FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Version Datum 1 2009-11-24 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Ärrbehandling Bestående ärrbildningar som komplikation efter brännskador kallas också hypertrofiska ärr eller keloider och är fibrotiska tillstånd i huden. Förutom besvärliga fysiska symtom leder ärrbildning också ofta till ett kosmetiskt otillfredsställande resultat. Syftet med ärrbehandling är att förebygga patologisk ärrbildning, att uppnå ett mjukt och ”smidigt” ärr som inte hindrar rörlighet och som är kosmetiskt acceptabelt (1). Sårläkningfas I det tidiga skedet sker omläggningar och regelbundna bad. Sårvården sköts av undersköterska och sjuksköterska. Sårvårdsplattor även så kallade ocklusiva bandage kan användas för att behandla både sår och ärr. Ortoser i positionerande syfte provas ut och passformen kontrolleras och justeras i samband med såromläggningen. Interrimbandage kan börja användas för att förbereda inför ”riktiga” kompressionsbandage då såren inte är större än en enkrona. Rörelseträning och utförande av dagliga aktiviteter påbörjas så tidigt som möjligt (1). Ärrläkningsfas Det är av stor vikt att huden hålls fuktig under ärrläkningen för att bibehålla hudens elasticitet och minska klåda vilket är mycket vanligt vid läkning. Under läkningen inspekteras regelbundet ärrets karaktär vad gäller färg, tänjbarhet och höjd. Först efter 1-2 månaders sårläkning kan man vara helt säker på om det krävs fortsatt ärrbehandling (1,2,4,15). • ärruppmjukning/tänjning: smörj och massera i fibrernas riktning med mjukgörande, fet salva, minst 2ggr/dag. När såren har läkt helt kan huden behöva smörjas oftare. Patienten lär sig att göra detta själv. • duscha med olivtvål/duscholja för att hålla huden mjuk. • ocklusiva bandage (ex. Elastogel) kan också användas för att mjuka upp vävnaden, gärna i kombination med kompressionsbandage. Används gärna i kombination med kompressionsbandage 12-24 tim/dygn (2veckor-3 månader). • ortosbehandling används i såväl positionerande som korrigerande syfte. • måttsydda kompressionsbandage, se nedan. • rörelseträning: aktiv träning av drabbade leder, mild tänjning med många repetitiva rörelser. Tänjningen är mer effektiv ju längre den utförs. Ärren skall vitna för att tänjningen ska vara effektiv. Viktigt att uppmärksamma patientens smärtgräns. Det skall endast kännas en lätt stramningskänsla. Träning bör ske minst 2ggr/dag tillsammans med arbetsterapeut/sjukgymnast. Patienten får även ett individuellt träningsprogram för självständig träning. Det är bra att tänka tredimensionellt och att växla mellan långsamma och snabba träningsmoment. • aktivitet - patienten uppmanas att röra sig naturligt i olika vardagsaktiviteter och att utnyttja varje tillfälle i vardagen att tänja huden för att motverka ärrbildning och kontrakturer. 10 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Version Datum 1 2009-11-24 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Ärrbehandlingen avslutas då ärrprocessen är klar, det vill säga då huden blivit mjuk och ljus. Hypotrofiska ärr kan ta upp till 2 år att ”mogna” färdigt (4). Kompressionsbehandling Syftet med tidig kompressionsbehandling är att minska risken för svullnad och ärrtillväxt. Alla sår som ej läkt inom 20 dagar bör behandlas med kompression, medan hud som läker på mindre än 10 dagar inte behöver behandlas. Kompressionsbehandling ska börja så fort huden har läkt och man ska helst inte vänta mer än 6 månader eftersom resultatet då blir sämre (1,4), Det finns ingen klar evidens över om kompressionsbehandling ger effekt vad det gäller färg, smidighet och vaskularitet men liten förbättring har uppmäts vad gäller höjden på ärr efter kompressionsbehandling (8). Det är viktigt att patienten är ordentligt informerad om syftet med ortos- och kompressionsbehandling för bästa compliance (4,15). Ökning av kompressionen sker i olika steg: 1. Interrimbandage: förbereder för senare kompressionsbehandling (med måttsydda bandage) och håller såromläggningar på plats. 2. Måttsydda bandage med halv kompression (15-20 mm Hg) 3. Måttsydda bandage med hel kompression (30-40 mm Hg). Trycket bör ligga mellan 24 – 40 mm Hg för bästa resultat (1,15). • måttsydda/skräddarsydda kompressionsbandage skall hålla ett jämnt tryck och bäras under hela dygnet. Ta av bandaget för att lufta och tvätta av huden några gånger per dygn. Vid ödemförekomst måste hänsyn tas till avflöde eventuellt med avtagande kompression för vissa delar av bandaget. • tryckmätningskontroll: mätning med hjälp av tryckmätningsapparatur (Kikuhime) kan göras kontinuerligt för kontroll av eventuell kompressionsförändring eller vid byte av bandage. • förstärkt kompressionseffekt kan uppnås genom att på vissa punkter använda pelotter, Elastogel eller silikonkuddar under bandaget. Utvärdering och uppföljning Bedömning och utvärdering av behandlingsresultat görs kontinuerligt under behandlingsperioden. Överrapportering görs till primärvård/öppenvård, hemortslasarett m.m. för uppföljning och fortsatt träning. Uppföljning av kompressionsbehandling sker polikliniskt i samråd med Plastikmottagningen. 11 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
- Page 55 and 56: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 57 and 58: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 59 and 60: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 61 and 62: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 63 and 64: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 65 and 66: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 67 and 68: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 69 and 70: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 71 and 72: Tillstånds- och åtgärdslista Rek
- Page 73 and 74: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 75 and 76: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 77 and 78: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 79 and 80: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 81 and 82: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 83 and 84: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 85 and 86: Handstyrka Slut (grippit) Medel Max
- Page 87 and 88: PS-ADL Namn Datum Förmåga att utf
- Page 89 and 90: Förmåga att utföra nedanstående
- Page 91 and 92: Beräkning av delskalor PS-ADL Varj
- Page 93 and 94: Rörelseprogram med paraffindeg Sit
- Page 95 and 96: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 97 and 98: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 99 and 100: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 101 and 102: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 103 and 104: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 105: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 109 and 110: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 111 and 112: Abducerade och roterande axiller Bi
- Page 113 and 114: Händer i högläge Bilaga 4 www.sa
- Page 115 and 116: Knäleder flekterade Liten kudde el
- Page 117 and 118: Ortoser Används hela dygnet. Tas a
- Page 119 and 120: 1 Bilaga 9 Träningsprogram för di
- Page 121 and 122: 2. Vrid handen åt lillfinger- resp
Version Datum<br />
1 2009-11-24<br />
Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador<br />
Ärrbehandlingen avslutas då ärrprocessen är klar, det vill säga då huden blivit mjuk och ljus.<br />
Hypotrofiska ärr kan ta upp till 2 år att ”mogna” färdigt (4).<br />
Kompressionsbehandling<br />
Syftet med tidig kompressionsbehandling är att minska risken för svullnad och ärrtillväxt.<br />
Alla sår som ej läkt inom 20 dagar bör behandlas med kompression, medan hud som läker på<br />
mindre än 10 dagar inte behöver behandlas. Kompressionsbehandling ska börja så fort huden<br />
har läkt och man ska helst inte vänta mer än 6 månader eftersom resultatet då blir sämre (1,4),<br />
Det finns ingen klar evidens över om kompressionsbehandling ger effekt vad det gäller färg,<br />
smidighet och vaskularitet men liten förbättring har uppmäts vad gäller höjden på ärr efter<br />
kompressionsbehandling (8). Det är viktigt att patienten är ordentligt informerad om syftet<br />
med ortos- och kompressionsbehandling för bästa compliance (4,15).<br />
Ökning av kompressionen sker i olika steg:<br />
1. Interrimbandage: förbereder för senare kompressionsbehandling (med måttsydda<br />
bandage) och håller såromläggningar på plats.<br />
2. Måttsydda bandage med halv kompression (15-20 mm Hg)<br />
3. Måttsydda bandage med hel kompression (30-40 mm Hg).<br />
Trycket bör ligga mellan 24 – 40 mm Hg för bästa resultat (1,15).<br />
• måttsydda/skräddarsydda kompressionsbandage skall hålla ett jämnt tryck och<br />
bäras under hela dygnet. Ta av bandaget för att lufta och tvätta av huden några gånger<br />
per dygn. Vid ödemförekomst måste hänsyn tas till avflöde eventuellt med avtagande<br />
kompression för vissa delar av bandaget.<br />
• tryckmätningskontroll: mätning med hjälp av tryckmätningsapparatur (Kikuhime)<br />
kan göras kontinuerligt för kontroll av eventuell kompressionsförändring eller vid<br />
byte av bandage.<br />
• förstärkt kompressionseffekt kan uppnås genom att på vissa punkter använda<br />
pelotter, Elastogel eller silikonkuddar under bandaget.<br />
Utvärdering och uppföljning<br />
Bedömning och utvärdering av behandlingsresultat görs kontinuerligt under<br />
behandlingsperioden.<br />
Överrapportering görs till primärvård/öppenvård, hemortslasarett m.m. för uppföljning och<br />
fortsatt träning. Uppföljning av kompressionsbehandling sker polikliniskt i samråd med<br />
Plastikmottagningen.<br />
11<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten<br />
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL<br />
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Change language