You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Veritas
www.fram.fi<br />
www.fram.fi<br />
Låt dina<br />
trycksaker<br />
BLOMSTRA!<br />
Människans uppfattning om naturens färger baserar sig på<br />
sinnesförnimmelser. I tryckeriet förvandlas sinnesförnimmelsen genom<br />
det digitala materialet till ettor och nollor samt färgernas siffervärden,<br />
tills de slutligen förs över som färgblandning till trycksakens yta. Frams<br />
erfarna personal sköter om så att förändringen motsvarar dina<br />
förväntningar från början till slut – och dina trycksaker blomstrar!<br />
Fram är ett snart 100-årigt tryckeri i Vasa. Frams 30 proffsiga arbetstagare<br />
samt långa tradition inom tryckeribranschen och vår moderna tryckteknik,<br />
bildar tillsammans en fast grund för kvalitet. Vi betjänar dig ända från<br />
början och tills slutprodukten är färdig, allt från repro till efterbehandling.<br />
Vi förverkligar dina böcker, tidningar, broschyrer, årsberättelser,<br />
brevblanketter, kuvert, visit- och vykort eller affischer.<br />
Begär offert!<br />
Oy Fram Ab<br />
Korsholmsesplanaden 37, 65100 Vaasa<br />
Tel. (06) 320 9600 | info@fram.fi
�<br />
�<br />
�<br />
�<br />
��������������<br />
����������������������������������������<br />
�����������������������������������������������<br />
������ � ������������������������������<br />
���������������������� � � ����������������������������<br />
����������������������� � � ������������������������������������������������ � �<br />
� � ������ � ���������������������<br />
����������������������� � � � �<br />
������ � ��������������������������������������������������<br />
������ � ������������������<br />
����������������������<br />
������������������<br />
����������������������� � � ������������������������� � � �<br />
��������������������� ��������������<br />
�<br />
�������������������������������������<br />
������ � ������������������������<br />
�<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������<br />
�<br />
������������������������������������������������������������������������<br />
�
Varför har politiker så<br />
svårt att se verkligheten?<br />
Om fler politiker hade<br />
företagarbakgrund skulle<br />
vi få en resultatorienterad<br />
politik och bättre resultattänkande.<br />
Våra folkvalda<br />
fördelar hellre resurser än<br />
försöker förbättra klimatet<br />
för att skapa nya.<br />
För inte så länge sedan hade vi riksdagsval<br />
och debattens vågor gick<br />
höga. Stora löften gavs om hur viktiga<br />
frågor skulle få sin lösning om de uppställda<br />
skulle bli invalda. Som företagare<br />
var det glädjande att notera att<br />
många med företagarbakgrund kom<br />
med i den nya riksdagen. Vi hoppas<br />
nu på resultat speciellt när det gäller<br />
företagandets förutsättningar.<br />
Som känt är näringslivet och företagandet<br />
den viktigaste motorn i<br />
vårt samhälle som genererar arbete,<br />
köpkraft och välfärd. Därför ska det<br />
politiska etablissemanget se till att<br />
vårt företagsklimat och konkurrenskraft<br />
är likvärdigt med närområdenas.<br />
Vi kan inte ha en övertung offentlig<br />
sektor som ständigt växer. Därför är<br />
det också viktigt att politiker med<br />
företagarinsikt finns med vid “maktens<br />
grytor” och kan driva sakfrågor<br />
professionellt och effektivt som man<br />
gör i näringslivet.<br />
Valet närmar sig<br />
Den 21 oktober infaller Ålands lagtings-<br />
och kommunalval. Gamla<br />
och nya kandidater ställer upp i sex<br />
olika politiska grupperingar för en ny<br />
fyraårsperiod. De nya ger sig in med<br />
friska ambitioner, övertygelse och<br />
hopp om att kunna påverka politiken<br />
rationellt för ett bättre samhälle. Den<br />
demokratiska processen är långdragen<br />
och tålamodskrävande. Många<br />
frågor löses med eftergifter och<br />
kompromisser, medan logiska och<br />
framåtskridande initiativ sänks av<br />
politisk prestige eller för att fel gruppering<br />
fört fram den goda idén.<br />
Politiskt engagemang krossas<br />
Vad är det som får människor att ställa<br />
upp och offra sin dyrbara tid för politiska<br />
uppdrag?<br />
Engagemanget ligger oftast i<br />
övertygelsen att uträtta något de<br />
brinner för, eller lösa problem som<br />
andra misslyckats med. Politiker med<br />
företagarbakgrund har i regel en hög<br />
ambition och tror initialt att politiska<br />
beslut skall kunna tas lika effektivt<br />
som i företagets styrelse. De överraskas<br />
av den tunga byråkratin, samtidigt<br />
som de sitter kvar med ansvar för sitt<br />
företag och dubbeljobbar. Besvikelsen<br />
leder till förståelse varför få entreprenörer<br />
och företagare ställer upp i<br />
val.<br />
De politiker som kommer från<br />
den offentliga sektorn är vana vid att<br />
saker löses långsamt och drar ut på<br />
tiden. De saknar tankesättet i företag<br />
att resultat måste uppnås annars går<br />
verksamheten omkull.<br />
Dick Jansson, ordförande för<br />
Ålands Företagareförening och<br />
VD för SAJ Instrument Ab.<br />
Politikernas ansvar i fokus<br />
Vad är då politikernas ansvar när det<br />
gäller näringslivet?<br />
De skall kunna sätta sig in i näringslivets<br />
behov och tankesätt och<br />
anpassa resursfördelningen efter de<br />
viktigaste näringarnas och framtidens<br />
behov. På Åland har förvaltningen<br />
idag en kraftig slagsida. Strukturen är<br />
inte anpassad efter det moderna samhället<br />
och missgynnar utvecklingen<br />
av framtida näringar.<br />
Efter den 21/10 vet vi på Åland vilka<br />
politiker vi får. Vi hoppas se politiker<br />
med erfarenhet av företagande i<br />
det nya lagtinget och i landskapsregeringen,<br />
samt att de ser företagandets<br />
potential som motor i samhället. Samtidigt<br />
hoppas de åländska företagarna<br />
att Finlands nya regering har ambition<br />
att med Åland lösa den förhatliga<br />
skattegränsbyråkratin som vi nu haft<br />
i tio år mot övriga EU. Genom att se<br />
objektivt på frågan med målsättning<br />
att lösa den internt liksom man gjort<br />
ute i Europa hoppas vi på resultat.<br />
”Finns det en vilja finns det en väg.”<br />
Med dessa slutord önskar jag<br />
läsarna en framgångsrik höst!<br />
•<br />
5
Företagen, samhället och bredbandsnätet....sid 8<br />
Utbudet av bredband är begränsat i Finland. Ägaren av nätet sköter<br />
prissättningen. Situationen innebär att finländska företag halkar efter<br />
konkurrenter i exempelvis Sverige. Begränsningarna berör hela samhället,<br />
och något måste göras. En arbetsgrupp går in för att väcka<br />
opinion och få politiska beslut till stånd.<br />
Företagsnyckeln granskar problematiken med små och medelstora<br />
företags ögon, samt ur ett samhälleligt perspektiv.<br />
Motion ger bättre livskvalitet...sid 14<br />
Som företagare eller anställd så har väl de flesta av oss någon gång känt att<br />
vi jobbar för mycket, sover för lite, äter fel mat och inte minst försummar<br />
motion och frisk luft. Det är aldrig försent att göra något åt saken.<br />
Mässkalendern höst <strong>2007</strong>...sid 17<br />
Fyrtio år i med- och motlut...sid 18<br />
Lars Laxén har 40 års erfarenhet av slipstillverkning och företagande. Han<br />
driver företaget Centertex i Vasa. En så lång tid av företagande rymmer både<br />
framgångar och motigheter, och Laxén har även genomgått en konkurs. Men<br />
han kom igen, och fortsätter oförtrutet framåt.<br />
Med skapandet som levebröd...sid 20<br />
Petra Nelimarkka-Backgren blev företagare vid 23 års ålder. Hennes företag<br />
Petrella tyg- och syateljé går för fulla muggar, växer och utvecklas.<br />
Aktuellt inom FiF...sid 23
Företagsbilen...sid 24-26<br />
• Provkörning av nya Ford Mondeo Wagon<br />
- större, rymligare och snyggare<br />
• Snabb fyrhjulsdriven kombi från Mazda<br />
• Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland<br />
• Ny lätt lastbil från Renault<br />
• Bilnotiser<br />
Södra Finland...sid 27-29<br />
• Minister Kiviniemi bekantade sig med skärgården<br />
• Svenskspråkigt rådgivningsnät<br />
Åland...sid 30-31<br />
• Åland intog Helsingfors<br />
• Tänk nytt eller bli frånåkt<br />
• Åländsk mat i TV världen runt<br />
• Ny folkfest med mersmak<br />
Österbotten...sid 32-39<br />
• Allt från samma hall<br />
• Det intelligenta huset<br />
• Marknadsföring i mikroföretag<br />
• Kort från Österbotten<br />
Företagsnyckeln -<br />
språkrör för Finlands<br />
svenska företagare<br />
sedan 1997<br />
Chefredaktör:<br />
Kurt Häggblad<br />
Tfn (06) 356 0811<br />
kurre@osfofo.fi<br />
Redaktionssekreterare:<br />
Ann-Christin Wik<br />
Tfn (06) 356 0813<br />
acwik@osfofo.fi<br />
Redaktörer:<br />
Jonny Mattsson<br />
Tfn (018) 23 277<br />
ombudsman@foretagare.ax<br />
Thomas Palmgren<br />
Tfn (09) 229 229 58<br />
thomas.palmgren@yrittajat.fi<br />
Utgivare:<br />
Företagarnas Centraldelegation rf<br />
Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa<br />
Södra Finlands Företagarförening<br />
Ålands Företagareförening och<br />
Österbottens Företagarförening<br />
Adress:<br />
c/o Österbottens Företagarförening<br />
Sandögatan 6, 65100 Vasa<br />
Pb 289, 65101 Vasa<br />
Telefon: (06) 356 0810<br />
Fax: (06) 356 0815<br />
E-mail: foretagsnyckeln@osfofo.fi<br />
Prenumerationspris: 30 euro/år<br />
Tryckeri: Fram Ab, Vasa<br />
ISSN 1455-4607<br />
Utgivningstidtabell år <strong>2007</strong><br />
Nr Utkommer Material<br />
1 v. 8 26.1.07<br />
2 v. 16 30.3.07<br />
3 v. 24 18.5.07<br />
4 v. 39 31.8.07<br />
5 v. 48 2.11.07
Företagen, samhället<br />
och bredbandsnätet<br />
8<br />
Företagen,<br />
samhället och<br />
bredbandsnätet<br />
Utbudet av bredband är begränsat i Finland. Ägaren av nätet sköter prissättningen.<br />
Situationen innebär att finländska företag halkar efter konkurrenter i exempelvis<br />
Sverige. Begränsningarna berör hela samhället, och något måste göras. En arbets-<br />
grupp går in för att väcka opinion och få politiska beslut till stånd.<br />
Företagsnyckeln granskar problematiken med små och medelstora<br />
företags ögon, samt ur ett samhälleligt perspektiv.<br />
Skrämmande. Det är dataingenjör<br />
Tage Svahns bedömning<br />
av bredbandstjänsterna i<br />
Finland. I dagens verklighet lider<br />
samhället som helhet. Men<br />
de flesta lever i falsk trygghet,<br />
helt ovetande om vilka möjligheter<br />
som går deras näsor<br />
förbi.<br />
Siffrorna visar en vacker bild, som inte<br />
håller streck i verkligheten.<br />
– Vi har ett välutbyggt telenät i Finland,<br />
och därför är det alldeles sant att<br />
täckningsgraden är hög i vårt land. I<br />
klartext uttryckt kan varenda en som<br />
har en telefonanslutning också få en<br />
dataförbindelse.<br />
Men.<br />
– Vi lever i en verklighet med begränsad<br />
kapacitet, med få leverantörer<br />
och osund konkurrens, förklarar Tage<br />
Svahn, en av personerna som driver<br />
företaget KDSoft i Vasa.<br />
Goda idéer på hyllan<br />
Situationen innebär att finländska före-<br />
tag - i synnerhet små och medelstora<br />
- tappar mark gentemot exempelvis<br />
svenska konkurrenter. Glesbygden är<br />
särskilt illa utsatt. Förbindelserna blir<br />
nämligen långsammare ju längre från<br />
telefoncentralerna användaren finns.<br />
– Det blir orimligt dyrt att själv<br />
dra fiberkabel till den egna byn, så<br />
antingen hamnar företagsidén på hyllan<br />
eller också tvingas IT-företag välja<br />
en annan ort för sin verksamhet. Men<br />
även i städer som Vasa är utbudet av<br />
förbindelser begränsat.<br />
I stort sett är situationen densamma<br />
över hela Finland.<br />
Få leverantörer sätter<br />
pris och gränser<br />
För att reda ut begreppen backar<br />
Tage Svahn lite i tiden. Ända fram<br />
till mitten av 1990-talet var nämligen<br />
vårt land strikt indelat i geografiska<br />
områden. En teleoperatör kontrollerade<br />
hela telefontrafiken inom sitt<br />
”furstendöme”. Det minns säkert de<br />
som i tiderna flyttat från ett område<br />
Text och foto:<br />
Anne Manner<br />
Tillgängligt nät – men låg kapacitet<br />
till ett annat, och tvingats byta telefonbolag<br />
och -nummer.<br />
– Det hela var reglerat enligt lag<br />
ända fram till år 1994. Regleringen<br />
innebar att en enda operatör hade<br />
monopol på att bygga telefonnätet.<br />
Och därför har vi den verklighet vi<br />
har idag.<br />
Indelningen är numera formellt<br />
hävd. Men kabelnäten ägs fortfarande<br />
av de operatörer som byggt dem. Och<br />
eftersom största delen av dagens datakommunikation<br />
sker genom samma<br />
kablar, kontrollerar ägaren till nätet<br />
även den trafiken.<br />
– Det här innebär att företag som<br />
säljer IT-tjänster är hänvisade till att<br />
hyra in sig i teleoperatörens nät. Med<br />
andra ord: vi kan egentligen inte påverka<br />
prissättningen, och någon reell<br />
konkurrens existerar inte.<br />
I egenskap av företagare i branschen<br />
är Tage Svahn, uttryckligen<br />
mot sin vilja, en mellanhand. KDSoft<br />
erbjuder intern och extern datakommunikation<br />
till kunderna. Företaget
hyr, precis som andra, in sig på det<br />
befintliga nätet. Den egentliga säljaren<br />
av tjänster är alltid en enda, nämligen<br />
den som äger telenätet.<br />
Begränsad kapacitet<br />
Den begränsade kapaciteten är den<br />
verkliga flaskhalsen.<br />
– Tekniken finns för förbindelser<br />
med verkligt hög kapacitet. Men de<br />
idag förhärskande koppartrådarna klarar<br />
inte av höga krav. Taket kommer<br />
alltid emot, så att säga. Det i sin tur<br />
begränsar IT-företagens möjligheter<br />
att producera tjänster.<br />
Inte bara det. Det här begränsar<br />
samhällsekonomiskt nyttig verksamhet<br />
i stort som smått.<br />
– Idag kan vi surfa på nätet samt<br />
skicka och ta emot e-post. Få känner<br />
till vilka möjligheter dubbelriktad<br />
kommunikation ger.<br />
Bildöverföring av hög kvalitet<br />
möjliggör datakonferenser, och de kan<br />
vara till nytta i många sammanhang.<br />
– Sjukvård och äldreomsorg är bara<br />
två sektorer som skulle ha stor nytta av<br />
goda förbindelser. Alla vet att mindre<br />
orter har svårt att hålla sig med specialister<br />
inom vårdsektorn. Med goda<br />
förbindelser kunde specialkunskaper<br />
utnyttjas med datorns hjälp. Det skulle<br />
spara stora pengar.<br />
Äldreomsorgen kunde också dra<br />
nytta av tekniken.<br />
– Inom en snar framtid består den<br />
äldre generationen av personer som<br />
är mottagliga för tekniska hjälpmedel.<br />
Kommunikation via nätet ger möjlighet<br />
för fler att tryggt bo hemma trots hög<br />
ålder. Det vill åtminstone jag göra!<br />
Politisk vilja behövs<br />
För att få en ändring krävs en stark<br />
opinion som i sin tur manar fram<br />
politiska beslut.<br />
– Först och främst borde den som<br />
äger telenätet inte få sälja internetförbindelser.<br />
Som det är idag har vi en<br />
snedvriden konkurrens, där ägaren av<br />
telenätet aldrig kan förlora. Det är som<br />
om exempelvis Volvo ägde våra vägar<br />
och bränslemackar.<br />
Den bästa lösningen enligt Tage<br />
Svahn är en samhällelig satsning<br />
i byggandet av ett fibernät. Det är<br />
verklighet i vårt västra grannland.<br />
– Tyvärr saknas politisk vilja hos<br />
oss att ta itu med det här. Såväl beslutsfattare<br />
som konsumenter verkar<br />
nöja sig med utbudet av idag. Förklaringen<br />
är att det saknas jämförelsematerial<br />
och insikter i vilka möjligheter<br />
som går våra näsor förbi.<br />
Totala nyttan<br />
med i kalkylerna!<br />
Han konstaterar att ett omfattande<br />
fibernät hos oss betraktas som en<br />
kostnad, inte som en investering.<br />
– Den totala samhälleliga nyttan<br />
ska vägas in i kalkylerna. Vi måste<br />
tänka långsiktigt istället för att förvänta<br />
oss en snabb återbetalning.<br />
Det rör på sig i nejden. Det finns<br />
aktörer som lokalt bygger egna fiberkablar<br />
för att erbjuda snabba förbindelser<br />
till ett konkurrenskraftigt pris. Men<br />
även driftiga eldsjälar stöter på den<br />
krassa verkligheten, och tvingas köpa<br />
tjänster av de stora telebolagen.<br />
Få känner till vilka möjligheter vi går miste om på grund av att datakommunikationen är hänvisad till kopparnät med begränsad<br />
kapacitet, berättar Tage Svahn.<br />
•<br />
9
Företagen, samhället<br />
och bredbandsnätet<br />
10<br />
Digital bro möts av koppartråd<br />
En digital bro sammanbinder<br />
Vasa med Sverige och Norge.<br />
Men bron har en grind, och<br />
den finns i Vasa. För att den<br />
färdigt byggda fiberoptiken<br />
ska komma till gagn här hos<br />
oss krävs vidare utbyggnad.<br />
Fiberkabeln kopplar ihop Österbotten,<br />
Västerbotten och Helgeland i Norge.<br />
I Sverige är den västerbottniska fiberoptiken<br />
vidare kopplad till övriga<br />
delar av landet.<br />
– I Sverige och Norge var det inga<br />
problem att få fram offentliga medel<br />
till utbyggnaden av fibernät. Här hos<br />
oss anser politikerna att det räcker<br />
med de koppartrådar som förser oss<br />
med bredbandförbindelser.<br />
Det säger Tage Svahn, dataingenjör<br />
och en av ägarna till företaget<br />
KDSoft i Vasa. Han berättar att användningen<br />
av fiberoptiken i Sverige<br />
ger företag och privata användare<br />
sådana möjligheter som vi bara kan<br />
drömma om. Det gör samtidigt att<br />
svenska företag har ett försprång, och<br />
det är illa för den finländska konkurrenskraften.<br />
Nollorna ökar på prislappen<br />
En svensk användare erbjuds snabba<br />
dataförbindelser. Svensken behöver<br />
heller inte hosta upp särskilt stora summor<br />
för att ta del av dagens teknik.<br />
– De bredbandsanslutningar som<br />
erbjuds hos oss kostar lika mycket<br />
som de svenska. Men kapaciteten<br />
är en tiondel av det som rikssvenska<br />
användare får.<br />
Någon reell möjlighet för gemene<br />
man och kvinna att fullt ut använda<br />
sig av den här fiberoptiken finns<br />
egentligen inte. Kostnaden blir alltför<br />
hög. Däremot går det bra att ansluta<br />
sig via det kopparnät som är i flitig<br />
användning hos oss.<br />
– Anslutningen över Kvarken kan<br />
man få för en femtiolapp per månad.<br />
Men en anslutning från Roparnäs till<br />
Vasa centrum kostar närmare 900<br />
euro, om teknikens möjligheter ska<br />
kunna användas fullt ut.<br />
I Roparnäs finns noden, det vill<br />
säga den digitala brons knutpunkt.<br />
Ingen efterfrågan<br />
Vasa Läns Telefon äger telefonnätet<br />
i Vasanejden. Dataförbindelserna går<br />
Vasklot hamn i Vasa är inte den enda vägen västerut. En digital bro finns, men i Vasa tar kopparnätet vid.<br />
till övervägande del genom de koppartrådar<br />
som telefonnätet består av.<br />
– Vi är egentligen inte inblandade<br />
i Digital Bridge, den digitala bron.<br />
Intresset hos kunderna finns inte i<br />
någon större grad, eftersom vi idag<br />
kan erbjuda bredband till förmånliga<br />
priser.<br />
Det säger verkställande direktör<br />
Erik Sjöberg på Vasa Läns Telefon.<br />
En utbyggnad av fiberoptiken med<br />
offentliga medel ställer han sig skeptisk<br />
till.<br />
– Normalt beviljar staten medel<br />
en enda gång för ett projekt. I det<br />
här sammanhanget skulle det i så fall<br />
betyda ett investeringsstöd för själva<br />
utbyggnaden. Men vem ska stå för<br />
det kontinuerliga underhållet? Det är<br />
mycket krävande att hålla förbindelserna<br />
i fullgott skick.<br />
Det finns aktörer i nejden som på<br />
eget initiativ dragit fiberkabel. Men<br />
för att komma fram till noden i Roparnäs<br />
och vidare ut i världen måste<br />
användaren betala till Vasa Läns<br />
Telefon. Orsaken är givetvis att telefonbolaget<br />
äger det nät som all trafik<br />
förr eller senare måste genom.<br />
•
Nätet begränsar utvecklingen<br />
Karl-Johan Smeds och hans<br />
kompanjon kan inte utveckla<br />
sitt företag som de önskar.<br />
En orsak är bredbandsnätets<br />
begränsade kapacitet samt<br />
prissättningen.<br />
Karl-Johan Smeds är en av ägarna<br />
till Creamarketing i Vasa. Företaget<br />
är specialiserat på kommunikation<br />
på webben, och erbjuder sina kunder<br />
helhetslösningar.<br />
I dagsläget ser Smeds tydligt att<br />
det befintliga kopparnätet hämmar<br />
företagets utveckling. Och i takt<br />
med att tekniken medger allt mer,<br />
medan vårt inhemska telefonnät bildar<br />
samma ramar som tidigare, blir<br />
konkurrenssituationen allt svårare för<br />
Creamarketing. Och företaget är långt<br />
ifrån ensamt i sin situation.<br />
– Behovet av högre kapacitet har<br />
ökat markant, speciellt under de två<br />
senaste åren. Efterfrågan finns såväl<br />
hos företag som hos den vanliga<br />
medborgaren.<br />
De begränsade möjligheterna berör<br />
i all synnerhet företag som med hjälp<br />
av dagens teknik vill marknadsföra<br />
sig på nätet.<br />
Efterlyser öppen diskussion<br />
Smeds sneglar på det svenska bredbandsnätet.<br />
I Sverige är snabba<br />
förbindelser till förmånliga priser<br />
vardag. Det ger svenska konkurrenter<br />
ett försprång.<br />
– Jag vill inte höra till ett B-lag bara<br />
för att jag råkar bo och verka på den<br />
här sidan Kvarken.<br />
Han vill ha en öppen diskussion,<br />
utan smutskastning, om problemet.<br />
Han understryker att det är ett långsiktigt<br />
arbete att förändra situationen.<br />
– Just därför är det är hög tid att<br />
börja nu.<br />
Han anser att ingen enskild aktör<br />
borde äga nätet.<br />
Nationalekonomiskt problem<br />
Det allra senaste inom marknadsföringen<br />
på nätet är så kallad streaming.<br />
– Med hjälp av streamingtekniken<br />
kan videon spelas upp, medan laddningen<br />
samtidigt pågår och hela tiden<br />
är steget före. Det betyder bland annat<br />
att den som tittar kan spola framåt i<br />
videon. Tekniken är mycket användarvänlig,<br />
men ställer höga krav på<br />
bredbandet.<br />
Men här kommer taket emot. Karl-<br />
Johan Smeds ser kristallklart hur hans<br />
företag riskerar att komma på efterkälken<br />
i konkurrensen med exempelvis<br />
rikssvenska företag i branschen.<br />
– Det är vår image och konkurrenskraft<br />
som lider. En video av hög<br />
kvalitet fungerar inte som den ska när<br />
kapaciteten på nätet inte hänger med.<br />
Videon blir trög och knyckig.<br />
Nå, vadan denna brådska? Jo, företag<br />
som marknadsför sig på nätet<br />
kan gå miste om kunder för att deras<br />
presentation på nätet fungerar trögt.<br />
– Det här är alltså ett nationalekonomiskt<br />
problem, och inte något som<br />
bara rör vårt företag.<br />
Populära videon<br />
Det har blivit allt vanligare att sända<br />
videon över nätet. Marknadsföring,<br />
hembygdsfester samt fotbollsmatcher<br />
- eller åtminstone målen och tränarens<br />
kommentarer - är bara några exempel<br />
på utbudet.<br />
En del videon lockar många tittare<br />
samtidigt. Det betyder en större<br />
belastning på nätet, och kapaciteten<br />
av idag klarar inte sådana toppar.<br />
– Det vill säga, om man vill se<br />
videon med hög upplösning och med<br />
hjälp av den senaste tekniken.<br />
Videon på nätet är i sig inte nytt. De<br />
har funnits, men för att ta del av dem<br />
har den intresserade tvingats ladda<br />
ned dem först till sin egen dator.<br />
Karl-Johan Smeds efterlyser en saklig och öppen diskussion om bredbandsnätet.<br />
•<br />
11
Företagen, samhället<br />
och bredbandsnätet<br />
12<br />
Arbetsgrupp grunnar och agerar<br />
– Vi arbetar för att Vasaregionen ska<br />
få tillgång till bredbandsförbindelser<br />
genom fiberkablar, till ett pris som är<br />
jämförbart med det svenska. Frågan<br />
berör i synnerhet alla intressenter som<br />
verkar på en global marknad. Utan<br />
ordentliga förbindelser har vi heller<br />
inte fullgod konkurrenskraft.<br />
Det säger Lars Gästgivars, ordförande<br />
för ”IT-infragruppen”, en grupp<br />
som inledde sitt arbete i somras.<br />
Han berättar att det är regionens<br />
företagare som påtalat bristerna. De<br />
kan därför ses som initiativtagare till<br />
arbetsgruppen.<br />
Gruppen tänker kontakta regionens<br />
politiker.<br />
– Det här handlar om morgondagens<br />
vägar. Regionens politiker måste<br />
fundera över om de vill vara med och<br />
bygga dem. De kommuner som kan<br />
Svenska blufföretag<br />
börjar driva in pengar<br />
erbjuda de bästa kommunikationerna<br />
via nätet har också en stor fördel vid<br />
företagsetableringar.<br />
Gästgivars berättar att Österbottens<br />
Förbund har långt gående planer för<br />
hur det hela ska förverkligas. Men det<br />
krävs politiska beslut för att komma<br />
igång. Och det handlar inte om något<br />
hastigt genomförbart arbete.<br />
– Fiberkablar kan dras i samband<br />
med att kommunerna gräver upp vägar<br />
och gator för andra ändamål. Men<br />
vi måste börja påverka nu.<br />
Säkerhetsrisk<br />
Orsaken till att Gästgivars vill se<br />
nya kablar dragna är att han inte<br />
godkänner någonting som ens liknar<br />
monopol.<br />
– Systemet av idag innebär visserligen<br />
inte renodlat monopol. Men<br />
Bolag som med bluffakturor försöker lura till sig pengar är<br />
ett fenomen som funnits i många år. Nu har bluffmakarna i<br />
Sverige tagit till nya mer aggressiva metoder som kan ge stora<br />
problem för de hederliga företag som drabbas.<br />
Ett välkänt blufföretag anhöll i juli hos kronofogden om<br />
betalningsföreläggande i 36 fall. De påstådda skulderna gäller<br />
10-15.000 kronor och riktar sig främst mot småföretag. Enligt<br />
de svenska reglerna ger en ansökan om betalningsföreläggande<br />
automatiskt upphov till en betalningsanmärkning som kvarstår<br />
i tre år, oavsett utgången i ärendet. Myndigheten kollar bara<br />
att det formella stämmer, men kontrollerar inte om fordran är<br />
korrekt. Det är mottagaren som måste bestrida den felaktiga<br />
fakturan.<br />
Enligt Svenska Handel är det förödande att lagstiftningen<br />
medverkar till att svartmåla hederliga företag.<br />
– De som hotas av en betalningsanmärkning kan tvingas<br />
välja att betala för att slippa problem med leverantörer och<br />
banker, säger Dick Malmlund på Svenska Handel.<br />
Tillsammans med Företagarna och Svenskt Näringsliv<br />
kräver man nu att regeringen tillsätter en snabbutredning om<br />
felaktiga betalningsanmärkningar. Bland annat föreslås att<br />
ansökningarna till kronofogden sekretessbeläggs tills det är<br />
utrett om de är korrekta. (SvD Näringsliv) •<br />
faktum är att en aktör äger nätet, och<br />
det innebär en snedvriden konkurrenssituation.<br />
Personligen godkänner<br />
jag ingenting som ens påminner om<br />
monopol, och det är orsaken till att<br />
jag engagerat mig i den här frågan.<br />
Han understryker att det inte enbart<br />
handlar om möjligheten att komma ut<br />
i världen till ett hyfsat pris. Han ser<br />
även en säkerhetsrisk i dagens situation.<br />
Om någon gräver av en kabel,<br />
och det som nu finns bara en enda, är<br />
isoleringen ett faktum. Det betyder<br />
förödande konsekvenser. Med tvåvägskommunikation<br />
finns reserver.<br />
Medlemmar i arbetsgruppen är<br />
förutom Lars Gästgivars: Kurt Häggblad,<br />
Tage Svahn, Karl-Johan<br />
Smeds och Pekka Haapanen. •<br />
Medelföretagaren har<br />
två veckors semester<br />
En undersökning som utförts bland medlemmarna i<br />
Företagarna i Finland visar att den genomsnittlige företagaren<br />
har två veckors sommarsemester. Sex av tio<br />
delar upp semestern i kortare perioder och nio procent<br />
har ingen semester alls. De flesta tar ut sin semester<br />
i juli, men möjligheten till ledighet beror på i vilken<br />
bransch man verkar. Företagare i hotell- och restaurangbranschen<br />
har den kortaste sommarsemestern, var<br />
fjärde ingen alls. Även inom handel och transport har<br />
man kortare semester än genomsnittet.<br />
Förutom sommarsemestern har medelföretagaren<br />
totalt en vecka ledigt under andra årstider. De flesta<br />
företagare skulle vilja vara lediga fyra veckor på sommaren<br />
och två veckor under övriga tider på året.<br />
TV-handeln slår rekord<br />
•<br />
Försäljningen av platt-TV går på högvarv. Enligt<br />
branschförbundet Koteks halvårsstatistik såldes<br />
185.000 platta TV-apparater, en ökning med 86 procent.<br />
Den nya teknologin leder till att en allt större del<br />
av hushållens investeringar går till TV-sidan, vilket<br />
medfört att bland annat hemdatorförsäljningen sjunkit.<br />
Digitaliseringen av TV-nätet har även fördubblat<br />
försäljningen av digitalboxar. (Talous-Sanomat) •
Ny medlemsservice:<br />
Företagarnas radannonser<br />
Varför gå över ån efter vatten? Din blivande samarbetspartner eller den specialisthjälp du behöver<br />
finns kanske i grannbyn eller bara ett par kvarter bort. Tala om att Du finns med en förmånlig<br />
branschannons!<br />
Företagsnyckeln erbjuder nu en ny kontaktyta för medlemmar och läsare. De branschvisa radannonserna<br />
fungerar som en expertguide och hjälper Dig att hitta seriösa leverantörer eller affärspartners.<br />
Det finns mycket värdefull kompetens ute i regionerna. Alla annonsörer är medlemmar i<br />
Företagarna. Genom att vara med här når du ut till över 3.000 andra företagare. En annons kostar<br />
25 euro. Vid helårsbokning (5 nr) betalar du endast 100 euro.<br />
För att annonsera här kontakta din regionförening eller ring (06) 356 0813. Deadline för nästa nummer<br />
är 2.11.<strong>2007</strong><br />
Bokföring<br />
Ab Alfsol<br />
- Aktiva Redovisning<br />
Mariehamn<br />
Tfn (018) 22 500<br />
info@redovisning.ax<br />
Nyland<br />
Bokförings- och disponentbyråer<br />
Raseborgs Disponent- och Bokföringscentral Ab<br />
Hangö-Ekenäs-Karis-Kimitoön<br />
VD Tina Grabber, tina.grabber@opkk.fi<br />
Tfn (019) 275 2382<br />
www.rfc.fi<br />
Bokföring<br />
Oy PlanetLink Ab<br />
Lundvägen 158, 10570 Bromarv<br />
Tfn (019) 244 2309, 050 327 8803<br />
asa.finne@planetlink.fi<br />
www.planetlink.fi<br />
Åland<br />
Bokföring<br />
Ålands Företagsbyrå Ab<br />
auktoriserad redovisningsbyrå<br />
Mariehamn<br />
Tfn (018) 291 452<br />
www.foretagsbyran.fi<br />
info@foretagsbyran.fi<br />
Österbotten<br />
Bokföring<br />
Bokföringsbyrå Mattans Ab<br />
Handelsespl. 12 D 39, Vasa<br />
Tfn (06) 365 1924<br />
www.bokforingmattans.fi<br />
bokf.mattans@netikka.fi<br />
Bokföring o löneräkning<br />
Contera Ab<br />
Salutorget 4, Kristinestad<br />
Tfn (06) 211 0400<br />
info@contera.fi<br />
Personaltjänster<br />
Donegroup Ab<br />
Pedersöre, Jakobstad, Karleby<br />
Tfn 010 387 2883<br />
www.donegroup.fi<br />
seppo.heino@donegroup.fi<br />
Revision<br />
Revisionsbyrå Kjellman Ab<br />
Stationsv. 1, vån 5, Jakobstad<br />
Tfn 050 350 5769, (06) 781 9870<br />
marten.kjellman@multi.fi<br />
Bokföring<br />
Bäck & Vilén Företagstjänst<br />
Hovrättsespl. 23, Vasa<br />
Tfn (06) 320 9550<br />
www.back-vilen.fi<br />
info@back-vilen.fi<br />
Bokföring<br />
Ab Norlic Oy<br />
Skolgatan 23, Jakobstad<br />
Tfn (06) 788 8600<br />
www.norlic.fi<br />
norlic@norlic.fi<br />
Psykologtjänster<br />
Educamentor Kb,<br />
Bo Mellberg<br />
Strandgatan 3, Vasa<br />
Tfn (06) 312 6084<br />
educamentor@netikka.fi<br />
Annonsera i Företagsnyckeln!<br />
Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i<br />
Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten<br />
50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är 2.11.<strong>2007</strong><br />
Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn 356 0810,<br />
acwik@osfofo.fi<br />
13
14<br />
Motion ger<br />
bättre livskvalitet<br />
- bättre sent än aldrig<br />
Som företagare eller anställd så har väl de flesta av<br />
oss någon gång känt att vi jobbar för mycket, sover för<br />
lite, äter fel mat och inte minst försummar motion och<br />
frisk luft. En morgon konstaterade jag att min livslinje<br />
så småningom började bli halvvägs till 80-års dagen,<br />
magen växt för många centimeter och att konditionen<br />
definitivt inte var på den bättre sidan. Då beslöt jag att<br />
genomföra några långlopp före min 40-års dag.<br />
Satte mig framför datorn på vintern<br />
2006 och sökte mitt första lopp. Siktade<br />
in mig på simning och började<br />
leta. Långlopp inom simning är inte<br />
så vanligt. Far man på triathlon (simning-cykling-länk)<br />
så finns det en hel<br />
300 deltagare väntar på att få starta.<br />
del, men enbart simlopp för motionärer<br />
är inte så vanligt. Hittade inget<br />
i Finland men i Sverige finns det ett<br />
fåtal simlopp för motionärer som är<br />
över två km.<br />
Det som verkade mest intressant<br />
och dit jag beslöt åka var Vansbrosimningen.<br />
Vansbrosimningen började redan<br />
på 1950-talet. De första åren som<br />
motionslopp för att öka intresset för<br />
simning. Från år 1956 (alltså 50-års<br />
jubileum 2006) har det tävlats så gott<br />
som varje år. Och varje år med flera<br />
deltagare. Så orten Vansbro har lång<br />
tradion av att ordna detta simlopp.<br />
Vansbrosimningen är ett 3 km<br />
långt simlopp som går ca 2 km i älven<br />
Vanån (medströms) och den sista kilometern<br />
i Västerdalaälven (motströms).<br />
Temperaturen i vattnet växlar från
år till år och något år har tävlingen<br />
inhiberats pga för kallt vatten. Men<br />
senaste år (2006) när jag deltog så<br />
hade vi turen att få simma i ett drygt<br />
20-gradigt vatten.<br />
Träning<br />
Eftersom min kondition hade mycket<br />
över att önska så fanns det en viss<br />
nervositet hur det skulle gå. Jag<br />
började träna i Ekenäs simhall under<br />
vårvintern med att simma 1 - 2 km<br />
sträckor. Någon gång simmade jag<br />
även 3 - 4 km för att pröva på hur<br />
kroppen orkar. För en del kan det låta<br />
långt att simma 3 km, men som för de<br />
flesta långlopp så är det inte sträckan<br />
som är det kämpiga utan det är farten<br />
som är för hög.<br />
Jag diskuterade med flera andra<br />
långloppsmotionärer (skidåkare, länkare)<br />
och sökte sen min egen rytm.<br />
När sommaren kom fick jag låna en<br />
våtdräkt (rekommenderas men är inte<br />
obligatoriskt) och tog mina första simtag<br />
i öppet vatten. Skillnaden mellan<br />
öppet vatten och det kloraktiga vattnet<br />
i simhallen är enorm. Första gången<br />
i öppet vatten med vågor och vind<br />
kändes som om man skulle drukna.<br />
Men efter några turer så vänjer man<br />
sig nog.<br />
Tävlingsdags<br />
Till Sverige åkte vi med hela familjen<br />
på husbilssemester. Anlände till<br />
Vansbro på fredag eftermiddag. Vansbro<br />
ligger på ca 3 timmars färd från<br />
Stockholm mot nordväst i närheten<br />
av Siljan. Vi fick plats på den lokala<br />
campingen med utsikt över Västerdalaälven.<br />
Hade endast 30 meter ner<br />
till älven där alla tävlingsdeltagarna<br />
skulle passera senare under helgen.<br />
Vi tog ett strövtåg i staden och kunde<br />
konstatera att det lilla samhället som<br />
består av ca 7100 invånare lever sitt<br />
eget lugna liv största delen av året.<br />
Staden/byn består av två huvudga-<br />
Text: Björn Lindqvist<br />
bjorn@kontorama.fi<br />
100 meter efter start där ca 300 av deltagarna gått i vattnet.<br />
tor och ett antal mindre tvärgator. Det<br />
var roligt att se hur ett litet samhälle<br />
kan leva upp vid en större tillställning.<br />
Hela byn hade ställt upp för att<br />
se till att gästerna ska vara välkomna.<br />
De flesta butiker hade öppet sent på<br />
kvällen och man hade ställt ut varor<br />
på gatorna för att locka kunderna att<br />
köpa båda lokalt producerade turistvaror<br />
så väl som modekläder från hela<br />
världen.<br />
På fredag kväll ordnades även Kortsimmet<br />
som är ett en kilometer långt<br />
lopp som man simmar motströms i<br />
Västerdalälven. Jag beslöt att delta i<br />
det på fredag kväll för att få en liten<br />
känsla hur det är att simma motströms<br />
med en hel del andra deltagare. Så kl.<br />
18.00 stod vi uppradade på stranden,<br />
drygt 200 herrar och damer. Solen<br />
sken åt ett håll och åskan slog åt andra<br />
hållet. Musik spelades, speakern höll<br />
igång uppvärmning och stämningen<br />
på topp. När startskottet sköts hade<br />
åskan flytt sin kos och vi startade i<br />
härligt solsken. Det var som ett värre<br />
fiskstim när 200 personer samtidigt<br />
åkte ner i vattnet.<br />
Loppet vanns på tiden 11.04 och<br />
jag behövde precis det dubbla 22.09<br />
för att simma samma sträcka. Kändes<br />
bra och mycket roligt.<br />
På lördagen strövade vi omkring<br />
i staden och simmade en hel del<br />
(träna - träna....). På dagen hade även<br />
damerna sitt eget simlopp på 1 km,<br />
Tjejsimmet, där det deltog drygt 2.300<br />
damer!!!<br />
Söndag och 3 km vatten...<br />
På söndag var det då dags för huvudloppet,<br />
3 km. Tog mig till starten, som<br />
sker antingen från en brygga eller från<br />
stranden. Säkerhetsarrangemangen är<br />
utomordentliga. Eftersom det i årets<br />
Vansbrosim deltog 4.559 personer<br />
så förstår alla att säkerheten får det<br />
inte prutas på. Alla får en simmössa<br />
som måste användas. Inför starten<br />
prickas man av med streckkod för att<br />
konstatera att man är på plats. Och vid<br />
målgången avläses man igen och får<br />
därmed en tid.<br />
Var 15:e minut så kastade sig ca<br />
300 - 400 personer sig i vattnet och<br />
började sin simtur nerför älven. Jag<br />
intog den lugnare delen av älven och<br />
körde mitt eget race. Svårigheten var<br />
att veta hur hårt man ska simma, första<br />
märket kom när man hade simmat 900<br />
m och utan klocka så var det bara att<br />
fortsätta i lugn takt.<br />
forts. nästa sida<br />
15
16<br />
Får nog erkänna att det var en otroligt<br />
känsla att plaska med hundratals<br />
andra. På vissa ställen var det så tjockt<br />
att man simmade på varandra men det<br />
gjorde inget. En del ville prata lite och<br />
endel ”bara” simmade.<br />
Båtar (ca 100 st) med läkare och<br />
dykare fanns överallt och behövde<br />
man vila så gick det bra. Så småningom<br />
kom man till Tallen. Alla<br />
som simmat i Vansbro vet vilken tall<br />
jag pratar om. Det är en mycket gammal<br />
fredad tall som finns i hörnet av<br />
älvarna och när man passerar där så<br />
är det 854,12 meter kvar. Från tallen<br />
och till mål så är det brygga längs med<br />
hela älven. På den fanns det med några<br />
meters mellanrum simräddare beredda<br />
om det skulle hända något.<br />
Simmade den sista biten och steg<br />
upp på målbryggan med en skön<br />
känsla att det här gick ju bra. En fotograf<br />
tog bild av alla och så fick man ju<br />
givetvis medalj och kram. Tid 1.04.27<br />
Startklungan för kortsimmet 1 km.<br />
och en 842:a plats av 3236 herrar. Vinnaren<br />
simmade på ca halva tiden.<br />
Företagsamhet i Vansbro<br />
Småföretagsamheten blomstrar i<br />
Vansbro. Här finns drygt 400 företag<br />
i de olika kommundelarna. Det är en<br />
gammal kulturbygd med anor från<br />
stenåldern och gamla bruksmiljöer.<br />
Här finns Sveriges första dalahästmuseum,<br />
här kan man pröva på forsränning,<br />
dressinåkning, golf, skotercross,<br />
slalom, bygdespel, fiske osv.<br />
Naturen är mycket vacker och det<br />
finns ganska gott om campingar och<br />
övernattningsstugor.<br />
I kommunen finns även byn Nås,<br />
den som är mera känd som Jerusalemfararnas<br />
bygd. Härifrån emigrerade i<br />
slutet av 1800-talet ett 40-tal bybor för<br />
att forsätta sina liv i den heliga staden<br />
Jerusalem. Med det som bakgrund<br />
skrev sen Selma Lagerlöf sin bok.<br />
Träindustrin har varit viktig för<br />
bygden men idag ligger tonvikten på<br />
metall- och livsmedelsproduktion.<br />
Och givetivs är turismen en mycket<br />
viktig inkomstkälla för traktens småföretagare.<br />
Så då var det första långloppet avklarat<br />
utan större problem. Roligt och<br />
intressant. Jag kan varmt rekommendera<br />
Vansbro om man har lite intresse<br />
för att simma. Totalt deltog över 7000<br />
personer i loppen så Ni kan tänka Er<br />
stämningen på ett sånt kalas.<br />
Eftersom det var så roligt ifjol så<br />
kan jag nämna att jag deltog även i<br />
år.<br />
Träningen och tävligen gjorde att<br />
konditionen höjdes en aning men<br />
mera behövs. •<br />
Fortsättning följer.....<br />
Mera info om Vansbro och simloppet<br />
på www.vansbrosimningen.com och<br />
www.vansbro.se<br />
Annonsera i Företagsnyckeln!<br />
Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i<br />
Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten<br />
50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är 2.11.<strong>2007</strong><br />
Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn 356 0810,<br />
acwik@osfofo.fi
Mässkalendern höst <strong>2007</strong><br />
Här är ett urval av höstens omfattande mässutbud inom industri, service och handel i Europa.<br />
En mer komplett och uppdaterad kalender med länkar till alla viktiga mässor hittar<br />
Du på Ålands Företagareförenings hemsida: www.foretagare.ax/masskalendern.htm<br />
25-27.9 Elmia Park & Golf + Fastighet (grönyteunderhåll) Elmia, Jönköping<br />
26-28.9 Underleverantör 07 (metall, plast, elektronik, ITC) Pirkkahallen, Tammerfors<br />
1-5.10 MSV (metallindustriteknik, verktygsmaskiner) BVV, Brno<br />
2-4.10 HELITECH (helikopterteknik, trafik, flygsystem) Imperial War Museum, Duxford<br />
2-4.10 Conxemar <strong>2007</strong> (djupfryst fisk & skaldjur, logistik) Cotogrande-mässan, Vigo<br />
2-5.10 Promexpo Russia (industriteknik, underleverantörer) Lenexpo, St Petersburg<br />
2-5.10 TRAFIC (trafikstyrning, gatuteknik, bullerskydd) Juan Carlos-mässan, Madrid<br />
3-5.10 FINNSEC (säkerhets- & skyddsteknik, räddning) Mässcentrum, Helsingfors<br />
3-5.10 Eurofinish (ytbehandling, rostskydd, lack, underleverans) Flanders Expo, Gent<br />
3-7.10 SUISSE TOY (leksaker, dataspel, hobbymaterial) BEA Expo, Bern<br />
3-6.10 VITRUM (glasindustri, tillverkningsteknik, verktyg) Milanomässan<br />
5-7.10 Åbo Matmässa (livsmedel, drycker, gastronomi) Mässcentrum, Åbo<br />
6-14.10 Salone Nautico Int. (segel- & motorbåtar, vattensport) Genuamässan<br />
10-11.10 Nolia Arbetsmiljö & Hälsa (arbetsliv, friskvård) Noliamässan, Piteå<br />
12-14.10 Caravan Show (husbilar, husvagnar, tillbehör, camping) Expo Center, Sollentuna<br />
13-15.10 Salon International (hårmode, frisörsalongutrustning) ExCel, London<br />
15-20.10 Equip Auto (bilverkstadsteknik, service, billackering) Parc de Exposition, Paris-Nord<br />
16-18.10 Food Tec + Pac Tec (livsmedelsindustri, förpackningsteknik) Mässcentrum, Helsingfors<br />
16-19.10 Tekniska Mässan + Verktygsmaskiner + Lager & Transport Stockholmsmässan, Älvsjö<br />
16-19.10 Interlift (hissar, lyftteknik, hydraulik, styrsystem) Augsburgmässan<br />
17-18.10 Elmässan (elinstallation/-distribution, tele, data, säkerhet) Stockholmsmässan, Älvsjö<br />
17-18.10 SERVERA (livsmedel, dryck, storkök, restaurangutrustning) Expo Center, Sollentuna<br />
17-18.10 Pack & Emballage (förpackningsteknik/material/design/miljö) Stockholmsmässan, Älvsjö<br />
17-20.10 ZOW (möbeltillverkning, ytbehandling, system, tillbehör) Porderonemässan<br />
19-24.10 BUSWORLD (långfärds-, linjebussar, utrustning, turism) XPO, Kortrijk<br />
24-27.10 Druck + Form (grafisk industri, tryckeri, efterbehandling) Sinsheimmässan<br />
24-27.10 EFA (fastighetsteknik, klimat, belysning, energi) Leipzigmässan<br />
24-28.10 Auto Mechanika (bilverkstadsutrustning, servicestationer) Lenexpo, S:t Petersburg<br />
25.10-3.11 Euro Road Transport (lastbilar, släp, service, utrustning) RAI, Amsterdam<br />
26-28.10 Båtmässa (segelbåtar, motorbåtar, motorer) Mässcentrum, Åbo<br />
26-28.10 Byggmässan (husbyggnad, renovering, VVS) Botniahallen, Korsholm<br />
27-31.10 K-International (plastteknik, maskiner, verktyg) Düsseldorfmässan<br />
27.10-4.11 Hanseboot (segelbåtar, motorbåtar, vattensport, utrustning) Hamburgmässan<br />
28.10-1.11 Interbuild (byggteknik/verktyg/komponenter/säkerhet) NEC, Birmingham<br />
31.10-1.11 Fabrik + Underhåll + Logistik (industriteknik, fordon) Pirkkahallen, Tammerfors<br />
31.10-1.11 SERVERA (livsmedel, dryck, storkök, restaurangutrustning) Noliamässan, Umeå<br />
31.10-2.11 Tallinn Food Fair (livsmedel, dagligvaruhandel, förpackning) Mässcentrum, Tallinn<br />
31.10-3.11 Aquanale + FSB (bastu, pool, spa, sporthallar) Kölnmässan<br />
6-8.11 Composites (kompositteknik, maskiner, material) Stuttgartmässan<br />
6-9.11 Elmia Subcontractor (verkstad, plast, trä, elektronik) Elmia, Jönköping<br />
7-11.11 Scandinavian Boat Show (segel- & motorbåtar) Stockholmsmässan, Älvsjö<br />
13-16.11 Peterfood (livsmedel, drycker, kylteknik, bageriutrustning) Lenexpo, S:t Petersburg<br />
14-15.11 Industri-Process-Underhåll-Miljö (tillverkning & service) Nordichallen, Sundsvall<br />
14-16.11 Instrutec (verkstadsteknik, automation, verktyg) Mässcentrum, Tallinn<br />
17-20.11 Europort Maritime (fartygsteknik, sjöfart, hamnar) Ahoy, Rotterdam<br />
21-22.11 NaviGate (varvsindustrin söker underleverantörer) Mässcentrum, Åbo<br />
21-22.11 Know How 07 (utbildning, rekrytering, kompetens) Botniahallen, Korsholm<br />
27-29.11 SPS/IPC/Drives (automation, reglerteknik, nätverk) Nürnbergmässan<br />
29.11-1.12 Bil & Verkstad (bilteknik, verktyg, service, däck, tillbehör) Mässcentrum, Helsingfors<br />
17
18<br />
Fyrtio år i<br />
med- och motlut<br />
Lars Laxén har 40 års erfarenhet av slipstillverkning och<br />
företagande. Han driver företaget Centertex i Vasa. En<br />
så lång tid av företagande rymmer både framgångar och<br />
motigheter, och Laxén har även genomgått en konkurs.<br />
Men han kom igen, och fortsätter oförtrutet framåt.<br />
Lars Laxén nöjer sig inte med att tillverka slipsar. Han samlar rariteter. Här visar<br />
han sin samling OS-slipsar, och pekar på en som antagligen är från 1936, av<br />
hakkorset att döma.<br />
Trots sin erfarenhet är han väldigt<br />
försiktig med goda råd till yngre företagare.<br />
Han ger faktiskt bara ett:<br />
– Snåla inte med pensionsförsäkringen!<br />
Själv fick han i tiderna höra motsatsen,<br />
och han vet att det rådet inte<br />
kan klassas som gott.<br />
Blir aldrig fullärd<br />
Att Lars Laxén inte strör goda råd<br />
omkring sig beror på - just det - hans<br />
långa erfarenhet. Han vet bestämt<br />
att varje företag är unikt, och varje<br />
bransch har sina egna hemligheter.<br />
Han understryker att varje företagare<br />
är tvungen att söka lösningar i<br />
specifika situationer, och enligt den<br />
verklighet företaget lever i just för<br />
tillfället.<br />
Än idag bjuder hans egen bransch<br />
på överraskningar.<br />
– Jag förstår mig fortfarande inte<br />
fullt ut på branschen. Efterfrågan kan<br />
vara minst sagt nyckfull. Ena dagen<br />
är sysselsättningen på noll, och mitt i<br />
allt ramlar en stor order in, och vi har<br />
fullt upp igen.<br />
Slipstillverkaren har en hel del<br />
stamkunder, och det är kunden som<br />
avgör när slipsförrådet ska förnyas.<br />
Det är främst uniformslipsar, säkerhetskravatter<br />
och scouthalsdukar Centertex<br />
syr, men också företagsgåvor,<br />
privata presenter och vimplar har sin<br />
givna plats.<br />
Från mode till uniformer<br />
En ren tillfällighet gjorde Lars Laxén<br />
till företagare. Han utbildade sig till<br />
textilingenjör i Tyskland, och började<br />
med att arbeta som försäljare av branschens<br />
maskiner. Plötsligt fångade en<br />
tidningsannons hans uppmärksamhet.<br />
Ett skuldfritt företag som tillverkade<br />
slipsar var till salu.<br />
– Den första juni 1966 köpte jag<br />
företaget, och efter den dagen var det<br />
aldrig mera skuldfritt.<br />
Han startade från noll och köpte<br />
alltså företaget komplett för lånat kapital.<br />
På den tiden var produktionen helt<br />
inriktad på modeslipsar. Lars Laxén<br />
tog raska tag itu med utvecklingen,<br />
och siktade in sig på tillverkning av<br />
uniformsslipsar och säkerhetskravatter.<br />
Användare av sådana finns inom<br />
polisväsendet, försvaret, bakom ratten<br />
i taxibilar samt hos bevakningsbolag.<br />
De blev slipstillverkarens nya kunder.<br />
Scouthalsdukar<br />
in i sortimentet<br />
Utvecklingen visade sig vara fiffig.<br />
Hippiekulturen hyllade inte precis<br />
slipsen, och under 1960-talet blev<br />
klädstilen ledigare. Laxén fortsatte<br />
därför att utvidga tillverkningen av<br />
specialslipsar, och kunder fann han<br />
nu också i Sverige och Norge.<br />
– Fortfarande är exporten till Sverige<br />
betydande. Jag har drygt en handfull<br />
kunder där, och den marknaden<br />
ger ungefär 15 procent av företagets<br />
omsättning. Men kunder finns över<br />
hela EU-området.
1980-talet betydde ett uppsving för<br />
slipsen. Laxén breddade nu ytterligare<br />
utbudet och började erbjuda skräddarsydda<br />
företagsslipsar och skarfar för<br />
damerna. Under den här tiden fanns<br />
produktionen ännu i Helsingfors.<br />
– Där var det så gott som omöjligt<br />
att hitta sömmerskor. Jag anlitade<br />
några som sydde hemma, men det var<br />
ett arbetsamt system för mig att köra<br />
ut material och hämta färdiga produkter.<br />
1989 flyttade jag produktionen till<br />
Vasa, och gick in för att ha närvarande<br />
arbetskraft.<br />
Samtidigt kom scouthalsdukarna<br />
med i sortimentet.<br />
Mångsidiga sömmerskor<br />
Idag arbetar tre sömmerskor inom<br />
Centertex. Eller egentligen är de mer<br />
än sömmerskor.<br />
– Jag har fantastiska medarbetare.<br />
En av dem är min högra hand, och<br />
hon sköter också tillskärningen. De<br />
två andra gör allt från tillskärning<br />
och framåt under hela tillverkningen.<br />
Arbetet innebär många olika faser, och<br />
därför sitter ingen åtta timmer per dag<br />
vid symaskinen.<br />
Sömmerskorna ser också till att<br />
maskinerna hålls i trim.<br />
Kunderna väljer ofta slips enligt<br />
intresse. Fiskemotivet har gått hem hos<br />
fritidsfiskare.<br />
– De sköter de flesta<br />
reparationerna, så det är<br />
mycket sällan vi behöver<br />
någon mekaniker utifrån.<br />
Branschen är som sagt<br />
nyckfull och efterfrågan<br />
kan variera kraftigt. Därför<br />
tvingas Laxén ibland<br />
att permittera sina anställda.<br />
Alla är medvetna om<br />
hur situationen utvecklas,<br />
och därför kommer en<br />
permittering aldrig som en<br />
överraskning för någon.<br />
– Alla tre vet lika bra<br />
som jag vilka beställningar vi har, och<br />
de vet vilken tid varje arbete kräver.<br />
Vi resonerar och samarbetar. Och alla<br />
tre har samma lön och är permitterade<br />
samtidigt.<br />
Minsta volymen: en halv slips<br />
Tygerna kommer i huvudsak från<br />
Tyskland. Siden, linne, bomull samt<br />
polyester blandat med antingen viskos<br />
eller ull är material som används till<br />
slipsar och halsdukar. Tillkomsten av<br />
polyester har gjort slipsarna långlivade.<br />
De går praktiskt taget inte att<br />
nöta ut.<br />
Det går åt mycket tyg till en slips.<br />
– De ska skäras till på snedden, i 45<br />
graders vinkel över tyget. Det behövs<br />
minst en meter tyg till att göra två<br />
slipsar.<br />
Företaget åtar sig både stora och<br />
små beställningsarbeten.<br />
– Jag brukar säga att den minsta<br />
möjliga volymen är en slips. Men om<br />
kunden tycker att det är för mycket,<br />
går det att välja en säkerhetskravatt<br />
och dessutom göra den kortare, så blir<br />
den som en halv, säger Lars Laxén<br />
med glimten i ögat.<br />
För den oinvigda förklarar han att<br />
en säkerhetskravatt inte knyts som en<br />
slips, utan är försedd med gummiband<br />
för att inte kunna användas som strypverktyg.<br />
Det händer att kunder vill ha en<br />
alldeles speciell slips, exempelvis<br />
till en jubilar. I vanliga fall omfattar<br />
Tarja Paloluoma och Lars Laxén diskuterar<br />
tillskärning.<br />
en order från en stamkund minst 50<br />
slipsar, men oftast mycket fler än så.<br />
Pris eller service vinner<br />
Laxén berättar att kunderna väljer<br />
leverantör enligt två alternativ:<br />
– Vinnaren är antingen den billigaste,<br />
eller också den som ger bäst<br />
service. Jag har satsat på garanterad<br />
service enligt kundens önskemål.<br />
Pratet om finländsk kvalitet som<br />
vinnande koncept avfärdar han.<br />
– Det är kunden som bestämmer<br />
kvalitetskraven, och kvaliteten är<br />
därför inget argument som ingår i en<br />
offert.<br />
Efterträdaren måste<br />
vara tvåspråkig<br />
Idag är slipstillverkaren 71 år, och<br />
fortsätter oförtrutet sin företagargärning,<br />
förutsatt att det finns tillräcklig<br />
efterfrågan på företagets produkter<br />
och verksamheten kan fortsätta som<br />
den gör idag.<br />
Tanken på att hitta en efterträdare<br />
finns dock.<br />
– Men jag har en del krav. Min<br />
efterträdare måste först och främst<br />
vara tvåspråkig.<br />
Han kommer nämligen inte överens<br />
med tanken på att företaget skulle<br />
börja göra affärer på engelska med<br />
Sverige.<br />
Text och foto:<br />
Anne Manner<br />
•<br />
19
2 0<br />
Med skapandet<br />
som levebröd<br />
Petra Nelimarkka-Backgren blev företagare vid 23 års<br />
ålder. Hennes företag Petrella tyg- och syateljé går för<br />
fulla muggar, växer och utvecklas.<br />
– Jag startade eget mycket snabbt efter<br />
att jag blivit klar med min utbildning.<br />
Jag skulle kanske ha haft nytta av lite<br />
mera arbetserfarenhet, säger Petra Nelimarkka-Backgren<br />
i Sundom, Vasa.<br />
Hon blev utexaminerad ateljésömmerska<br />
våren 1999, och blev företagare<br />
följande år. Under tiden däremellan<br />
var hon tillfälligt engagerad av<br />
FST samt Stundars sommarteater.<br />
Som egen företagare gör hon det<br />
hon är utbildad till och trivs med. Hon<br />
ångrar inte sitt val, och någon brist på<br />
arbete lider hon inte.<br />
Är gärna kreativ<br />
Att bli företagare föll sig naturligt för<br />
Petra Nelimarkka-Backgren.<br />
– Jag har alltid tyckt om att sy<br />
och pyssla, och fabriksarbete var inte<br />
något lockande alternativ för mig. Jag<br />
trivs med omväxling och med att själv<br />
bestämma över min vardag.<br />
Dessutom har hon möjlighet att<br />
göra det hon tycker allra bäst om: att<br />
vara kreativ. Hon är inte främmande<br />
för någonting som kan skapas av tyg.<br />
Hon syr brudklänningar, festkläder,<br />
gardiner och annat inom kategorin<br />
heminredning, åtar sig reparationsarbeten<br />
samt klär om möbler.<br />
– Det allra roligaste är när en kund<br />
kommer in med ett tyg och ber mig<br />
hitta på någonting. Det spelar ingen<br />
roll för mig om det gäller klädesplagg<br />
eller inredning, det är designarbetet<br />
som är intressant.<br />
Mönster ritar hon själv, också på<br />
basen av kundernas önskemål.<br />
– En del kunder har en idé, och så<br />
faller det på mig att få den att fungera<br />
i verkligheten.<br />
Arbetena växlar med årstiderna.<br />
Under våren är det högsäsong för festklänningar,<br />
och under hösten vaknar<br />
kundernas intresse för att förnya<br />
inredningen i hemmet. Företaget<br />
säljer också gardintyger.<br />
Prissättningen<br />
knepig i början<br />
I likhet med många andra företagare<br />
hade innehavaren till Petrella i början<br />
svårt att fastställa en skälig prisnivå.<br />
– I början var jag kanske lite osäker<br />
på hur mycket jag skulle ta betalt för<br />
mitt arbete. Dels var jag långsammare<br />
Petra Nelimarkka-Backgren t.v. köper tjänster av Barbro Sund. Klänningen har Barbro sytt, mönstret frampå har Petra broderat<br />
med maskin. Idén är kundens.
i början, och dels hade jag inte koll på<br />
andra företagares prisnivå. Men med<br />
tiden föll det där på plats.<br />
Jämförelser med andra företag i<br />
samma bransch hjälpte till att hitta<br />
rätt prisnivå. Med tiden började dessutom<br />
arbetet gå allt snabbare, och<br />
tidsåtgången per arbete stabiliserade<br />
sig och underlättade prissättningen.<br />
– I början arbetade jag sju dagar<br />
i veckan, från tidig morgon till sen<br />
kväll. Men småningom kunde jag<br />
börja unna mig lediga veckoslut.<br />
Sänkning av moms<br />
en förbättring<br />
Nu har företaget nästan sju år på<br />
nacken. Några planer på att skrinlägga<br />
verksamheten har innehavaren inte,<br />
även om livet som företagare inte är<br />
någon dans på rosor.<br />
– Som anställd skulle jag ha ordentliga<br />
semestrar och en stadig lön varje<br />
månad. Nu varierar inkomsten och<br />
någon längre ledighet har jag inte.<br />
Symaskinerna går för fullt. Våren betyder<br />
högsäsong för festkläder.<br />
Och visst kunde ett och annat förbättras<br />
i företagarnas villkor, i likhet<br />
med sänkningen av momsen.<br />
– Momsen sänktes från 22 procent<br />
till åtta, och det var en klar förbättring.<br />
Men nog finns det utgifter för oss<br />
företagare så det räcker.<br />
Ökad verksamhet<br />
Numera får Petrellas ägare lov att<br />
pussla en hel del med sin tid. För<br />
snart ett år sedan blev hon nämligen<br />
mamma, och har under våren återkommit<br />
till arbetslivet. Samtidigt<br />
blev hon erbjuden ett uppdrag med<br />
lite annan inriktning.<br />
– Jämsides med min ursprungliga<br />
verksamhet sköter jag nu två fastigheter.<br />
Det är någonting helt annat,<br />
men omväxling förnöjer.<br />
Arrangemanget är möjligt tack<br />
vare två personer: Petra Nelimarkka-<br />
Backgrens mamma samt en branschkollega.<br />
– Det hela fungerar tack vare att<br />
mamma kan rycka in och sköta Evelina<br />
vid behov.<br />
Ateljén är öppen varannan dag,<br />
men sömnadsarbetena går för full<br />
maskin varje dag.<br />
– Under min mammaledighet började<br />
jag köpa tjänster av ägaren till<br />
företaget Barbros sytjänst, Barbro<br />
Sund. Och vårt samarbete kommer<br />
nog att fortsätta.<br />
Förändringen är odelat positiv. Arbetsmängden<br />
räcker gott och väl till,<br />
och dessutom har de två fått sällskap<br />
i sitt annars<br />
så ensamma<br />
arbete.<br />
Petra<br />
Nelimarkka-<br />
Backgren är<br />
glad åt att ha<br />
eget utrymme<br />
för sitt<br />
företag. Det<br />
ger flexibla<br />
arbetstider<br />
och hon<br />
slipper dyra<br />
hyror.<br />
Gammaldags charm för dagens<br />
småttingar. Klänningarna är sydda av<br />
Petra Nelimarkka-Backgren.<br />
– Ensamheten var faktiskt en nackdel.<br />
Det är positivt att ha någon att<br />
prata med.<br />
Petra Nelimarkka-Backgren tänker<br />
fortsätta att utveckla sitt företag.<br />
– Nästa steg för mig är att starta<br />
försäljning via nätet. På så sätt når jag<br />
nya kunder inom större områden.<br />
Flexibel arbetstid<br />
Petra Nelimarkka-Backgren är glad åt<br />
den satsning hon gjorde vid starten av<br />
företaget. Ateljén är inhyst i ett eget<br />
hus, alldeles intill bostadshuset.<br />
– Det är på gott och ont, men mest<br />
gott. När Evelina sover i sin vagn kan<br />
jag passa på att sy, och när hon vaknar<br />
är det slutarbetat. Så flexibel skulle jag<br />
aldrig kunna vara, om jag hade min<br />
arbetsplats på längre avstånd.<br />
Å andra sidan flyter fritid och arbete<br />
ihop. Det händer att någon kund<br />
kör in på gården när företagaren står<br />
på knä i grönsakslandet.<br />
– Nå, det är bara att gå in och dra<br />
av sig handskarna, då, skrattar hon. •<br />
Text och foto:<br />
Anne Manner<br />
21
2 2<br />
Företagarnas<br />
nya VD vill förenkla<br />
I augusti tillträdde Anna-Stina Nordmark<br />
Nilsson, 51, från Piteå som<br />
VD för Företagarna i Sverige. Efter<br />
chefsjobb i politiskt styrda organisationer<br />
ser hon fram emot att få leda<br />
småföretagarna mot nya höjder.<br />
Redan under Almedalsveckan i<br />
juli gjorde Anna-Stina Nordmark<br />
Nilsson sina första utspel. Hon lyfte<br />
då frågan om euron och framhåller<br />
att de svenska företagen går miste om<br />
stora handelsintäkter när Sverige står<br />
utanför eurosamarbetet. Dessutom<br />
anser hon att förbättringar är speciellt<br />
angelägna vad gäller arbetsrätten,<br />
skatterna, regelförenklingsarbetet och<br />
företagarnas trygghetssystem.<br />
– Det är långt kvar till regeringens<br />
mål att Sverige ska bli ett av världens<br />
bästa länder att starta och driva företag<br />
i.<br />
Hon vill ha en god överblick kring<br />
de mindre företagens verklighet och<br />
sedan driva småföretagens frågor<br />
aktivt i medierna.<br />
– Att driva opinion i olika frågor<br />
som medlemmarna tycker är relevanta<br />
är en av våra allra viktigaste uppgifter.<br />
Vi ska ständigt komma med kreativa<br />
förslag och pressa på för att småföretagsklimatet<br />
ska bli ännu bättre.<br />
Kan båda sektorer<br />
Anna-Stina Nordmark Nilsson är gift<br />
med en företagare i träförädlingsbranschen<br />
och har därför god kunskap om<br />
småföretagandets villkor. Hennes<br />
egen erfarenhet är bred och efter sin<br />
ekonomexamen i Luleå 1978 har hon<br />
jobbat som revisor och som universitetslärare,<br />
varit VD för Piteåtidningen<br />
i sju år, samt landstingsdirektör i<br />
Norrbotten och vägdirektör i Norr-<br />
och Västerbotten. Till Företagarna<br />
kommer hon från posten som hälso-<br />
och sjukvårdsdirektör i Stockholms<br />
Läns Landsting.<br />
Den infekterade frågan om Företagarnas<br />
egen organisation och<br />
styrkeförhållandet mellan de centrala,<br />
Företagare missnöjda<br />
med Arlanda<br />
Stockholms internationella flygfält Arlanda har som många andra<br />
flygfält undergått stora förändringar under senaste år.<br />
En snabbt växande trafik, ny teknik och skärpta säkerhetsbestämmelser<br />
har satt sin prägel på flygplatserna som i varierande grad<br />
lyckats bemöta utmaningarna.<br />
I konkurrensen om passagerarvänlighet mellan flygplatserna<br />
verkar det som om Arlanda skulle ha tappat mark jämfört med de<br />
nordiska grannhuvudstädernas flygfält.<br />
Orimligt långa köer vid incheckning och säkerhetskontroll har lett<br />
till missade flyg och bl.a. affärsresenärerna har reagerat och kräver<br />
förändringar till det bättre.<br />
Missnöjet är stort i synnerhet vid transfers (byte till fortsättningsflyg)<br />
och där har många resenärer från Finland beska erfarenheter.<br />
Delvis ologisk och oklar skyltning gör sitt till för att resenärerna<br />
ytterligare skall känna sig vilsna och hellre överväger alternativa<br />
regionala och lokala nivåerna bemöter<br />
hon med ett tydligt svar.<br />
– Den nuvarande organisationen är<br />
bra och en förändring måste utredas<br />
noga. Det lokala engagemanget är en<br />
oerhörd styrka och många företagare<br />
är stolta över sin organisation.<br />
(Företagaren/bearbetning JM) •<br />
Anna-Stina Nordmark-Nilsson har<br />
erfarenhet från både privata och<br />
offentliga sektorn.<br />
Ny kedja inom företagsförsäljning<br />
har startat<br />
En landsomfattande kedja, Yrityskauppias<br />
med specialisering på företagsförsäljning och<br />
generationsväxling, har startat under sommaren<br />
<strong>2007</strong>.<br />
www.yrityskauppias.fi har 17 stödpunkter<br />
runt om i landet.<br />
Representant i landskapet Österbotten är<br />
Jan-Erik Elfving från Elfving Leadership<br />
Development. Han ger även service åt svenskspråkiga<br />
företagare på andra håll i landet. På<br />
Yrityskauppias repertoar står bl.a. värdebestämning,<br />
hjälp med finansieringsarrangemang och<br />
juridisk hjälp.<br />
Yrityskauppias-kedjan samarbetar med bl.a<br />
Sitra, Avera, Finnvera och Företagarna i Finland.<br />
rutter där Arlanda inte ingår. (KH) • •
Aktuellt inom FiF<br />
På Företagarna i Finland har<br />
hösten börjat med full fart.<br />
Denna översikt ger en bild av<br />
hurudana frågor FiF:s personal<br />
jobbar med. Hösten första<br />
stora fråga är i regel statsbudgeten.<br />
Nästa års budget är man<br />
i stort sätt nöjd med utom vad<br />
gäller höjning av energiskatter.<br />
En finlandssvensk besvikelse<br />
är att anslag för förbättring av<br />
riksväg 51 saknas.<br />
Socialskyddet reformeras<br />
Regeringen har påbörjat en totalreform<br />
av socialskyddet. Målsättningen<br />
är att förbättra arbetsmotivationen<br />
och reducera fattigdomen. Man vill<br />
garantera en tillräcklig grundtrygghet<br />
i alla livssituationer. Enligt FiF<br />
är reformen nödvändig, det centrala<br />
är att hitta olika vägar för att öka<br />
arbetsmotivation.<br />
En kommitté bereder reformen.<br />
Avsikten är att kunna ge förslag till<br />
riksdagen hösten 2008. VD Jussi<br />
Järventaus representerar FiF i kommittén.<br />
Jurist Leena Romppainen är<br />
med i det utskott som behandlar ”motivationsfaktorer”.<br />
Det är frågan om<br />
att hitta olika vägar för att det skall<br />
vara mera motiverande att arbeta än<br />
att inte arbeta.<br />
Arbetsmarknadsavgörandena<br />
på förbundsnivå<br />
Arbetsmarknadsavgörandena sker<br />
denna gång på förbundsnivå. Enligt<br />
FiF kan en förbundsrunda ge branschvisa<br />
lösningar, med större flexibilitet.<br />
Ur företagens synvinkel är det en<br />
fördel att man på förbundsrundan inte<br />
kan avtala om tilläggsförpliktelser i<br />
arbetslagstiftningen.<br />
FiF följer med avtalsrundan och<br />
informerar sina medlemmar om de<br />
lösningar som nåtts på www.yrittajat.<br />
fi. Lönetabellerna finns på synet.plustjänsten<br />
på medlemssidorna.<br />
Arvs och gåvobeskattningen<br />
är en stor fråga<br />
Reformen av arvs- och gåvobeskattningen<br />
är under beredning på finansministeriets<br />
skatteavdelning. Troligen<br />
kommer regerings förslag i början<br />
av 2008. Regeringen har sagt att den<br />
träder i kraft sommaren 2008. Regeringen<br />
har fattat besluta att lindra<br />
arvs- och gåvobeskattningen med ca<br />
100 miljoner euro.<br />
Servicesedelsystemet<br />
utvecklas<br />
Servicesedelsystemet håller på att<br />
utvidgas enligt FiF:s målsättningar.<br />
Systemet skapar utrymme för företagsamhet<br />
och en bättre service för<br />
kommuninvånarna.<br />
Användningen av servicesedeln<br />
utsträcks från början av 2008 även till<br />
hemsjukvården. En arbetsgrupp är tillsatt<br />
för att utreda om servicesedeln kan<br />
användas i större utsträckning inom<br />
social- och hälsovården. Idag används<br />
servicesedeln t.ex. för hemservice inklusive<br />
stödtjänster och anhörigvård.<br />
FiF är med i arbetsgruppen.<br />
I kommunerna har användningen<br />
av servicesedeln framskridit långsamt.<br />
Kommunerna är dock i allmänhet nöjda<br />
med användningen av sedeln och<br />
serviceproducenterna anser systemet<br />
vara bra och hoppas på en ökning.<br />
Nytt arbets- och<br />
näringsministerium<br />
Det för företagandet viktiga Arbets-<br />
och näringsministeriets beredningsarbete<br />
är på gång i Arbetsministeriet och<br />
Handels- och industriministeriet. VD<br />
Jussi Järventaus representerar FiF i<br />
gruppen för referensgrupperna.<br />
Vi följer intensivt med etableringen<br />
av det nya ministeriet och<br />
påverkar ministeriets organisation<br />
med tanke på befrämjande av företagande.<br />
Rauno Vanhanen utnämnd<br />
till ledare för regeringens<br />
politikprogram<br />
I regeringsprogrammet ingick tre<br />
politikprogram. FiF:s lagstiftningsdirektör<br />
Rauno Vanhanen är tjänsteledig<br />
för att leda politikprogrammet<br />
för arbete, företagande och<br />
arbetsliv. Jurist Antti Neimala har<br />
återvänt från Handels- och industriministeriet.<br />
Han har varit tjänstledig<br />
och drog det s.k. Sävy-projektet.<br />
Resultatet av projektet är ett system<br />
med vilket man bedömer hur nya<br />
lagar påverkar företagen. Projektet<br />
anslöt sig till det förra regeringsprogrammet.<br />
Jurist Anna Manner-Raappana<br />
är tjänstledig och är Social- och<br />
hälsovårdsminister Hyssyläs specialmedarbetare.<br />
Fortsatt kraftig<br />
medlemsökning<br />
Medlemsutvecklingen i lokalföreningarna<br />
har varit bättre än senaste<br />
år. Medlemsantalet i regionorganistationerna<br />
är nu drygt 70 000.<br />
Detta betyder att medlemsantalet<br />
inklusive branschorganisationerna<br />
är över 96 000.<br />
•<br />
Text: Thomas Palmgren<br />
2 3
2 4<br />
Sågandet fortsätter<br />
Efter sommarens pristopp på råolja har den tilltagande kreditkrisen i USA<br />
verkat avkylande på marknaden. En avtagande konjunktur kommer att bromsa<br />
tillväxten i den amerikanska ekonomin och medför minskad efterfrågan på bensin.<br />
Om även den ekonomiska bubblan i Kina spricker, så kommer pristrycket<br />
på oljeprodukter att svalna betydligt. Den instabila situationen i Mellanöstern<br />
har på sätt och vis blivit en etablerad osäkerhet, som inte längre slår igenom<br />
på marknaden dagligen.<br />
Brent-oljan, som i våras kostade omkring 68 dollar per fat, har nu kommit<br />
ned till 70-nivån efter att i juli sprängt 80-gränsen. Enmånadsfuturen låg i början<br />
på september på drygt 74 dollar i New York och kring 72 dollar i London. Det<br />
är cirka fem procent högre än ett år tidigare.<br />
Beskattning och dollarkurs ser till att våra minutpriser förändras relativt<br />
långsamt. En jämförelse fem år bakåt i tiden visar att råoljan då kostade endast<br />
30 dollar fatet, medan bensinen låg på 1,10 euro litern. Den regionala<br />
prisjämförelsen kan denna gång notera små förändringar och liten spridning.<br />
De tydligaste ökningarna har ägt rum på Åland och i norra Österbotten.<br />
Dieselpriset hålls uppe av ökande åtgång i takt med att dieselbilarna blir<br />
populärare. Försäljningen steg med 7 procent under första halvåret, medan<br />
bensinvolymen låg stilla. Även mackstrukturen förändras. Idag är snart varannan<br />
bensinmack en automatstation och de står för 45 procent av försäljningen.<br />
Bränslepriser i Svenskfinland 4.9.<strong>2007</strong> (Shell)<br />
Pumppris per liter 95E Diesel<br />
euro euro<br />
Karleby 1,289 0,994<br />
Jakobstad 1,349 1,029<br />
Vasa 1,294 0,989<br />
Närpes 1,340 1,060<br />
Åbo 1,314 1,009<br />
Mariehamn 1,339 1,014<br />
Karis 1,289 1,979<br />
Esbo 1,299 0,999<br />
Borgå (automat) 1,289 0,994<br />
Lovisa 1,270 0,970<br />
Medelpris 1,308 1,004<br />
•<br />
Smidig lastbil<br />
från Renault<br />
Alliansen mellan Renault och Nissan<br />
ger möjlighet att skapa många slags<br />
nischmodeller för olika marknader.<br />
Den senaste produkten på lastbilsfronten<br />
är Renault Maxity i 4,5-tonsklassen.<br />
Modellen delar teknik med<br />
Nissan Cabstar och båda byggs i<br />
Spanien. Under den vippbara hytten<br />
med plats för tre personer finns en<br />
fyrcylindrig common rail-diesel på<br />
2,5 liter och 130 hk eller 3,0/150 hk.<br />
Växellådan är sexväxlad.<br />
Bilen fås med tre axelavstånd (250,<br />
290 eller 340 cm) och kan förses med<br />
flak eller skåp på upp till fem meter.<br />
Bärförmågan är 1.600-1.800 kg. Med<br />
en hytthöjd på 214 cm ryms bilen<br />
även i låga portgångar och den korta<br />
vändcirkeln på 9,6 meter uppskattas<br />
i stadstrafik.<br />
Maxity säljs i likhet med Renaults<br />
tunga lastbilar av Sisu-affärerna.<br />
•<br />
Många nya bilfabriker<br />
i Ryssland<br />
Världens bilfabrikanter står nu i kö för<br />
att etablera sig i Ryssland. Sankt Petersburg<br />
är den hetaste platsen för nya<br />
bilfabriker. GM och Ford tillverkar<br />
redan bilar i staden och Toyota startar<br />
produktion i år. Nissan och Suzuki<br />
bygger som bäst och öppnar 2009. De<br />
fem fabrikerna har då en kapacitet på<br />
275.000 bilar per år, men kan snabbt<br />
fördubbla volymen. Dessutom uppges<br />
Hyundai, Mitsubishi och Peugeot<br />
planera projekt i staden. Orsaken är<br />
de ryska skattereglerna. Nyetablerade<br />
bilfabriker får importera komponenter<br />
skattefritt i sju år om de köper minst<br />
30 procent från lokala leverantörer.<br />
•
Fyrhjulsdrift till lågpris<br />
Delta-Auto har återupptagit<br />
försäljningen av terrängbilen<br />
Lada Niva i Finland.<br />
Det rör sig alltså om<br />
den senaste upplagan av<br />
originalet som tillverkats<br />
nära nog oförändrad sedan<br />
1977. Modellen såldes senast<br />
för tio år sedan. Sedan<br />
dess har den fått servostyrning och ny bränsleinsprutning.<br />
Den kompakta fyrsitsiga bilen mäter endast 374 cm mellan<br />
stötfångarna, men har ett bagageutrymme på upp till 980 liter. Med<br />
sin korta hjulbas och sitt minimala överhäng tar den sig fram även<br />
i svårare terräng. Fyrhjulsdriften är konstant med låsbar mittdifferential<br />
(50:50), vilket gör den till en äkta offroad.<br />
Nivan har en 1,7-liters insprutningsmotor på 81 hästar och femväxlad<br />
låda med lågväxel. Bränsleförbrukningen anges till 9,5 liter<br />
per 100 km vid blandad körning och tanken rymmer 45 liter. Bilen<br />
väger 1.210 kg och får dra max 1.490 kg.<br />
Priset är 14.990 euro och garantin är två år utan kilometerbegränsning.<br />
Första franska stadsjeepen<br />
Citroën C-Crosser är<br />
märkets första SUV<br />
någonsin och har tydlig<br />
karaktär, men den<br />
är inte särskilt fransk<br />
under skalet. Liksom<br />
systermodellen Peugeot<br />
4007 bygger den<br />
tekniskt på Mitsubishi Outlander och alla tre tillverkas i Japan. De<br />
franska bilarna har dock PSA:s egen 2,2-liters biturbodiesel på 156<br />
hästar med partikelfilter, samt en chassisättning och ljudisolering<br />
som anpassats till fransk komfortstandard. C-Crosser har även<br />
försetts med premiumattribut och sägs ha en front som formats för<br />
att minimera skaderisken för fotgängare.<br />
Bilen har fem normala sittplatser och två fällbara extrasäten<br />
längst bak. Men en längd på 464 cm blir bagaget ytterst begränsat för<br />
sju åkande. Normalt ryms 440 liter och som mest nära 1,7 kubikmeter.<br />
C-Crosser väger drygt 1.800 kg men nöjer sig ändå med 7,2 liter<br />
dieselolja på 100 km. Prismässigt ligger Citroën över storsäljarna i<br />
klassen. Baspriset för Elegance är 45.700 euro, medan den lyxigare<br />
Exclusive-versionen kostar 51.000. Peugeot 4007 börjar på 47.000<br />
euro och Mitsubishin kostar med 140-hästarsdiesel från 39.000.<br />
•<br />
•<br />
Fartfylld sportkombi<br />
från Mazda<br />
Marknadens hittills mest sportbilsbetonade crossover<br />
Mazda CX-7 lanserades i början av hösten.<br />
Det är en vägsäker och prestandaorienterad fyrhjulsdriven<br />
kombi, vars linjer är starkt inspirerade<br />
av sportbilen RX-8. Formatet är dock fullstort i<br />
segmentet, med 275 cm mellan axlarna och 468 i<br />
totallängd. Bagageutrymmet kan ökas från 455 till<br />
1.350 liter. Släpvikten är max 1.450 kg.<br />
Bilen väger 1.770 kg och accelererar från 0-<br />
100 på 8 sekunder tack vare den 260 hk starka<br />
turbomotorn som även återfinns i Mazda 6 MPS.<br />
Drivningen sker via en sexväxlad manuell låda<br />
och konstant fyrhjulsdrift med automatisk kraftfördelning<br />
med upp till 50 procent på bakhjulen.<br />
Normförbrukningen anges till 10,2 liter/100 km.<br />
Under 2008 utlovas även ett dieselalternativ.<br />
De närmaste konkurrenterna med hänsyn till<br />
design, prestanda och utrymme är Alfa 159 Sportwagon<br />
3.2 Q4 samt Nissan Murano 3.5 V6, vilka<br />
kostar 52.000 respektive 69.000 euro. Såtillvida<br />
har Mazda än en gång skapat en bil som ger god<br />
valuta för pengarna.<br />
Basversionen CX-7 Elegance kostar 43.950<br />
euro och är välutrustad med bland annat ESP, sex<br />
krockkuddar, klimatanläggning, farthållare samt<br />
fjärrstyrt centrallås. Touring-utförandet är 4.700<br />
euro dyrare och innehåller även xenon-ljus, regnsensor,<br />
nyckelfri start, Bose-audiosystem samt<br />
läderklädsel.<br />
Mazda CX-7 har sportiga linjer och konkurrerar mer<br />
med lyxiga kombibilar än stadsjeepar.<br />
Företagsbilens texter:<br />
Jonny Mattsson<br />
•<br />
2 5
2 6<br />
Fullvuxen med sportig profil<br />
Mondeo nummer tre började säljas i<br />
juni och direkt från start finns bilen<br />
i tre olika karossversioner, sedan,<br />
halvkombi och farmare som är den<br />
väntade storsäljaren. Ford möter konkurrenterna<br />
med toppteknik, kvalitet<br />
och fräck design i kombination med<br />
aggressiv prissättning.<br />
Bilen bygger på samma tekniska<br />
bas som S-Max och Galaxy, samt<br />
även Volvo S80 och nya V70 som<br />
kommer i höst. Det betyder att den<br />
vuxit ytterligare, hela 8 centimeter på<br />
bredden och 7 på höjden. Nya Mondeo<br />
är en av de rymligaste kombibilarna.<br />
Bagageutrymmet är enormt och lastförmågan<br />
hela 700 kg. Automatisk<br />
nivåreglering för 600 euro är därför<br />
ett smart tillval.<br />
Förarplatsen har bred mittkonsol samt<br />
tydliga instrument och reglage.<br />
På insidan är det nu rejält luftigt<br />
och kupébredden har ökat med 5 cm.<br />
Stora dörröppningar ger bra insteg till<br />
det rymliga baksätet.<br />
Körglad och tyst<br />
Nya Mondeo trivs på vägen och har<br />
direkt styrning, bara 2,7 rattvarv. Trots<br />
hög komfort får man härlig vägkänsla<br />
och det är bra bett i bromsarna. Det<br />
är också tyst i kupén, så farthållaren<br />
kommer väl till pass. Det är lätt att<br />
glida upp i rejält olagliga farter, ett<br />
problem som bilen delar med många<br />
nya modeller.<br />
Motorutbudet är brett, fem bensinare<br />
och fyra dieslar. Förutom tvålitersmotorn<br />
som ärvts från föregångaren<br />
erbjuds nu Volvos femcylindriga<br />
turbomotor på 220 hk. Dessutom finns<br />
en tvålitersdiesel med partikelfilter på<br />
140 hk med manuell låda eller 130<br />
med automat.<br />
Basmotorn är på 1,6 liter och 110<br />
eller 125 hk. Dessutom finns 2,3/161<br />
hk i kombination med automatlåda,<br />
plus en mindre diesel på 1,8 liter och<br />
100 eller 125 hk.<br />
Mondeons formgivning är en fortsättning på Fords ”kinetic design” och bilen har en<br />
av de vassaste kombikarosserna i klassen, stora svepande lyktor och en aggressiv grill.<br />
Prylar till tusen<br />
Bilen är välutrustad med nio krockkuddar,<br />
klimatanläggning, cd-radio,<br />
färddator, elhissar fram och bak samt<br />
fjärrstyrt centrallås. Ghian har även<br />
elvärmd vindruta, regnsensor och<br />
farthållare som standard. Listan på<br />
extrautrustning är lång och innehåller<br />
till exempel eluppvärmt baksäte för<br />
290 euro, dragkrok (900) och eltaklucka<br />
(950).<br />
Forden har också lånat en hel del<br />
finesser från Volvo, bland annat aktiv<br />
fjädring (tillval för 1.790 euro), adaptiv<br />
farthållare med kollisionsvarnare<br />
(1.760) och integrerade barnstolar<br />
(800).<br />
En bra affär<br />
Jämfört med föregångaren är baspriset<br />
en dryg tusenlapp högre, medan<br />
provbilen är omkring 1.800 billigare<br />
än motsvarande gamla modell. Toppmodellen<br />
2.5 Turbo kostar i Ghiautförande<br />
exakt lika mycket som<br />
gamla 3.0 V6. Påslaget för kombin har<br />
dessutom halverats till 750 euro.<br />
Som helhet blir det högt betyg<br />
utan missar. Ford har nått långt på<br />
sin målsättning och prismässigt ligger<br />
bilen bra till, strax över jämnstora<br />
Opel Vectra, men flera tusen under<br />
VW Passat och till Volvo V70 Classic<br />
skiljer nästan 8.000 euro.<br />
Ford Mondeo 2.0 Ghia Wagon<br />
Mått: 483 x 189 x 151 cm<br />
Axelavstånd: 285 cm<br />
Vändcirkel: 11,9 m<br />
Vikt/last: 1.500/700 kg<br />
Släpvagnsvikt: 710/1.500 kg<br />
Bagage: 545/1.745 liter<br />
Däck: 215/55-16<br />
Motor/effekt: R4 2.0i 16V /145 hk<br />
Prestanda: 9,9 s/210 km/h<br />
Förbrukning: 7,9 l/100 km<br />
Tankvolym: 70 liter<br />
Pris: 34.370 e (diesel från 33.140)<br />
Förmånsvärde: fri bilförmån<br />
685 e/mån, bruksförmån 520 e/mån<br />
•
Minister Mari Kiviniemi<br />
bekantade sig med skärgården<br />
Minister Mari Kiviniemi besökte den Åboländska skärgården<br />
den 3-4.8. Besöket var initierat av företagarföreningarna.<br />
Den officiella delen av besöket, var ett<br />
möte i Pargas där ministern träffande<br />
kommundirektörerna, företagarföreningarna<br />
och organisationer från<br />
skärgårdskommunerna. Huvudtema<br />
var det sk. Paras-projektet och den<br />
framtida kommunfördelningen. Staffan<br />
Sundstöm, regionalansvarig för<br />
de åboländska företagarföreningarna ,<br />
framhöll betydelsen av att företagarna<br />
får vara med i planeringen av de nya<br />
kommunerna. Skärgårdstransporterna<br />
och logistiken var ett annat centralt<br />
tema på mötet. Åretruntförbindelse<br />
mellan Houtskär och Iniö lyftes fram<br />
samt behovet av en fast förbindelse<br />
mellan Pargas och Nagu.<br />
Enligt planen delas skärgården i två<br />
kommuner. Arbetsnamnet för de nya<br />
kommunerna är Väståbolands stad<br />
och Kommunen Kimitoön. Kommunsammanslagning<br />
är planerad att träda<br />
i kraft från 2009. Väståbolands stad<br />
bildas av Pargas, Nagu, Korp, Houtskär<br />
och Iniö. Kommunen Kimitoön<br />
Ministerns<br />
favoritbåt.<br />
Kiviniemi talar med dragaren för Utö Havshotell Teuvo Timisjärvi. Vid Aspö kyrka.<br />
bildas av Dragsfjärd, Västanfjärd och<br />
Kimito.<br />
Efter mötet i Pargas bar det av till<br />
Utö, Aspö och Jurmo där Kiviniemi<br />
träffade företagare och bekantade sig<br />
med förutsättningarna för företagande<br />
i skärgården. Ett syfte med båtfärden<br />
var att visa hur långa havsavstånden<br />
i praktiken är i Skärgårdshavet. Övernattning<br />
skedde på det nyöppnade<br />
Havshotellet på Utö. Kiviniemi hade<br />
inte tidigare besökt ytterskärgården.<br />
Det hela blev en oförglömlig upplevelse<br />
för henne och hennes familj,<br />
där speciellt Jurmos naturskönhet<br />
fascinerande i sommarsolen.<br />
Rundturen i skärgården skedde<br />
med Archipelago Searide med Leif<br />
Lindström som befälhavare. För programupplägget<br />
ansvarade Västkustens<br />
företagares ordförande Magnus Johansson<br />
samt Thomas Palmgren<br />
från Företagarna i Finland. •<br />
Mera foton från besöket på nästa sida!<br />
2 7
2 8<br />
Mari Kiviniemi med sin man Juha Louhivuori.<br />
Magnus Johansson tar en dans med ministern på Aspö.<br />
I förgrunden Antti, Hanna, Ella, i bakrunden Mari Kiviniemi,<br />
Leif Lindberg, Magnus Johansson och Juha Louhivuori<br />
Svenskspråkigt<br />
rådgivningsnät för<br />
företag i södra och<br />
sydvästra Finland<br />
Genom rådgivningsnätverket får Du<br />
tillgång till specialister, som kan ge Dig<br />
de rätta svaren och råd inför framtiden.<br />
Avgiftsfritt!<br />
Så använder du rådgivningstjänsten<br />
Detta är avsett för de svenskregistrerade företagen i Företagarna<br />
i Finland (FiF) i Södra och sydvästra Finland. Rådgivningen<br />
är avgiftsfri för ärenden som kan skötas under<br />
telefonsamtalet. Var beredd på att bekräfta ditt medlemskap<br />
i FiF. Medlemsnummer finns på FiF:s medlemskort eller<br />
på Suomen Yrittäjäsanomat - tidningens adresslapp. Finskspråkig<br />
rådgivning får du på numret 09 229 221.<br />
Juridiska tjänster<br />
Advokat Ralf Blomqvist på Advokatbyrå R Blomqvist ger<br />
råd i affärsjuridik, allmän juridik (civilrätt), familjerätt,<br />
arvsrätt samt om förhållandet kund och bank tfn (09) 6227<br />
0290 eller 050 551 3001. (ralf.blomqvist@kolumbus.fi)<br />
Jur.kand Mikael Borgman ger råd inom skattejuridik,<br />
skatteplanering, bolagsrätt, avtalsjuridik samt internationella<br />
avtal. Han hjälper även med frågor om generationsskiften<br />
samt arvs- och gåvobeskattning tfn 0400 404 687.<br />
(office@mbmanagement.fi)<br />
Vicehäradshövding Olli Kiuru på Advokatbyrå Hedman<br />
Osborne Clarke ger råd gällande företagsjuridik, avtalsjuridik<br />
samt internationell avtalsrätt, tvistlösning och<br />
rättegångar. På kontoret finns även en rysk jurist (Natalia<br />
Malgina) och en estnisk jurist (Kalle Pedak) tfn (09) 177<br />
060. (info@hedman-attorneus.com)<br />
Advokat Leif Möller i Borgå svarar på frågor gällande<br />
arbetsförhållandet, företagsjuridik, arvsrätt samt om förlikningstjänsten<br />
tfn (019) 580 875.<br />
(leif.moller@advd.inet.fi)
Vicehäradshövding Maria Parker på Ernst&Young ger<br />
råd i bolagsrätt, avtalsrätt och arbetsrätt tfn 040 726 8707,<br />
(maria.parker@fi.ey.com), www.ey.com/fi<br />
Advokat Peter Roos på Advokatbyrå Juutilainen & Co<br />
ger allmän juridisk rådgivning och råd i avtalsrätt, företagsjuridik,<br />
företagsköp och it-juridik tfn (09) 6829 1416<br />
eller (09) 682 9140, www.jlaw.fi (peter.roos@jlaw.fi),<br />
www.jlaw.fi<br />
Vicehäradshövding Leena Romppainen på Företagarna i<br />
Finland ger råd i skattejuridik tfn (09) 229 221 (växel).<br />
Jur.kand Risto Tuominen arbetsmarknadsjurist på Företagarna<br />
i Finland ger råd gällande avtalsjuridik, arbetsavtal,<br />
kollektivavtal, arbetsförhållanden och sociallagstiftning<br />
tfn (09) 229 221 (växel).<br />
Advokat Nils-Henrik Wasenius på Advokatbyrå Heikkilä<br />
Helsinki Oy ger råd i bl.a avtalsjuridik, agentavtal, etblering,<br />
familjejuridik, indrivningsärenden och konkursjuridik<br />
tfn (09) 692 2220. (nils-henrik.wasenius@heikkilalaw.fi)<br />
Advokat Kirsi Åkerlund på Advokatbyrå Puiro Snellman<br />
Åkerlund Oy ger råd i bl.a. arbetsrätt, företagsjuridik, familjerätt<br />
och arvsrätt tfn (09) 586 8440 eller 0500 465 747<br />
(kirsi.akerlund@psalex.com)<br />
Bokföring och bokslut<br />
Företagsekonom Staffan Sundström Tili Sydwest Ab<br />
ger råd i bokföring, bokslut och grundandet av företag tfn<br />
(02) 458 9682.<br />
Ekonom Stig Dahlström på Bokföringsbyrå Stig Dahlström<br />
ger råd gällande bokföring, beskattning och allmänna<br />
företagsekonomiska frågor tfn 040 559 7312, stig.<br />
dahlstrom@welho.com<br />
Ekon.mag Björn Masalin ger råd åt företagare i placerings-,<br />
finansierings- och företagsutvecklingsfrågor. Tfn<br />
041 501 5290, bjorn.masalin@apilagroup.fi. Se även www.<br />
apilagroup.fi samt www.rvm.fi.<br />
Företagsutveckling och kvalitetsstyrning<br />
Dipl.ing Svante Degert samt dipl.ing. Lars Wikholm på<br />
Proman Oy ger råd gällande försäljning och företagsköp,<br />
företagsvärderingar, hyres-VD-verksamhet samt styrelsearbete<br />
tfn (09) 612 0260.<br />
Gällande business coaching kontakta ekon.mag. Kaj<br />
Hellbom på DUO Business Coaching tfn 050 514 1954,<br />
kaj.hellbom@duo.fi eller leg.psykolog Stephan Rantala<br />
på Proactive tfn (09) 455 0066 eller 050 64 414, stephan.<br />
rantala@proactive.fi. Rantalas specialitet är även strategiutveckling.<br />
Thorbjörn Siren ger råd gällande personalrekrytering,<br />
THS Finland, tfn 0400 614 877, office@thsfinland.fi,<br />
www.thsfinland.fi<br />
Ekon.dr. Jan Sten ger råd gällande generationsskiften, tfn<br />
050 324 2834 eller jan.sten@trainstation.fi<br />
Ingenjör Kurt Holmlund vid konsultbyrån EkonoTek Ab<br />
är specialiserad på utveckling av företagsverksamheten, företagsanering,<br />
skuldsanering och miljöärenden tfn (06) 222<br />
2146 eller 0400 661 488, kurt.holmlund@ekonotek.fi<br />
Ekon. mag. Thomas Palmgren på FiF ger råd gällande<br />
företagens internationalisering, tfn 050 500 3384. Företagarna<br />
i Finlands internationella kontaktpersoner finns på<br />
www.yrittajat.fi -> kansainvälistyminen-> kansainvälinen<br />
yhteyshenkilöverkosto<br />
Internet- och datatjänster<br />
Micweb gör websidor för företag och föreningar, erbjuder<br />
webbhotelltjänster för företag och föreningar samt håller<br />
kurser i ADB-program. Kontakt: Micael Näse, tfn 050 533<br />
5159, webmaster@micweb.fi, www.micweb.fi<br />
PC-företagare Trygve Ehrnrooth hjälper då du har problem<br />
med datorn samt ger privatlektioner i användning<br />
av dataprogram tfn 040 504 5614, (09) 884 3174, trygve.<br />
ehrnrooth@brilliance.fi<br />
Kontaktperson för rådgivningsnätet<br />
Frågor och kommentarer: Thomas Palmgren tfn 050 500<br />
3384 på SFF och FiF eller thomas.palmgren@yrittajat.fi<br />
2 9
3 0<br />
ÅFF-kontakter<br />
Ombudsman: Jonny Mattsson<br />
Kansli: Skarpansvägen 17,<br />
22100 Mariehamn<br />
Tfn: (018) 23 277<br />
GSM: 0457 526 7141<br />
E-post: ombudsman@foretagare.ax<br />
Hemsida: www.foretagare.ax<br />
Ordförande: Dick Jansson<br />
Tfn: (018) 16 100<br />
GSM: 040 502 8706<br />
E-post: d.jansson@saj.ax<br />
ÅFF 50 år<br />
1957-<strong>2007</strong><br />
Nya ÅFF-medlemmar<br />
• Dolkes Bilverkstad, Mariehamn<br />
• Goda Ting Öb, Eckerö (konfektyr)<br />
• Renovator Mariehamn Ab, Eckerö<br />
(ytbehandling)<br />
• Susanns Bokföringsbyrå, Geta<br />
• Yachtech Ab, Mariehamn<br />
(marinelektronik)<br />
ÅFF firar sitt<br />
50-årsjubileum<br />
Lördag 10 november kl. 18.00<br />
Restaurang Mariepark,<br />
Mariehamn<br />
• Presentation av<br />
föreningens historik<br />
• Jubileumssupé<br />
• Festtal<br />
• Dans<br />
Susanns<br />
Bokföringsbyrå<br />
Susann Laag-Söderström<br />
tel. 018 49 315 eller 0451 367 206<br />
Åland intog Helsingfors<br />
Under tre dagar i mitten av juni förvandlades Senatstorget i Helsingfors till<br />
en åländsk marknadsplats med mat, musik, hantverk, mode och inte minst<br />
information. Många institutioner och företag bjöd in kollegor och bekanta till<br />
torget eller besökte dem i anslutning till dagarna.<br />
Ett 70-tal utställare visade upp och sålde traditionella åländska produkter<br />
från ljusgrå bodar och i hamnen låg åländska segelfartyg och storbåtar. Många<br />
turistföretag försåg flanörerna med restips och information, medan landskapsregeringen<br />
och näringslivet berättade om möjligheterna att bo och arbeta på<br />
Åland. I musikutbudet ingick både utomhusspelningar, en konsert i domkyrkan<br />
och en kväll med Lill Lindfors på<br />
Savoyteatern.<br />
Totalt beräknas omkring<br />
200.000 personer ha besökt Senatstorget<br />
de aktuella dagarna.<br />
Utöver torgevenemanget har temaåret<br />
om Åland i huvudstaden<br />
bestått av olika kulturevenemang<br />
och utställningar från maj till<br />
september.<br />
•<br />
Utsikt från domkyrkans trappa över folkvimlet<br />
bland de åländska bodarna på Senatstorget.<br />
Tänk nytt eller bli frånåkt<br />
Åland Form är ett EU-finansierat designprojekt för det åländska näringslivet.<br />
Förutom sju företagsspecifika utvecklingscase erbjuds en rad öppna evenemang.<br />
Höstsäsongen inleddes med en föreläsning på temat kreativitet och design.<br />
Föreläsare var möbel- och inredningsdesignern Alexander Lervik samt entreprenören<br />
och författaren Fredrik Härén. De talade om nytänkande respektive<br />
västerlandets brist på kreativitet kontra Asiens ekonomiska frammarsch. Seminariet<br />
besöktes av en rekordstor publik på cirka 140 personer. Nyligen hölls en<br />
föreläsning om immatriella rättigheter med åländske juristen Svante Fagerlund<br />
och i november arrangerar projektet en studieresa till Bergslagen.<br />
Åländsk mat i TV världen runt<br />
Om ett år börjar matprogrammet Perfect Day sändas i amerikansk TV. Serien ska<br />
profilera Finland som turistmål med hjälp av mat och aktiviteter. Programledare<br />
är kändiskocken Sara La Fountaine. Hon<br />
hade sällskap av Sveriges motsvarighet Tina<br />
Nordström när de åländska avsnitten i serien<br />
spelades in i augusti. Bryggeriet Stallhagen,<br />
Käringsund, Kastelholm och Tjudö Vingård<br />
är några platser som syns i produktionen när<br />
”mat-Tina” cyklar, paddlar och seglar runt<br />
Åland. Ett besök på Strömsö-kocken Michael<br />
Björklunds egen krog och vrakdykning ingår<br />
också i programmet som kommer att sändas<br />
i 60 länder.<br />
•<br />
TV-kocken Tina Nordström säljer<br />
Åland med mat-TV.<br />
•
Ny folkfest med mersmak<br />
Hur lyckas man förvandla en tråkig hotellgård och en garageinfart till en sportarena<br />
med tusentals besökare en vanlig torsdagseftermiddag?<br />
I stället för grå betong och asfalt<br />
kantas promenaden av färgglada<br />
partytält och aktiviteter. Från södra<br />
sidan hörs ett högt sorl och kön till<br />
ölpumpen ringlar sig lång till doften<br />
av nygräddad pannini. Från läktaren<br />
hörs publikens stön och applåder<br />
blandat med en vass speakerröst,<br />
som i pausen avlöses av popmusik<br />
och dansare. Allt detta i en nordisk<br />
småstad i mitten av augusti, när den<br />
egentliga turistsäsongen redan börjar<br />
vara förbi.<br />
Lösningen heter världstouren i<br />
beachvolleyboll, där Åland höll en<br />
av tolv öppna deltävlingar. De övriga<br />
tävlingarna hålls i städer som Marseille,<br />
Montreal, Shanghai, Söul och<br />
Zagreb.<br />
Tack vare detta evenemang lyckades<br />
Mariehamn behålla sommarpulsen<br />
en vecka längre och känslan av<br />
sydligare breddgrader var påtaglig<br />
när solen gassade som bäst. Dessutom<br />
skapades ovärderlig mediauppmärksamhet<br />
tack vare hundratalet tillresta<br />
journalister, en stor del från Asien.<br />
Centrum bytte skepnad<br />
Stadion med svensk specialsand och<br />
en läktare för nära 3.000 personer<br />
byggdes upp framför hotell Arkipelag<br />
med ideella krafter och togs ned igen<br />
lika snabbt. Totalt var över 300 frivilliga<br />
engagerade i evenemanget som<br />
pågick mellan 14-19 augusti. Trots<br />
omfattande trafikomläggningar och<br />
inledande skepticism blev slutomdömet<br />
succe!<br />
Arrangören, Alandia Topshow Ab,<br />
ett företag i Wiklöf-sfären, hade även<br />
tur med vädret. Värmen låg kvar och<br />
regnmolnen höll sig på avstånd hela<br />
veckan. Just de dagar då slutspelet<br />
sändes i Eurosport, MTV3 och SVT<br />
var det strålande sol som bidrog till<br />
att arenan var utsåld.<br />
Alla vill tillbaka<br />
Tävlingen Paf Open, med Swatch<br />
som huvudsponsor och Ålands Penningutomatförening<br />
som bärande<br />
lokal sponsor, samlade totalt över<br />
130 deltagande lag från 34 länder. I<br />
uppställningen fanns flertalet topplag,<br />
bland annat världsettorna Larissa och<br />
Juliana från Brasilien, tyska herrduon<br />
Reckermann/Urbatzka och finländska<br />
systrarna Emilia och Erika Nyström.<br />
Förutom världsranking och kvalpoäng<br />
inför OS i Peking tävlades det om<br />
400.000 dollar.<br />
Tävlingen arrangerades i unikt samarbete<br />
mellan de åländska, finländska<br />
och svenska volleybollförbunden.<br />
Målsättningen är att Paf Open ska<br />
bli ett återkommande evenemang i<br />
Mariehamn.<br />
Beachvolleyboll i världsklass spelades i Mariehamn för fullsatta läktare i augusti.<br />
Fakta om beachvolley<br />
• uppstod på Kaliforniens stränder på 1920-talet<br />
• spelas med tvåmannalag och barfota, max tre tillslag<br />
• blev OS-sport 1996<br />
• världstouren hade 2006 över 600.000 åskådare på 29 tävlingar<br />
• cirka 2.000 spelare lever på sporten<br />
Läs mer på www.pafopen.com samt www.fivb.org<br />
Idrott och pengar<br />
Vid sidan av det rent sportsliga hölls under beachvolleyturneringen också ett<br />
seminarium om sport och affärer, där Klaus Peter Mager, chef för PR och<br />
Events på Swatch AG berättade om företagets sponsorstrategi. Beachvolleyn<br />
är bolagets största enskilda engagemang, i övrigt satsar man på utpräglade<br />
extremesporter som stadionmotocross och snowboard. Han avslöjade också att<br />
nästan 25 procent av klockjättens omsättning satsas på marknadsföring.<br />
•<br />
•<br />
31
3 2<br />
Allt från samma hall<br />
Allt från råvara till färdigmålade stålprodukter.<br />
Det erbjuder en och samma industrihall<br />
i Oravais. Konceptet torde vara<br />
unikt inom metallsektorn i Österbotten.<br />
Bakom helhetslösningarna står ett flertal<br />
samarbetande företag.<br />
Konceptet sparar tid, möda och därmed pengar hos kunden.<br />
– Hittills har kunderna tvingats söka fram och vända<br />
sig till olika, geografiskt spridda företag under proceduren<br />
från rått järn till färdiglackerad produkt. Här erbjuder vi<br />
allt från ett och samma ställe, och genom en kontakt, säger<br />
Niclas Enlund.<br />
Han driver N-E Steelpainting, ett företag som blästrar<br />
och målar allsköns metallprodukter, även fasader och<br />
plåttak.<br />
Mannen som kläckte samarbetsidén heter Caj Norrgård.<br />
Han är ägare till företagen Norrtrans och Norrteknik.<br />
Norrtrans är ett transportföretag, medan Norrteknik tillverkar<br />
och servar en mängd metallprodukter. Alla företagens<br />
kunder består till största delen av industri och företag.<br />
Alla fungerar som kontakt<br />
Norrgårds båda företag är färdigt stationerade på industriområdet<br />
i Oravais. Niclas Enlunds verksamhet flyttar in i<br />
höst, och undan för undan tillkommer fler aktörer.<br />
– Nästa år tillkommer företaget Laaserileikkaus, som<br />
utför precisionsskärning av olika material. Verksamheten<br />
är främst fokuserad på underleveranser till industri och<br />
verkstäder, berättar Norrgård.<br />
Tillbyggnaden närmast i bild. Det totala hallutrymmet är drygt 1200 kvadratmeter.<br />
Vidare tillkommer en del företag som hyresgäster.<br />
Trots att Norrteknik i egenskap av tillverkare befinner<br />
sig först i förädlingskedjan, är det inte bara via det företaget<br />
som kunderna hittar helhetslösningarna.<br />
– Alla företag som ingår i fastighetsbolaget Metallhuset<br />
fungerar som kontakter. Kunderna kan vända sig till vem<br />
som helst av oss, och vi informerar och ser till att kunderna<br />
får all den service de behöver, intygar både Norrgård och<br />
Enlund.<br />
Utbyggnaden fortsätter<br />
Verksamhet av den här kalibern kräver stora utrymmen.<br />
Norrteknik har stått för utbyggnaden av hallutrymmet.<br />
Drygt 300 kvadratmeter hall har tillkommit, och när dagens<br />
planer är förverkligade har de samarbetande aktörerna totalt<br />
mer än 1 200 kvadratmeter hall. Utrymmena kan ta emot<br />
riktigt präktiga pjäser; 20 meter långa metallkonstruktioner<br />
får plats.<br />
– Och nästa utbyggnad<br />
består av<br />
en blästringshall,<br />
berättar Niclas Enlund.<br />
Caj Norrgård<br />
kläckte idén att<br />
starta Metallhuset.<br />
Förädling från<br />
början till slut är<br />
nu verklighet.<br />
Blästring och målning är Niclas<br />
Enlunds specialitet.
Blästring ska nämligen också utföras under tak. Dels<br />
får inte regn och rusk komma åt ytorna som står inför<br />
målning, och dels är blästring ett dammigt arbete.<br />
– Det är främst sand som yr omkring, men också<br />
andra partiklar kan damma. Exempelvis ommålningar<br />
betyder att gammal färg blästras bort, säger Enlund.<br />
De sociala utrymmena är gemensamma för alla företagen<br />
inom Metallhuset. Området invid hallarna har<br />
dessutom miljösanerats.<br />
Fortbildning av personal<br />
Också personalen måste öka. De samarbetande företagen<br />
siktar in sig på att i ännu högre grad utföra<br />
underleverantörsarbeten åt industrin, och det betyder<br />
nya utmaningar.<br />
– Det är visserligen svårt att hitta svetsare och målare<br />
idag, men rent geografiskt ligger vi bra till, säger Caj<br />
Norrgård.<br />
Han räknar med att fånga upp en del pendlande arbetskraft.<br />
Just nu sysselsätter Caj Norrgårds båda företag<br />
omkring tio arbetstagare. Han nyrekryterar i den takt<br />
behovet ökar.<br />
– Jag räknar med att öka personalen med en person<br />
per månad, åtminstone under en tid framöver.<br />
Inte nog med att antalet ska öka. Norrgård satsar även<br />
på ökad kompetens.<br />
– Nya kunder har ställt vissa krav, och därför fortbildas<br />
personalen i svetsning av rostfria produkter och<br />
av järn. Kunskapen att svetsa rostfria produkter behövs<br />
för att kunna serva livsmedelsindustrin. Dessutom har vi<br />
påbörjat arbetet för att få kvalitetssystemet ISO 9000.<br />
Målningsverksamheten växer<br />
N-E Steelpainting behöver ungefär fem personer inom<br />
verksamheten i Oravais. Här ska främst fordons- och<br />
industrilackeringar utföras. Från tidigare har företaget<br />
en verksamhetspunkt i Kållby. Dessutom hyr Niclas<br />
Enlund in arbetsgäng för jobb långt borta. Enlund utför<br />
målningsarbeten i Finland, Sverige, Norge och Estland.<br />
Att han vill stationera en del av verksamheten just i<br />
Oravais beror på det geografiska läget. Många kunder<br />
finns i Vasanejden och omkring Vörå.<br />
Med i planerna finns ytterligare en större satsning.<br />
– Jag planerar att investera i en pulvermålningslinje.<br />
Den satsningen kostar omkring 200 000 euro.<br />
Niclas Enlund förklarar att pulvermålning går ut på<br />
att ytan först förses med speciell färg i pulverform, och<br />
sedan härdas i ugn.<br />
SVETSNING<br />
METALLKONSTRUKTIONER<br />
UNDERLEVERANSER<br />
PROJEKT<br />
- ökad kapacitet fr.o.m. sept -07<br />
NORRTEKNIK AB<br />
Oravais 0500-567413<br />
www.norrteknik.com<br />
N-E<br />
Steelpainting<br />
Ltd<br />
Vi utför:<br />
• fartygsmålning<br />
• industrimålning<br />
• våtmålning<br />
• sandblästring<br />
• fasadmålning<br />
• plåttaksmålning<br />
• mobilt utrustad<br />
• mm.<br />
www.steelpainting.eu<br />
tel. +35844-7700077<br />
Oravais Industriområde<br />
Hur stor ökningen sist och slutligen blir inom Metallhuset<br />
återstår att se. Men en sak vet både Enlund och Norrgård:<br />
behovet på marknaden finns. •<br />
Text och foto: Anne Manner<br />
Hallarna är rymliga, och Metallhuset kan åta sig en mängd olika<br />
arbeten.<br />
3 3
3 4<br />
”Det intelligenta huset”<br />
ger livskvalitet och trygghet<br />
Hör du till dem som måste hem från jobbet för att kolla<br />
att kaffekokaren eller spisen är avstängda? Glöm det<br />
när ”det intelligenta huset” får sköta saken.<br />
På en grönskande innergård i hjärtat<br />
av Brändö träffade jag Michael<br />
Bendtsen i gårdsbyggnadens kontor.<br />
Han sitter framför ett ”dockhus” och<br />
visar hur man med olika sorts belysning<br />
kan få fram olika sorts stämningar<br />
efter behag.<br />
Michael Bendtsen är ingenjör inom<br />
automation och deltids lärare i datakommunikation<br />
vid SYH i Vasa. Han<br />
driver sitt företag BEMI Automation<br />
andra året nu och söker delägare till<br />
sitt företag samt partners inom alarm/<br />
bevakning, samt arkitekter, inredare,<br />
trädgårdsdesigners och el-planerare.<br />
En kund behöver ofta alla dessa olika<br />
produkter.<br />
Michael Bendtsen<br />
Belysningsdesign<br />
för olika effekter<br />
BEMI Automation har specialiserat<br />
sig på intelligenta hus och belysningsdesign<br />
men automatiserar även<br />
fjärrvärmeverk (biobränsle = torv<br />
& flis). Michael ger exempel: olika<br />
sorts belysning ger olika sorts sinnestämning<br />
på samma sätt som musik<br />
skapar olika sinnestämningar. Under<br />
den mörka årstiden i Finland är det<br />
väldigt viktigt med bra belysning för<br />
att hålla humöret uppe och då menar<br />
Michael inte ljuset mätt i mängden<br />
ljus utan i kvalitet. Traditionellt görs<br />
en belysningsplan för att uppnå en viss<br />
ljusmängd med så lite skuggor som<br />
möjligt, något som är helt fel enligt<br />
Michael, då det naturliga ljuset är full<br />
av kontraster.<br />
För att uppnå en bra belysning<br />
borde man bygga upp ljuset av 3 komponenter,<br />
grundbelysning (bestämmer<br />
uppgiften i rummet samt dämpar<br />
energin i rummet), spottbelysning<br />
(bestämmer vilka ytor som skall vara<br />
mera intressant än andra samt höjer<br />
energin i rummet) samt glitter som<br />
ger en välbehagskänsla.<br />
Jämför de två ytterligheterna med<br />
ett lysrör i taket, som ger en stor ljusmängd<br />
men väldigt tråkig belysning,<br />
och dagens standard med spottar, som<br />
ger en väldigt aggressiv och energisk<br />
belysning, vilket gör att man snart<br />
känner sig väldigt rastlös och irriterad.
Julen är glittrets höjdpunkt och<br />
får en att känna sig varm inombords,<br />
sommaren är en annan höjdpunkt<br />
med mycket glitter i form av reflexer<br />
i vattnet.<br />
Inom musiken kan man tala om<br />
att trummorna ger en grundbelysning,<br />
pianot är en spotbelysning och<br />
gitarren ger glitter, var och en för sig<br />
är helt okej, men tillsammans blir<br />
det ett underverk. I en butik, som har<br />
specialiserat sig på impulsköp, kan<br />
man använda mera fokuseringsljus<br />
för att höja energin och impulshandlingar,<br />
glitter behövs också för att få<br />
kunden att känna sig välkommen.<br />
En dagligvaruaffär har andra behov<br />
och där behöver man en ganska jämn<br />
belysning överallt, som samtidigt uppfattas<br />
som tråkig. Men även där kan<br />
man styra kunden mot vissa produkter<br />
med en spot eller ett glitter. Tänk på<br />
julskyltningen!<br />
Om man har tråkiga uppgifter på<br />
jobbet, kan man skapa en skön intern<br />
belysning som motvikt. Har man<br />
krävande uppgifter jobbar man bättre<br />
med en tråkig allmän belysning t.ex.<br />
lysrör i mitten av taket.<br />
I ett kök finns det oftast en stark,<br />
aggressiv belysning och många apparater.<br />
Det ger mycket energi, som<br />
passar bra för månadsgenomgångar<br />
och räkningar. Vill man däremot göra<br />
ett skapande arbete, sker det bäst vid<br />
soffbordet där tankarna flyger friare.<br />
Använd teknikens<br />
möjligheter<br />
När man bestämmer hemmets belysning<br />
skall man alltså fråga sig vad<br />
rummet skall användas till. Belysningen<br />
skall göra att du trivs där i<br />
livets alla skiftningar. Vill du ha ett intelligent<br />
hus, krävs det teknik. Tekniken<br />
underlättar också hanteringen av<br />
den allt mera krävande belysningen.<br />
Michael har valt att satsa på en öppen<br />
standard som heter KNX (tidigare<br />
EIB) som kan installeras både med<br />
kabel, radiokommunikation och i det<br />
befintliga 230 V-nätet. Via en display<br />
kan du sedan styra belysningen,<br />
värmen eller ventilationen i de olika<br />
rummen. Traditionellt tänker man en<br />
brytare en lampa, i ett intelligent hus<br />
tänker man en brytare en scen. Här<br />
kommer några exempel:<br />
Du kan vakna på morgonen till<br />
doften av nybryggt bröd och kaffe. På<br />
ett visst klockslag öppnar också den<br />
”osynlige betjänten” persiennerna och<br />
höjer temperaturen i sovrummet till en<br />
behaglig nivå. När du låser huset och<br />
går till jobbet, stängs alla apparater,<br />
lampor och funktioner, som du har<br />
bestämt, av.<br />
Under dagen ser ”det intelligenta<br />
huset” till att husklimatet är det rätta:<br />
en ljussensor kör ut markiserna eller<br />
stänger persiennerna om solen gassar.<br />
En temperaturregulator anpassar<br />
värme och ventilationen i varje rum<br />
enligt vad du har bestämt. Det uppstår<br />
inget onödigt slöseri med energi.<br />
När du på kvällen vill växla belysning<br />
i de olika rummen, behöver du<br />
inte gå och tända och släcka varje<br />
enskild lampa, utan det räcker med<br />
en tryckning på displayen, så får du<br />
den belysning/stämning du önskar.<br />
Du kan styra musiken, stereon och<br />
DVD:n från samma display. Du kan<br />
också se om barnen är vakna eller ser<br />
på TV. Praktiska funktioner som nattbelysning,<br />
babyvakt och barnsäkra<br />
vägguttag går att installera snabbt och<br />
billigt. Via det befintliga 230 V-nätet<br />
går det att installera ett KNX-system<br />
också i äldre hus.<br />
Under natten vakar din ”elektroniska<br />
vakthund” över ditt hus via<br />
rörelsevakter och glaskrossgivare.<br />
Med en enda knapp kan du tända eller<br />
släcka alla lampor i hela huset.<br />
När du reser bort på semester och<br />
oroar dig för objudna gäster kan ditt<br />
hus simulera att huset är bebott. Lampor<br />
kan tändas och släckas i olika rum<br />
vid olika tidpunkter. Systemet minns<br />
vad du har gjort de senaste två veckorna<br />
och upprepar funktionerna. Du<br />
kan ändra värmen i huset via telefon<br />
eller över Internet. Om frysen går<br />
sönder kan ett larmtelegram skickas<br />
till din mobiltelefon. Videoövervakning<br />
av ditt hem kan vidarebefordras<br />
till ett larmföretag om något oväntat<br />
inträffar. Du bestämmer själv vilka<br />
åtgärder som skall vidtagas från fall<br />
till fall.<br />
Design och<br />
komfort nyckelord<br />
Det intelligenta huset kan beskrivas<br />
med två ord: design och komfort.<br />
Designen på utrustningen är en polerad<br />
aluminiumbrytare, som matchar<br />
inredningen. Belysningsdesignen är<br />
spelet mellan färgtemperatur, ljusstyrka<br />
och kontrast. Ett rum med rätt<br />
kontrastförhållande gör en pigg och<br />
glad och motsvarar en solig dag. Ett<br />
rum med kontrastlös belysning gör en<br />
hängig och deprimerad och motsvarar<br />
en molnig dag. Det kan hjälpas upp<br />
med fokuseringsljus t.ex. spotlights.<br />
Färgen i ljuset styr biorytmen i kroppen<br />
och bestämmer om det är dag eller<br />
kväll. Det gäller att skapa rätt TV-,<br />
mys-, läs-, städ- eller nattbelysning.<br />
Komfort uppnår man genom<br />
många små smarta funktioner som<br />
automatisk belysning i t.ex. WC eller<br />
tamburen. Michael har räknat ut att<br />
en medelfamilj trycker ca 80 gånger<br />
på en strömbrytare per dag. Med en<br />
knapptryckning kan man skapa ”scenbelysning”<br />
d.v.s. man tänder/släcker<br />
många lampor på en gång. Med en<br />
borta/hemma knapp släcks alla lampor<br />
när man stänger ytterdörren etc.<br />
På Finn-Nolias byggmässa den<br />
26-28 oktober i höst kommer BEMI<br />
Automation att visa upp ett rum med<br />
belysning och teknik.<br />
Under Bomässan i Vasa 2008 kan<br />
vi bekanta oss med ett Lapponiahus,<br />
som är installerat med BEMI’s belysning<br />
och teknik.<br />
Se även www.bemi.fi, www.knx.fi,<br />
www.knx.se, www.intelli-house.net<br />
Text & foto: Karin Sandqvist •<br />
3 5
företag kan varken kräva, skapa eller<br />
köpa sig en position i ett nätverk eller<br />
på en marknad med kort varsel.<br />
Resultaten från vår forskning visar<br />
att såväl mikroföretagens marknadsposition<br />
som deras nätverksposition<br />
växer fram över tiden. Mikroföretaget<br />
arbetar sig in på en marknad eller i ett<br />
nätverk genom att knyta kontakter till<br />
rätt kunder och rätt leverantörer och<br />
genom att skapa sig synlighet och tillhörighet<br />
på en lokal målmarknad över<br />
tiden. Det här är en process som tar tid<br />
och kräver uthållighet av företaget.<br />
Att synas är nödvändigt<br />
Synlighet i olika former är en av<br />
de viktigaste komponenterna i mikroföretagens<br />
marknadsföring. Då<br />
talar vi inte om synlighet i termer om<br />
traditionell marknadskommunikation<br />
som t.ex. annonser, utan om att finnas<br />
på rätt ställe, men också om alternativa<br />
och annorlunda sätt att synas<br />
på en vald målmarknad. Här har vi<br />
noterat bland annat case-företagens<br />
kreativa användning av sig själv<br />
som marknadsföringsredskap. Flera<br />
av företagarna använder sig själva<br />
medvetet i marknadskommunikativt<br />
syfte.<br />
En mikroföretagare berättar hur<br />
han när det blir glest i beställningsbo-<br />
ken ser till att öka sin egen synlighet<br />
på den lokala marknaden.<br />
En annan företagare utnyttjar sig<br />
själv som symbol för det egna varumärket<br />
vid annonsering, eftersom<br />
hon konstaterat att det ökar effekten<br />
av annonseringen betydligt.<br />
Företagaren blir sålunda den yttersta<br />
symbolen för sitt eget märke<br />
och symboliserar och personifierar<br />
därmed företaget.<br />
Skapa förtroende<br />
En annan väsentlig komponent i skapandet<br />
av en marknadsposition och ett<br />
märke är utvecklingen av kundförhållanden<br />
som bygger på förtroende.<br />
Dessa kundförhållanden är resultatet<br />
av ett genuint intresse och en förståelse<br />
för vad kunder värdesätter.<br />
Ett av våra case-företag har till exempel<br />
medvetet valt andra småföretag<br />
som sin målmarknad, eftersom de<br />
anser att det är lättare att bygga upp<br />
förståelsen för och förtroende hos<br />
kunder som liknar dem själva.<br />
Samma företag betonar betydelsen<br />
av att prata ”kundens språk”, vilket<br />
kan betyda allt från svenska, finska,<br />
dialekt, informellt eller väldigt<br />
strikt.<br />
I vår studie hittade vi också element<br />
som traditionellt inte associeras<br />
med marknadsföring. Bland dessa kan<br />
nämnas företagarens egen hälsa. För<br />
att verksamheten i ett mikroföretag<br />
skall kunna utvecklas och fortleva,<br />
upplevs den egna hälsan vara synnerligen<br />
viktig. En veckas sjukledighet<br />
kan medföra försenade leveranser,<br />
brutna löften och besvikna kunder,<br />
och försämrar därmed företagets<br />
marknadföringsresultat. I traditionell<br />
marknadsföringsteori finns ingen<br />
modell som inkluderar hälsa bland<br />
marknadsföringsvariablerna - i vår<br />
studie är det en av de viktigare.<br />
De preliminära resultaten från vårt<br />
forskningsprojekt påvisar att det i mikroföretag<br />
finns ett starkt engagemang<br />
för att finna kreativa lösningar på olika<br />
marknadsföringsproblem. Tvingade<br />
av bristfälliga resurser finner de lösningar<br />
på marknadsföringsutmaningar<br />
som inte finns nedtecknade i litteraturen.<br />
Som slutsats kan vi konstatera<br />
att lärdomarna från mikro-företags<br />
marknadsföring även kan bidra till att<br />
utveckla marknadsföringstänkandet i<br />
andra företag.<br />
Kontakt: Peter Björk, (06) 353<br />
3723, peter.bjork @ hanken.fi, Annika<br />
Ravald, (06) 353 3755, annika.ravald<br />
@ hanken.fi •<br />
3 7
3 8<br />
Kort från Österbotten<br />
text: Anne Manner<br />
Lady Line växer fortsättningsvis. Samtidigt som företaget<br />
firar 20-årsjubileum ökar antalet träningscenter med<br />
fem stycken. I höst ingår totalt 25 träningscenter i kedjan,<br />
som började med ett gym i Vasa. Målet är att öppna minst<br />
50 träningscenter runt om i Finland.<br />
Majoritetsägare Rigmor ”Immo” Kronman säger att<br />
både kedjan och gymmet i Vasa har vuxit över förväntan.<br />
Vid starten hade gymmet 200 kvadratmeter till sitt förfogande,<br />
och vid flytten för tre år sedan fick de tränande hela<br />
900 kvadratmeter att röra sig på.<br />
1 200 medlemmar kan träningscentret i Vasa idag räkna<br />
in. Medlemmarna är kvinnor i alla åldrar och livssituationer.<br />
Allt från späd ungdom till damer över 85 år tränar.<br />
Efterfrågan varierar. Just nu är mjukare träningsformer, så<br />
som yoga och pilates, populära.<br />
År 2003 utvecklades ett franschisekoncept och efter det<br />
började kedjan växa i god takt. (Källa:Vbl)<br />
Korsholmsföretaget Hogia Ferry Systems växer så<br />
det knakar. Nyligen fick företaget en stor brittisk order.<br />
Ett brittiskt rederi köper ett bokningssystem av företaget<br />
i Korsholm.<br />
I dagsläget väljer rederier allt oftare att köpa ett nyckelfärdigt<br />
koncept istället för att utveckla egna system. På<br />
så vis får rederierna ett system som ständigt uppgraderas<br />
och utvecklas.<br />
Bokningssystemet Bookit gör det möjligt att hantera<br />
bokningar och biljetter för alla slags färjresor, och<br />
dessutom exempelvis bokningar av övernattningar och<br />
aktiviteter.<br />
Hogias försäljningschef John Bertell berättar att företaget<br />
nu har behov av ytterligare personal, såväl inom<br />
programmering och försäljning. (Källa:Vbl)<br />
Varför inte människor också, tänkte Kristina<br />
Djupsjöbacka i Terjärv. Hon utbildade sig nämligen först<br />
till hästmassör. Den 21 år gamla, nyutbildade massören<br />
startar nu eget i Karleby. Hon studerar samtidigt vidare,<br />
och räknar med att framöver kunna erbjuda akupunktur och<br />
kinesisk massage. Än så länge är det traditionell massage<br />
och idrottsmassage kunderna kan beställa.<br />
För Djupsjöbacka är företagandet naturligt. Båda föräldrarna<br />
är företagare, och mamman har hjälpt till med<br />
det byråkratiska. Företagarens ålder har ingen betydelse,<br />
resonerar 21-åringen. Lika svårt eller lätt är det att starta<br />
eget för allihop. (Källa: Öb)<br />
Företaget Sparal i Vasa har specialiserat sig på att<br />
borra och såga med diamantteknik. Finessen är borrar<br />
och sågar täckta av en metallblandning där diamant ingår.<br />
Redskapen tar sig därmed genom alla vanliga byggmaterial.<br />
Mikael Sparf, en av delägarna i företaget, berättar<br />
•<br />
•<br />
•<br />
att prestationen varierar beroende på material. Att borra en<br />
meter genom en tegelvägg kräver cirka en kvart, medan<br />
samma prestation genom betong kan ta en hel dag.<br />
Mikael Sparf och brodern Thomas Sparf tog över företaget<br />
för tre år sedan. Då var arbetsstyrkan tre personer.<br />
Idag sysselsätter Sparal åtta personer på heltid och tolv<br />
under sommaren. Någon brist på arbetsuppgifter lider inte<br />
företaget, verksamt inom byggbranschen. Och Mikael<br />
Sparf räknar med att det börjar bli dags för rörbyte i många<br />
höghus. Just sådana arbeten är mycket lämpliga för Sparal.<br />
Diamanttekniken passar exempelvis vid borrning av runda<br />
hål för kablar och ventilationssystem.<br />
Sparals kundkrets består till övervägande delen av stora<br />
byggföretag, men också privatpersoner anlitar företaget.<br />
(Källa:Vbl)<br />
Mångsidig verksamhet med miljön i fokus. Det är<br />
starka kort för Erikssons verkstad i Esse. Företaget sysslar<br />
med bilbärgning och -transport, krockreparationer och lackering,<br />
bilskrotning samt dessutom försäljning och service<br />
av olika maskiner.<br />
Företaget hanterar omkring 2 000 bilar varje år. Det erbjuder<br />
helhetslösningar till försäkringsbranschen, och torde<br />
därmed vara ett unikt företag i sin bransch, menar vd Lasse<br />
Eriksson. Han äger tillsammans med brodern Bo-Göran<br />
Eriksson företaget, som är grundat av fadern år 1959.<br />
Vid starten var antalet anställda två. Nu arbetar 25 anställda<br />
på heltid inom företaget. Ibland sysselsätter Erikssons<br />
verkstad över 30 personer.<br />
Verkstaden gör sitt bästa för att skona miljön. Det är<br />
inte alldeles lätt i branschen, som producerar en hel del<br />
miljöfarligt avfall. Verkstaden har valt att enbart använda<br />
vattenbaserade lackeringsmedel.<br />
Mångsidigheten och ansträngningarna för miljöns bästa gav<br />
Erikssons Pedersöre kommuns företagarpris. (Källa: JT)<br />
Trädgårdsplanering som business siktar Lisette<br />
Lassfolk i Pörtom på. Hon är utbildad hortonom som vill<br />
jobba i Österbotten. Därför hoppas hon att intresset för<br />
trädgårdsplanering ska öka också här, liksom det gjort i<br />
södra Finland och i Sverige.<br />
Trädgårdsplanering är inte en så säsongbetonad syssla som<br />
många tror. Förberedande mätningar bör göras under den<br />
snöfria perioden, men i övrigt kan planer göras upp året om.<br />
Lassfolk funderar mycket på årstidernas inverkan. Lökar<br />
som slår ut om våren och arter som blommar under olika<br />
tidpunkter ger trädgården blomning under hela sommaren.<br />
Lönn ger färg om hösten och belysning gör mycket<br />
när höstmörkret kryper på. Om vintern är det trädens och<br />
buskarnas former som ger trädgården sitt utseende.<br />
Naturstenar och murar använder sig Lassfolk ofta av.<br />
(Källa: Syd-Österbotten)<br />
•<br />
•<br />
•
Nya ÖF-medlemmar<br />
• A L Bokföring, Lappfjärd<br />
• Ede Garden Oy, Korsholm<br />
• HANKEN Fortbildning, Vasa<br />
• Marias garderob Ab, Nykarleby<br />
• Salong Christine, Petsmo<br />
• Salong Maria, Vasa<br />
• Spishuset Wasa Ab, Vasa<br />
• Xtravaganza Viktcenter, Jakobstad<br />
• Vimmimimmit - Janpe Ab, Sundom<br />
Nya medlemmar i<br />
Närpes Företagare<br />
• Fredrik Wallvik, Norrnäs<br />
Svenskspråkig kurs<br />
i Heta Arbeten<br />
28.9.07 kl. 8.00-ca 16.30, ABC<br />
Vasa, Airport Park. Föreläsare:<br />
Dan-Anders Jusslin. Anmälningar<br />
till ÖF, tfn 356 0810<br />
En internationell handelspartner<br />
Tfn (06) 781 6440 www.viexpo.fi<br />
Planering och tillverkning av<br />
anläggningar och maskiner<br />
Helhetsprojekt<br />
Problemlösningar - Know how<br />
Industriautomation<br />
Underleverantörsarbeten<br />
www.pmproducts.fi<br />
tel. 06-3167 930<br />
www.osfofo.fi<br />
SKRIV UPP I ALMANACKAN!<br />
Österbottens Företagarförening och Jakobstads Köpmannaförening<br />
anordnar en gemensam lillajulfest 17.11.<strong>2007</strong> med eget<br />
program och dans till tonerna av Cover Kings på Stadshotellet i<br />
Jakobstad.<br />
Kust-Österbottens Företagare anordnar årets stora Företagargala<br />
24.11.<strong>2007</strong> i Vasa Arena-Ishallen. Under kvällens lopp utses bland<br />
annat årets företagare, intages julmiddag med därtill hörande<br />
drycker samt dansas till tonerna av 80-talets stjärnband Allan &<br />
The Astronauts.<br />
Information om ÖF:s medlemsförmåner<br />
och rådgivningstjänster fi nns på<br />
www.osfofo.fi<br />
Vi söker<br />
nya representanter<br />
Kontakta<br />
försäljn.chef Anders Wargh,<br />
tel. 050 372 1385,<br />
eller vd Kjell A. Rudnäs,<br />
tel. 040 844 5398<br />
3 9
Annons<br />
Även krävande objekt kan försäkras<br />
If Skadeförsäkringsbolag Ab och Vaasa Engineering<br />
Oy har samarbetat sedan början av år<br />
2005. Vaasa Engineerings verksamhetsområde<br />
är ur försäkringssynpunkt både krävande<br />
och speciellt. Med tanke på företagets verksamhet<br />
är det viktigt att företaget är ändamålsenligt<br />
försäkrat i händelse av en skada.<br />
Vad gör Vaasa Engineering Oy, kvalitets- och miljöchef<br />
Anders Mattsson?<br />
Vaasa Engineering erbjuder automations- och elektrifieringslösningar<br />
för produktion, överföring, distribution och användning av<br />
energi. Vi levererar helhetsprojekt eller projektmoduler inklusive<br />
planering, anskaffning, projektledning, installation, idrifttagning<br />
och utbildning.<br />
Var har ert företag verksamhet?<br />
Vårt företag har verksamhet över hela världen.<br />
Hur krävande är det att försäkra ett sådant här företag,<br />
kontaktchef Jani Åkers från If Skadeförsäkringsbolag?<br />
Ur försäkringssynpunkt är det fråga om en planeringsbyrås risker,<br />
en produktionsanläggnings risker samt ett installationsföretags<br />
risker. Därtill kan ett enskilt projekt genomföras i ett land där<br />
krigstillstånd råder eller där förhållandena på grund av ett hett<br />
och fuktigt klimat är mycket krävande.<br />
På bilden från vänster verkställande direktör Janne Ahl från<br />
Vaasa Kojeistot Oy, kvalitets- och miljöchef Anders Mattsson<br />
från Vaasa Engineering Oy och kontaktchef Jani Åkers från If<br />
Skadeförsäkringsbolag Ab.<br />
I bakgrunden centraler tillverkade av Vaasa Kojeistot Oy på väg till<br />
Sydamerika.<br />
4 0<br />
Vi har inte haft färdiga försäkringslösningar som täcker alla<br />
risker, utan vi har skräddarsytt dem utifrån Vaasa Engineering<br />
Oy:s individuella behov.<br />
För närvarande har Vaasa Engineering på gång bl.a. ett eldistributionsprojekt<br />
på Botnias cellulosafabrik i Uruguay.<br />
Hur syns vikten av försäkringar i detta projekt, Torvald<br />
Nykvist från Vaasa Engineering?<br />
Ett bra försäkringsskydd är viktigt i händelse av att något<br />
oväntat skulle inträffa. I stora projekt lönar det sig absolut att<br />
satsa på försäkringar. Vårt bolag har visserligen ett heltäckande<br />
riskhanteringsprogram, men ändå kan vad som helst inträffa.<br />
Exempelvis är stölder på byggarbetsplatserna mycket allmänna,<br />
även om bevakningen är ordnad på ändamålsenligt sätt. De långa<br />
transportsträckorna medför också egna problem i projektet. Under<br />
transporten kan det uppstå skador och i hamnen kan truckar<br />
skada lasten. Vi ser en heltäckande försäkringslösning som en<br />
del av vår riskhanteringspolicy.<br />
Varför valde ni If till försäkringsbolag, Anders Mattsson<br />
från Vaasa Engineering?<br />
If kan erbjuda oss sådana försäkringar som vi vill ha och som<br />
lämpar sig för våra behov. If har också skräddarsytt försäkringslösningar<br />
enkom för vårt företag. Dessutom är If flexibelt och<br />
reagerar vid behov snabbt.<br />
Är ni nöjda med If?<br />
Ja det är vi. Ifs prisnivå är den rätta, servicen har varit bra och<br />
de skador som inträffat har ersatts på lämpligt sätt.<br />
KLOK ÄR KLOK PÅ FÖRHAND. ÄVEN I FÖRETAG<br />
If är ledande skadeförsäkringsbolag i Norden och Baltikum.<br />
Våra 6 400 anställda erbjuder högklassiga försäkringsprodukter<br />
och -tjänster till 3,6 miljoner privat- och företagskunder. I<br />
egenskap av expert på skadeförsäkringar bidrar vi också till att<br />
förebygga skador och olycksfall. Vårt mål är att förbättra säkerheten<br />
för våra kunder och samtidigt öka säkerheten i samhället<br />
som helhet. If är en del av Sampokoncernen.<br />
www.if.fi<br />
www.veo.fi<br />
www.vaasaswitchgears.com<br />
Koncernen Vaasa Engineering:<br />
- Vaasa Engineering Oy<br />
Moderbolag, heltäckande projekthantering och -planering<br />
- Vaasa Kojeistot Oy<br />
Vaasa Engineering Ab:s dotterbolag, tillverkning av produkter<br />
- Vaasa Service Oy<br />
Vaasa Engineering Ab:s dotterbolag, installation och underhåll<br />
av produkter<br />
- Kiinteistö Oy Runsori<br />
Vaasa Engineering Ab:s dotterbolag, fastighetsbolag
�����������������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������<br />
���������������<br />
����������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������<br />
���������������������� �������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������<br />
������� ������� ������� �������<br />
��������������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
����������������<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������<br />
�����������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������<br />
����������������������������������������� ������������ ������������� ������������<br />
�������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������<br />
�����������������
�������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������<br />
�������������<br />
�������������������������������