FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Version Datum<br />
1 2009-11-24<br />
Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador<br />
Ärrbehandling<br />
Bestående ärrbildningar som komplikation efter brännskador kallas också hypertrofiska ärr<br />
eller keloider och är fibrotiska tillstånd i huden. Förutom besvärliga fysiska symtom leder<br />
ärrbildning också ofta till ett kosmetiskt otillfredsställande resultat.<br />
Syftet med ärrbehandling är att förebygga patologisk ärrbildning, att uppnå ett mjukt och<br />
”smidigt” ärr som inte hindrar rörlighet och som är kosmetiskt acceptabelt (1).<br />
Sårläkningfas<br />
I det tidiga skedet sker omläggningar och regelbundna bad. Sårvården sköts av<br />
undersköterska och sjuksköterska. Sårvårdsplattor även så kallade ocklusiva bandage kan<br />
användas för att behandla både sår och ärr. Ortoser i positionerande syfte provas ut och<br />
passformen kontrolleras och justeras i samband med såromläggningen. Interrimbandage kan<br />
börja användas för att förbereda inför ”riktiga” kompressionsbandage då såren inte är större<br />
än en enkrona. Rörelseträning och utförande av dagliga aktiviteter påbörjas så tidigt som<br />
möjligt (1).<br />
Ärrläkningsfas<br />
Det är av stor vikt att huden hålls fuktig under ärrläkningen för att bibehålla hudens elasticitet<br />
och minska klåda vilket är mycket vanligt vid läkning. Under läkningen inspekteras<br />
regelbundet ärrets karaktär vad gäller färg, tänjbarhet och höjd. Först efter 1-2 månaders<br />
sårläkning kan man vara helt säker på om det krävs fortsatt ärrbehandling (1,2,4,15).<br />
• ärruppmjukning/tänjning: smörj och massera i fibrernas riktning med<br />
mjukgörande, fet salva, minst 2ggr/dag. När såren har läkt helt kan huden behöva<br />
smörjas oftare. Patienten lär sig att göra detta själv.<br />
• duscha med olivtvål/duscholja för att hålla huden mjuk.<br />
• ocklusiva bandage (ex. Elastogel) kan också användas för att mjuka upp vävnaden,<br />
gärna i kombination med kompressionsbandage. Används gärna i kombination med<br />
kompressionsbandage 12-24 tim/dygn (2veckor-3 månader).<br />
• ortosbehandling används i såväl positionerande som korrigerande syfte.<br />
• måttsydda kompressionsbandage, se nedan.<br />
• rörelseträning: aktiv träning av drabbade leder, mild tänjning med många repetitiva<br />
rörelser. Tänjningen är mer effektiv ju längre den utförs. Ärren skall vitna för att<br />
tänjningen ska vara effektiv. Viktigt att uppmärksamma patientens smärtgräns. Det<br />
skall endast kännas en lätt stramningskänsla.<br />
Träning bör ske minst 2ggr/dag tillsammans med arbetsterapeut/sjukgymnast.<br />
Patienten får även ett individuellt träningsprogram för självständig träning.<br />
Det är bra att tänka tredimensionellt och att växla mellan långsamma och snabba<br />
träningsmoment.<br />
• aktivitet - patienten uppmanas att röra sig naturligt i olika vardagsaktiviteter och att<br />
utnyttja varje tillfälle i vardagen att tänja huden för att motverka ärrbildning och<br />
kontrakturer.<br />
10<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten<br />
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL<br />
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Change language