FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vårdprogram Arbetsterapi vid stroke
Bedömning av aktivitetsstruktur
5
Version Datum
2 2010-11-01
Innebär att tillsammans med patienten göra en kartläggning hur ett dygns och/eller en veckas
aktiviteter fördelas. Bedömningsinstrument (6) som kan vara aktuella:
• Aktivitetslogg (aktivitetsdagbok) (8)
• COPM – Canadian Occupational Process Model
Bedömning av arbetsförmåga
Kan bli aktuellt i ett senare skede och görs i så fall i det arbetsinriktade teamet på
Rehabiliteringsmedicin på Högsbo sjukhus i samverkan med Försäkringskassan.
Behandling/Åtgärder
Syftet med den arbetsterapeutiska behandlingen är att patienten uppnår optimal grad av
självständighet i sitt vardagsliv i förhållande till sina förutsättningar. Målsättningen är att
aktiviteterna utförs på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt. Syftet är också att patienten
ska bli medveten om sina resurser och svårigheter samt uppnå en acceptans av sin nya
livssituation. Arbetsterapeuten arbetar utifrån ett klientcentrerat synsätt där patienten deltar i
målsättningen för sin behandling (9). Den arbetsterapeutiska behandlingen använder sig av
metoder för återinlärning och/eller kompensation (10). Valet av metod utgår ifrån patientens
specifika problem och resurser samt patientens motivation och aktivitetens komplexitet (11).
Den arbetsterapeutiska träningen kan ske både individuellt och i grupp.
Arbetsterapeutisk behandling har i tre systematiska översikter visats ge både ökad
aktivitetsförmåga i såväl PADL (personliga dagliga livets aktiviteter) (12-14) som IADL
(instrumentella dagliga livets aktiviteter), samt ökad delaktighet (13,14). I andra studier har
tidigt insatt rehabilitering/träning visat sig vara effektiv för att patienten ska bli självständig i
personlig vård och kunna gå tillbaka till eget boende (1). Det finns evidens för att
uppgiftsspecifik träning förbättrar förmågan i specifika aktiviteter eller uppgifter (15,16)
(prioritet 3) (1). Det finns ännu ej evidens för att visa att någon behandlingsmetod av
sensomotoriska nedsättningar är mer effektiv än någon annan (15,17).
I akutskedet efter strokeinsjuknandet har patienten begränsade resurser och behöver vila
mellan varje aktivitet. Patienten bör ha ett schema som ger en struktur på dagen, där det finns
en balans mellan aktivitetsutförande och vila. Denna balans är viktig i alla delar av
vårdkedjan då hjärntrötthet är ett vanligt symtom (18).
Patienter som bedöms ha en rehabiliteringspotential bör prioriteras till träning.
Rehabiliteringsinsatserna anpassas till patientens förutsättningar. Hos patienter med svårare
skador fokuseras insatserna på att skapa en optimal sittställning, skapa förutsättningar för att
kunna äta/dricka och utarbeta fungerande förflyttningsstrategier. Vid tveksamheter i
prioriteringsfrågor av arbetsterapeutiska insatser bör teamet konsulteras.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92