, med syfte att bibehålla handleden och handens valv i funktionellt viloläge. För att minska tonus kan viloortos användas. • Kyla eller isbehandling Utförligare instruktioner finns i dokumentet Handödem vid stroke. Faktasamling och underlag för lokala riktlinjer på Arbetsterapins interna hemsida under Vårdprogram/Rutiner. Träning av arm och hand Arbetsterapeut tillsammans med sjukgymnast bör tidigt lära patienten att dagligen ta ut rörligheten i skuldra, arm och hand i den paretiska armen. Var observant på att dessa övningar inte får orsaka patienten någon smärta. Vid ökad tonus bör patienten lära sig att själv normalisera tonusen. Skuldermobilisering och tonusnormalisering bibehåller rörligheten och ger ett gynnsamt utgångsläge i den fortsatta rehabiliteringen (prioritet 6) (19). Instruktioner för ovanstående träning finns på Arbetsterapins intranät och dataprogrammet Mobilus. Målet med arm- och handträning är att patienten ska använda den drabbade armen/handen i vardagens aktiviteter så mycket som möjligt. Arm- och handfunktion kan tränas genom olika aktiviteter. • Dagliga aktiviteter som i personlig vård och i boendeaktiviteter • Rörelseträning och greppfunktionsträning • Träning med handträningsdeg, övningar finns i Mobilus • Spel ger möjlighet till stora variationer av grepp. • Olika typer av datorträning • Hantverksaktiviteter • Trädgård • Rytm och musik Hembesök Enligt de Nationella riktlinjerna har ett hembesök med bedömning och utprovning av hjälpmedel inklusive bostadsanpassning hög prioritet (prioritet 3) (1). Det finns stor risk för aktivitetsbegränsningar och nedsatt livskvalitet om hemmiljön vid behov inte åtgärdas. Vid ett hembesök från slutenvården görs en bedömning av aktivitetsförmågan ur både ett fysiskt och ett kognitivt perspektiv, exempelvis för att förbereda inför permission eller utskrivning. Bedömningen kan även gälla att utreda om det är aktuellt med kompensatoriska åtgärder i form av hjälpmedel, bostadsanpassning eller om boendet är lämpligt. Åtgärder för att förebygga fall görs i samband med hembesök (prioritet 3) (1). Vid bostadsanpassningar rekommenderas att ta kontakt med fastighetskontoret i patientens hemkommun. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Vårdprogram Arbetsterapi vid stroke omfattande bostadsanpassningar är det en fördel att samverka med kommunens arbetsterapeut. Utvärdering och uppföljning 11 Version Datum 2 2010-11-01 Utvärdering av arbetsterapeutiska insatser sker kontinuerligt under behandlingsperioden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Stroke innebär ofta ett livslångt handikapp och behov av fortsatt rehabilitering. Under första året efter stroke finns starka vetenskapliga bevis för att rehabiliteringen förbättrar aktivitetsförmågan (prioritet 3) (1). Arbetsterapeuten skall tillsammans med teamet lotsa patienten vidare till rätt instans och rätt nivå i den fortsatta vårdkedjan (1). Det finns många faktorer att tänka på när man remitterar över patienten till olika aktörer utanför sjukhuset, bland annat intensitet av träning, motivation, behov av assistans, prognos, utbud och närhet. Läsvärda länkar www.vardalinstitutet.se www.strokeforbundet.org www.nhr.se www.afasi.se http://afasigbg.se/wordpress/ www.socialstyrelsen.se Första versionen av Arbetsterapi vid stroke författades av legitimerade arbetsterapeuter Gunilla Bergerson, Ulla-Britt Bergström, Lena Christensson, Lisbeth Claesson, Åsa Ekberg, Berit Fritzin, Rama Kiani-Zadegan, Annika Phillips och publicerades 2007-12-12. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
- Page 15 and 16: Framgångsfaktorer Styrtal Måltal
- Page 17 and 18: Årsredovisning 2010 VO sjukgymnast
- Page 19 and 20: 3 hjälpmedelsansvariga. - Rätt ve
- Page 21 and 22: patienter - Informerat om insatser
- Page 23 and 24: 7 Bedömning av måluppfyllelse Min
- Page 25 and 26: Processperspektivet Uppföljning av
- Page 27 and 28: 11 Ett brev har gått ut till samtl
- Page 29 and 30: Ö-komp-tim Sem-dgr Jour-tim 0 0 Ko
- Page 31 and 32: - Antal patent? 0 - Antal uppsatser
- Page 33: Antal remisser Antal remisser 2000
- Page 36 and 37: Genombrottsprojektet Steget före
- Page 38 and 39: involverade medarbetare och tagits
- Page 40 and 41: Energibesparing vid neurologiska sj
- Page 42 and 43: Yrkesträffar Tre yrkesträffar har
- Page 44 and 45: Medarbetarfrågor Nya medarbetare p
- Page 46 and 47: Frånvarouppföljning Frånvarouppf
- Page 48 and 49: Ett kvalitetsregister för Dystrofi
- Page 50 and 51: The importance in daily activities
- Page 52: Slutsatser: Den reella bemanningen
- Page 55 and 56: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 57 and 58: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 59 and 60: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 61 and 62: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 63 and 64: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 65: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 69 and 70: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 71 and 72: Tillstånds- och åtgärdslista Rek
- Page 73 and 74: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 75 and 76: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 77 and 78: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 79 and 80: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 81 and 82: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 83 and 84: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 85 and 86: Handstyrka Slut (grippit) Medel Max
- Page 87 and 88: PS-ADL Namn Datum Förmåga att utf
- Page 89 and 90: Förmåga att utföra nedanstående
- Page 91 and 92: Beräkning av delskalor PS-ADL Varj
- Page 93 and 94: Rörelseprogram med paraffindeg Sit
- Page 95 and 96: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 97 and 98: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 99 and 100: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 101 and 102: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 103 and 104: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 105 and 106: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 107 and 108: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 109 and 110: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 111 and 112: Abducerade och roterande axiller Bi
- Page 113 and 114: Händer i högläge Bilaga 4 www.sa
- Page 115 and 116: Knäleder flekterade Liten kudde el
Vårdprogram Arbetsterapi vid stroke<br />
10<br />
Version Datum<br />
2 2010-11-01<br />
• Kompressionshandske<br />
• Ortos kan användas vid slapp hand exempelvis handledsortos, viloskena eller<br />
gipsskena, med syfte att bibehålla handleden och handens valv i funktionellt viloläge.<br />
För att minska tonus kan viloortos användas.<br />
• Kyla eller isbehandling<br />
Utförligare instruktioner finns i dokumentet Handödem vid stroke. Faktasamling och<br />
underlag för lokala riktlinjer på Arbetsterapins interna hemsida under Vårdprogram/Rutiner.<br />
Träning av arm och hand<br />
Arbetsterapeut tillsammans med sjukgymnast bör tidigt lära patienten att dagligen ta ut<br />
rörligheten i skuldra, arm och hand i den paretiska armen. Var observant på att dessa<br />
övningar inte får orsaka patienten någon smärta. Vid ökad tonus bör patienten lära sig att<br />
själv normalisera tonusen. Skuldermobilisering och tonusnormalisering bibehåller rörligheten<br />
och ger ett gynnsamt utgångsläge i den fortsatta rehabiliteringen (prioritet 6) (19).<br />
Instruktioner för ovanstående träning finns på Arbetsterapins intranät och dataprogrammet<br />
Mobilus. Målet med arm- och handträning är att patienten ska använda den drabbade<br />
armen/handen i vardagens aktiviteter så mycket som möjligt.<br />
Arm- och handfunktion kan tränas genom olika aktiviteter.<br />
• Dagliga aktiviteter som i personlig vård och i boendeaktiviteter<br />
• Rörelseträning och greppfunktionsträning<br />
• Träning med handträningsdeg, övningar finns i Mobilus<br />
• Spel ger möjlighet till stora variationer av grepp.<br />
• Olika typer av datorträning<br />
• Hantverksaktiviteter<br />
• Trädgård<br />
• Rytm och musik<br />
Hembesök<br />
Enligt de Nationella riktlinjerna har ett hembesök med bedömning och utprovning av<br />
hjälpmedel inklusive bostadsanpassning hög prioritet (prioritet 3) (1). Det finns stor risk för<br />
aktivitetsbegränsningar och nedsatt livskvalitet om hemmiljön vid behov inte åtgärdas.<br />
Vid ett hembesök från slutenvården görs en bedömning av aktivitetsförmågan ur både ett<br />
fysiskt och ett kognitivt perspektiv, exempelvis för att förbereda inför permission eller<br />
utskrivning. Bedömningen kan även gälla att utreda om det är aktuellt med kompensatoriska<br />
åtgärder i form av hjälpmedel, bostadsanpassning eller om boendet är lämpligt. Åtgärder för<br />
att förebygga fall görs i samband med hembesök (prioritet 3) (1). Vid bostadsanpassningar<br />
rekommenderas att ta kontakt med fastighetskontoret i patientens hemkommun. Vid<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten<br />
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL<br />
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Change language