FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Version Datum 1 2009-11-24 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Generella positioneringsprinciper: • Högläge för huvudet. Observera att brännskada på halsen medför stor kontrakturrisk och patienten bör ligga utan kudde eller ev. en rulle under nacken för att åstadkomma bakåtböjning av huvudet och sträckning av halsen (Bilaga 1). • Nacken extenderad, endast liten kudde (Bilaga 1). • Axiller abducerade och roterade (Bilaga 2). • Armar extenderade och eleverade (Bilaga 3). • Händer i högläge (Bilaga 4). • Ljumskar abducerade (Bilaga 5). • Knäleder flekterade med hjälp av liten kudde eller psoaskudde (Bilaga 6). • Fotleder i 90° dorsalflexion (Bilaga 7). • Tryckavlastning • Ortoser, främst till händer och fötter. Används hela dygnet, tas av 2 timmar på f.m. och e.m. (Bilaga 8). I senare skede när patienten är mer rörlig och uppegående finns inte samma behov av positionering hela dygnet. Användning av ortoser och positionering fortsätter som i sårläkningsfasen men nu främst nattetid (1,4,11). Ödembehandling Det är viktigt att hålla tillbaka svullnad för att möjliggöra fullt rörelseuttag och optimera läkningen (1,4,9). För att öka det venösa återflödet kan följande åtgärder vara aktuella: • högläge • uppmuntra till dagliga aktiviteter • handträning (Bilaga 9) • rörelseträning • lindning; händer, fingrar, ben, tår • viloortos till händer och fötter • kompressionsbandage (se nedan) Mätning av ödemets omfång bör göras regelbundet. För mätning av händer rekommenderas Figure of eight (åttan) som är en mätmetod som är både validitetstestad och reliabel (13). 8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Version Datum 1 2009-11-24 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Mobilisering Före mobilisering avtala med ansvarig sjuksköterska angående patientens behov av smärtlindring. • förflyttning i säng • upp till sittande och stående • gångträning • ADL-träning Rörelseträning All rörelseträning är individanpassad och syftar till att möjliggöra och uppnå funktionell rörlighet, öka patientens aktivitetsförmåga, minska ödem och risken för hudkontraktion (1,8) Aktiv träning är att föredra framför passiv. Passiv träning görs med försiktighet för att undvika eventuell ruptur av underliggande struktur. Långsamma och milda rörelser med många repetitioner, 2-3 ggr/dag (1,4,9). • träning (aktivt/aktivt-avlastat/passivt) gärna i samband med omläggning och bad (dusch). Kommunikation med vårdpersonal om bandagering som hindrar rörlighet • tänjningsövningar påbörjas försiktigt och anpassas efter sårläkningen • träning bör sträva efter sammansatta rörelser över flera leder • individuella träningsprogram; exempelvis Mobilus (14) och handträningsprogram (Bilaga 9) • funktionella rörelser är att föredra, rörelserna blir mer sammansatta, fler leder tränas samtidigt och koordination stimuleras. Tänk gärna stora rörelser • ex på rörelser, ”tänk dig att du skall dricka, kamma dig, klia dig”. ”Sätt dig på golvet res dig sedan upp igen, gå i trappa, spela badminton, kasta boll” • ADL-träning på och utanför vårdavdelningen • korrigering av rörelsemönster och kroppshållning, gärna framför spegel Kontinuerlig mätning av rörligheten bör göras för att utvärdera resultat av träning, både ledrörlighet och funktionell. Konditions- och styrketräning är aktuellt beroende på brännskadans storlek och omfång, träningen är individanpassad (1,4,8,9). 9 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten Hus A4, 431 80 MÖLNDAL TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
- Page 55 and 56: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 57 and 58: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 59 and 60: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 61 and 62: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 63 and 64: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 65 and 66: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 67 and 68: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 69 and 70: Vårdprogram Arbetsterapi vid strok
- Page 71 and 72: Tillstånds- och åtgärdslista Rek
- Page 73 and 74: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 75 and 76: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 77 and 78: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 79 and 80: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 81 and 82: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 83 and 84: Version Datum 1 2009-12-07 Vårdpro
- Page 85 and 86: Handstyrka Slut (grippit) Medel Max
- Page 87 and 88: PS-ADL Namn Datum Förmåga att utf
- Page 89 and 90: Förmåga att utföra nedanstående
- Page 91 and 92: Beräkning av delskalor PS-ADL Varj
- Page 93 and 94: Rörelseprogram med paraffindeg Sit
- Page 95 and 96: Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Ver
- Page 97 and 98: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 99 and 100: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 101 and 102: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 103: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 107 and 108: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 109 and 110: Version Datum 1 2009-11-24 Vårdpro
- Page 111 and 112: Abducerade och roterande axiller Bi
- Page 113 and 114: Händer i högläge Bilaga 4 www.sa
- Page 115 and 116: Knäleder flekterade Liten kudde el
- Page 117 and 118: Ortoser Används hela dygnet. Tas a
- Page 119 and 120: 1 Bilaga 9 Träningsprogram för di
- Page 121 and 122: 2. Vrid handen åt lillfinger- resp
Version Datum<br />
1 2009-11-24<br />
Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador<br />
Generella positioneringsprinciper:<br />
• Högläge för huvudet. Observera att brännskada på halsen medför stor kontrakturrisk<br />
och patienten bör ligga utan kudde eller ev. en rulle under nacken för att åstadkomma<br />
bakåtböjning av huvudet och sträckning av halsen (Bilaga 1).<br />
• Nacken extenderad, endast liten kudde (Bilaga 1).<br />
• Axiller abducerade och roterade (Bilaga 2).<br />
• Armar extenderade och eleverade (Bilaga 3).<br />
• Händer i högläge (Bilaga 4).<br />
• Ljumskar abducerade (Bilaga 5).<br />
• Knäleder flekterade med hjälp av liten kudde eller psoaskudde (Bilaga 6).<br />
• Fotleder i 90° dorsalflexion (Bilaga 7).<br />
• Tryckavlastning<br />
• Ortoser, främst till händer och fötter. Används hela dygnet, tas av 2 timmar på f.m.<br />
och e.m. (Bilaga 8).<br />
I senare skede när patienten är mer rörlig och uppegående finns inte samma behov av<br />
positionering hela dygnet. Användning av ortoser och positionering fortsätter som i<br />
sårläkningsfasen men nu främst nattetid (1,4,11).<br />
Ödembehandling<br />
Det är viktigt att hålla tillbaka svullnad för att möjliggöra fullt rörelseuttag och optimera<br />
läkningen (1,4,9).<br />
För att öka det venösa återflödet kan följande åtgärder vara aktuella:<br />
• högläge<br />
• uppmuntra till dagliga aktiviteter<br />
• handträning (Bilaga 9)<br />
• rörelseträning<br />
• lindning; händer, fingrar, ben, tår<br />
• viloortos till händer och fötter<br />
• kompressionsbandage (se nedan)<br />
Mätning av ödemets omfång bör göras regelbundet. För mätning av händer rekommenderas<br />
Figure of eight (åttan) som är en mätmetod som är både validitetstestad och reliabel (13).<br />
8<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten<br />
Hus A4, 431 80 MÖLNDAL<br />
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92
Change language