SD_i_kommunerna
SD_i_kommunerna SD_i_kommunerna
SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA En sammanställning av partiets motioner 1991-2011 anna-sofia Quensel, daniel poohl Fokusrapport 2011:2 EXPO RESEARCH
- Page 2 and 3: apporten är producerad av expo res
- Page 4 and 5: Tack! Sverigedemokraterna i kommune
- Page 6 and 7: Syfte och metod Sedan Sverigedemokr
- Page 8 and 9: Metod vi har begärt in Sverigedemo
- Page 10 and 11: Sammanfattning Sverigedemokraterna
- Page 12 and 13: av alla motioner. resultatet hittil
- Page 14 and 15: ÖverSikt Sverigedemokraternas arbe
- Page 16 and 17: TABELL 2. Antal motioner och andel
- Page 18 and 19: nas svårigheter att behålla sina
- Page 20 and 21: farande långt ifrån den mest prio
- Page 22 and 23: TABELL 7. Antal motioner och antal
- Page 24 and 25: förslag. motionsbanken har varit e
- Page 26 and 27: många seriemotioner innehåller f
- Page 28 and 29: Även under de senaste åren har Sv
- Page 30 and 31: Sverigedemokraternas mönsterkommun
- Page 32 and 33: Lokaltrafiken är billig och går o
- Page 34 and 35: TABELL 10. Demokratimotioner, antal
- Page 36 and 37: vara begränsad till att vara närv
- Page 38 and 39: världen genom den senaste tidens a
- Page 40 and 41: i Höganäs lägger partiet 2005 en
- Page 42 and 43: TABELL 12. Samhällsbyggnad, antal
- Page 44 and 45: Brottsbekämpning att bekämpa brot
- Page 46 and 47: Fler ordningsvakter, fler poliser o
- Page 48 and 49: eller slumpmässiga drogtester på
- Page 50 and 51: samhället och samhället måste d
SVERIGEDEMOKRATERNA<br />
I KOMMUNERNA<br />
En sammanställning av partiets motioner 1991-2011<br />
anna-sofia Quensel, daniel poohl<br />
Fokusrapport 2011:2<br />
EXPO RESEARCH
apporten är producerad av expo research 2011<br />
www.expo.se<br />
info@expo.se<br />
Box 12163<br />
102 24 Stockholm<br />
© expo och artikelförfattarna<br />
omslagsbild: kenny Hjälte<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2
om artikelförfattarna<br />
DANIEL POOHL<br />
daniel är vd för stiftelsen expo<br />
och chefredaktör för tidskriften<br />
expo. Han har medverkat<br />
i en rad antologier och böcker<br />
om svensk högerextremism.<br />
2010 gav han ut boken Ut ur<br />
skuggan - en kritisk granskning av<br />
Sverigedemokraterna tillsammans<br />
med kollegan mikael ekman.<br />
ANNA-SOFIA QUENSEL<br />
anna-Sofia arbetar på expo<br />
research. Hon har tidigare varit<br />
huvudssekreterare i Tolkutbildning<br />
- nya former för nya krav (Sou<br />
2005:37), utredningssekreterare<br />
i Teckenspråk och teckenspråkiga -<br />
Översyn av teckenspråkets ställning<br />
(Sou 2006:54) samt i Romers<br />
rätt - en strategi för romer i Sverige<br />
(Sou 2010:55).<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
3
Tack!<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
Ett stort tack till alla de kommunala tjänstemän som i<br />
omgångar varit vänliga att skicka oss Sverigedemokraternas<br />
motioner och tagit sig tid att besvara våra frågor.<br />
Stockholm i november 2011<br />
Expo Research<br />
4
innehållsförteckning<br />
Syfte och metod 6<br />
Sammanfattning 10<br />
Översikt: Sverigedemokraternas arbete<br />
i <strong>kommunerna</strong> 14<br />
Sverigedemokraternas mönsterkommun 30<br />
demokrati 33<br />
ekonomi 39<br />
Samhällsbyggnad 41<br />
Brottsbekämpning 44<br />
invandring, återvandring och assimilering 51<br />
Barnomsorg 72<br />
Skola och utbildning 74<br />
individ- och familjeomsorg 84<br />
Äldre- och handikappomsorg 88<br />
kultur och fritid 95<br />
miljö och natur 101<br />
djurskydd 105<br />
Bilagor<br />
Län- och kommuner, antal och andel<br />
motioner per kategori. 108<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
5
Syfte och metod<br />
Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen i samband med valet 2010<br />
har uppmärksamheten i första hand riktats mot partiets politiska arbete på<br />
riksplanet. det är förstås inget konstigt med det. Partiets riksdagsentré var ett<br />
historiskt ögonblick i svensk politik. dessutom har Sverigedemokraternas vågmästarroll<br />
gjort det ännu mer intressant att följa hur partiet agerar – och hur<br />
andra partier förhåller sig till Jimmie Åkesson.<br />
men valet innebar samtidigt en stor framgång i kommunalvalen. Partiet gick<br />
från 281 mandat till 612, i så gott som varenda svensk kommun valdes en eller<br />
flera sverigedemokrater in i kommunfullmäktige. den här rapporten vänder<br />
blicken bort från Sverigedemokraternas välexponerade riksdagsarbete och<br />
riktar i stället fokus på hur partiet agerar ute i landets kommuner. dels för att<br />
de väljare som röstat in Sverigedemokraterna också har velat att partiet ska<br />
påverka politiken i deras närhet. då är det rimligt att undersöka hur partiet<br />
skött sitt uppdrag och vilka frågor man prioriterat, och inte prioriterat. men<br />
också för att Sverigedemokraternas kommunpolitik visar hur partiet i stort<br />
arbetar och har utvecklats. vilka frågor som upptar de lokala sverigedemokraternas<br />
intressen. och vem partiet värnar om.<br />
den lokala politiken handlar om vår vardag och rör oss alla. det är <strong>kommunerna</strong><br />
som sköter barnomsorgen och skolan, socialtjänsten och äldre- och<br />
handikappomsorgen, stadsplaneringen, renhållningen och biblioteksverksamheten.<br />
dessutom har de också ha hand om frågor inom kultur och fritid.<br />
kommunpolitikerna spelar därför en viktig roll för hur vår vardag ska se ut. de<br />
har ett ansvar för helheten och kommuninvånarnas bästa. en viktig princip är<br />
likställighetsprincipen, dvs. att kommunen inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar<br />
annat än på sakliga grunder. de ska lyssna till medborgarna och<br />
de ska driva partipolitik.<br />
Stiftelsen expo bevakar och sprider kunskap om organisationer och nätverk<br />
som bygger sin politik på en intolerant människosyn. Sverigedemokraterna<br />
faller inom ramen för vårt bevakningsområde på grund av partiets kollektiva<br />
skuldbeläggning mot olika invandrargrupper och dess fientliga inställning till<br />
muslimer.<br />
Skriften är framtagen av expo research, en av Stiftelsen expos verksamhetsgrenar.<br />
expo research samlar och analyserar information om intoleranta<br />
grupper, nätverk och fenomen. Bland annat ansvarar expo research för expos<br />
arkiv som är Skandinaviens största samling av högerextrem propaganda, och<br />
publicerar en återkommande årsrapport om vit makt-rörelsen.<br />
ett sätt att öka kunskapen om Sverigedemokraterna är att undersöka partiets<br />
kommunpolitik. Hur vill Sverigedemokraterna påverka landets kommuner?<br />
vilka frågor anser de är mest angelägna, vad vill de lägga mest resurser på?<br />
För att få en bild av Sverigedemokraternas kommunalpolitik har vi samlat<br />
in dess motioner i primär<strong>kommunerna</strong> från 1991 till 1 november 2011, sammanlagt<br />
1702 motioner. i motionerna föreslår Sverigedemokraterna olika<br />
åtgärder i enlighet med sin politik och viljeinriktning i <strong>kommunerna</strong>. motioner<br />
leder till debatt och beslut i kommunfullmäktige. i de kommuner där<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
6
Sverigedemokraterna inte är representerat i nämnder och styrelser är motioner<br />
det enda sättet de kan lägga förslag på.<br />
motioner är inte det enda sättet att påverka politiken i en kommun. Sverigedemokraterna<br />
lägger också enskilda frågor eller ställer interpellationer<br />
i fullmäktige. i många kommuner där Sverigedemokraterna är invalda har<br />
partiet också, framför allt under de senaste åren, också presenterat utarbetade<br />
förslag till budget eller mer eller mindre omfattande budgetreservationer.<br />
dessa har vi valt att inte samla in. det skulle göra omfattningen av materialet<br />
för stort.<br />
vi har bedömt att motioner ger en bra bild av vilken politik Sverigedemokraterna<br />
vill driva. interpellationer och enskilda frågor visar förvisso också vilka<br />
frågor som partiet tycker är viktiga. men motionerna ger en helt annan bild av<br />
vilka visioner partiet har för kommunen, och vilka åtgärder man vill se för att<br />
skapa ett bättre samhälle.<br />
varje motion är ett uttryck för Sverigedemokraternas kommunpolitik. varje<br />
sverigedemokratisk kommunpolitiker är en representant för sitt parti. Även<br />
om en motion inte följer eller till och med avviker från partiets kommunalpolitiska<br />
riktlinjer ska den ses om en del av Sverigedemokraternas politik. en<br />
motion kan ge uttryck för partiets generella hållning i en viss sakfråga, men<br />
det kan också vara den lokala politikerns tolkning av Sverigedemokraternas<br />
politik.<br />
motioner mäter inte Sverigedemokraternas aktivitet ute i <strong>kommunerna</strong>. och<br />
det är inte heller aktiviteten som står i fokus i den här rapporten. vi använder<br />
oss av motionerna för att se vilka frågor som partiet driver och vilka frågor<br />
som inte prioriteras.<br />
vi har inte heller följt behandlingen av motionerna i <strong>kommunerna</strong> och sett<br />
vilket resultat den gett, om förslagen genomförts eller om de avslagits och i<br />
så fall på vilka grunder. Från en tidigare undersökning om Sverigedemokraternas<br />
arbete i <strong>kommunerna</strong> mellan 2002 och 2006 1 vet vi att ytterst få av<br />
Sverigedemokraternas motioner får bifall. Även om vi inte aktivt valt att<br />
följa upp motionerna har vi i samband med att vi samlat in material till rapporten<br />
i några fall sett att motioner bifallits, som motioner om insynsrätt,<br />
eller placeringen av ledamöter i fullmäktigesalen. exempelvis rapporterande<br />
Sverigedemokraterna i Perstorp på sin hemsida att de efter fem år i fullmäktige<br />
äntligen fått stöd för en motion som handlade om att synliggöra kommunens<br />
smultronställen för turister genom att lägga upp en intressepunktsfil som kan<br />
installeras i gPS-navigatörer. 2 i kommuner där Sverigedemokraterna har flera<br />
mandat sedan en lång tid tillbaka har de även ett visst inflytande och möjlighet<br />
att påverka. Partiets inflytande kan till exempel leda till kompromisser i samband<br />
med budgetbehandlingen.<br />
1 ulla ekström von essen och rasmus Fleischer, Sverigedemokraterna i de svenska <strong>kommunerna</strong><br />
2002-2006, integrationsverket 2006.<br />
2 5 års väntan slut, nu har vi fått igenom vår första motion! 2011-10-26 18:53 http://perstorp.sverigedemokraterna.se/<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
7
Metod<br />
vi har begärt in Sverigedemokraternas alla motioner från alla de kommuner de<br />
är eller varit invalda i. 3 vi har delat in dem efter år, mandatperiod och kategori.<br />
eftersom Sverigedemokraterna endast hade representation i ett fåtal<br />
kommuner fram till valet 2002 har vi i tabellerna lagt ihop mandatperioderna<br />
1991-1994, 1994-1998 och 1998-2002 till en period. vår huvudindelning blir<br />
alltså perioderna mellan 1991-2002, 2002-2006, 2006-2010 samt 1 november<br />
2010 till 31 oktober 2011. det är den 1 november, valåret som de nya<br />
ledamöterna tillträder. motioner som har inkommit till kommunen efter den 1<br />
november under valåret har vi fört till året därpå. vad vi har sett är det ett mycket<br />
litet antal motioner som läggs under de två första månaderna, november<br />
och december. vårt första år i varje mandatperiod omfattar alltså 14 månader<br />
och det sista året i varje mandatperiod 10 månader.<br />
genom att kan vi se hur fördelningen mellan kategorierna varierar år från år,<br />
och även se relationen mellan antalet motioner år från år kan vi få svar på flera<br />
frågor. när under mandatperioden lägger Sverigedemokraterna flest motioner?<br />
under vilka år sprids en av sverigedemokraternas seriemotion?<br />
Förutom indelningen per år har vi också kategoriserat motionerna efter<br />
huvudpunkterna i partiets skrift Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik<br />
4 , (fortsättningsvis kallad Riktlinjerna): demokrati, ekonomi, Samhällsbyggnad,<br />
Brottsbekämpning, invandring, assimilering och återvandring,<br />
Barnomsorg, Skola och utbildning, individ- och familjeomsorg, Äldre- och<br />
handikappomsorg, kultur och fritid, miljö och natur samt djurskydd.<br />
vi har också använt oss av den motions- och idébank som tidigare funnits<br />
på Sverigedemokraternas hemsida. i den har funnits ett antal motioner som<br />
partirepresentanter ställt i sina kommuner mellan 2000 och 2006, och därefter<br />
skickat till partiet centralt. motionerna har handlat om förslag till åtgärder<br />
inom olika kommunala frågor och kommunpolitikerna har uppmuntrats att<br />
använda dem antingen som de är eller som underlag till egna motioner. Även<br />
i motionsbanken är förslagen indelade i olika kategorier. dessa sammanfaller<br />
nästan helt och hållet med kategorierna i Riktlinjerna. Äldre och nyare motioner<br />
kan alltså indelas efter samma kategorier.<br />
Gränsdragningar<br />
majoriteten av de insamlade motionerna har varit enkla att placera i olika kategorier.<br />
ibland har gränsdragningen inte varit självklar, till exempel förslagen<br />
om traditionella skolavslutningar. i Riktlinjerna omnämns till exempel traditionella<br />
skolavslutningar under invandring men det är under Skola och utbildning<br />
partiet föreslår att kommunpolitikerna ska motionera. därför har vi valt<br />
att placera in det under skola/utbildning.<br />
motioner om förbud mot niqab/burka – eller som förslaget heter i Riktlinjerna<br />
– Förbud mot heltäckande slöja i skolan, har vi däremot placerat under<br />
invandring eftersom förbudet i flera motioner inte bara gäller skolan utan<br />
också all kommunal verksamhet eller inrättningar.<br />
3 målet har varit att kunna analysera samtliga motioner som partiet lagt i <strong>kommunerna</strong>. vi bör<br />
samtidigt lägga in en brasklapp om att vi, trots vår målsättning, kan ha missat några i våra kontakter<br />
med <strong>kommunerna</strong>. det kan alltså finnas motioner, som av någon anledning, inte kommit<br />
med i denna studie. men det handlar i så fall om ett fåtal.<br />
4 generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik-2008-PS-beslut.pdf, http://<br />
sverigedemokraterna.se/vara-asikter/asiktsdokument/<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
8
under Skola och utbildning finns förslaget att inget ritualslaktat kött ska<br />
förekomma i skolorna, och under djurskydd finner vi förslaget att kommunen<br />
inte ska köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande.<br />
det sistnämnda förslaget är mer omfattande – det gäller alla kommunens<br />
verksamheter och inte bara skolmaten. därför har vi placerat in motioner<br />
med förbud mot halal- och koscherlaktat kött under djurskydd. det finns även<br />
några andra avvikelser, dessa kommenteras under respektive område.<br />
det är viktigt att notera att förslag och krav på ändringar vad gäller ekonomi<br />
är få bland motionerna. det beror framför allt på att ekonomiska frågor i<br />
huvudsak behandlas i budgetförslag och budgetreservationer som vi inte har<br />
samlat in och gått igenom.<br />
Seriemotioner<br />
många motioner är så kallade seriemotioner, det vill säga motioner med identiskt<br />
innehåll eller förslag som ställs i kommun efter kommun. en del av förslagen<br />
i seriemotionerna är partiets egna som de om mångkulturella bokslut, men<br />
det finns också seriemotioner med förslag som även andra partier driver, exempelvis<br />
motioner om parboendegaranti. vi beskriver seriemotionerna närmare<br />
på sidan 23 ff.<br />
en utförligare beskrivning av vilka förslag som Sverigedemokraterna föreslår<br />
i Riktlinjernas olika kategorier, och vilka förslag som därefter läggs samt exempel<br />
och utdrag ur motioner återfinns under respektive politikområde.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
9
Sammanfattning<br />
Sverigedemokraterna beskriver sig gärna som en folkrörelse på den nedtryckta<br />
och tystade svenskens sida. genom att lägga örat till marken, vara där andra<br />
politiker inte rör sig och ta människors vardagliga problem på allvar har partiet<br />
lyckats kanalisera ett uppror mot det mångkulturella samhället, etablissemanget<br />
och massinvandringen.<br />
men är den bilden verkligen sann? en av slutsatserna vi kan dra från det<br />
omfattande materialet i den här rapporten är att Sverigedemokraterna i stor<br />
utsträckning bedriver en kommunpolitik som inte utgår från specifika lokala<br />
frågor och behov. Partiets företrädare i <strong>kommunerna</strong> fungerar snarare som<br />
ambassadörer för en politik som i första hand gäller hela landet.<br />
många av de motioner som partiet lägger är standardiserade krav som partiet<br />
gemensamt kommit fram till under kommunkonferenser, då partiets nuvarande<br />
kommunalpolitiska riktlinjer klubbats, eller som innan dess hämtades<br />
från partiets motionsbank.<br />
mer än en tredjedel av partiets motioner är standardiserade förslag hämtade<br />
från Sverigedemokraternas kommunala riktlinjer eller idé- och motionsbanker.<br />
en stor del av de resterande motionerna innehåller krav som är så allmängiltiga<br />
att de passar för nästan alla kommuner i landet.<br />
det är egentligen bara inom ett politikområde som Sverigedemokraternas<br />
kommunpolitik i stora drag handlar om specifika lokala frågor; det som Sverigedemokraterna<br />
kallar samhällsbyggnadsfrågor. det handlar om förslag som<br />
exempelvis övergångställen, cykelställ och alkolås på skolbussarna. 15 procent<br />
av de motioner som Sverigedemokraterna någonsin lagt ingår den kategorin.<br />
men även inom samhällsbyggnadsområdet förekommer det att partiets<br />
företrädare lägger standardiserade förslag.<br />
Partiet har dessutom i flera fall lånat eller låtit sig inspireras av förslag som<br />
andra partier redan lagt. en av de som motioner som är vanligast förekommande<br />
i partiets skolpolitik är den om ett klassmorfarsystem, som innebär<br />
pensionärer ska kunna fungera som extraresurser för elever. Från början lades<br />
förslaget i riksdagen av företrädare för miljöpartiet, vänsterpartiet, kristdemokraterna,<br />
moderaterna och Folkpartiet. och de första sverigedemokratiska<br />
motionerna i <strong>kommunerna</strong> är så gott som helt och hållet kopierade<br />
från en motion som vänsterpartiet lade i Sölvesborg. i dag är det en av Sverigedemokraterna<br />
kommunalpolitiska käpphästar. Även förslag som traditionella<br />
skolavslutningar i skolan och skolk-sms är från början formulerade av andra<br />
partier för att sedan ha införlivats i Sverigedemokraternas kommunpolitik.<br />
Sverigedemokraterna är förstås inte ensamma om att arbeta med så kallade<br />
seriemotioner eller att inspireras av andra. men andelen sådana motioner är<br />
såpass stor att en slutsats kan vara att partiet har svårt att formulera lokalt<br />
förankrade förslag.<br />
det finns givetvis undantag. i flera kommuner har lokala företrädare för<br />
Sverigedemokraterna på olika sätt drivit lokala frågor.<br />
i gagnef har partiets företrädare lagt ett stort antal motioner som berör det<br />
lokala äldreboendet Älvuddens sjukhem. i Härjedalen har partiets företrädare<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
10
tidigare profilerat sig i den känsliga renbetesfrågan. i malmö har partiet<br />
föreslagit flera specifika åtgärder för att komma tillrätta med brottsligheten i<br />
staden.<br />
det kan finnas många anledningar till att partiets företrädare i stor utsträckning<br />
inte lämnar in motioner som är lokalt förankrade. många av partiets<br />
kommunpolitiker är oerfarna. Flera delar av partiets politik är i första hand<br />
tillämpbar på riksdagsnivå. i vissa fall markerar partiet istället sin syn på lokala<br />
frågor i sina budgetförslag och budgetreservationer.<br />
Inaktiva och frånvarande<br />
Även när vi undersöker när partiet under mandatperioden lägger flest motioner<br />
tonar bilden fram av ett parti som har svårt att kroka tag i aktuella<br />
lokala politiska frågor. inom nästan alla politikområden lägger partiet sina<br />
flesta motioner året efter valet. det finns många förklaringar till det. en är<br />
givetvis att många av de standardiserade förslagen bara går att lägga en gång,<br />
som exempelvis de många motioner som föreslår insynsrätt för partiet till olika<br />
kommunala nämnder.<br />
granskningen visar dessutom att partiet i en betydande del av landets kommuner<br />
inte lagt några förslag alls. i 53 av de 105 kommuner där partiet fick<br />
representation första gången i valet 2010 har ännu ingen motion lämnats in.<br />
det finns till och med 28 kommuner där Sverigedemokraterna fick representation<br />
i valet 2006 som partiet ännu inte lyckats lämna någon motion till kommunfullmäktige.<br />
dessutom har partiet problem med avhopp och tomma stolar<br />
i flera kommuner.<br />
Bilden är samtidigt långt ifrån entydig. medan partiet i vissa kommuner<br />
är så gott som osynliga tar Sverigedemokraterna i andra kommuner en aktiv<br />
roll i det lokala politiska spelet. Framför allt i kommuner i södra Sverige där<br />
Sverigedemokraterna har stort stöd bland väljarna och därmed har blivit en<br />
maktfaktor kan vi se hur lokala företrädare för Sverigedemokraterna lämnar in<br />
många motioner, som också har förankring i lokala frågor.<br />
Sverigedemokraternas politik<br />
i sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets<br />
företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas<br />
i första hand. Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att<br />
företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det<br />
gäller vilka förslag man lägger i <strong>kommunerna</strong>.<br />
Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit<br />
ett av de mest prioriterade områdena. när det gäller omsorgsfrågor riktar<br />
partiets företrädare stor uppmärksamhet till <strong>kommunerna</strong>s pensionärer, med<br />
förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. men omsorgsfrågorna i<br />
<strong>kommunerna</strong> handlar inte bara om de äldre. när det gäller politikområdena<br />
barnomsorg och familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort<br />
sett noll.<br />
andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större.<br />
men den är fortfarande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande<br />
till det totala antalet lagda motioner.<br />
de motioner som förekommer mest under samtliga mandatperioder Sverigedemokraterna<br />
funnits representerade i kommuner är de som kan kopplas<br />
till demokratiområdet. under förra mandatperioden utgjorde de en femtedel<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
11
av alla motioner. resultatet hittills i år visar på samma nivåer. det handlar<br />
framför allt om förslag på att öka partiets insyn i olika nämnder men också om<br />
att exempelvis på olika sätt öka invånarnas möjlighet att ta del av den politiska<br />
processen i kommunfullmäktige.<br />
oavsett skälen till varför fördelningen av insynsplatserna sett ut som de<br />
gör har Sverigedemokraterna kunnat lägga sina motioner och på sätt kunnat<br />
stärka två av sina viktigaste profilfrågor. dels kan partiet genom sina motioner<br />
framställa sig som ett parti som värnar yttrandefriheten. men framför allt ger<br />
de partiet en möjlighet att stärka sin underdogposition.<br />
de näst vanligaste typen av motioner är de som rör samhällsbyggnad och<br />
äldrevården, drygt 15 procent vardera. motionerna inom demokrati- och samhällsbyggnadsområdet<br />
är till sin karaktär knutna till det kommunala arbetet.<br />
Sverigedemokraternas stora politiska projekt handlar om att stöpa om<br />
Sverige. vi ska lämna det mångkulturella samhället bakom oss och forma<br />
samhället kring en svensk nationell identitet. ett av de största hindren och det<br />
mest akuta problemet för partiet är invandringen, som enligt Sverigedemokraterna<br />
måste begränsas drastiskt. enligt de väljarstudier 1 som gjorts om Sverigedemokraternas<br />
väljare så är deras främsta anledning till att de röstar på<br />
partiet dess invandringspolitik. invandringen är med andra ord otvivelaktigt<br />
partiets främsta profilfråga. trots detta är det inte det inom det invandringspolitiska<br />
området som det flesta motioner läggs ute i landets kommuner.<br />
vår granskning visar att motionerna som kan kopplas direkt till partiets<br />
invandringspolitik långt ifrån utgör den största andelen av partiets totala antal<br />
motioner. mellan 1991 till 2002 utgjorde andelen motioner inom invandringsområdet<br />
drygt 16 procent av partiets alla motioner, mellan 2002-2006 var<br />
motsvarande siffra runt 20 procent för att under nästa mandatperiod, mellan<br />
2006 och 2010, sjunka till 12,5 procent. Sedan valet 2010 utgör motioner inom<br />
invandringområdet bara 9 procent av alla motioner.<br />
det tycks alltså vara så att invandringen inte tar så stor plats i partiets kommunalpolitik,<br />
åtminstone inte när det kommer till vilka motioner partiet lägger.<br />
dessutom så har andelen sjunkit sedan 2006.<br />
en av förklaringarna kan vara att invandringen i första hand inte är en kommunal<br />
fråga, förutom i de fall partiet exempelvis lyfter frågan om avtal med<br />
migrationsverket eller ställer krav på att genomföra folkomröstningar om<br />
flyktingmottagandet till kommunen.<br />
eftersom Sverigedemokraterna pekar ut invandringen och det mångkulturella<br />
samhället som förklaringen till så gott som alla samhällsproblem kan man<br />
förvisso betrakta andelen motioner inom just det invandringspolitiska området<br />
som sekundär när man ska mäta i vilken grad partiet fokuserar på frågan. Som<br />
exempel kan vi se de olika förslagen om brottsbekämpning som en konsekvens<br />
av sverigedemokraternas syn på invandring och det mångkulturella samhället.<br />
men vår undersökning visar ändå att partiet när det gäller konkreta politiska<br />
förslag tycks fokusera mer på andra frågor. det är dock värt att notera att när<br />
partiet lyckas paketera sitt antiinvandringsbudskap i ett nytt förslag så blir det<br />
ofta lagt i många kommuner, vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer<br />
att visa. dessutom är många av motionerna indirekt kopplade till invandringen.<br />
en annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring<br />
1 Se t.ex. valforskningsprogrammets publikationer, http://www.valforskning.pol.gu.se/<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
12
minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandring<br />
till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om<br />
möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. ett exempel på när<br />
partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut.<br />
under de senaste mandatperioderna tycks det vara så att de politikområden<br />
som prioriteras följer partiets profilfrågor i rikspolitiken; invandringen,<br />
brottsbekämpningen och äldrevården, vilket stärker bilden av ett parti med<br />
företrädare som i stor grad för ut partiets rikspolitik.<br />
vi har med den här rapporten fått en bättre bild av hur partiets kommunpolitik<br />
ser ut. Sverigedemokraterna är ett parti som använder sina kommunala<br />
företrädare för att föra ut partiets frågor ut i landets kommuner. Samtidigt är<br />
många av partiets motioner inte lokalt förankrade. det är samtidigt ett parti<br />
med många ansikten. där partiet har ett stort stöd är man mer aktiv i lokala<br />
frågor och i vissa kommuner finns skickliga lokalpolitiker med lång erfarenhet,<br />
medan man i många andra kommuner knappt finns närvarande. det är ett<br />
parti som inte lyckas få sina företrädare att prioritera de frågor som anges som<br />
de viktigaste för kommunpolitiken. Samtidigt kan vi se hur partiet, kanske på<br />
grund av att det har växt så fort, har problem att samordna sin politik. i flera<br />
kommuner har företrädare lagt förslag som direkt motsägs av förslag i andra<br />
kommuner.<br />
den här rapporten går inte igenom i vilken grad partiets arbete i kommunfullmäktige<br />
har bidragit eller minskat dess möjligheter att locka nya väljare.<br />
men en snabb genomgång visar att det inte finns något sådant mönster. Sverigedemokraterna<br />
kan missköta sina politiska uppdrag, låta bli att gå på möten,<br />
lämna sina platser, föreslå åtgärder som inte kommunen kan besluta om eller<br />
helt enkelt strunta i att lämna in några motioner överhuvudtaget och ändå<br />
locka nya väljare i nästa val.<br />
det är inte kommunpolitiken som avgör Sverigedemokraternas öde. men<br />
den säger något om vilket parti Sverigedemokraterna är. den här rapporten<br />
kommer förhoppningsvis att göra bilden tydligare och fylla den kunskapslucka<br />
som uppstått när partiet nu i första hand betraktas och analyseras som ett<br />
riksdagsparti.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
13
ÖverSikt<br />
Sverigedemokraternas arbete<br />
i <strong>kommunerna</strong><br />
För att få en samlad bild av de olika motioner som Sverigedemokraterna lägger<br />
presenterar vi i det här avsnittet en översikt över partiets kommunalpolitik.<br />
vilka politikområden prioriteras, när olika typer av motioner har lagts, hur<br />
partiets användande av så kallade seriemotioner ser ut.<br />
Sverigedemokraterna har funnits i lokalpolitken sedan 1991. Sedan dess har<br />
partiet utvecklats och förändrats. Partiledningen har flera gånger bytts ut, partiet<br />
har splittrats och många medlemmar har tillkommit och lämnat. Samtidigt<br />
har partiet växt och blivit mer professionellt. Partiets utveckling från ett litet<br />
i parti i politikens utmarker till riksdagsparti har på många sätt gett avtryck<br />
även i partiets kommunpolitik.<br />
1991-2002<br />
Sverigedemokraterna fick sina första valframgångar 1991 då partiet fick ett<br />
kommunalt mandat vardera i dals-ed och Höör. i valet 1994 fördubblades<br />
mandaten i dals-ed och Höör och Sd fick även ett nytt mandat i ekerö kommun,<br />
sammanlagt fem mandat. 1998 fick Sverigedemokraterna sammanlagt<br />
åtta mandat och representation i tre nya kommuner, trollhättan, Sölvesborg<br />
och Haninge, samtidigt som man förlorade sitt mandat i ekerö (det mandatet<br />
fick partiet inte tillbaka förrän i valet 2010). Från perioden 1991-2002 har vi<br />
samlat in sammanlagt 44 motioner – varav fjorton inom demokratiområdet<br />
och vardera sju inom invandrings- och äldreomsorgsområdet från fyra kommuner.<br />
i ekerö har ingen motion alls lagts.<br />
TABELL 1. Antal och andel (%) motioner per kategori 1991-2002.<br />
KATEgori AnTAL %<br />
Barnomsorg - -<br />
Brottsbekämpning 2 4,5<br />
djurskydd 1 2,3<br />
ekonomi - -<br />
individ/familje - -<br />
invandring 7 15,9<br />
demokrati 14 31,8<br />
Kultur 1 2,3<br />
Miljö 1 2,3<br />
samhällsbyggnad 5 11,4<br />
skola 6 13,6<br />
Äldre 7 15,9<br />
summa 44 100,0<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
14
Sverigedemokraterna var under partiets första elva år ett litet parti, med små<br />
resurser och ytterst begränsad erfarenhet av kommunalpolitiskt arbete. det<br />
visar sig också i statistiken. under hela tidsperioden presenterade partiet sju<br />
motioner i partiets hjärtefråga invandringen, och bara två som berör kriminaliteten.<br />
Partiet fokuserade under den här perioden i första hand på att bygga upp sin<br />
organisation. Fram till mitten av 1990-talet förde partiet ut sina idéer genom<br />
stora demonstrationer. taktiken ändrades efter att mikael Jansson tillträdde<br />
som partiledare 1995 och gav partiet en mildare framtoning. Fram till valet<br />
1998 gjorde Jansson allt för att skapa ett parti som inte skulle skrämma iväg<br />
väljarna. att döma av partiets interna tidningar och brev var de kommunala<br />
mandaten så få att det inte fanns anledning för partiet att fundera på hur arbetet<br />
kunde samordnas eller förbättras. valet 1998 blev en besvikelse för partiet.<br />
men ljuset i mörkret var trollhättan, Haninge och Sölvesborg, kommuner där<br />
Sverigedemokraterna genom ett aktivt lokalt arbete lyckats locka nya väljare.<br />
under den efterföljande mandatperioden fram till valet 2002 började kommunalpolitiken<br />
ta allt större plats i partiets arbete och interna press. Fokus låg<br />
många gånger på hur partiet hanterades av de andra partierna. därav den höga<br />
andelen motioner inom demokratiområdet. ett annat förslag från partiet under<br />
den här perioden var att ”förebygga politiskt våld och eller vänsterextremism”.<br />
i flera av de kommuner där partiet fanns representerat markerade partiet<br />
sin syn på invandringen genom att föreslå att kommunens flyktingförläggning<br />
läggs ner, eller att kommunens invånare ska få rösta om huruvida kommunen<br />
ska ta emot flyktingar eller inte. På grund av den nästan obefintliga<br />
representationen ute i <strong>kommunerna</strong> tog partiet till andra metoder för att få<br />
kommuner att lyssna på dess krav. i samband med flyktingvågen från Bosnien<br />
under inbördeskriget i Jugoslavien 1993 fanns partiet bara representerat i två<br />
kommuner. För att få <strong>kommunerna</strong> att stoppa motttagningen av flyktingarna<br />
skickade man ut ett brev där man vädjade till <strong>kommunerna</strong> att säga upp sina<br />
avtal med invandrarverket.<br />
Perioden 2002-2006<br />
i valet 2002 kandiderade Sverigedemokraterna i 79 kommuner och valresultatet<br />
gav partiet 49 mandat i totalt 29 kommuner, varav 26 nya. 1 i Höör,<br />
trollhättan och Sölvesborg var de fortsatt representerade men de förlorade<br />
sina mandat i dals-ed och Haninge. valet innebar Sverigedemokraternas<br />
första genombrott i kommunpolitiken. Året innan valet drabbades partiet av<br />
en splittring. Flera medlemmar lämnade partiet till förmån för utbrytarna i<br />
nationaldemokraterna. konflikten gav Sverigedemokraterna chansen att finna<br />
nya samarbetspartners. inför valet 2002 presenterade partiet ett valsamarbete<br />
med valalliansen Sverige. med valframgången lyckades partiet ta sig in i<br />
kommuner där partiets företrädare i större grad än tidigare hade erfarenhet av<br />
sköta ett kommunalt uppdrag. under mandatperioden hoppade 10 ledamöter<br />
av sina uppdrag i <strong>kommunerna</strong>.<br />
1 de 26 nya <strong>kommunerna</strong> var arvika, askersund, eslöv, Forshaga, Hallstahammar, Helsingborg,<br />
Höganäs, karlskrona, kristinehamn. kävlinge, Landskrona, Lomma, malmö, mölndal,<br />
nynäshamn, orsa, ronneby, Simrishamn, Skurup, Sunne, Svalöv, Svedala, timrå, trelleborg,<br />
Ystad och Älvkarleby.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
15
TABELL 2. Antal motioner och andel (%) per kategori 2002-2006.<br />
KATEgori AnTAL %<br />
Barnomsorg 3 1,0<br />
Brottsbekämpning 7 2,4<br />
djurskydd 2 0,7<br />
ekonomi 5 1,7<br />
individ/familje 8 2,7<br />
invandring 60 20,2<br />
demokrati 99 33,3<br />
Kultur 8 2,7<br />
Miljö 6 2,0<br />
samhällsbyggnad 30 10,1<br />
skola 40 13,5<br />
Äldre 29 9,8<br />
Totalsumma 297 100,0<br />
efter valet 2002 börjar Sverigedemokraterna för första gången på allvar försöka<br />
hjälpa och stötta sina nyvalda kommunfullmäktigeledamöter. Partiet upprättade<br />
en motions- och idébank där man samlade utvalda förslag som partiet<br />
lagt. intressant nog följde partiets många nya företrädare i stora drag prioriteringarna<br />
från de tidigare åren. motioner med förslag inom demokratiområdet<br />
toppade återigen listan – en tredjedel av alla motioner handlar om insynsrätt,<br />
ändringar av partistöd m.m. På andra plats kom förslagen inom invandringsområdet.<br />
många av dem var seriemotioner, som motioner om repatriering<br />
samt folkomröstning eller uppsägning av avtal om flyktingmottagning. många<br />
förslag sammanfaller med partiets ökade fokus på islam, exempelvis förbud<br />
mot burka och niqab och förslag om att kommunen ska vidta ”åtgärder mot<br />
muslimska omskolningsresor”. Flera av de seriemotioner som finns i partiets<br />
idé- och motionsbank dyker upp i flera kommuner. Bortsett från seriemotioneran<br />
inom invandringsområdet föreslår partiet på platser runt om i landet ett<br />
klassmorfarsystem, jourskolor och en upplysningskampanj om kommunismens<br />
brott.<br />
2006-2010<br />
i valet 2006 gick Sverigedemokraterna kraftigt framåt och fick 281 mandat<br />
i 144 kommuner. i Landskrona till exempel fick Sverigedemokraterna 12<br />
mandat. i en del kommuner saknade Sverigedemokraterna en lokal partiorganisation,<br />
och det har inte alltid funnits listor, utan endast blanka valsedlar.<br />
Partiet fick mandat i några kommuner men saknade personer som kan ställa<br />
upp i fullmäktige, exempelvis i Östhammar, Surahammar, munkedal. i några<br />
kommuner valdes personer in i fullmäktige efter att deras namn skrivits på<br />
Sverigedemokraternas valsedlar. Bristen på kandidater ledde till att platsen/<br />
erna i fullmäktige inte kunde återbesättas om en eller flera personer lämnar<br />
under mandatperioden. det händer att invalda representanter lämnar sverigedemokraterna<br />
eller till och med blir uteslutna ur partiet, men ändå sitter<br />
kvar i fullmäktige som s.k. politiska vildar.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
16
TABELL 3. Antal och andel (%) motioner per kategori 2006-2010<br />
KATEgori AnTAL %<br />
Barnomsorg 24 2,8<br />
Brottsbekämpning 47 5,5<br />
djurskydd 8 0,9<br />
ekonomi 9 1,1<br />
individ/familje 17 2,0<br />
invandring 107 12,5<br />
kommunalpolitik/demokrati 189 22,1<br />
Kultur 59 6,9<br />
Miljö 54 6,3<br />
samhällsbyggnad 146 17,0<br />
skola 80 9,3<br />
Äldre 117 13,7<br />
summa 857 100,0<br />
trots bortfallen innebar valresultatet en helt ny situation för partiet. med<br />
många nya, oerfarna företrädare tvingades partiet för första gången att ta ett<br />
helhetsgrepp på sitt kommunalpolitik. tre månader efter valet samlades partiet<br />
till sin första kommunkonferens för att samordna det spretiga arbetet ute i<br />
<strong>kommunerna</strong>. mötet enades om nya riktlinjer som skulle ligga till grund för<br />
arbetet ute i <strong>kommunerna</strong>.<br />
när väl partiets fullmäktigeledamöter började lägga motioner upprepade sig<br />
mönstret från tidigare år. Även om andelen motioner inom demokratiområdet<br />
sjönk med en tredjedel jämfört med mandatperioden innan utgjorde de ändå<br />
under hela perioden den största andelen, 22,1 procent. med hjälp av Riktlinjerna<br />
fick partiets kommunala företrädare lättare att hitta nya frågor att lägga,<br />
frågor som också gör att partiets politik breddades en aning. andelen motioner<br />
inom invandringsområdet minskade, medan kulturfrågor, äldrevården, och<br />
frågor som rörde samhällsbyggnad tog större plats. i det avseendet får partiets<br />
kommunala riktlinjer effekt, vilket inte minst syns när man undersöker seriemotionerna.<br />
2007 inleds en nya våg av standardiserade krav som sveper över<br />
Sverigedemokraternas kommuner under efterföljande åren.<br />
valframgången innebar samtidigt att Sverigedemokraternas kommunpolitik<br />
började granskas på ett helt annat sätt. efter valet beskrev Jimmie Åkesson i<br />
partiets tidning Sd-kuriren Sverigedemokraterna företrädare som ansvarsfulla,<br />
seriösa och engagerade. 2 men ute i landets kommuner gav partiet inte alltid<br />
det intrycket. nio månader efter valet saknade partiet ledamöter helt och hållet<br />
i nitton kommuner och det fanns totalt 28 tomma stolar. 3 i maj 2010 stod<br />
det klart att partiet tappat nära en tredjedel av dem som valts till ledamöter för<br />
partiet. totalt skedde 84 avhopp under mandatperioden. 4 Sverigedemokrater-<br />
2 <strong>SD</strong>-kuriren 2006/70, sid. 2.<br />
3 <strong>SD</strong> - enda partiet med tomma stolar i fullmäktige, http://expo.se/2007/sd---enda-partiet-med-tomma-stolar-i-fullmaktige_1992.html.<br />
4 SCB:s statistik, allmänna val, nominerade och valda.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
17
nas svårigheter att behålla sina företrädare illustrererar partiets problem med<br />
att samordna och utbilda sina kommunpolitiker. Statistiken från mandatperioden<br />
2006 till 2010 bör därmed betraktas som resultatet av en delvis misslyckad<br />
satsning på att förbättra och bredda partiets kommunpolitik. om resultatet<br />
skulle sett annorlunda ut ifall fler av partiets företräda stannat vet vi dock inte.<br />
Nuvarande mandatperiod<br />
i valet 2010 mer än fördubblade Sverigedemokraterna antalet mandat, från 281<br />
till 612 mandat i 246 av 290 kommuner, dvs. Sverigedemokraterna finns nu<br />
representerade i nästan alla kommuner 5 . under 2009 inledde Sverigedemokraterna<br />
kampanjen ”inga fler tomma stolar”. Partiets mål var att efter valet 2010<br />
kunna besätta alla nya mandat. 6 Så blev det inte, Precis som efter valet 2006<br />
finns flera platser obesatta och det finns även ett antal s.k. politiska vildar. 7<br />
TABELL 4. Antal och andel (%) motioner per kategori 1 november 2010- 31 oktober 2011.<br />
KATEgori anTal %<br />
Barnomsorg 12 2,4<br />
Brottsbekämpning 43 8,5<br />
djurskydd 8 1,6<br />
ekonomi 7 1,4<br />
individ/familje 10 2,0<br />
invandring 45 8,9<br />
demokrati 112 22,2<br />
Kultur 33 6,5<br />
Miljö 20 4,0<br />
samhällsbyggnad 77 15,3<br />
skola 62 12,3<br />
Äldre 75 14,9<br />
summa 504 100,0<br />
Fram till 1 november 2011 har Sverigedemokraterna lagt 504 motioner. motioner<br />
inom demokratiområdet dominerar fortfarande och utgör en lika stor<br />
andel som under föregående mandatperiod. den näst största andelen motioner<br />
är även under den här mandatperioden Samhällsbyggnad. intressant nog<br />
fortsätter andelen motioner som direkt rör invandringen att minska.<br />
det har nu gått lite mer än ett år sedan Sverigedemokraterna nådde riksdagen.<br />
mycket av partiets fokus har hittills legat på riksdagsarbetet. med största<br />
sannolikhet kommer Sverigedemokraterna under den närmsta tiden tvingas<br />
att ta ett nytt grepp när det gäller kommunpolitiken. Först efter det kan vi<br />
5 i följande kommuner fick man inte något mandat: arjeplog, Bjurholm, danderyd, dorotea,<br />
eda, gotland, Haparanda, Jokkmokk, kalix, karlsborg, kiruna, Laxå, Lidingö, Luleå, Lycksele,<br />
malå, mullsjö, nacka, nordmaling, norsjö, Pajala, Piteå, ragunda, robertsfors, Skellefteå,<br />
Solna, Sorsele, Sotenäs, Stockholm, Storuman, täby, umeå, vansbro, vaxholm, vilhelmina,<br />
vindeln, vännäs, Åre, Åsele, Älvsbyn, Örnsköldsvik, Österåker, Överkalix och Övertorneå. majoriteten<br />
av dessa kommuner ligger i norrbotten.<br />
6 http://www.expressen.se/nyheter/val2010/1.1709245/jimmie-akesson-om-tomma-stolar<br />
7 en exakt siffra för tomma stolar är svår att ange. efter varje avhopp ska en ny representant<br />
utses. det är en process som kan dra ut på tiden då den som tillfrågas också kan välja att hoppa<br />
av, och då börjar processen omigen.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
18
utröna om vi under den nuvarande mandatperioden kommer att få se några<br />
avgörande förändringar i partiets prioriteringar och arbetsmetoder.<br />
Förändring över tid – fördelningen av motioner under<br />
mandatperioderna<br />
genom att jämföra andelen av kategorierna för de olika mandatperioderna<br />
samt med totalen kan vi få en unik översikt över hur partiets prioriteringar har<br />
förändrats i kommunpolitiken. Fördelningen under 2010-2011 anges även men<br />
det är för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingen för resterande mandatperiod.<br />
TABELL 5. Andel (%) motioner per kategori och mandatperiod samt totalt<br />
1991- 2002- 2006- 2010- 1991-<br />
Kategori/andel (%) 2002 2006 2010 2011 2011<br />
Barnomsorg - 1,0 2,8 2,4 2,3<br />
Brottsbekämpning 4,5 2,4 5,5 8,5 5,8<br />
djurskydd 2,3 0,7 0,9 1,6 1,1<br />
ekonomi - 1,7 1,1 1,4 1,2<br />
individ och familjeomsorg - 2,7 2,0 2,0 2,1<br />
invandring 15,9 20,2 12,5 8,9 12,9<br />
demokrati 31,8 33,3 22,1 22,2 24,3<br />
Kultur och fritid 2,3 2,7 6,9 6,5 5,9<br />
Miljö och natur 2,3 2,0 6,3 4,0 4,8<br />
samhällsbyggnad 11,4 10,1 17,0 15,3 15,2<br />
skola och utbildning<br />
Äldre- och<br />
13,6 13,5 9,3 12,4 11,0<br />
handikappomsorg 15,9 9,8 13,7 14,9 13,4<br />
summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0<br />
i sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets<br />
företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas<br />
i första hand 8 . Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att<br />
företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det<br />
gäller vilka förslag man lägger i <strong>kommunerna</strong>.<br />
Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit<br />
ett av de mest prioriterade områdena. när det gäller omsorgsfrågor riktar<br />
partiets företrädare stor uppmärksamhet till <strong>kommunerna</strong>s pensionärer, med<br />
förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. men omsorgsfrågor i<br />
<strong>kommunerna</strong> handlar inte bara om de äldre, även barnomsorg och individ-<br />
och familjeomsorg är stora verksamheter. och när det gäller barnomsorg och<br />
familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort sett noll.<br />
andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större.<br />
Partiet har alltid talat om brottsligheten som ett stort samhällsproblem, och<br />
ofta kopplat frågan till invandringen. i takt med att partiet växt tycks man ha<br />
lyckats förvandla retoriken till konkreta politiska förslag. men den är fort-<br />
8 Riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik sid. 1.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
19
farande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande till det totala<br />
antalet lagda motioner.<br />
under alla mandatperioder är det istället andelen motioner inom demokratiområdet<br />
som är högst, men den har minskat. minskningen bör ses som ett<br />
resultat av att partiet i större grad försöker att bredda sin politik ute i <strong>kommunerna</strong>.<br />
området samhällsbyggnad har, från att ha varit det fjärde mest prioriterade<br />
området, i förhållande till de andra politikområdena upptagit ett allt större<br />
intresse hos partiets företrädare. det är inom det område partiet lättast kan<br />
förankra sin politik i frågor som ligger nära väljarnas vardag. den ökade andelen<br />
kan därmed ses som ett försök från partiets sida att driva en politik ligger<br />
nära kommuninvånarnas intressen.<br />
den kanske mest förvånande utvecklingen är den allt lägre andelen motioner<br />
inom invandringsområdet. det bör sägas att Sverigedemokraterna i princip<br />
kopplar alla samhällsproblem till invandringen, och att andelen motioner inte<br />
ensamt illustrerar partiets ideologi och vägval. dessutom är invandringen i<br />
första hand en fråga som inte avgörs i <strong>kommunerna</strong>. den låga andelen pekar<br />
mot att Sverigedemokraterna, trots att frågan är viktig för den, har svårt att<br />
hitta konkreta förslag som kan anpassas till <strong>kommunerna</strong>s beslutsramar.<br />
många av de motioner som partiet har lagt fungerar inte heller att föreslå<br />
gång på gång. det är dock värt att notera att när partiet lyckas paketera sin<br />
anti invandringsbudskap i en nytt förslag så blir det ofta lagt i många kommuner,<br />
vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer att visa.<br />
en annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring<br />
minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandringen<br />
till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om<br />
möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. ett exempel på när<br />
partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut.<br />
Antal motioner per år<br />
genom att följa antalet motioner år för år kan vi få en bild av när under mandatperioderna<br />
Sveriegdemokraternas företrädare är som flitigast med att lägga<br />
förslag till fullmäktige.<br />
det är under mandatperiodens första år som Sverigedemokraterna lägger<br />
flest motioner. därefter sjunker antalet mycket kraftigt år från år.<br />
det kan finnas flera förklaringar till detta. det finns många motioner som<br />
i princip endast läggs en gång under respektive mandatperiod. Hit hör flera<br />
av motionerna inom demokrati; de initiala motionerna om insynsplatser,<br />
valkretsindelningar, minskning av partistöd m.m. Frågan om folkomröstning,<br />
flyktingmottagning och kravet på mångkulturellt bokslut är också motioner<br />
partiet lägger tidigt i mandatperioden.<br />
en annan förklaring kan vara att Sverigedemokraterna förlorar politiker. vi<br />
vet att det finns många avhopp och att de sker tidigt under mandatperioden.<br />
vi vet också att partiet har svårt att fylla platserna igen, det saknas kandidater.<br />
en ytterligare förklaring till ”toppar” i antalet motioner kan vara seriemotioner<br />
som läggs under ett fåtal år i flera kommuner. det finns dessutom färre<br />
seriemotioner under senare år jämfört med under åren 2002-2006.<br />
en intressant fråga är om detta kommer upprepas under innevarande mandatperiod.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
20
TABELL 6. Antal motioner per år<br />
Kategori<br />
91/<br />
92 93 94<br />
94/<br />
95 98<br />
98/<br />
99 00 01 02<br />
Kommuner och län<br />
ett annat sätt att undersöka hur viktiga partiets olika frågor är för dess<br />
företrädare är att mäta vilka typer och vilka enskilda motioner som fått störst<br />
spridning.<br />
Brottsbekämpningsområdet har varit ämne för motioner i en femtedel av<br />
alla kommuner, 49 stycken. totalt har 99 motioner lagts, enbart i malmö 19<br />
stycken med förslag på olika åtgärder som att inrätta ett hotbedömningsteam<br />
samt införa ordningsvakter. Även i Landskrona och Helsingborg har sverigedemokrater<br />
lagt många motioner om brottsbekämpning, 7 respektive 5<br />
stycken.<br />
i 94 kommuner (lite mer än en tredjedel av alla 247 kommuner) har 228<br />
motioner lagts med förslag om åtgärder för de äldre eller funktionshindrade.<br />
trelleborg, Landskrona, malmö, Skövde, Höganäs och Höör svarar för sex<br />
eller fler motioner vardera, i trelleborg sammanlagt tolv. i gagnef har den<br />
sverigedemokratiska representanten lagt åtta motioner om olika åtgärder, men<br />
förslagen har endast handlat om att förbättra servicen och förhållandena på ett<br />
specifikt äldreboende i kommunen. inget av ledamotens förslag berör samtliga<br />
äldre i kommunen som t.ex. avgiftsfria trygghetslarm.<br />
nästan lika många motioner om äldreomsorg handlar om invandring och<br />
har lämnats in i 84 kommuner. i Borås och malmö har det lagts nio stycken.<br />
något förvånande är att Sverigedemokraterna inte lagt en enda motion inom<br />
vare sig äldreomsorgen eller invandringsfrågorna i storstaden göteborg. Överhuvudtaget<br />
har partiets aktivitet när det gäller motioner varit låg i göteborg,<br />
endast tretton motioner sedan 2006/07.<br />
de 414 motionerna inom demokratiområdet har lagts i 111 kommuner.<br />
trollhättan och trelleborg toppar listan med 25 respektive 31 motioner, men<br />
det höga antalet beror på att partiet lagt en motion om insynsrätt för varje<br />
nämnd, istället för en enda motion om samtliga nämnder. Förutom dessa två<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
02/<br />
03 04 05 06<br />
06/<br />
07 08 09 10<br />
21<br />
10/<br />
11 S:a<br />
Barnomsorg 1 1 1 14 6 1 3 12 39<br />
Brottsbek. 1 1 4 1 2 12 17 12 6 43 99<br />
djurskydd 1 1 1 2 1 1 4 8 19<br />
ekonomi 2 1 2 7 2 7 21<br />
individ/fam. 4 2 1 1 4 10 3 10 35<br />
invandring 2 1 2 1 1 34 14 3 9 43 37 16 11 45 219<br />
demokrati 1 1 1 2 6 3 66 18 5 10 99 45 33 12 112 414<br />
Kultur 1 2 1 3 2 30 13 7 9 33 101<br />
Miljö 1 2 1 1 2 19 21 9 5 20 81<br />
samhällsb. 1 1 3 16 6 3 5 80 30 23 13 77 258<br />
skola 1 1 1 3 27 10 3 43 21 8 8 62 188<br />
Äldre 1 1 3 2 13 11 2 3 34 44 18 21 75 228<br />
summa 4 3 2 3 1 12 10 3 6 172 66 24 35 387 247 131 92 504 1702
TABELL 7. Antal motioner och antal kommuner per kategori<br />
KATEgori AnTAL KommunEr AnTAL moTionEr<br />
Barnomsorg 32 39<br />
Brottsbekämpning 49 99<br />
djurskydd 15 19<br />
ekonomi 15 21<br />
individ/familje 27 35<br />
invandring 84 219<br />
demokrati 111 414<br />
Kultur 60 101<br />
Miljö 47 81<br />
samhällsbyggnad 110 258<br />
skola 83 188<br />
Äldre 94 228<br />
kommuner kommer Svedala högt upp med 21 motioner, Ystad med 15 och<br />
karlskrona 11 samt mellerud 10 vardera.<br />
i 110 kommuner har sverigedemokrater lagt motioner inom samhällsbyggnadsområdet,<br />
dvs. motioner med förslag som hjärtstartare, trafikhinder,<br />
övergångsställen eller konstgräsplaner. mellerud har lagt flest av alla, 22<br />
stycken. därefter kommer karlskrona med 9 och trelleborg och trollhättan<br />
med 8 vardera.<br />
en fullständig redovisning av antal motioner per kategori och kommun samt<br />
län finns i bilagor till rapporten.<br />
Kommuner som sticker ut<br />
det finns några kommuner som sticker ut i materialet, exempelvis melleruds<br />
kommun. Här fick Sverigedemokraterna et mandat 2006. under ett fåtal<br />
månader ställde ledamoten 58 motioner i vitt skilda områden, dock ingen<br />
motion som handlade om invandring. antalet motioner placerar mellerud<br />
som nummer tre på tio-i topplistan, endast sverigedemokrater i trelleborg och<br />
malmö har lagt fler motioner. några av motionerna i mellerud är seriemotioner,<br />
som t.ex. klassmorfar, sänkt partistöd. Flera av motionerna är också<br />
inriktade på ungdomar – något som inte är förekommer särskilt ofta i andra<br />
kommuner. efter knappt ett år hoppade ledamoten av partiet. i en intervju till<br />
Expressen 2008 säger han att det beror på att han är kritisk till engagemanget<br />
från partitoppen: ”de måste veta vad som händer ute i <strong>kommunerna</strong>, om<br />
det är i sverigedemokratisk anda och att man följer de riktlinjer som finns i<br />
grunden”. 9<br />
kommunen fick svårigheter med att hantera motionsfloden: ”På kommunkansliet<br />
är man lite bekymrad över alla motioner. det visar sig att det är lika<br />
många motioner som totalt lämnats i mellerud de senaste fyra åren.” 10<br />
i mellerud fanns även en annan sverigedemokrat som dock inte satt i fullmäktige,<br />
men som var aktiv genom att lägga 101 medborgarförslag under<br />
9 http://www.expressen.se/nyheter/1.1144337/mikael-hoppade-av-partiet, Publ. 01 maj 2008.<br />
10 http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.183030-sd-orsakar-motionsflod-i-mellerud, 15 november<br />
2006.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
22
samma period. 11 i valet 2010 fick partiet sitt mandat förnyat och till och med<br />
fördubblat – men de nya ledamöterna har ännu inte lämnat in någon.<br />
i trollhättan lämnade Sverigedemokraterna 2003 in en motion om insynsrätt<br />
för varje nämnd, totalt 10 motioner. Även i trelleborg lade Sverigedemokraterna<br />
en motion för varje nämnd/styrelse, totalt 15 motioner om<br />
insynsrätt.<br />
i gagnef fick Sverigedemokraterna ett mandat i valet 2010. under en kort<br />
period har ledamoten lämnat in 15 motioner, varav majoriteten innehåller<br />
förslag till förbättringar av det lokala sjukhemmet Älvudden. ingen av dem<br />
kan sägas tillhöra typiska sverigedemokratiska förslag. Förslagen gäller inte<br />
äldreomsorgen generellt i kommunen utan de handlar bl.a. om att de boende<br />
på Älvudden ska få gångband, dagliga läkarbesök eller kameraövervakning.<br />
Seriemotioner<br />
något som har nämnts när det gäller Sverigedemokraternas kommunalpolitik<br />
är att partiet använder sig av så kallade seriemotioner eller cirkulärmotioner<br />
som de lägger i kommun efter kommun. detta har bland andra ulla ekström<br />
von essen och rasmus Fleischer kommenterat i sin rapport om Sverigedemokraternas<br />
kommunalpolitiska arbete under 2002-2006. 12 de citerar<br />
Sverigedemokraternas representant i kristinehamn som säger att: ”det är styrt<br />
uppifrån partiet centralt vad vi ska skriva /…/ vi får förslag om vad som ska<br />
tas upp och sedan får vi utforma skrivelsen själva”. 13 Även Johnny Skalin som<br />
är partiets ledamot i Sundsvall (och numera riksdagsledamot) har i en kommentar<br />
till ett blogginlägg 2008 bekräftat att motioner har författats centralt:<br />
Cirkulärmotioner är inget som är specifikt synonymt för Sd, och det vet du<br />
mycket väl om LP [Lars Persson]. För övrigt har jag varit med och utvecklat<br />
de cirkulärmotioner vi driver inom invandringsområdet. 14<br />
att använda sig av seriemotioner är inte unikt för Sverigedemokraterna. von<br />
essen och Fleischer nämner i sin rapport att Socialdemokraternas kommunala<br />
informationsbyrå arbetade på ett liknande sätt med cirkulärmotioner under<br />
1940-talet. 15 Även under senare år har andra partier använt sig av centralt<br />
skrivna motioner. Så hade Folkpartiet ett antal ”stommotioner” och ”stominsändare”<br />
på sin hemsida inför valet 2006. dessa skulle användas av kommunpolitikerna<br />
för att föra ut folkpartiets profilfrågor. Bland motionerna fanns till<br />
exempel förslag om sms-skolk och om insatser för att minska drogmissbruk<br />
m.m. 16 det enda politikern behövde göra var ladda ned dokumenten och<br />
ersätta ”xxx” med sin kommuns namn och skriva under.<br />
Idé- och motionsbank<br />
det finns – eller åtminstone fanns – en central ”idé- och motionsbank” med<br />
motioner att kopiera helt och hållet eller använda som inspiration till egna<br />
11 Sd skakas av ny konflikt, 2008-04-07, uppdaterad 2009-02-26. http://www.nwt.se/karlstad/article48966.ece?service=print.<br />
12 Sverigedemokraterna i de svenska <strong>kommunerna</strong> 2002-2006, integrationsverket.<br />
13 ibid. sid. 68.<br />
14 http://larspersson.blogg.se/2008/september/kommunfullmaktige.html.<br />
15 Sverigedemokraterna i de svenska <strong>kommunerna</strong> 2002-2006, integrationsverket, sid 168.<br />
16 http://www.folkpartiet.se/Folkpartiet-nara-dig/Stockholms-lan/Handledning/Profilfragor-<br />
Stockholms-lan/Skola/Stommaterial/<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
23
förslag. motionsbanken har varit en del av Sverigedemokraternas strategi att få<br />
ut den sverigedemokratiska politiken i <strong>kommunerna</strong>. i en artikel den 19 februari<br />
2007 i Svenska dagbladet säger Jimmie Åkesson:<br />
det finns två ”vitsar” med det: ett är att det är ett led i att föra ut partiets<br />
politik i hela landet. den andra är att vi har ganska många nya i <strong>kommunerna</strong><br />
som inte vet hur det fungerar och därför kollar hur andra har gjort. 17<br />
i vårt exemplar av Sverigedemokraternas motions- och idébank finns motioner<br />
om invandring, repatriering och assimilering, kommunalpolitiska demokratifrågor<br />
och organisationsfrågor, äldreomsorg, miljö, kultur, skola, barnomsorg<br />
med flera.<br />
idébankens olika motioner har lagts i någon kommun mellan 2000 och<br />
2006 och därefter skickats in till partiet som en hjälp för dem som ”nyligen<br />
fått förtroendet att representera Sverigedemokraterna”. många av motionerna<br />
kanske inte passar i alla kommuner skriver Sverigedemokraterna inledningsvis<br />
”men några kan kanske, efter viss modifiering, komma till användning”. Partiet<br />
råder den nyvalde att ”noggrant kontrollera att de frågor och problem som<br />
motionen beskriver är aktuella i just din kommun. kontrollera också att det du<br />
föreslår inte redan är genomfört eller planeras att genomföras…”.<br />
Bland de drygt sextio olika förslag på motioner som finns i idébanken har<br />
några spridits mer än andra, medan andra bara lagts i en eller två kommuner. i<br />
vårt material kan vi se i vilka kommuner och vilka år som motionerna använts.<br />
i våra tabeller redovisar vi dock endast motioner som lagts i minst fem<br />
kommuner. Förslagen i motionerna behöver inte heller vara unika för Sverigedemokraterna<br />
utan kan även vara förslag som andra partier också lägger i<br />
olika kommuner.<br />
en del motioner i idébanken har haft lång livslängd. i några fall har motioner<br />
som ursprungligen skrevs 2003 lämnats in så sent som 2011.<br />
tidiga seriemotioner handlar exempelvis om att inrätta jourskolor och att<br />
upprätta en kommunal handlingsplan mot vänsterextremism. en del av motionerna<br />
är renodlade sverigedemokratiska profilfrågor, som de ovannämnda<br />
samt förslagen om folkomröstning om flyktingmottagning och mångkulturella<br />
bokslut. Själva texten är inte alltid helt och hållet densamma, men syftet med<br />
motionen, det vill säga de förslag man lägger är detsamma.<br />
nya seriemotioner tillkommer under senare år, som kravet på att <strong>kommunerna</strong><br />
ska anordna traditionella skolavslutningar. denna seriemotion har<br />
sitt ursprung i ett pressmeddelande från februari 2007. 18 Här rekommenderar<br />
partiet sina kommunfullmäktigegrupper att lägga förslag i <strong>kommunerna</strong> med<br />
krav på att traditionella skolavslutningar ska införas i skolplanerna. uppmaningen<br />
åtföljdes av tretton kommuner mellan 2007 och 2009 (varav nio första<br />
året). i ett nytt pressmeddelande från juni 2010 19 skriver partiet återigen att<br />
alla skolor ska åläggas att anordna traditionella skolavslutningar och under<br />
2011 läggs förslag i ytterligare 4 kommuner.<br />
17 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-satsar-pa-massmotioner_202839.svd.<br />
18 Sverigedemokraterna tar strid för traditionella skolavslutningar. http://www.mynewsdesk.<br />
com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/130855.<br />
19 Sverigedemokraterna vill ålägga landets skolor att arrangera traditionella avslutningar,<br />
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sverigedemokraterna-vill-aalaegga-landets-skolor-att-arrangera-traditionella-avslutningar-419872.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
24
TABELL 8. De vanligaste seriemotionerna och år<br />
Motion/Årtal 91-02 02/03 04 05 06 06/07 08 09 10 10/11 summa<br />
aktiviteter för äldre 5 1 6<br />
alkolås/säkerhetsbälten 4 1 1 2 8<br />
arbetsplikt försörjningsstöd 3 4 7<br />
avgiftsfria Trygghetslarm 2 2 1 2 1 2 11 21<br />
digitala handlingar/läsplattor 1 7 8<br />
drogtester 2 1 7 10<br />
fixar-Malte 6 3 1 1 11<br />
flyktingmottagning 5 7 2 1 1 19 9 4 5 23 76<br />
frågestund för allmänheten 3 1 1 1 6<br />
förbud burka/niqab 14 1 2 3 2 1 3 26<br />
förbud mot tiggeri 7 7<br />
Bättre rel. generationsgränser 3 3 1 7<br />
förebygga politiskt våld/<br />
vänsterextremism 2 2 1 4 2 1 12<br />
hjärtstartare 2 7 3 12<br />
inget stöd till invandrades<br />
kulturföreningar 1 1 2 1 5<br />
införa medborgarförslag 2 2 4 8<br />
inga djurtestade produkter 1 1 1 3<br />
inrätta Jourskola 5 3 3 1 12<br />
insynsrätt 1 20 2 16 18 2 3 19 81<br />
Kameraövervakning 1 1 1 9 12<br />
Klassmorfar 2 6 4 1 1 8 22<br />
Kommunalt språktest 3 8 1 12<br />
Kranvatten ist f flaskvatten 1 4 5<br />
Minskat antal ledamöter kfme 1 2 1 1 5<br />
Motioner på hemsidan 2 2 5 9<br />
Muslimska omskolningsresor 9 1 10<br />
Mångkulturellt bokslut 3 11 2 3 7 26<br />
ordningsvakter/mer poliser 1 7 2 2 2 6 20<br />
parboendegaranti 4 10 2 3 7 26<br />
Repatriering 8 2 2 1 1 1 15<br />
skolk-sms 2 7 9<br />
stopp för halalslaktat 1 1 1 6 9<br />
stopp islamiserade lovdagar 2 1 2 5<br />
stopp för transfetter 3 6 9<br />
Terapihundar äldreomsorg 1 3 5 1 3 13<br />
Traditionell skolavslutning 9 3 1 4 17<br />
upplysningskampanj om<br />
kommunismens brott 7 1 5 13<br />
utdrag belastningsregister 5 1 1 7<br />
Vårdnadsbidrag 10 2 5 17<br />
Vänortssamarbete i israel 5 2 7<br />
Webb-TV kfme 1 1 3 1 3 9<br />
utbildningsdag i skolan/äldre 6 2 1 9<br />
Äldre/ handikappombud 1 5 1 5 12<br />
Ändringar partistöd/arvoden 2 5 4 4 2 2 19<br />
summa seriemotioner 24 101 33 5 10 137 102 39 23 175 649<br />
alla motioner 44 172 66 24 35 387 247 132 91 504 1702<br />
andel seriemotioner 54,5 58,7 50,0 20,8 28,6 35,4 41,3 29,5 25,3 34,7 38,1<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
25
många seriemotioner innehåller förslag som Sverigedemokraterna inte är<br />
ensamma om som parti att föreslå. Hit hör motioner om skolk-sms och många<br />
förslag inom äldreomsorgen bland annat de om terapihundar, parboendegaranti<br />
och avgiftsfria trygghetslarm. motioner med sådana förslag har kommit<br />
från andra partier också.<br />
Seriemotionerna utgör en stort antal av Sverigedemokraternas motioner, 38<br />
procent. men andelen sjunker. Bortsett från kravet på insynsrätt i nämnder,<br />
folkomröstning/uppsägning av avtal om flyktingmottagning och mångkulturellt<br />
bokslut läggs inte många nya seriemotioner de senaste åren i jämförelse<br />
med mandatperioden 2002-2006.<br />
att andelen/antalet seriemotioner minskat med åren i förhållande till andra<br />
motioner kan ha flera orsaker. att partiets kommunalpolitiker i större<br />
utsträckning väcker egna förslag som är anpassade till situationen i hemkommunen<br />
är en förklaring. en annan kan vara att den centrala styrningen genom<br />
färdigskrivna motioner minskat över åren. i och med att partiet kommit in i<br />
fler och fler kommuner blir kanske kontakten och kommunikationen mellan<br />
kommunpolitikerna mindre. Flera olika motioner har spritts till bara två-tre<br />
kommuner, som laddstolpar för elfordon och delegationsresor till ”urban<br />
Sensitive zone” samt ett förslag om energisparande åtgärder. med en bättre<br />
kommunikation mellan <strong>kommunerna</strong> hade dessa kanske lagts i fler kommuner.<br />
en trend håller ändå i sig. andelen seriemotioner under en mandatperiod<br />
är genomgående högst direkt efter valåret, vilket stärker bilden av att partiet<br />
är mest angelägna om att lägga sina förslag under det första året i respektive<br />
mandatperiod.<br />
de olika seriemotionernas spridning sedan valet 2006 visar i viss mån vilka<br />
frågor som prioriteras av partiets företrädare.<br />
Tabell 9. De 10 vanligaste seriemotionerna efter 2006/07<br />
moTion AnTAL<br />
Mångkulturellt bokslut 26<br />
parboendegaranti 26<br />
Traditionell skolavslutning 17<br />
Vårdnadsbidrag 17<br />
Kameraövervakning 12<br />
hjärtstartare 12<br />
frivilliga drogtester 10<br />
skolk-sms 9<br />
stopp för halal- och koscherlslaktat kött 9<br />
stopp för transfetter 9<br />
Seriemotionernas popularitet följer till stor del hur de olika politikområdena<br />
prioriteras. Seriemotionen om uppsägning av avtal med migrationsverket visar<br />
också att partiet, när det får chansen att föra ut sitt antiinvandringsbudskap,<br />
gärna tar chansen.<br />
Lånar andras förslag eller inspireras av andra partier<br />
Sverigedemokraterna ”lånar” också motioner eller förslag till motioner<br />
från andra partier. ett exempel på detta är motionen om klassmorfar som<br />
Sverigedemokraterna lagt i sammanlagt 22 kommuner. idén om att införa<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
26
klassmorfar i skolan presenterades i en riksdagsmotion från september 1999<br />
undertecknad av företrädare från mp, v, kd, m och fp. 20 i april 2000 lade vänsterpartiet<br />
i Sölvesborg en motion med förslag att kommunen skulle inrätta<br />
klassmorfar. vid denna tidpunkt satt Jimmie Åkesson i Sölvesborgs kommunfullmäktige.<br />
i slutet av maj 2000 lade så Sverigedemokraterna i Höör den<br />
första sverigedemokratiska motionen av många med förslag på att Höör skulle<br />
införa systemet med klassmorfar. att det rör sig om en kopierad motion är helt<br />
klart då att-satsen och flera stycken i texten i den sverigedemokratiska motionen<br />
är identiska med den vänsterpartistiska motionen.<br />
Frågan om traditionella skolavslutningar som Sverigedemokraterna motionerat<br />
om i flera kommuner, har t.ex. föreslagits av kd i riksdagen 2006. 21 Även<br />
delar av Centerpartiet har uttryckt önskemål om kyrkliga skolavslutningar,<br />
deras Skånedistrikt skickade in en motion med ett sådant förslag till sin partistämma<br />
2009.<br />
att använda sig av sms för att rapportera skolk lades exempelvis av moderaterna<br />
i göteborg och drevs igenom göteborgs utbildningsnämnd något år<br />
innan Sverigedemokraterna började motionera om det i <strong>kommunerna</strong>. motion<br />
om skolk-sms fanns dessutom i den folkpartiska motionsbanken på internet<br />
inför valet 2006.<br />
Medborgarförslag<br />
Sverigedemokraterna har också använt sig av möjligheten att lämna in medborgarförslag.<br />
i en del kommuner där man inte har haft mandat har partiets<br />
medlemmar eller sympatisörer lämnat in medborgarförslag, i flera fall med<br />
samma innehåll som i seriemotionerna.<br />
Så gjorde man exempelvis i nykvarn och Jönköping före valet 2006. 22 i<br />
nykvarn lades medborgarförslag med bland annat krav att kommunen ska<br />
säga upp avtalet om flyktingmottagande, men även förslag som att kommunen<br />
inte ska hyra ut sina lokaler till ”kommunistiska och vänsterextrema partier,<br />
inklusive vänsterpartiet och socialdemokraterna”. i Jönköping lade Sverigedemokraternas<br />
lokala ordförande ett fyrtiotal medborgarförslag, enligt ett<br />
inslag på Sveriges radio i mars 2004. 23<br />
Sverigedemokrater i Svenljunga lämnade in nio medborgarförslag under<br />
2008 – förslag med krav på kommunalt språktest och stopp för mångkulturella<br />
lovdagar, det vill säga samma innehåll som i partiets seriemotioner.<br />
i grannkommunen tranemo – där Sverigedemokraterna fanns representerade<br />
i fullmäktige – lades under 2008 åtta medborgarförslag. det var förslag<br />
som avveckling av stödet till invandrarföreningar, folkomröstning om mottagande<br />
av invandrare, förbud mot klädedräkterna nikab och burka i skolan,<br />
förbud mot huvudbonad under lektionstid och stopp för mångkulturella<br />
lovdagar i skolan. Precis som i Svenljunga kom förslagen och innehållet från<br />
vanliga sverigedemokratiska seriemotioner. under samma tid motionerade<br />
Sverigedemokraterna i tranemos fullmäktige om insynsplatser, mångkulturellt<br />
.bokslut, terapihundar med mera. 24<br />
20 motion 1999/2000:ub235 vuxna förebilder i skolan.<br />
21 motion 2006/07:ub241 Skolavslutning i kyrkan.<br />
22 nykvarn omnämns t.ex. i Stig montins rapport Vardagens konkreta politik 2004. http://www.<br />
oru.se/PageFiles/11833/rapportstigmontin.pdf.<br />
23 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=388157.<br />
24 http://markkind.sverigedemokraterna.se/2009/04/.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
27
Även under de senaste åren har Sverigedemokraterna arbetat med medborgarförslag.<br />
i umeå där partiet saknar mandat har partiets toppkandidat vid<br />
valet 2010 använt sig av möjligheten att föra fram partiets politik genom medborgarförslag.<br />
till skillnad från de medborgarförslag som vi redovisade ovan<br />
lägger Sverigedemokraterna i umeå flera medborgarförslag som rör kommunala<br />
lokala frågor – exempelvis om upphandlingen av ”staden mellan broarna”<br />
där partiet kräver att kommunala byggprojekt ska ”upphandlas i vederbörlig<br />
ordning och inte delas ut på oklara premisser till företagare med en speciell<br />
relation till kommunledningen.” andra förslag har rört utbudet av tv-stationer<br />
i det kommunala bostadsbolagets kabeltv-nät, och krav på att styrelsen för<br />
umeå kommunföretag ska polisanmälas för att de enligt Sverigedemokraterna<br />
”fattat beslut om att våldföra sig på skattebetalarnas pengar på detta vårdslösa<br />
sätt”. några medborgarförslag är sverigedemokratiska profilfrågor som kravet<br />
på insynsplatser för alla partier i kommunen, ett medborgarförslag med rubriken<br />
”inga socialbidragssemestrar till hemländerna” och ett annat med krav på<br />
att alla asylsökande ska Hiv-testas.<br />
i Borlänge där det finns 7 sverigedemokrater i fullmäktige har det lagts<br />
åtminstone två medborgarförslag med krav och innehåll hämtat från sverigedemokratiska<br />
motioner. det är förslag om mångkulturellt bokslut och om<br />
uppsägning av kommunens avtal om flyktingmottagning. det är oklart om det<br />
är en medlem i Sverigedemokraterna som lagt medborgarförslagen. i fullmäktige<br />
har inte Sverigedemokraterna lagt mer än 5 motioner och ingen av dem<br />
handlar om mångkulturellt bokslut eller flyktingmottagningen.<br />
Invandringen som en unik fråga<br />
Sverigedemokraterna försöker bredda sin politik. men det är nästan bara<br />
inom invandringsområdet som partiet kan presenteras unika förslag. inom<br />
skolområdet sticker partiet ut med sitt förslag om omvända skolskjutsar och<br />
undervisning i lokala dialekter och folkdans. inom äldreomsorgen, driver<br />
andra partier samma krav och förslag på åtgärder som Sverigedemokraterna,<br />
som parboendegaranti och avgiftsfria trygghetslarm. Sverigedemokraterna<br />
skiljer sig dock från de övriga partierna när det gäller finansieringen. de äldres<br />
behov får stryka på foten på grund av kostnaderna för flyktingmottagningen,<br />
menar partiet. att ställa invandrare mot andra grupper i samhället är typiskt<br />
för Sverigedemokraterna, som i en motion om traditionella kyrkoavslutningar<br />
från Hässleholms kommun 2011:<br />
i en tid, där högt uppsatta rikspolitiker vill införa muslimska helgdagar och<br />
avveckla svenska traditioner anser vi Sverigedemokrater att det är viktigt att<br />
vi värnar vår svenska kultur och våra svenska traditioner.<br />
en av slutsatserna vi kan dra från det omfattande materialet i den här rapporten<br />
är att Sverigedemokraterna i stor utsträckning bedriver en kommunpolitik<br />
som inte utgår från specifika lokala frågor och behov i de kommuner<br />
där partiet har mandat. Partiets företrädare i <strong>kommunerna</strong> fungerar snarare<br />
som ambassadörer för en politik som i första hand gäller hela landet.<br />
många av de motioner som partiet lägger är standardiserade krav som partiet<br />
gemensamt kommit fram till under kommunkonferenser, då partiets nuvarande<br />
kommunalpolitiska riktlinjer klubbats, eller som innan dess hämtades<br />
från partiets motionsbank.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
28
det är egentligen bara inom ett politikområde som Sverigedemokraternas<br />
kommunpolitik i stora drag handlar om specifika lokala frågor; det som Sverigedemokraterna<br />
kallar samhällsbyggnad.<br />
men det finns undantag. kommuner som malmö, Helsingborg och Landskrona<br />
till exempel, där man har ett flertal mandat, en utbyggd lokalavdelning<br />
deltar Sverigedemokraterna inom alla områden och verksamheter i kommunalpolitiken.<br />
Här lägger de genomarbetade budgetförslag och deltar i det kommunala<br />
beslutsfattandet på ett helt annat sätt. men även i dessa kommuner<br />
förekommer flera av de seriemotionerna, och politiken genomsyras av partiets<br />
inställning till invandringen och det mångkulturella samhället.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
29
Sverigedemokraternas<br />
mönsterkommun<br />
det är en kommun där alla är välkomna. om man är svensk. För invandrare<br />
är gästfriheten ytterst begränsad. avtalet med migrationsverket har rivits upp.<br />
de som mot all förmodan har bosatt sig i kommunen är assimilerade. efter att<br />
ha genomgått kommunens språktest har de lagt sin gamla identitet bakom sig<br />
och ingått i den svenska gemenskapen. möjligheterna att värna sitt ursprung är<br />
borta. modersmålsundervisningen är slopad och bidragen till invandrarföreningar<br />
har dragits in. i Sverigedemokraternas mönsterkommun har mångfaldsplanerna<br />
slängts i papperskorgen, det finns ingen med extrema religiösa åsikter,<br />
burka och niqab är förbjudna att bära offentligt, kosher- och halalslaktat<br />
kött är borttaget från affärernas diskar som istället dignar av lokalt producerad<br />
svensk husmanskost.<br />
i Sverigedemokraternas mönsterkommun kastar man inte ut invandrare,<br />
man ser till att så få som möjligt kommer. de som trots allt kommer ska anpassa<br />
sig och vara tacksamma för gästfriheten och ta seden dit de kommer. trivs<br />
de inte kan de åka hem. och kommunen lämnar gärna ett generöst bidrag till<br />
hemresan.<br />
i Sverigedemokraternas mönsterkommun präglas samhället nämligen av<br />
det lokala och svenska kulturarvet. den nationella identiteten manifesteras så<br />
ofta som möjligt på så många platser som möjligt. Svenska flaggor och vimplar<br />
vajar i vinden, kommunfullmäktiges möten, där den svenska fanan hänger<br />
bakom presidiet inleds och avslutas med nationalsången.<br />
tack vare kommunens kulturarvsfond har den lokala hembygdsföreningen<br />
fått ett uppsving. På fritiden träffas kommunens invånare inte bara i det vitala<br />
föreningslivet även undervisningen i folkmusik och folkdans är en viktig träffpunkt.<br />
Även barnen får chansen att komma i kontakt med sitt kulturarv. På<br />
danslektionerna i skolan är gammeldansen ett stående inslag.<br />
På nationaldagen är det fest. kommunen ser som sitt ansvar att göra dagen<br />
till folkfest. kommunens pensionärer och det äldreboende som utmärkt sig<br />
prisas för sina insatser och firandet präglas av folklighet där alla känner sig<br />
välkomna.<br />
Även det lokala kulturutbudet ska värna och stärka den nationella<br />
identiteten. konsten ska gå att förstå och inte bara vara till för en liten grupp i<br />
samhället. den skattefinansierade konsten ska dessutom vara politiskt neutral.<br />
Syftet får inte vara att provocera eller propagera för en specifik åsikt. Samtidigt<br />
är yttrandefriheten viktig. På det lokala kulturhuset som fått extra resurser<br />
efter att invandringen till kommunen begränsades kan invånarna därför se en<br />
utställning med Lars vilks rondellhundar.<br />
Yttrandefriheten och demokratin är honnörsord i Sverigedemokraternas<br />
mönsterkommun. avtalet med migrationsverket sades upp efter att invånarna<br />
fått säga sitt i en folkomröstning. För de små partier som väljs in i kommunen<br />
är alla dörrar öppna. man erbjuds insyn i alla nämnder och styrelser och<br />
valkretsarna har ritats om för att inte de små partierna ska missgynnas. att<br />
vara politiker i Sverigedemokraternas mönsterkommun är ett hedersuppdrag.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
30
man ska stå nära folket och folket ska känna att deras röster räknas. Politiker<br />
möter medborgarna på olika former av träffar och frågestunder, och kommunfullmäktiges<br />
möten sänds via radio och webb-tv. en länk mellan folket<br />
och politiken är borgmästaren som spelar en viktig roll i marknadsföringen av<br />
kommunen. med sin käpp, halskedja, stadens nycklar och värja kan han värdigt<br />
representera kommunen i dess möten med vänner från den israeliska vänorten.<br />
men det finns gränser för yttrandefriheten. allt kan inte tillåtas. Förutom<br />
förbuden mot burka har de lokala knallarna tvingats ta bort vänsterextrema inslag,<br />
som knappar med Che guevara-tryck, från sitt utbud. i Sverigedemokraternas<br />
mönsterkommun finns inte några politiska extremister. ingen misshandlas<br />
på grund av sina åsikter, inga valaffischer rivs ner och alla respekterar<br />
majoritetens beslut. den starka sammanhållningen i kommunen gör att ingen<br />
blir kommunist, anarkist, islamist eller nazist. kommunen har en genomarbetad<br />
plan för att förebygga att extremism sprider sig. i skolan läggs stor kraft<br />
på att lära ungdomarna om framför allt kommunismens brott. material från<br />
antirasistiska organisationer som anklagar Sverigedemokraterna för att sprida<br />
ett rasistisk och främlingsfientligt budskap är inte längre tillåtet.<br />
Skolan har en viktig funktion. där formas morgondagens medborgare.<br />
Barnen och ungdomarna ska inte bara ges kunskap. Skolans uppgift är också<br />
förmedla en förståelse för det svenska kulturarvet, våra gemensamma normer<br />
och värderingar. Skolan ska stärka elevernas förståelse för demokratin<br />
och den judeo-kristna värdegrunden. men undervisningen i gammeldans är<br />
långt ifrån den enda punkten på schemat som ska stärka sammanhållningen. i<br />
Sverigedemokraternas mönsterkommun får barnen lära sig att utveckla lokala<br />
dialekter, seder och bruk. de invandrare som vill ha hemspråksundervisning<br />
får bekosta den själva. när terminen är slut firas skolavslutningen med psalmsång<br />
i kommunens välbesökta kyrka.<br />
det är en skola med ordning och reda. eleverna får betyg i ordning och<br />
uppförande från första klass och får genomgå frivilliga drogtester. om någon<br />
skolkar skickar skolan sms till föräldrarna. de som inte kan sköta sig hamnar<br />
i kommunens jourskolor. men risken att det ska behövas är liten. efter att ha<br />
befriat kommunen från mångkulturen känner sig eleverna betydligt tryggare<br />
och lugna. de får dessutom extra stöd av klassmorfarsystemet. ett system där<br />
kommunens äldre fungerar som extraresurs åt de flitiga eleverna.<br />
Sverigedemokraternas mönsterkommun är en kommun som präglas av<br />
småskalighet, klasserna slås inte ihop och bygdeskolorna hålls vid liv. i matsalen<br />
serveras gratis svensk, närproducerad ekologisk mat, men inget kosher-<br />
eller halalslaktat kött.<br />
Skolan styrs av staten, men kommunen välkomnar givetvis lokala friskolor,<br />
även religiösa. Så länge de är kristna.<br />
det är en trygg kommun. kommunens ordningsvakter och en omfattande<br />
kameraövervakning håller ett öga på invånarna. På nätterna vandrar grannarna<br />
i gemensamma ronder för att kunna rapportera till polisen som efter kommunens<br />
enträgna lobbyarbete har valt att utöka sin bemanning på kommunens<br />
polisstation. tiggarna har inte något att hämta i kommunen och efter att kommuninvånarna<br />
har tröttnat på gatumusikanternas enformiga melodier har de<br />
även förbjudits att spela för pengar.<br />
det är samtidigt en trivsam kommun. kommunala patruller motverkar<br />
klottret och nedskräpningen hålls nere genom kommunens alla papperskorgar<br />
och de servicevärdar som rapporterar om nedskräpning och skadegörelse.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
31
Lokaltrafiken är billig och går ofta, även ut till de mer glesbefolkade delarna av<br />
kommunen. det finns gott om lekplatser, parker och hundrastgårdar och till<br />
och med hjärtstartare är utplacerade.<br />
i Sverigedemokraternas mönsterkommun är familjen viktig. kärnfamiljen är<br />
samhällets grundpelare resonerar kommunen. män ska vara män och kvinnor<br />
ska vara kvinnor. därför har man strukit genuspedagogiken inom barnomsorgen,<br />
som är generös med sina öppettider. För de som jobbar natt går det att<br />
lämna barnen på natten. men helst ska inte barnen vara för mycket i förskolan.<br />
Åtminstone inte under den första tiden. det kommunala vårdnadsbidraget<br />
gör att barnen inte behöver stressas in på förskolan utan de kan istället vara<br />
hemma. och det finns många småbarn. efter att ha minskat antalet aborter<br />
och gjort kommunen familjevänlig har födelsetalen skjutit i höjden. Samtidigt<br />
finns det stöd för dem som trots allt hamnar i destruktiva förhållanden. kvinnojourerna<br />
kan varje år räkna med ett generöst bidrag från kommunen, likaså<br />
stödfunktionen för män. För att det inte ska bli slagsida i debatten har kommunen<br />
inrättat en internationell mansdag för att hylla de män som i övriga<br />
samhället är under ständig attack från feminister.<br />
Framför allt värnar kommunen sina äldre. Äldre- och handikappsombudet<br />
säkerställer att pensionärer får vad de, efter sitt långa liv, har rätt till; trygghetslarm,<br />
rätten att bo med sin partner på ålderdomshemmen, intressanta utflykter<br />
till platser med anknytning till det gamla bondesverige de är uppvuxna<br />
i och en pensionärslekpark. På ålderdomshemmen är standarden hög. det<br />
serveras god nylagad svensk husmanskost, de boende får vilket kaffe de vill, de<br />
har gratis halkmattor, iP-bildtelefon, dagliga läkarbesök, löpband och kameraövervakning.<br />
Hela kommunen präglas av ett sunt leverne. i de livsmedel som köps in med<br />
skattemedel finns inga transfetter, aspartam eller glutamat. maten ska inte heller<br />
har producerats så att djur ska ha lidit i onödan. idrottslivet är lättillgängligt<br />
och i skolan tar idrotten stor plats. Även naturen tas om hand. kommunen<br />
har gett plats åt vindkraftverk men inte samma stora skala som i många andra<br />
kommuner och har tydliga utsläppsmål. kommunens bilar går på el eller andra<br />
icke-fossila bränslen. Solpanelerna glittrar på skolans tak. gifterna i kommunens<br />
marker är sanerade och fisklivet har blivit rikare sedan fiskarnas vandringsvägar<br />
förbättrats. det är inte bara fisk som ska skyddas. djurrätten är självklar<br />
i Sverigedemokraternas mönsterkommun. På det kommunala djurhemmet kan<br />
alla djurälskare vara säkra på att bortsprungna djur tas väl om hand. invånarna<br />
kan dessutom känna sig trygga med att inga av de produkter som köps in med<br />
skattebetalarnas pengar har testats på djur.<br />
tack vare den kraftigt begränsade invandringen till kommunen har man råd<br />
att satsa på svenskarna och det svenska. kommunen behöver ändå ta ut skatt,<br />
men den är helt enkelt anpassad efter de behov som kommunen har. de delar<br />
av kommunens verksamheter där man har hittat billigare privata alternativ har<br />
privatiserats och kommunen drivs framåt av en småföretagaranda som understöds<br />
av kommunens småföretagarcenter.<br />
det är sedan länge slut på kommunens studieresor till de mångkulturella<br />
förorterna i Frankrike. istället vallfärdar landets kommuner till Sverigedemokraternas<br />
mönsterkommun för att ta del av det unika framgångskonceptet.<br />
i stadshuset möts de av den folkliga och populära borgmästaren.<br />
vid hans sida står en av nyckelfigurerna i framgångskonceptet - kommunens<br />
återvandringsombudsman...<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
32
demokrati<br />
Sverigedemokraternas politik inom demokrati handlar till stor del om att föra<br />
fram partiets hårda kritik av den svenska demokratins tillstånd. Partiet har<br />
under hela sin historia beskrivit demokratin som bristfällig och i vissa sammanhang<br />
som en skendemokrati. Personer och organisationer som opponerar<br />
sig mot invandringspolitiken straffas ut, tystas och förföljs.<br />
inom kommunpolitiken tar sig den svenska skendemokratin många uttryck<br />
och Sverigedemokraterna lägger ner mycket av sin tid på att utmana och förändra<br />
det partiet ser som totalitära strukturer. exemplen är enligt partiet många<br />
och riktlinjerna ger partiets företrädare en rad olika förslag på åtgärder.<br />
de större partierna gynnas på de mindres bekostnad genom ofördelaktiga<br />
valkretsindelningar. För att råda bot på detta kan politikerna motionera om en<br />
ändrad valkretsindelning. dessutom har flerpartisystemet i praktiken avskaffats<br />
genom att partierna i kommunen bildar olika allianser. detta tillsammans<br />
med att antalet platser i styrelser och nämnder ibland ändras godtyckligt efter<br />
ett val gör att småpartier stängs ute från de kommunala nämnderna och styrelserna.<br />
Sverigedemokraternas representanter uppmanas därför yrka på att alla<br />
småpartier ska ha insynsplatser i styrelser, nämnder och beredningar. Politiken<br />
måste kunna drivas på lika villkor för partierna.<br />
i Riktlinjerna föreslås att partistödet och arvodena för de folkvalda bör sänkas<br />
och att antalet heltids- och deltidspolitiker bör minskas för att klyftan mellan<br />
väljare och parti inte ska bli för stor. andra förslag handlar om att digitalisera<br />
sammanträdshandlingar och att fullmäktigeledamöterna ska tillbringa en dag<br />
eller två inom äldreomsorgen.<br />
Här finns också en del övergripande kommunala frågor som motioner om<br />
handlingsplaner med mera.<br />
För att vitalisera demokratin i kommunen kan lokalpolitikerna föreslå åtgärder<br />
som ska öka kommuninvånarnas delaktighet i beslutsprocessen – exempelvis<br />
öppna nämndsammanträden, folkomröstningar och medborgarförslag.<br />
andra inslag är allmänna frågestunder och politikerchattar samt att på olika<br />
sätt öka brukarinflytandet inom områden som vården, skolan och omsorgen.<br />
en annan viktig roll för Sverigedemokraternas förtroendevalda är, enligt<br />
Riktlinjerna, att se till det inte råder några skillnader i service mellan olika<br />
delar av kommunen. kommunen har samma ansvar som staten att se till att<br />
alla svenska medborgare har rätt till likvärdig välfärd. ett förslag är att ersätta<br />
eventuella stadsdelsnämnder med centrala facknämnderna för att tydliggöra<br />
ansvarsfördelningen och samla kommunens kompetens inom respektive verksamhetsområde.<br />
Sverigedemokraterna ska också verka för ett ökat samarbete över kommungränserna<br />
istället för fler sammanslagningar av <strong>kommunerna</strong>. På så vis kan<br />
små kommuner klara de välfärdskostnader som uppstår till följd av en åldrande<br />
befolkning. kommunpolitikerna ska även motverka att kommunen fördelar<br />
medel till kommundelar eller verksamheter på basis av den etniska sammansättningen.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
33
TABELL 10. Demokratimotioner, antal per mandatperiod<br />
DEmoKrATi<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
1991-<br />
2002<br />
de frågor som Sverigedemokraterna driver i <strong>kommunerna</strong> när det gäller<br />
demokrati i den kommunala organisationen handlar framför allt om ”politik<br />
på lika villkor”. vid fördelningen av platser till kommunstyrelse och andra<br />
nämnder stängs de partier ute som inte har tillräckligt många mandat eller ingår<br />
i någon allians. alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter säger Sverigedemokraterna<br />
i sitt principprogram. det gäller den kommunala processen<br />
också. alla partier ska därför ha samma möjlighet till full insyn i de politiska<br />
besluten. Sverigedemokraternas vanligaste krav handlar därför om rätten till<br />
insynsplatser i alla styrelser och nämnder eller åtminstone i kommunstyrelsen.<br />
På så sätt kan de delta i de diskussioner som förs kring olika förslag. en insynsplats<br />
i exempelvis kommunstyrelsen innebär att de har en möjlighet att följa<br />
diskussionerna kring de olika ärendena som kommer upp i kommunfullmäktige.<br />
Har man inte haft tillräcklig insyn i ett ärende så kan det leda till långa<br />
diskussioner i fullmäktige, resonerar partiet.<br />
vad konsekvensen skulle bli om kravet på en insynsplats alltid bifölls är en<br />
intressant frågeställning. Har Sverigedemokraterna tillräckligt med lokalpolitiker<br />
i alla kommuner för att ta plats i alla nämnder och styrelser? Även om<br />
insynsplatserna endast innebär att Sverigedemokraterna har rätt att delta<br />
på sammanträdena innebär det en ökad arbetsbelastning. om <strong>kommunerna</strong><br />
bifaller motionerna bör ju också partiet delta där de har rätt till det. vad hade<br />
till exempel hänt om Sverigedemokraterna i trelleborg med sina två mandat<br />
hade fått bifall på de 15 motioner om observationsplatser i olika nämnderna<br />
2003?<br />
eller för att ta ett färskare exempel från Fagersta. där fick partiet två mandat<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
insynsrätt/insynsplats 1 22 39 19 81<br />
Ändringar av partistöd/arvoden 2 9 6 2 19<br />
förebygga politisk våld/<br />
vänsterextremism<br />
2 3 6 1 12<br />
publicera motioner på<br />
hemsidan<br />
4 5 9<br />
Webb-TV 2 4 3 9<br />
digitala handlingar/läsplattor 1 7 8<br />
utbildningsdag i skola/<br />
äldreomsorg<br />
6 2 8<br />
införa medborgarförslag 2 2 4 8<br />
Vänortssamarbete i israel 5 2 7<br />
frågestund för allmänheten 3 1 1 1 6<br />
Minskning av ledamöter i<br />
fullmäktige<br />
1 3 1 5<br />
Övriga demokratimotioner 6 54 116 67 242<br />
summa demokratimotioner 14 99 189 112 414<br />
samtliga motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 31,8 33,3 22,1 22,2 24,3<br />
34
2011, dessutom begärde partiet insynsplatser i samtliga nämnder och styrelser,<br />
sammanlagt sju stycken. ett år efter valet har en av partiets representanter i<br />
Fagersta hoppat av. i kommuner där Sverigedemokraterna endast har ett fåtal<br />
mandat kan därför kravet på insynsrätt verka som ett slag i luften.<br />
Omtanke om den kommunala ekonomin<br />
i vår sammanställning har vi identifierat 19 motioner med krav på frysningar<br />
eller sänkningar av arvoden och partistöd. att vara politiker är ett hedersuppdrag<br />
och inget extraknäck, säger Sverigedemokraterna i en tidig motion från<br />
Sölvesborg 1999 och föreslår att inga arvoden ska betalas ut. i sina Riktlinjer<br />
skriver partiet också att partistöd generellt ska ”hållas på en låg nivå och fördelas<br />
på ett sätt som inte missgynnar något parti i kommunfullmäktige.”<br />
ett argument för att minska partistödet är, som partiet föreslår i kristinehamn<br />
(2002), att skolan och omsorgen kunde ha större nytta av pengarna. i<br />
Skurup föreslår partiet i två motioner att arvodet för fullmäktigeledamöterna<br />
ska avskaffas helt och att posten som oppositionsråd dras in. de besparingar<br />
kommunen gör ska gå till ”Social-service-försörjningsstödet”. och då kan man<br />
höja normen för försörjningsstöd med 20 procent för att:<br />
det står i socialtjänstlagen att varje kommuninvånare skall ha en skälig<br />
levnadsstandard, vi inom Sverigedemokraterna kan inte finna att så är fallet<br />
i Skurups kommun, fråga mig, jag försöker just nu efter diverse olyckliga<br />
omständigheter klara mig och min dotter på socialhjälp och det är totalt<br />
omöjligt att få det att gå ihop (2004).<br />
Bland andra motioner om besparingar finns en från Ystad 2008 där ledamoten<br />
föreslår att kommunen ska slopa den årliga julmiddagen för fullmäktigeledamöterna.<br />
de pengar som man tjänar in på detta ska istället gå till<br />
exempelvis Frälsningsarmens jul för hemlösa och ensamma.<br />
men efter 20 års valframgångar i <strong>kommunerna</strong> och representation i nästan<br />
alla kommuner finns det ändå mycket få motioner med förslag på sänkning<br />
av arvoden eller partistödet. Samtidigt som Riktlinjerna förespråkar att kommunpolitiker<br />
av omtanke om kommunens ekonomi ska motionera om lägre<br />
arvoden och partistöd är det värt att notera att Sverigedemokraterna kräver att<br />
partistödet ska betalas ut också i de kommuner där partiet endast har ”tomma<br />
stolar”, alltså icke-existerande politiker till sina mandat.<br />
Färre politiker minskar avståndet till väljarna<br />
i Riktlinjerna framhåller Sverigedemokraterna att färre politiker minskar<br />
klyftan mellan väljare och förtroendevalda. men detta har inte fått något<br />
större gehör mer än i fem kommuner. i karlskrona motionerade partiet två<br />
gånger om att minska antalet ledamöter i fullmäktige, första gången i slutet<br />
av mandatperioden 2002–2006, andra gången precis i början av påföljande<br />
mandatperiod. karlskrona har i förhållande till kommuner av motsvarande<br />
storlek betydligt fler fullmäktigeledamöter – 75 mot 61 i växjö och kalmar<br />
hävdar partirepresentanten 1 . demokratin fungerar inte sämre för att det finns<br />
färre politiker, fortsätter sverigedemokraten och påpekar att många ledamöter<br />
i karlskrona har en ”minst sagt mycket låg aktivitetsnivå och deras insats tycks<br />
1 <strong>kommunerna</strong> är inte jämnstora. karlskrona har nästan dubbelt så många invånare som kalmar<br />
men 20 000 invånare färre än växjö.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
35
vara begränsad till att vara närvarande samt att trycka på rätt knapp vid rätt<br />
tillfälle”. 2 Även Sverigedemokraterna i Jönköping, anser att en minskning av<br />
antalet ledamöter inte skulle märkas av eftersom bara hälften av dem varit<br />
uppe i talarstolen och deltagit i debatten. dessutom skulle kommunen tjäna på<br />
en minskning av antalet fullmäktigeplatser, över en miljon om året.<br />
Förändrad valkretsindelning har varit föremål för partiets motioner i Sundsvall<br />
(2007) och i vellinge. i vellinge har man lagt motionen två gånger – en<br />
gång förra mandatperioden och en gång innevarande period.<br />
i sitt principprogram beskriver Sverigedemokraterna sig som värnare av brukar-<br />
och direktdemokrati. i kommunen ska till exempel viktiga frågor avgöras<br />
genom folkomröstningar.<br />
men det tycks inte ha slagit rot i partiets arbete ute i <strong>kommunerna</strong>. För utom<br />
kraven på folkomröstning om flyktingmottagningen 3 finns det endast fjorton<br />
motioner med förslag på folkomröstningar om specifika lokala frågor – exempelvis<br />
hamnprojekt, skolnedläggningar m.m. några lokala krav på brukardemokrati,<br />
att de kommuninvånare som är direkt berörda av en verksamhet<br />
också ska kunna delta i beslutsprocessen kring den, har vi inte funnit.<br />
men det finns också andra sätt att föra invånarna närmare den politiska<br />
processen. Hit hör förslagen om att kommunen ska införa medborgarförslag,<br />
det vill säga privatpersoner i kommunen ska ha möjlighet att skriva förslag till<br />
kommunfullmäktige. medborgarförslagen ska behandlas på samma sätt som<br />
partiernas motioner. ett sätt att argumentera för medborgarförslag är att som<br />
Sverigedemokraterna i västerås koppla samman det med Sveriges medlemskap<br />
i eu:<br />
många västeråsbor upplever att de kommer allt längre ifrån de beslut som<br />
påverkar oss lokalt samt att många viktiga frågor ej debatteras i framförallt<br />
kommunfullmäktige. alltfler beslut som gäller oss västeråsare tas även numera<br />
utanför rikets gränser. /…/ ett slags politisk ”adel” växer fram som ej<br />
länge främst ser till västeråsarnas eller rikets väl och ve, utan kanske ser sig<br />
främst som unionens företrädare.<br />
För att medborgarna och de folkvalda ska komma närmare varandra lägger<br />
Sverigedemokraterna också en rad förslag som diskussionsforum och chattar,<br />
medborgarkvällar, politikercafé eller ambulerande kommunfullmäktigemöten<br />
eller frågestunder för allmänheten. För att invånarna ska ha mer insyn kan<br />
<strong>kommunerna</strong>s hemsidor förbättras genom att protokoll och partiernas<br />
motioner till fullmäktige publiceras. i några kommuner har man lagt förslag<br />
om att inrätta ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd för att stärka ungdomarnas<br />
möjligheter till insyn och påverkan. en annan vanlig motion är att kommunfullmäktigemöten<br />
ska sändas på webben.<br />
Flera sverigedemokratiska förslag handlar om åtgärder som rör de förtroendevalda,<br />
som förslag om att ledamöterna ska få alla handlingar digitalt och<br />
även att kommunen ska köpa in läsplattor.<br />
det tål att poängteras att Sverigedemokraterna inte är ensamma om att lägga<br />
förslag om folkomröstningar, medborgarförslag, frågestunder m.m. i dessa<br />
2 2004 lägger Sverigedemokraterna i karlskrona en klart ”udda” motion om inköp av skyltdockor.<br />
För att spara pengar kan kommunen ersätta ledamöterna i fullmäktige med skyltdockor och<br />
ledamöternas ”röstknappar [kan göras] parallellkopplade till de gruppledare som inte tillåter<br />
avvikande åsikter inom det egna partiet”.<br />
3 Se invandring.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
36
avseenden skiljer de sig inte från andra partier. det gör de däremot genom en<br />
del tidiga seriemotioner.<br />
Sverigedemokraterna har profilerat sig genom att försöka lyfta det vänsterextrema<br />
våldet. i flera tidiga motioner vill Sverigedemokraterna på olika sätt<br />
mobilisera <strong>kommunerna</strong> till ett avståndstagande och motstånd till vad partiet<br />
kallar vänsterextremism. Som en följd av detta behöver kunskapen om kommunismen<br />
och dess brott öka.<br />
en av Sverigedemokraternas tidiga seriemotioner handlar därför om att<br />
förebygga och motverka vänsterextremism och politiskt våld. den lades första<br />
gången i Sölvesborg år 2000 och därefter med mer eller mindre identiskt innehåll<br />
i ytterligare elva kommuner. de vänsterextrema tongångarna har ökat i<br />
det svenska samhället och skulden till det är politikernas ”flathet och bristande<br />
verklighetsuppfattning” (Sölvesborg 2000) som har skapat en grogrund för de<br />
vänsterextrema grupperna.<br />
i Helsingborgs motion från 2003 pekar partiet också på att det finns ”riksdagsmän<br />
i Sveriges riksdag som öppet bekänner sig till kommunismen”. det<br />
finns ”organiserade extremister, som bl a saboterar allmänna val, stör demokratiska<br />
politiska sammankomster och hotar förtroendevalda till livet” i Helsingborg.<br />
Liknande argument finns i motionerna från karlskrona och nykvarn.<br />
genom att utarbeta en handlingsplan kan <strong>kommunerna</strong> försvara de mänskliga<br />
rättigheterna och ”motverka och förebygga vänsterextremismen och den<br />
ökande politiska kriminaliteten” står det i de första motionerna. i senare motionerna<br />
från kalmar, oskarshamn och ronneby lägger Sverigedemokraterna<br />
till att handlingsplanen även ska omfatta nationalsocialistiskt våld. motionen<br />
är seglivad. den läggs igen i vetlanda så sent som 2011 och då handlar det omigen<br />
endast om vänsterextremism.<br />
i det här sammanhanget bör man också nämna de fyra motioner från 2003-<br />
2007 som handlade om att kommunen ska låta genomföra studieresor för ”att<br />
illustrera de totalitära ideologiernas brott mot mänskligheten”. det har på<br />
andra ställen genomförts flera lovvärda projekt med studieresor till koncentrationsläger<br />
säger Sverigedemokraterna, men partiet vill även:<br />
lyfta fram de grymheter som begåtts i kommunismens namn, något som<br />
man i så gott som samtliga kommuner i landet inte vågar göra. att man från<br />
regeringens sida enbart valt att genomföra kampanjer mot nazismen beror<br />
med all säkerhet på man försökt dölja kommunismens grymheter enbart för<br />
att man varit beroende av dessa för att behålla makten.<br />
Vänort i Israel<br />
en av de mest betydelsefulla politiska förflyttningar Sverigedemokraterna<br />
gjort är deras uttalade stöd för israel. den israelvänliga profilen passar bra<br />
till partiets antimuslimska agenda. israel blir värt att stödja på grund av dess<br />
utsatta position i en del av världen som partiet anser präglas av islams våldsamma<br />
framfart. i fem kommuner - Forshaga, Helsingborg, malmö, Perstorp<br />
och trelleborg - lämnade Sverigedemokraterna under februari-mars 2009 in<br />
en seriemotion om vänortssamarbete i israel. 2011 läggs motionen igen i Borås<br />
och vellinge. i ett pressmeddelande i mars 2009 på mynewsdesk skriver den<br />
sverigedemokratiska politikern Lars-Johan Hallgren från malmö att motionen<br />
tillkommit ”i syfte att nyansera den negativa bild av malmö, som spridits över<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong> 37
världen genom den senaste tidens antisemitiska attentat och händelseutvecklingen<br />
kring davis Cup-matchen mellan Sverige och israel”. 4<br />
motionen visar på en annan poäng med Sverigedemokraternas plötsliga<br />
vurm för israel. med stödet till israel har partiet också utvecklat en känslighet<br />
för antisemitism, åtminstone den som kommer från aktörer eller personer som<br />
partiet på något sätt kan koppla till islam.<br />
i Helsingborg pekar partiet på att den militanta islamismen är på frammarsch<br />
i regionen. trelleborgs motion nämner också situationen i malmö:<br />
gömt under ursäkter som ”israelkritik”, där det senaste exemplet,<br />
Stortorget i malmö, en fredsmanifestation av både judar och icke judar, som<br />
bombarderades av flaskor, raketer och ägg, samt ropen ”Hitler Hitler”, där<br />
många äldre judar, flera av dem överlevande från förintelsen, fick fly, förföljda<br />
av muslimska – samt vänsterungdomar, som drog runt på malmös gator,<br />
för att jaga… Judar!<br />
i Forshaga och Perstorp skriver motionärerna att tiden som förflutit mellan andra<br />
världskrigets slut och nutiden gör att minnena från Förintelsen ”tenderar<br />
att förblekna”. de fortsätter: ”dessutom så har vårt mångkulturella samhälle<br />
kraftigt bidragit till att vi har en ökande befolkningsandel som inte erkänner<br />
eller vägrar erkänna staten israels rätt att existera.” genom att kommunen<br />
skaffar sig en vänort i israel visar den solidaritet med det judiska folket och<br />
signalerar tydligt till kommuninvånarna att antisemitism inte tolereras.<br />
Utbildningsdag för kommunpolitiker i äldreomsorgen/skolan<br />
i trelleborg, trollhättan, arvika och Helsingborg läggs den sverigedemokratiska<br />
motionen om en utbildningsdag i äldreomsorgen för kommunfullmäktigeledamöterna.<br />
trelleborg och trollhättan lägger också motioner om<br />
utbildningsdagar i skolan. Syftet med utbildningsdagarna är att fullmäktigeledamöterna<br />
ska få insyn i två av kommunens kärnverksamheter, nämligen<br />
skola och äldreomsorg. På detta sätt får ledamoten en erfarenhet som ska vara<br />
honom/henne ”behjälplig i framtida beslutshantering”. motionerna finns även<br />
i idé- och motionsbanken.<br />
2007 lägger Sverigedemokraterna i norrköping samma motion om en utbildningsdag<br />
i äldreomsorgen. i nykvarn väljer partiet samma år att lägga en<br />
motion om utbildningsdag inom såväl skola som äldreomsorg med tillägget<br />
att: ”Jag tror själv att många inte har en aning om hur slitsamt det kan vara<br />
på vissa arbetsplatser eller hur elever och äldre har det”. 2011 föreslår Sverigedemokraterna<br />
i norrköping att det även ska genomföras en utbildningsdag<br />
i näringslivet för ledamöterna.<br />
4 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sd-villatt-malmoe-etablerar-vaenortssamarbete-med-israel-277402.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong> 38
ekonomi<br />
målsättningen för Sverigedemokraternas ekonomiska politik är enligt Riktlinjerna<br />
att skapa bästa möjliga förutsättningar för att återskapa och upprätthålla<br />
det svenska folkhemmet. kommunen ska hushålla med de ekonomiska resurserna<br />
och de sverigedemokratiska kommunpolitikerna ska i sina budgetförslag<br />
sträva efter att kommunen ska ha ett överskottsmål på i genomsnitt minst 2<br />
procent under varje konjunkturcykel. kärnverksamheten ska prioriteras och<br />
pensionsskulderna får inte skjutas på framtiden.<br />
kommunalskatten ska anpassas efter de faktiska behov som kommunen har<br />
för att garantera medborgarna en god offentlig service. välfärden ska vara solidariskt<br />
finansierad, men ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper<br />
går inte att helt sudda ut via skattepolitiken. utbildning och arbete måste löna<br />
sig, det är incitament som är grundläggande för tillväxten.<br />
Även om välfärden är skattefinansierad behöver inte alltid kommunen vara<br />
utövare av olika verksamheter. Privata alternativ kan tillåtas inom exempelvis<br />
omsorg, skola, kollektivtrafik under förutsättning att kostnaden blir lägre samtidigt<br />
som kvaliteten inte försämras.<br />
kommunen bör även satsa på olika åtgärder för att stödja och öka småföretagandet.<br />
exempel på sådana insatser är småföretagarcenter.<br />
i vårt insamlade material finns mycket få motioner inom området ekonomi.<br />
detta beror på att det är i samband med budgetarbetet i <strong>kommunerna</strong> som<br />
Sverigedemokraterna kan driva förslagen i Riktlinjerna. vi har inte samlat in<br />
de olika budgetförslag och reservationer som partirepresentanterna lämnat i de<br />
olika <strong>kommunerna</strong>. i denna rapport fokuserar vi helt på partiets motioner.<br />
vi har funnit 21 motioner med olika förslag om företagande i kommunen<br />
samt fördelningen av medel till olika verksamheter.<br />
TABELL 11. Ekonomimotioner, antal per mandatperiod<br />
EKonomi<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
denna rapport behandlar inte Sverigedemokraternas budgetarbete ute i <strong>kommunerna</strong><br />
och därmed har vi svårt att kommentera eller dra några slutsatser om<br />
hur den sverigedemokratiska ekonomiska politiken drivs i <strong>kommunerna</strong>. inte<br />
heller kan vi säga mycket om de sporadiska motionerna som är inriktade på att<br />
främja företagsamheten, mer än att partiet uppmärksammar ungdomarna i sitt<br />
förslag om sommarlovsentreprenörer, ett förslag som även kristdemokraterna<br />
och Folkpartiet lagt i andra kommuner.<br />
under mandatperioden 2002-2006 har vi i vårt material några motioner<br />
som handlar om kommunens finanser. i trollhättan (2003) föreslår Sverigedemokraterna<br />
att det ska ske en omfördelning av de kommunala medlen i<br />
stället för att skolan ska tvingas spara. Svedalas sverigedemokrater vill att kommunen<br />
ska göra neddragningar inom förvaltning och administration. (2003).<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
summa ekonomi - 5 9 7 21<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner - 1,7 1,1 1,4 1,2<br />
39
i Höganäs lägger partiet 2005 en motion om kommunens avbetalningar på<br />
pensionsskulden. Partirepresentanten är bekymrad för vad som kan hända om<br />
en ”framtida finansminister i likhet med k-o Feldt går på skattjakt och konfiskerar”<br />
en del av kommunens pensionsmedel. Partiet vill ha svar på hur säkra<br />
kommunens pensionsmedel är.<br />
Motioner om företagande<br />
det är i mellerud som flest motioner om företagande ställs. Här lägger Sverigedemokraterna<br />
förslag om att kommunen ska försöka förmå ikea att<br />
etablera sig i kommunen. i anslutning till ikea ska det finnas billiga butikslokaler<br />
för företagarna i kommunen, föreslås i en annan motion. Ytterligare<br />
två motioner handlar också om butikslokaler i två olika kommundelar, dals<br />
rostock och dalskog. alla motionerna lämnades in 2007.<br />
i Härjedalen vill Sverigedemokraterna 2007 att arbetscentrum ska finnas<br />
kvar i Funäsdalen. i en motion från 2011 vill partiet också att ett innovationscentrum<br />
ska inrättas i kommunen.<br />
Sverigedemokraterna i karlskrona vill att kommunen ska utreda möjligheten<br />
att skapa ett marint center där ett företag inom den marina fritidssektorn kan<br />
samlas. (2007) Även i Sundbyberg vill Sverigedemokraterna 2011 undersöka<br />
förutsättningarna för en företagarby för småföretagare.<br />
i Perstorp (2007) föreslår Sverigedemokraterna att kommunen ska öka sitt<br />
engagemang för att locka till sig fler företag. det behövs krafttag för att skapa<br />
fler arbetstillfällen i kommunen.<br />
Sverigedemokraterna i norrköping (2011) föreslår att kommunen ska införa<br />
en företagslots där kommunen erbjuder hjälp och stöd till företagare. Lotsen<br />
ska också fungera som ett servicecenter och sammanföra allt ifrån tillståndsfrågor<br />
till direktkontakt med rätt personer och myndigheter i norrköping. i<br />
en annan motion, som lämnades in samtidigt, vill partiet att kommunen ska<br />
bli bättre på att marknadsföra sin kostnadsfria rådgivning för de som vill starta<br />
eget vid nyföretagarcentrum i norrköping.<br />
Projekt för ungdomar<br />
i tre kommuner, trelleborg, Borås och kungsbacka, lägger Sverigedemokraterna<br />
en motion om att kommunen ska satsa på projektet Sommarlovsentreprenör.<br />
det riktar sig till ungdomar som har ett intresse för entreprenörskap<br />
och ska finnas som alternativ till de kommunala sommarjobben. Sommarlovsentreprenörer<br />
finns i andra kommuner, och det är ett förslag som även andra<br />
partier lägger i olika kommuner. Även i motala lägger Sverigedemokraterna<br />
en motion om att kommunen ska inrätta en tjänst som kan stödja arbetslösa<br />
ungdomar som har ideér om att starta eget. tjänsten ska kallas ”växthus-företagande”.<br />
Seniorföretagande<br />
i Söderhamn vill Sverigedemokraterna starta SeniorFöretagande verksamhet<br />
för att på så sätt ta tillvara kunnande, traditioner, historia hos de äldre och för<br />
att minska generationsklyftorna.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
40
Samhällsbyggnad<br />
Sverigedemokraterna vill bygga ett samhälle präglat av småskalighet, trygghet<br />
och tradition. Samhällsplaneringen ska genomsyras av ett brottsförebyggande<br />
och trygghetsskapande perspektiv. Lokalpolitikerna ska motverka miljöer som<br />
kan skapa en känsla av otrygghet genom att till exempel placera ut så kallade<br />
hjärtstartare där mycket folk är i rörelse för att förbipasserande enkelt ska<br />
kunna återuppliva personer som drabbas av plötsligt hjärtstillestånd.<br />
Småskaligheten är central för Sverigedemokraterna, kommunens centrum<br />
ska vara levande och nya köpcentra i samhällets utkant undvikas. kommuninvånarna<br />
ska ha möjlighet att påverka samhällsplaneringen genom rådslag och<br />
remissförfarande. Förslag som kommunala patruller för att motverka klotter<br />
och fler papperskorgar mot nedskräpning samt bättre belysta gator och<br />
gångvägar ska öka trivseln i kommunen. Sverigedemokraterna kan också tänka<br />
sig serviceinriktade ”stadsvicevärdar” med uppgift att rapportera om nedskräpning<br />
och skadegörelse.<br />
många förslag i Riktlinjerna handlar om kommunens trafiksituation: trafikhinder,<br />
rondeller och övervakade övergångsställen för att öka säkerheten för<br />
kommuninvånarna. andra motioner som lokalpolitikerna föreslås lägga rör<br />
åtgärder för att minska trafikbuller och införande av bilfria zoner.<br />
kommunens vägar ska hålla en god kvalitet, och satsningar på kollektivtrafiken<br />
ska göras, exempelvis bör tidtabeller ses över och rimliga priser<br />
införas. ett väl utbyggt cykelvägnät samt satsningar för att underlätta samåkning<br />
för arbetspendlare är andra lämpliga områden för Sverigedemokraternas<br />
politik.<br />
inom boendeområdet vill Sverigedemokraterna att det ska finnas möjlighet<br />
för de boende att ombilda sina kommunala hyresrätter till bostadsrätter. Samtidigt<br />
ska kommunens bostadsbolag ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla<br />
hyresbostäder av god kvalitet till rimliga hyror. det ska finnas gott om<br />
grönområden och lekplatser.<br />
andra förslag inom samhällsområdet är bl.a. att partiet ska sträva efter att<br />
bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader i kommunen. den offentliga konsten<br />
ska ha en folklig förankring och lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet.<br />
Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som<br />
kraftigt avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition ska förbjudas,<br />
exempelvis moskéer. trots att dessa förslag ligger inom samhällsområdet har vi<br />
valt att kategorisera dem under invandrings- repektive kultur och fritidsområdet.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
41
TABELL 12. Samhällsbyggnad, antal per mandatperiod<br />
SAmhäLLSByggnAD<br />
moTion/mAnDAT<br />
1991-<br />
2002<br />
eftersom motionerna och förslagen inom denna kategori oftast är knutna till<br />
den specifika situationen i varje enskild kommun finns inte många renodlade<br />
seriemotioner. de få som finns är bland andra förslaget om alkolås och säkerhetsbälten<br />
i kommunens fordon och förslaget om att placera ut hjärtstartare.<br />
i idé- och motionsbanken finns också motioner som handlar om farthinder,<br />
levande centrum och förslag om tomträtter.<br />
ett stort antal motioner handlar om olika trafikfrågor, till exempel ett tiotal<br />
motioner om olika former av trafikhinder för att minska hastigheten vid skolor<br />
eller i centrum. det finns även flera förslag om förbättringar av cykel- och<br />
gångvägar. ett antal motioner handlar om att göra torg eller kommunens<br />
centrum mer lättillgängligt. i en del kommuner vill Sverigedemokraterna ha<br />
nya busshållplatser eller bättre turtäthet. vanliga krav är också att avgiften för<br />
kollektivtrafiken ska sänkas. trots att det alltså finns många likartade motioner<br />
har vi ändå valt att inte kalla dem seriemotioner förutom förslagen om<br />
hjärtstartare och alkolås.<br />
ett annat område som Sverigedemokraterna tar upp i sina Riktlinjer är<br />
bostadsbyggande. men vi har funnit mycket få motioner som handlar om<br />
detta. i idé- och motionsbanken finns bara två förslag, det ena en motion om<br />
att kunna friköpa tomträtter som ursprungligen lades i Landskrona, det andra<br />
om att omvandla kommunala hyresrätter till bostadsrätter från malmö. men<br />
inget av förslagen fick någon uppföljare i andra kommuner. andra motioner<br />
om bostadsbyggande handlar om s.k. Passivhus och i ett fall specifikt om ungdomsbostäder.<br />
vad vi däremot hittar bland de olika motionerna är flera förslag som kan<br />
sägas vara högst individuella men även förslag till åtgärder som faller utanför<br />
den kommunala kompetensen. vi ger några exempel på detta nedan.<br />
det som kan sägas representera en sverigedemokratisk särart är riktlinjerna<br />
att lokalpolitikern ska motverka uppförandet av moskéer och lägga förslag<br />
om att den offentliga konsten ska vara ”folklig och lyfta fram det nationella<br />
och lokala kulturarvet.” men det finns få exempel på sådana motioner ute i<br />
<strong>kommunerna</strong> och de som finns har vi valt att kommentera under andra områden.<br />
de tre motioner som handlar om att motsätta sig moskéer i kommunen<br />
har vi placerat under avsnittet om invandring, återvandring och assimilering.<br />
motioner som handlar om att resa statyer eller namnge gator efter lokala<br />
kändisar, har vi kategoriserat som tillhörande avsnittet kultur och fritid.<br />
Överlag ger samhällsbyggnadsområdet Sverigedemokraterna möjlighet<br />
att ge förslag som direkt berör kommuninvånarna. många av förslagen<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
alkolås/säkerhetsbälten 5 1 2 8<br />
hjärtstartare 9 3 12<br />
Övriga motioner<br />
samhällsbyggnad<br />
5 24 136 72 238<br />
alla motioner samhällsbyggnad 5 30 146 77 258<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 11,4 10,1 17,0 15,3 15,2<br />
42
är inte avgörande för kommunens framtid utan signalerar istället att<br />
Sverigedemokraterna bryr sig om väljarnas vardag och att de eftersträvar en<br />
trygg, småskalig kommun där invånarna har nära till allt.<br />
Ur motionerna<br />
motionen att kommunen ska införa alkolås och säkerhetsbälten i skolbussarna<br />
eller i alla av kommunens fordon finns i idé- och motionsbanken. den motionen<br />
lades i Helsingborg i juli 2003. därefter har motioner med liknande innehåll<br />
och krav lagts i ytterligare sex kommuner, varav två under den innevarande<br />
mandatperioden. men förslag om alkolås och säkerhetsbälten är krav som<br />
Sverigedemokraterna inte är ensamma om. Sådana förslag har lagts av andra<br />
partier i olika kommuner och även i riksdagen. Så lades till exempel motioner<br />
om alkolås i kommunens fordon av folkpartiet redan 2003 i Luleå och umeå<br />
ett annat förslag – som blivit seriemotion – som inte heller är unikt för<br />
Sverigedemokraterna, gäller utplacering av hjärtstartare i kommunen.<br />
Svrigedemokraterna motionerade i två kommuner 2008, och i ytterligare sju<br />
2009. Även innevarande mandatperiod förekommer förslag om hjärtstartare.<br />
inom kategorin Samhällsbyggnad kan vi också finna ”udda” motioner och<br />
även förslag som faller utanför den kommunala kompetensen. Som ett förslag<br />
kan nämnas det i Skurup (2004) att kommunen ska inrätta två kommunala<br />
städdagar om året. meningen är att kommuninvånarna ska städa upp på<br />
stränder, lekplatser m.m. och att kommunen ska tillhandahålla det material<br />
som behövs. i Östersund 2011 vill den sverigedemokratiska representanten ha<br />
gratis latrintömning vid en avfallsstation: ”i dagens läge när vi alla kämpar för<br />
att avföring ej skall hamna fel så bör denna kostnad göras gratis för medborgarna.”<br />
i mellerud lade ledamoten under de få månader han satt i fullmäktige som<br />
sverigedemokrat totalt femtioåtta motioner varav tjugotvå inom Samhällsbyggnad.<br />
i motionerna föreslogs bland annat att kommunen skulle ha vakter vid<br />
övergångsställen och att varje lyktstolpe skulle få en egen beteckning – det<br />
skulle underlätta om man behövde byta lampa.<br />
Ytterligare exempel på motioner som faller utanför kommunens kompetens<br />
är förslaget att kommunen ska öppna en Burger king i Åmål för att<br />
invånarna inte ska behöva åka till grannkommunen. Åtgärden skulle också<br />
medföra fler arbetstillfällen för ungdomarna. Samma lokalpolitiker vill också<br />
att kommunen öppnar en Hennes & mauritz och en gina tricot-affär (Åmål<br />
2011). i trollhättan yrkade den sverigedemokratiska ledamoten ”att kommunstyrelsen<br />
utreder möjligheten att förse kommunen med fler uttagsautomater<br />
på nya platser” eftersom han ansåg att de befintliga var grovt snedfördelade<br />
geografiskt (2003).<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
43
Brottsbekämpning<br />
att bekämpa brottslighet är ett av de tre viktigaste områdena för Sverigedemokraterna.<br />
i det sverigedemokratiska folkhemmet är fysisk trygghet<br />
precis lika viktig som social trygghet. 1 att garantera medborgarnas trygghet<br />
och säkerhet är - enligt partiets kommunalpolitiska riktlinjer – ”statens viktigaste<br />
uppgift vid sidan om nationens fortbestånd”. Sverigedemokraternas<br />
vision är ett samhälle där medborgarna känner en samhörighet och därigenom<br />
en naturlig tillit till sina medmänniskor, till rättsväsendet och lagstiftarna.<br />
Brottsbekämpning är först och främst en statlig uppgift. ”många av de åtgärder<br />
som krävs måste vidtas på riksnivå i form av en ansvarsfull invandringspolitik,<br />
skärpta lagar samt fler poliser med ökade befogenheter” säger<br />
partiet. trots det finns det flera åtgärder som lokalpolitikerna kan föreslå i<br />
brottsförebyggande syfte. exempel på så kallad social prevention är motioner<br />
om kommunala anti-skolkprogram, skolk-sms till föräldrarna och åtgärder mot<br />
drogmissbruk som frivilliga drogtester. ett annat förslag är att kommunen ska<br />
kräva att personal som arbetar med barn/ungdomar eller äldre ska kunna visa<br />
utdrag ur belastningsregistret. om det inte finns något brottsförebyggande råd<br />
(Brå) i kommunen kan de sverigedemokratiska lokalpolitikerna förslå att man<br />
inrättar ett. ett annat förslag är att stödja lokala brottsofferjourer.<br />
kameraövervakning, nattvandringar eller patrullerande ordningsvakter är<br />
exempel på vad Sverigedemokraterna kallar situationsanpassad brottsprevention.<br />
kommunen bör också samverka med polisen, det lokala näringslivet och<br />
ideella föreningar med olika åtgärder mot brottslighet som ”vakande ögon”<br />
eller andra former av grannsamverkan.<br />
TABELL 13. Brottsbekämpning, antal per mandatperiod<br />
BroTTSBEKämpning<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
Sverigedemokraterna ger inte mycket för olika sociala brottspreventiva åtgärder,<br />
det behövs konkreta åtgärder för att komma tillrätta med ordningsproblem<br />
och brottslighet i <strong>kommunerna</strong>. Fler ordningsvakter och mer poliser,<br />
1 http://sverigedemokraterna.se/2011/07/18/jimmie-akesson-vi-kommer-att-bredda-var-politik/<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
drogtester 3 7 10<br />
ordningsvakter/mer poliser 1 13 6 20<br />
utdrag ur belastningsregister/<br />
äldreomsorg<br />
7 7<br />
Kameraövervakning 3 9 12<br />
förbud mot tiggeri 7 7<br />
Övriga motioner 2 6 21 14 43<br />
alla motioner inom<br />
brottsbekämpning<br />
2 7 47 43 99<br />
alla motioner 44 297 855 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 4,5 2,4 5,5 8,5 5,8<br />
44
kameraövervakning och s.k. frivilliga drogtester utmärker sverigedemokraternas<br />
syn på brottsbekämpningen. det är de visserligen inte ensamma om. Fler<br />
ordningsvakter har till exempel föreslagits av moderater i några kommuner<br />
i början på 2000-talet. och kristdemokraterna i uppsala vill ha en ”styrka<br />
med kommunala ordningsvakter” 2011. kravet på att <strong>kommunerna</strong> ska uppvakta<br />
polismyndigheterna för att få en ökad polisnärvaro har också drivits av<br />
andra partier. inte ens motionerna med krav på tiggeriförbud är en helt egen<br />
sverigedemokratisk tanke. moderaterna motionerade om ett förbud i malmö<br />
tidigare och även i riksdagen. 2<br />
andra partier pekar däremot inte ut invandringspolitiken som en av de<br />
bakomliggande orsakerna till brottsligheten och kriminaliteten, som Sverigedemokraterna<br />
gör. i motionerna med krav på stopp för flyktingmottagningen<br />
leder invandringspolitiken till att brottsligheten ökar, invandrarna pekas<br />
ut som kriminella. de många förslagen om fler ordningsvakter, mer poliser<br />
och utökad kameraövervakning av skolor och i utsatta bostadsområden är en<br />
följd av det resonemanget. i Filipstad har svenskar utsatts för ”mångkulturellt<br />
våld” och därför behövs fler poliser men också undervisning i ”Lag & rätt”,<br />
på SFi-kurserna. och i de många motionerna om förbud mot tiggeri är det<br />
först och främst de ”kringresande sällskapen” och ”utländska ligor från Östeuropa”<br />
som förbudet riktas mot.<br />
det är ur ett kriminalpreventivt perspektiv som Sverigedemokraterna vill<br />
”stävja det organiserade tiggeriet”. Samhället måste också skydda sig mot<br />
vänsterextremister och i några förslag kräver partiet därför förhöjd säkerhet<br />
vid kommunfullmäktigemöten. det är först och främst repressiva åtgärder som<br />
föreslås.<br />
att det skulle kunna finnas andra bakomliggande orsaker till brottsligheten<br />
än invandringspolitiken nämns inte. istället går Sverigedemokraternas politik<br />
ut på att försvåra för de kriminella/brottsligheten. och det ska börjas<br />
tidigt. många förslag är inriktade på ungdomar – skolk-sms nämns som en<br />
preventiv åtgärder som ska förhindra att ungdomarna utvecklar negativa<br />
normbeteenden, de så kallade frivilliga drogtesterna ska också förebygga brott.<br />
drogfrihet och ett sunt leverne är en del av den nationalistiska människosynen.<br />
Förslag som att inrätta brottsförebyggande råd eller enheter har bara lagts i<br />
ett par kommuner liksom förslaget om stöd till brottsoffer.<br />
det är kanske inte rimligt att förvänta sig sådana förslag under rubriken<br />
Brottsbekämpning. det finns i området Samhällsbyggnad olika förslag som<br />
också kan räknas som brottspreventiva, till exempel bättre belysning av<br />
gångvägar m.m. under kultur och fritid finns några förslag om aktiviteter för<br />
ungdomar, men totalt sett så är det mycket få förslag bland alla kommunalpolitiska<br />
motioner sammantaget.<br />
2 Sverigedemokraterna är inte först med att lägga motioner med förslag om förbud mot tiggeri.<br />
Carl axel roslund, (m) motionerade i riksdagen 2002/03 : ”att tigga för att överleva är tyvärr<br />
en nödvändighet för många människor i fattigare länder, men att tigga för att dryga ut socialtjänstnormen<br />
är ett förargelseväckande beteende som inte bör accepteras i Sverige. Bettleri, dvs.<br />
vanemässigt tiggande, på offentlig plats bör därför uttryckligen förbjudas i lag”. Även i malmö<br />
kommun vill moderaterna få stopp på det organiserade tiggeriet : att tigga för att överleva är en<br />
sak, att ha tiggeri som sin yrkesverksamhet är en helt annan sak, säger anja Sonesson. Sydsvenskan,<br />
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article230215/malmomoderater-vill-forbjuda-tiggeri.<br />
html.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
45
Fler ordningsvakter, fler poliser och mer kameraövervakning<br />
ett sätt att minska brottsligheten är att få ut fler ordningsvakter i gatubilden.<br />
”en stadsvaktsgrupp på 5-6 man bör därför rekryteras och Polisen skall vara<br />
denna grupps överordnande och skall styra och kompletteringsutbilda stadsvakten”,<br />
skrev sverigedemokraterna i Landskrona tidigt under 2000-talet.<br />
därefter har flera motioner om ordningsvakter lagts. i Helsingborg skriver de<br />
sverigedemokratiska kommunpolitikerna att situationen i stadsdelarna Björka<br />
och i Ödåkra av många upplevs som ”ohållbar”. enligt motionen terroriserar<br />
ungdomsgäng området och orsakar både ”ekonomisk och personlig skada”.<br />
Partiet yrkar på att Helsingborg genomför ett projekt om ordningsvakter i<br />
likhet med grannkommunen Ängelholm. Sverigedemokraterna i närliggande<br />
Örkelljunga lägger en nästintill identisk motion och det gör även partiet i<br />
karlstad.<br />
malmös sverigedemokratiska politiker tycker att den kommunala verksamheten<br />
har fått ”en alltför kraftig slagsida mot långsiktig, social brottsprevention”.<br />
Patrullerande väktare med ordningsvaktsförordnande s.k. ”paragraf<br />
3-väktare” behövs som komplement.<br />
i nykvarn föreslår Sverigedemokraterna att kommunen antingen ska anställa<br />
väktare eller anlita ett vaktbolag. de kan ha fler funktioner än ren övervakning<br />
menar de:<br />
väktarna behöver inte finnas till enbart för att förhindra brott utan skulle<br />
även dagtid kunna fungera som värdar i centrum och bl.a. hjälpa folk att<br />
hitta vägen, hjälpa äldre att bära kassar från affären till parkering, bevaka<br />
övergångsställen då barnen skall till skolan och kanske tom hjälpa till att<br />
hålla rent i centrum.<br />
Sverigedemokraterna i trollhättan lämnade in en motion om ordningsvakter<br />
under våren 2011. den avslogs då fullmäktige fann att den låg utanför det<br />
kommunala ansvaret, och direkt efteråt lämnade då partiet in en ny motion<br />
där man i stället begärde att kommunen skulle skaffa ”trygghetsvärdar”.<br />
i två kommuner vill Sverigedemokraterna öka säkerheten vid kommunfullmäktigemöten<br />
med hjälp av vakter. 2007 ställde lokalpolitikerna i Perstorp<br />
krav på att kommunens säkerhetsansvarige inför varje fullmäktigemöte skulle<br />
analysera risken att de så kallade autonoma grupperna skulle ställa till med<br />
”eventuella upplopp, förstörelse” och om det fanns en risk kalla in polis.<br />
Sverigedemokraterna hade sedan länge ”märkt att vissa utomparlamentariska<br />
organisationer försöker störa folkvalda medborgare från att fullgöra sin plikt.”<br />
detta syftar antagligen på en incident vid ett fullmäktigemöte i Lund under<br />
senhösten 2006.<br />
när dessa sk autonoma grupper träffas uppstår ofrånkomligen våldshandlingar<br />
i form av stenkastning, förstörelse, smutskastning samt även i vissa fall<br />
misshandel av vissa politiska partiers företrädare och deras anhöriga.”<br />
Bara ett par dagar efter självmordsbombaren i Stockholm 2010 begärde<br />
Sverigedemokraterna i tomelilla att fullmäktige skulle hyra in ordningsvakter<br />
till sina offentliga möten. ”Även om ingen hotbild föreligger”. motionärerna<br />
oroar sig för att händelsen i Stockholm ska ”trigga nya tokpannor” /…/ att ta<br />
så många otrogna som möjligt med sig till paradiset”. Även här pekar man på<br />
att sverigedemokrater ofta blir hotade och ibland överfallna:<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
46
extremister ger sig på våra ledamöter. allt för att hindra yttrandefriheten<br />
och demokratin, som dessa människor föraktar. när har vi dem i tomelilla?<br />
/…/ ni säger kanske att det inte har hänt något tidigare i tomelilla,<br />
så därför behövs det inte? det sa man i Stockholm också. det har ju inte<br />
hänt tidigare, därför kan det ju inte hända här och nu heller. Låt oss Sverigedemokrater<br />
inte få rätt en gång till när vi varnar för de odemokratiska<br />
krafterna!<br />
Bland de sverigedemokratiska motionerna finns också flera förslag på projekt<br />
med grannsamverkan eller ”vakande ögon”. Sverigedemokraterna i kävlinge<br />
lade 2003 en motion om insatser mot brottsligheten. trots det Brottsförebyggande<br />
rådet har brottsligheten och otryggheten ”snarare ökat än minskat. /…/<br />
inte en dag utan ett antal inbrott i bilar, villor och butiker. i sina hem utsätts<br />
försvarslösa åldringar för främmande och samvetslösa besökare som genom<br />
bedrägligt förfarande – ibland våld – berövar de gamla såväl pengar som hälsa.<br />
med nuvarande resurser och för överskådlig tid kommer inte Polisen ensamt<br />
att ha någon möjlighet att stävja denna brottslighet.”<br />
i motionen kritiserar Sverigedemokraterna Brå för att det bara ”pratats,<br />
pratats och åter pratats. det konkreta som utförts är projekt riktade till barnen<br />
i skolan och utdelande av pris för ’arbete mot rasism’, vilket avlett uppmärksamhet<br />
och resurser från de verkliga och stora problemen ute i samhället.<br />
vilket är föga förvånande mot bakgrund av att Brå leds av flickebarn utan<br />
verklighetsförankring och livserfarenhet”.<br />
i ale och Härjedalen har Sverigedemokraterna yrkat på att kommunen på<br />
olika sätt ska bearbeta polismyndigheten för att hindra att polisstationen läggs<br />
ned. Sverigedemokraterna i Partille protesterar mot att bemanningen på polisstationen<br />
minskat: ”när katten är borta dansar råttorna på bordet”. kommunen<br />
ska därför arbeta för att det helst ska finnas uniformerad och lokalt<br />
förankrad polis på plats i större utsträckning.<br />
i karlstad yrkar partiet på 10 nya närpolistjänster och den sverigedemokratiska<br />
lokalpolitikern i Boxholm har ett lite mer udda förslag – partiet vill ha<br />
fotpatrullerande polis i centrum under skoltid på morgonen för att vaka över<br />
elevernas färdväg och för ”att med blotta närvaron dämpa trafikrytmen till<br />
fromma för alla trafikanters säkerhet”.<br />
motionerna om kameraövervakning handlar om att öka känslan av trygghet<br />
och att komma åt problem med en ökad kriminalitet och skadegörelse.<br />
i Södertälje vill man ha kameraövervakning för att stoppa den skadegörelse<br />
i framför allt Hovsjö, en stadsdel som har en hög andel personer med annan<br />
etnisk bakgrund än svensk. Sverigedemokraternas ledamot i växjö vill att<br />
kommunen skriver till regeringen för att kunna ha mer kameraövervakning<br />
på gator och torg. den enda motionen som Sverigedemokraterna i Botkyrka<br />
hitintills lagt handlar om kameraövervakning av kommunens skolbyggnader.<br />
”Frivilliga” åtgärder mot drogmissbruk<br />
de olika förslagen på drogtestning är alla utom ett inriktade på skolungdomar.<br />
i motionerna uttrycker Sverigedemokraterna oro över utbredningen av missbruket,<br />
men de kan oftast inte precisera den faktiska omfattningen i kommunen<br />
i sina motioner.<br />
de vanligaste förslagen går ut på att kommunen ska genomföra frivilliga och/<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
47
eller slumpmässiga drogtester på skolorna i syfte att minska drogmissbruket.<br />
men frivilligheten är villkorad – deltar eleven inte ska ”samtliga kommunala<br />
och privata gymnasieskolor /…/ informera elevernas vårdnadshavare/målsmän<br />
i de fall någon elev väljer att avstå från att erlägga ett drogtest eller ej närvarar<br />
vid ett sådant test” kräver Sverigedemokraterna i Fagersta.<br />
den ”nationalistiska människosynen som Sverigedemokraterna bygger sitt<br />
principprogram på förespråkar ett sunt levnadssätt utan narkotika och missbruk”<br />
skriver Sverigedemokraterna i kungsbacka. därför ska man genomföra<br />
regelbundna oförberedda drogtester. testet ska vara ”helt frivilligt” men<br />
skolan ska alltid ta kontakt med målsman eller socialtjänsten om testet är positivt<br />
eller om eleven ”har en drogliberal attityd och inte vill eller vågar genomgå<br />
testet” eller ”agiterar på gymnasieskolans område för droganvändning”.<br />
i de fyra <strong>kommunerna</strong> gävle, Älvkarleby (2007), Sandviken samt Söderhamn<br />
(2011) har Sverigedemokraterna lagt en mer eller mindre identisk motion<br />
om slumpmässiga tester på högstadie- och gymnasieskolan. Även dessa<br />
frivilliga drogtester är villkorade - endast de ungdomar som deltar i testet ska<br />
kunna få något av de kommunala sommarjobben för ungdomar. dessutom vill<br />
Sverigedemokraterna att kommunen ska verka för att övriga företagare i kommunen<br />
ställer samma krav på de ungdomar som söker sommarjobb hos dem.<br />
i karlskrona föreslår Sverigedemokraterna att drogtestet ska vara slumpmässigt<br />
och att det ska genomföras på alla elever från mellanstadiet och uppåt.<br />
det handlar alltså inte om något frivilligt test. ”det är inget ingrepp i elevens<br />
integritet då detta sköts med sekretess och utförs på alla av utbildad personal<br />
från alkohol- och drogsektionen. På flera skolor i Skåne görs detta regelbundet<br />
i ren säkerhetsaspekt”, hävdar motionärerna.<br />
Sundsvalls sverigedemokrater vill 2008 att kommunen utbildar sin skolpersonal<br />
så att den får tillräckligt med kunskap för att kunna uppmärksamma/<br />
upptäcka eventuellt drogmissbruk, och därefter erbjuder de föräldrar som<br />
önskar samma utbildning.<br />
emmaboda vill 2011 sprida mer information om drogmissbruk på skolorna<br />
men även att polisen ska ha mer tid att prata mer med ungdomar. Partiet vill<br />
dessutom kunna drogtesta folk på krogen. det är ett förslag de är ensamma<br />
om.<br />
i två kommuner föreslår Sverigedemokraterna att kommunen ska ställa krav<br />
på att de föreningar som söker och erhåller bidrag från kommunen måste ha en<br />
drogpolicy.<br />
Förbud mot tiggeri<br />
till kategorin Brottsbekämpning räknar vi också in de motioner som Sverigedemokraterna<br />
lagt i flera kommuner om att förbjuda tiggeri i den kommunala<br />
ordningsstadgan. Bakgrunden till denna motion, som vandrat runt i sju<br />
kommuner, är att Sala kommun under våren 2011 föreslog att man skulle föra<br />
in ett förbud mot tiggeri i sin lokala ordningsstadga. Förbudet motiverades<br />
bland annat med att kommunen vill göra det lättare för polisen att agera mot<br />
den eventuella brottslighet som kan följa i tiggeriets spår, till exempel människohandel.<br />
Förbudet stöddes av samtliga partier i Sala. detta förbud upphävdes<br />
dock i april 2011 av länsstyrelsen med hänvisning bland annat till att det var en<br />
för stor inskränkning i den enskildes frihet.<br />
Sverigedemokraterna i uppsala (2011-03-23) skrev den första av de sver-<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
48
igedemokratiska motionerna 3 . För uppsalabornas trivsel, välbefinnande och<br />
trygghet ska offentligt tiggeri förbjudas. tiggeriet är ett ”negativt och tråkigt<br />
inslag i gatubilden” och är ofta organiserat av ”utländska ligor, inte minst från<br />
Östeuropa, som också är inblandade i människohandel och andra kriminella<br />
aktiviteter”. tiggeriet hjälper inte heller de verkligt drabbade, det är ett ”cyniskt<br />
sätt för ligor att utnyttja utsatta människor.” eftersom det inte finns någon<br />
lagstiftning mot tiggeri kan ett förbud i den lokala ordningsstadgan ge polisen<br />
rätt att ingripa. Sverigedemokraterna yrkade också på att de som vill spela<br />
musik eller sälja rosor på offentlig plats måste söka tillstånd på förhand.<br />
i den motion som Sverigedemokraterna i Partille lagt skriver de att en ”lokal<br />
ordningsföreskrift med tiggeriförbud ger samhället större möjligheter att<br />
markera och agera mot ytterligare ett av människohandelns och den organiserade<br />
brottslighetens många övergrepp. det är sedan ordningsmakten som får<br />
avgöra om en insamling handlar om tradition alt. välgörande ändamål eller<br />
otillåtet tiggeri.”<br />
Flera motioner hävdar att förbudet införts i Sala kommun, och även i andra<br />
kommuner – som den motion som vill förbjuda tiggeri i kombination med<br />
gatumusik som vänersborg lägger i slutet av maj, dvs. en månad efter att länstyrelsen<br />
fattade sitt beslut. i vänersborgsmotionen handlar det förutom risken<br />
för organiserat tiggeri och internationell kriminalitet också om att musiken är<br />
dålig. den är ”oftast enformig och i ständigt återkommande enkla harmonier.<br />
de som i timtal tvingas höra och se denna företeelse, tex affärsinnehavare och<br />
expediter upplever detta som störande och stressande. /…/ tiggarnas trakterande<br />
av musikinstrument bedöms inte av motionärerna vara av sådan art att<br />
de omedelbart kan jämställas med buller eller annan olägenhet som beskrivs i<br />
de lokala ordningsföreskrifterna för vänersborgs kommun” (26 maj 2011).<br />
Utegångsförbud för ungdomar<br />
i ett pressmeddelande 2008 4 ställer Sverigedemokraterna krav på en skärpt lagstiftning<br />
på riksplan med möjlighet att utfärda undantagstillstånd efter oroligheter<br />
i rosengård i malmö.<br />
den mångkulturella samhällsordningen i kombination med de etablerade<br />
partiernas ovilja att ta itu med de militanta vänstergrupperna i landet har<br />
skapat en situation som kräver extraordinära åtgärder. de etablerade partiernas<br />
flumstrategier med dialogpoliser, brobyggare och en alltför ensidig<br />
fokusering på social brottsprevention har uppenbarligen inte fungerat. det<br />
som nu utspelar sig i rosengård är ett angrepp på hela det demokratiska<br />
3 efter att Sverigedemokraterna i uppsala lagt sin motion skriver kent ekeroth, riksdagsman<br />
för Sverigedemokraterna, i Svenska dagbladet 22 april 2011 att det behövs en lagstiftning som<br />
ger polisen möjlighet ”att forsla bort tiggare och utfärda böter, vilket förbättrar gatumiljön<br />
avsevärt. med Sverigedemokraternas förslag till skärpta regler kring utvisningar får polisen även<br />
befogenhet att i större utsträckning utvisa tiggarna, om det visar sig att de är utlänningar. Slutligen<br />
kan polisen undersöka om det finns kopplingar till organiserad brottslighet. alla dessa moment<br />
är positiva för samhället och människors trygghet och trivsel.” tiggeriet är till stor del ”ett<br />
invandrarfenomen som vi importerat för att vi varit för slappa eller ovilliga för att göra något åt<br />
det.” Sverigedemokraterna lade även en riksdagsmotion 2011. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forbjud-tiggeri-i-hela-landet_6111417.svd.<br />
4 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/infoermoejligheten-att-utfaerda-undantagstillstaand-sverigedemokraterna-kraever-skaerpt-lagstiftning-efter-nya-upplopp-paa-rosengaard-262296.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
49
samhället och samhället måste därför med kraft svara på hotet från de krafter<br />
som eftersträvar laglöshet och kaos och som utsätter skötsamma medborgare,<br />
polis, och rädd ningspersonal för livsfara.<br />
Pressmeddelandet följs upp med lokala motioner i malmö, göteborg och<br />
uppsala under 2009. i sina motioner föreslår Sverigedemokraterna att respektive<br />
kommun ska utreda möjligheten att införa temporära utegångsförbud för<br />
ungdomar under 18 år. ”För att samhället skall kunna återta kontrollen och<br />
lättare kunna hantera liknande situationer i framtiden är det uppenbart att det<br />
krävs en politisk kursomläggning och ett batteri av nya åtgärder. Långsiktiga<br />
sociala insatser är bra, men inte nog.”<br />
Övriga motioner<br />
andra sverigedemokratiska originalförslag är en motion i Helsingborg om<br />
att komma åt bidragsfusk med socialbidrag med hjälp av en lögndetektor.<br />
i uppsala vill Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige ska motarbeta<br />
den årliga uppsala reggaefestival och liknande ”knarkfestivaler”. de lokala<br />
företrädarna i Strömsund vill att kommunen ska se till att skolorna följer knivlagen<br />
och att misstänkta knivinnehavare visiteras.<br />
Sverigedemokraterna i malmö har tröttnat på den styrande majoritetens<br />
ovilja och oförmåga att hantera situation med den utbredda kriminaliteten:<br />
”att ha ett kommunalråd mot kriminalitet är bra och visar om inte annat att<br />
de styrande långt om länge kommit till insikt om vilket stort problem det<br />
faktiskt är, men en person med en titel kommer knappast att lösa de förekommande<br />
problemen med kriminalitet i malmö.” Sverigedemokraterna yrkar på<br />
att kommunen ska ta fram ett konkret handlingsprogram för att förbättra tryggheten<br />
och åtgärda kriminaliteten. Företrädare för alla partier, för näringslivet,<br />
de religiösa livsåskådningarna, föreningsliv och polis och myndighet ska vara<br />
med i arbetet med handlingsplanen. Även i andra kommuner finns förslag till<br />
brottspreventiva team.<br />
Malmö kommun utmärker sig<br />
det är i malmö som Sverigedemokraterna lämnat in flest motioner om brottsbekämpning.<br />
Sedan partiet kom in i kommunfullmäktige 2002 har de lagt 65<br />
motioner varav 19 inom brottsbekämpningsområdet, dvs. nästan en tredjedel<br />
av alla. Förutom de motioner som berörts ovan har Sverigedemokraterna i<br />
malmö begärt särskilda insatser för att öka tryggheten på kyrkogårdarna och<br />
velat förstärka gränskontrollen gentemot danmark. de har också föreslagit att<br />
kommunen ska inrätta ett team i skolorna som ska genomföra ett systematiskt<br />
hotbedömningsarbete med insamling av information. ett sådant team ska<br />
minska risken för att ”de allra grövsta planerade våldshändelserna ska kunna<br />
utföras i skolan”. Sverigedemokraterna i malmö vill också inrätta ett civilkuragepris,<br />
som ska ”uppmuntra malmöborna att ta ansvar för sina medmänniskor<br />
och visa hur viktigt det är att våga visa civilkurage när en medmänniska<br />
blir utsatt för övergrepp”. i sin senaste motion (oktober 2011) föreslår de att<br />
det ska vara möjligt att använda narkotikahundar på skolorna för att minska<br />
drogmissbruket.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
50
invandring, återvandring och<br />
assimilering<br />
Sverigedemokraternas främsta profilfråga är invandringen. Partiet kräver att<br />
Sverige ska föra en vad Sverigedemokraterna kallar ”ansvarsfull invandringspolitik”.<br />
en av partiets grundläggande idéer är att det mångkulturella Sverige<br />
ska avvecklas. Partiet skriver i sitt nuvarande principprogram bland annat att<br />
”den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den<br />
gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och<br />
kulturell likhet bland befolkningen”. 1<br />
För att människor ska känna sig trygga bör samhället bygga på en tydlig<br />
värdegemenskap. och enligt Sverigedemokraterna ska den gemenskapen formas<br />
kring svenskheten och det svenska. därför blir det mångkulturella samhället<br />
ett problem, eftersom det inte värnar det svenska utan istället tillåter, och<br />
till och med stärker, människors olika kulturella identiteter. det skapar enligt<br />
Sverigedemokraterna ett samhälle som inte håller samman.<br />
Partiets grundläggande idé om hur samhället ska formas är fullständigt<br />
avgörande när det gäller partiets syn på invandringen. människor i olika delar<br />
av världen är mer eller mindre lika varandra. Sverigedemokraterna är inte<br />
emot invandring av princip, det handlar om varifrån de invandrade kommer.<br />
Ju längre bort från den ”kultursfär” vi befinner oss i, desto större är olikheterna.<br />
människor från afrika och mellanöstern passar inte in och har svårt att<br />
bli svenska. För det är vad partiets politik går ut på. För att kunna skapa ett<br />
svenskt Sverige måste de som kommer hit bli svenskar, de ska inte integreras,<br />
de ska assimileras. Partiet tillämpar vad de kallar en öppen svenskhet, alltså att<br />
egentligen vem som helst, åtminstone i teorin, kan bli svensk.<br />
vår kritik av den misslyckade invandrings- och integrationspolitiken har<br />
ingenting med rasism att göra. Sverigedemokraterna står för en öppen<br />
svenskhet. nationell identitet sitter inte i hudfärgen eller någon annan del av<br />
kroppen. Svenskheten sitter i beteende och värderingar. 2<br />
Ändå präglas stora delar partiets politik av förslag som går ut på att inte ge<br />
människor chansen att bli svenskar. istället ska invandringen från kulturellt<br />
avlägsna länder begränsas, som ett led i strävan att försöka undvika ”kulturkrockar”.<br />
invandringspolitik är framför allt en nationell fråga. men Sverigedemokraterna<br />
vill i <strong>kommunerna</strong> bland annat få till stånd en debatt om den statliga<br />
invandringspolitiken genom att lägga motioner med krav på stopp för<br />
flyktingmottagningen. genom krav på att <strong>kommunerna</strong> ska upprätta så kallade<br />
mångkulturella bokslut vill Sverigedemokraterna att kostnaden för invandringen<br />
synliggörs. debatten ute i <strong>kommunerna</strong> om flyktingmottagningen och<br />
1 Sverigedemokraternas Principprogram från 2003, http://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/<br />
Sverigedemokraterna-Principprogram-2005.pdf. under partiets landsdagar i november 2011 ska<br />
partiet ta beslut om ett nytt principprogram, men det nuvarande principprogrammet har ändå<br />
fungerat som ideologisk bas för de flesta av de motioner som behandlas i den här rapporten.<br />
2 Jimmie Åkesson, ordförandebrevet februari 2011.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
51
kostnaderna för den ska leda till att <strong>kommunerna</strong> i sin tur påverkar uppåt, mot<br />
regeringen. Så här förklarar Jimmie Åkesson partiets strategi:<br />
För att sända en signal till regeringen om att invandringspolitiken havererat<br />
arbetar vi kommunalt för att säga upp avtalen med migrationsverket. Så<br />
länge vi har en ansvarslös invandringspolitik måste vi även från kommunalpolitiskt<br />
håll arbeta för att få till stånd en förändring på riksplanet. 3<br />
inom den övergripande kategorin invandring, assimilering och återvandring<br />
finner vi motioner med krav på folkomröstning om flyktingmottagning, uppsägning<br />
av avtal om flyktingmottagning och krav på mångkulturella bokslut.<br />
en del motioner innehåller såväl krav på stopp för mottagningen, uppsägning<br />
av avtal som folkomröstning och därför redovisar vi dem i en grupp. i motionerna<br />
med krav på mångkulturellt bokslut kan det finnas krav på att kommunen<br />
ska säga upp eventuella avtal om flyktingmottagning men vi har valt att särredovisa<br />
dessa motioner.<br />
i detta avsnitt behandlas också motioner som handlar om förbud mot särbehandling,<br />
införandet av återvandringsstöd, indraget stöd för etniska kulturföreningar,<br />
förbud mot burka/niqab samt förslag om att inrätta ett kommunalt<br />
språktest.<br />
till att börja med kan man konstatera att trots att invandringsfrågan är den<br />
främsta profilfrågan för partiet har motioner bara lagts i 84 kommuner, det<br />
vill säga inte i mer än en tredjedel av alla kommuner där Sverigedemokraterna<br />
finns representerade.<br />
en förklaring kan vara att partiets syn på invandringen inte direkt kopplas<br />
till just det invandringspolitiska området. många förslag inom andra politikområden<br />
präglas av Sverigedemokraternas syn på det mångkulturella samhället<br />
men adresseras i andra typer av motioner.<br />
under kategorin Brottsbekämpning redovisar vi motionerna med förbud<br />
mot tiggeri och under kategorin miljö/djur de olika förslagen om stopp för<br />
halal- och/eller koscherslaktat kött i <strong>kommunerna</strong>. Sverigedemokraternas seriemotion<br />
om traditionella skolavslutning redovisas under området Skola och<br />
utbildning.<br />
dessutom utgår vissa av förslagen inom andra politikområden från Sverigedemokraternas<br />
grundläggande samhällssyn, utan att den direkt hänvisas till<br />
i motionstexten.<br />
3 http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/var-politik-a-till-o/ under Flyktingmottagande i<br />
<strong>kommunerna</strong>.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
52
TABELL 14. invandringsmotioner per mandatperiod<br />
inVAnDring<br />
moTion/<br />
mAnDATpErioD<br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
Sverigedemokraternas första motioner på invandringsområdet lades i Höör<br />
och dals-ed 1992, och ställde krav på kommunala folkomröstningar om flyktingmottagandet.<br />
motionerna var inspirerade av folkomröstningen i Sjöbo<br />
i samband med valet 1988 då Sjöbo kommun i en uppmärksammad folkomröstning<br />
valde att säga nej till en kommunal flyktingmottagning. i dessa tidiga<br />
motioner är Sverigedemokraternas huvudargument att det är en demokratisk<br />
rättighet för kommuninvånaren att få säga sin mening om flyktingmottagningen,<br />
eftersom den får konsekvenser för alla kommuninnevånare.<br />
i motionen från Höör från 1992 beskrev Sverigedemokraterna konsekvenserna<br />
på följande sätt:<br />
inte sällan har t.ex. en stark koncentration av tidigare flyktingar och anhöriga<br />
till dessa uppstått i vissa bostadsområden med påföljd att samhällsbilden<br />
kraftigt ändrats socialt, kulturellt och etniskt. oavsett vad man som politiker<br />
anser om detta så är det en fråga som i sina praktiska konsekvenser markant<br />
påverkar livsmiljön för varje invånare. Beslutet om ifall denna utveckling<br />
också ska fortgå i Höörs kommun under 90-talet borde därför flyttas ut från<br />
fullmäktigesalen till människorna i verkligheten.<br />
i dals-ed argumenterade man 1992 på samma sätt:<br />
nu är det hög tid att edsborna får säga vad de tycker om flyktinginvasionen<br />
i samhället.<br />
Samma år lade Sverigedemokraternas företrädare i kommunen en motion med<br />
krav på att alla icke nordiska flyktingar som kommunplaceras av invandrarverket<br />
ska Hiv-testas – och Hiv-positiva ska inte få komma. det är ”en samhällsfara<br />
att personer från länder med utbredd Hiv bosätter sig i vår kommun,<br />
utan att vara Hiv-testade”.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
folkomröstning/uppsägning<br />
av avtal<br />
5 11 37 23 76<br />
förbud burka-niqab 17 6 3 26<br />
Repatriering 10 4 1 15<br />
indraget stöd till etniska<br />
föreningar<br />
1 3 1 5<br />
Åtgärder mot muslimska<br />
omskolningsresor<br />
10 10<br />
Kommunalt språktest 3 9 12<br />
Mångkulturellt bokslut 19 7 26<br />
stopp för islamiserade/<br />
mångkulturella lovdagar<br />
2 3 5<br />
Övriga motioner 2 6 26 10 44<br />
summa invandringsmotioner 7 60 107 45 219<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 15,9 20,2 12,5 8,9 12,9<br />
53
demokratiargumentet har dykt upp i flera andra kommuner under åren.<br />
men det är långt ifrån det enda skälet partiet framfört. i takt med att minnet<br />
från Sjöboomröstningen bleknat hittar partiet andra sätt att angripa frågan.<br />
Även om argumenten ofta går in i varandra försöker vi här bena ut huvuddragen<br />
i Sverigedemokraternas retorik.<br />
Invandringspolitiken leder till extremism<br />
2002 lade den dåvarande fullmäktigeledamoten i Sölvesborg Jimmie Åkesson<br />
en motion med krav på en folkomröstning om kommunens flyktingmottagande.<br />
men den här gången handlade förslaget inte bara om folkets rätt att säga<br />
sitt i frågan. Jimmie Åkesson krävde dessutom att avtalet med integrationsverket<br />
skulle rivas upp. invandringen ledde, enligt Åkesson till ökad extremism i<br />
samhället.<br />
den svenska invandringspolitiken under senare år har varit unik i sitt slag<br />
och orsakat stora ekonomiska och sociala problem. /…/ extremism och samhällsförakt<br />
blir ett naturligt resultat av en sådan politik. det är ingen slump<br />
att Sverige 60 år efter andra världskrigets slut har en aktiv och växande naziströrelse.<br />
att ungdomars väg till nazismen går via missnöje med den förda<br />
invandringspolitiken är ingen ovanlighet.<br />
denna motion kom senare att ingå i Sverigedemokraternas centrala motions-<br />
och idébank och texten har kopierats i flera motioner som omväxlande ställer<br />
krav på folkomröstning och/eller krav på uppsägning av avtal (arvika, karlskrona,<br />
enköping, uppsala, ronneby, gislaved med flera). de flesta av dessa<br />
seriemotioner lades under 2003 och 2004, men även under 2007 och 2008<br />
använder sig Sverigedemokraterna av argumentet om ”extremism och samhällsförakt”.<br />
Sverigedemokraterna i Perstorp (2006) uttrycker i sin motion först medkänsla<br />
med flyktingarna och menar att ”dessa människor kommer om inget<br />
underverk inträffar vara dömda till ett liv i utanförskap vilket vi inte finner<br />
rimligt ur humanitär aspekt.” därefter följer argumentet om extremism; Sverigedemokraterna<br />
menar att en folkomröstning där kommuninnevånarna får<br />
säga sitt underlättar för en ”hållbar utveckling och ett antifascistiskt samhälle”.<br />
denna motion drogs dock tillbaka. 2007 lägger partiet en ny motion som följer<br />
den ursprungliga Sölvesborgsmotionen.<br />
Så sent som 2011 använder sig Sverigedemokraterna i tierp av argumentet<br />
om extremism.<br />
Inga ”riktiga” flyktingar<br />
trots att den mest förekommande motionen inom invandringsområdet handlar<br />
om att på olika sätt stoppa eller begränsa den kommunala flyktingmottagningen,<br />
så hävdar Sverigedemokraterna att de inte alls är emot att ge flyktingar<br />
en fristad. men det måste vara ”riktiga flyktingar”. Begreppet är ett av de mest<br />
förekommande i partiets argumentation kring flyktingmottagande och kräver<br />
en kort bakgrund för att göras begripligt.<br />
Som invandrare till Sverige kan du få rätt att komma hit på ett antal olika<br />
grunder. 2010 beviljades 105 102 uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter.<br />
21 507 kom för att arbeta, 18 857 kom inom ramen för eeS-samarbetet,<br />
14 188 kom för att studera och 13 113 var i Sverige på besök.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
54
det är dock andra grupper som intresserar Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna<br />
riktar fokus på följande kategorier:<br />
• Anhöriga, 21 460 personer under 2010.<br />
• Anhöriga till flyktingar, 3 166 personer under 2010.<br />
• Konventionsflyktingar, de som får flyktingstatus baserad på Genévekonventionen<br />
och får uppehållstillstånd för att de har välgrundade skäl att vara<br />
rädda för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning,<br />
kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2 274<br />
personer under 2010.<br />
• Skyddsbehövande, de som får uppehållstillstånd för att riskerar att straffas<br />
med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller<br />
förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löper stor<br />
risk att skadas på grund av väpnad konflikt. de kan också få uppehållstillstånd<br />
för att de behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt,<br />
eller känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund<br />
av andra svåra motsättningar i hemlandet, eller inte kan återvända till sitt<br />
hemland på grund av miljökatastrof. den gruppen bestod förra året av 2 610<br />
personer.<br />
• Kvotflyktingar, utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd<br />
inom den flyktingkvot som regeringen fastställt, 1 804 personer<br />
under 2010.<br />
• Synnerligen ömmande omständigheter, personer som beviljas uppehållstillstånd,<br />
på grund av omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa,<br />
anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.<br />
Sverigedemokraterna hävdar i flera av de motioner som lagts runt om i landet<br />
att bara en liten del av dem som kommer till kommunen är ”riktiga” flyktingar.<br />
migrationsverket ger formellt flyktingstatus till de personer som kommer<br />
som kvotflyktingar och konventionsflyktingar, alltså cirka 4 procent av alla<br />
som fick uppehållstillstånd i Sverige under 2010. Så i den bemärkelsen har<br />
partiet helt rätt. väldigt få av dem som kommer har flyktingstatus.<br />
men när det gäller den kommunala flyktingmottagningen är den siffran ointressant.<br />
Bland den gruppen som är aktuell för kommunal flyktingmottagning<br />
ingår inte studenter, arbetskraftsinvandrare eller de som kommer till Sverige<br />
inom ramen för eeS-avtalet.<br />
i själva verket utgör alltså personerna med flyktingstatus en mycket större<br />
andel. de som är aktuella för kommunens flyktingmottagande är kvotflyktingar,<br />
skyddsbehövande konventionsflyktingar, de med synnerligen ömmande<br />
skäl och deras anhöriga – om de ansöker om uppehållstillstånd inom två år<br />
efter att deras anhörige har fått ett positivt besked. enligt migrationsverket<br />
handlar det om cirka 13 000 personer som behöver få en plats i någon av landets<br />
kommuner under 2011.<br />
Sverigedemokraterna pratar alltså egentligen inte utifrån kommunens perspektiv,<br />
utan utifrån hela landets. Som i Sverigedemokraternas motion i Sundsvall<br />
från 2011. där vill partiet att kommunen ska agera mot den ”vettlösa”<br />
invandringen:<br />
vi måste dra i invandringsbromsen för att hjälpa de invandrare och flyktingar<br />
som befinner sig i Sverige idag. Sverige är världskänt för sin liberala<br />
flyktingpolitik och det gör att många säljer vad de har i sina länder och söker<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
55
lyckan i Sverige. endast en liten del av de som kommer till Sverige är riktiga<br />
flyktingar. enligt vissa beräkningar är så lite som 5% reellt skyddsbehövande.<br />
resterande 95% faller inte in under Fn:s definition av flyktingar.<br />
Flyktingmottagningen kostar för mycket<br />
ett annat sätt för Sverigedemokraterna att argumentera mot flyktingmottagande<br />
är att fokusera på kostnader. Sverigedemokraterna i Åstorp (2007)<br />
talar om ”massinvandringen” som har ”orsakat enorma kostnader för det<br />
svenska samhället, pengar som istället hade kunnat användas till att förbättra<br />
den svenska välfärden och till att hjälpa verkligt nödställda flyktingar i deras<br />
närområden. den har också gett upphov till stora gruppmotsättningar och en<br />
eskalerande brottslighet, med en kraftigt minskad trygghetskänsla bland medborgarna<br />
som följd.”<br />
Partille (2011) kräver ett nollavtal med länsstyrelsen vad gäller framtida<br />
flyktingar samt därutöver full ekonomisk ersättning från staten till kommunen<br />
för de invandrare som bosätter sig i Partille med stöd av eBo-lagen 4 . i Landskrona<br />
motionerade Sverigedemokraterna i 2010 att kommunen skulle begära<br />
av regeringen att Landskrona skulle bli undantagen eBo-lagen.<br />
under rubriken ”Stabilisering av Socialförvaltningens ekonomi” vill Sverigedemokraterna<br />
i Hörby att kommunen säger upp avtalet med migrationsverket.<br />
motionen lyder: ”med anledning av Hörbys dåliga ekonomi inom<br />
socialförvaltningen som nu ligger back med ca 29 milj. en stor del av dessa<br />
kostnader kommer från den generösa invandringen till kommunen. dessa kostnader<br />
får och kan inte fortsätta att stiga.”<br />
i Fagersta där man har ett avtal om att ta emot 30 flyktingar om året hyser<br />
partiets representant farhågor över den ”utökade belastningen som vi ser<br />
komma i form av anhöriga till dessa ’flyktingar’” och vill därför säga upp avtalet<br />
medan ”vi förhoppningsvis har en chans att rädda situationen och ta hand<br />
om de som redan är här”.<br />
Sverigedemokraternas representant i vimmerby (2011) pekar på kostnaderna<br />
för kommunen och att de statliga pengarna för flyktingmottagningen endast är<br />
”skattebetalarnas pengar i rundgång”. mottagningen drar ”bort stora resurser,<br />
som annars kunde ha använts till långt angelägnare ändamål för inhemska behov,<br />
t.ex. som statliga anslag till äldreomsorg, sjukvård eller skola”. vimmerby<br />
påpekar även att endast 5 procent är flyktingar enligt Fn:s flyktingkonvention<br />
och att det sällan är de som är i högst behov av hjälp som kommer hit utan ofta<br />
de som har råd att betala flyktingsmugglare.<br />
istället för att lägga pengar på en flyktingmottagning vill Sverigedemokraterna<br />
satsa på att hjälpa flyktingar i deras närområden. ekvationen är i första<br />
hand en del av i partiets argumentation för hur Sverige som land ska lägga<br />
om sin migrations- och biståndspolitik. men retoriken dyker även i den<br />
kommunalpolitiska debatten, som ett argument för varför <strong>kommunerna</strong> inte<br />
ska ha ta emot flyktingar. vi har dock inte hittat några förslag på hur enskilda<br />
kommuner på olika sätt skulle kunna bidra med att ”hjälpa folk på plats”.<br />
4 Boende för asylsökande regleras i Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. en asylsökande<br />
kan välja att bo i en av migrationsverkets anläggningar, eller själv ordna eget boende (eBo) hos<br />
anhöriga eller vänner. tidigare innebar lagen att asylsökande hade samma rätt till dagersättning<br />
oavsett om de vistades i migrationsverkets boende eller på egen hand ordnade bostad. i mars<br />
2005 togs bostadsersättningen bort i ett försök att minska antalet asylsökande som väljer eBo.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
56
Kriminalitet<br />
i flera motioner kopplar Sverigedemokraterna på en av sina andra profilfrågor<br />
– kriminaliteten. invandrare saknar inte bara skyddsskäl och kostar pengar. de<br />
är dessutom i högre grad kriminella.<br />
i Svedala la partiet 2003 en motion om folkomröstning där partiet argumenterade<br />
att invandringen är till skada för Sverige och att det mångkulturella<br />
samhället leder till våld:<br />
vi vill inte att arbetare skall bli överfallna på sina arbetsplatser, att vi skall<br />
behöva SeCuritaS vakter i våra skolor eller att våra ungdomar eller åldringar<br />
skall drabbas av rånarligor som tar deras mobiltelefoner, mopeder, handväskor<br />
och pengar. /…/ Svedala är en attraktiv bosättningsort och många<br />
som väljer att bosätta sej här gör det för att slippa det mångkulturella våldet<br />
som breder ut sej alltmer.<br />
2005 la Svedala en ny motion med krav på stopp för avtalet med integrationsverket<br />
med en nästintill identisk text.<br />
Även i en motion i eslövs kommun (2006) pekar partiet på invandrades<br />
kriminalitet. Sverigedemokraterna hänvisar till Brottsförebyggande rådets<br />
rapport 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet. där kan<br />
man enligt partiet läsa att ”hela 12 % av den första generationens invandrare är<br />
brottslingar. /…/ Överrepresentationen lever dessutom kvar bland invandrarnas<br />
barn även om den minskar.”<br />
Sverigedemokraterna i Strängnäs (2011) kräver att avtalet ska omförhandlas.<br />
man menar att en stor mängd av de flyktingar som kommer till Sverige är insmugglade<br />
– och att Sveriges asylpolitik därmed bidrar till en miljardindustri.<br />
vidare släpper Sverige in ett flertal krigsförbrytare. ”Förmodligen hade Hitler<br />
erhållit asyl i Sverige om han sökt sig till Sverige idag. med tanke på hans<br />
skyddsbehov”, säger motionären och exemplifierar därefter med namnen på<br />
några krigsförbrytare. Sverigedemokraten vill att Strängnäs endast ska ta emot<br />
kvotflyktingar och inga krigsförbrytare. Förutom kravet på omförhandling vill<br />
man ha en utvärdering av kostnaderna för invandringen/mångkulturellt bokslut<br />
samt en folkomröstning.<br />
en motion i Boxholm är kort och koncis: Sverigedemokraterna kräver att<br />
kommunen med ”underbar färdighet” ska säga upp avtalet om flyktingmottagningen.<br />
det finns inga fördelar med att kommunen tar emot asylsökande<br />
och de ”scenarier som utspelar sig med bil och skolbränder, överfall och rån av<br />
svenskar som förekommer på många andra svenska orter” har kommunen varit<br />
förskonade från och därför finner partiet det ”lämpligt att fullmäktige verkar<br />
för att det så ska förbli”. (2010).<br />
Andra krav – samma argument<br />
det finns motioner där kravet inte är en uppsägning av avtalet utan att kommunen<br />
ska minska sin flyktingmottagning. argumentationen följer dock<br />
samma mönster. i Flen 2007 lägger Sverigedemokraterna en motion som i sin<br />
helhet lyder:<br />
Flen har under många år lojalt ställt upp för statens flyktingpolitik. det har<br />
emellertid på senare år skapat problem i Flen. det är till exempel besvärligt<br />
att hantera många språk. rosengård i malmö är en stadsdel med stora problem.<br />
Flen riskerar att få liknande problem. det kan vi inte acceptera.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
57
i Skövde (2008) vill partiet minska flyktingmottagningen från 120 personer<br />
till 12. vi är på väg in i en lågkonjunktur och har redan hög arbetslöshet,<br />
skriver den lokale sverigedemokraten. arbete är viktigt för att man ska känna<br />
sig delaktig i samhället och bli snabbt integrerad och bristen på jobb tror ledamoten<br />
kan leda till stora och kostsamma sociala problem. att inte få möjlig het till<br />
ett arbete framkallar frustration och i värsta fall hat mot det svenska samhället.<br />
vi vill inte att några stadsdelar i vår kommun förvandlas till osäkra,<br />
brottsbelastade områden där ingen egentligen vill bo eller verka. vi ser nu<br />
med facit i hand hur majoriteten av våra stora och medelstora städer dras<br />
med detta problem.<br />
Sverigedemokraten påpekar också på den brist på bostäder som finns och behovet<br />
av utökade resurser för att<br />
ta hand om de ”nyinflyttade” som redan finns i Sverige /…/ de pengar som<br />
varit tänkt att användas till närmaste årens flyktingmottagande istället bör<br />
satsas på skola, sjukvård, rättsväsendet och våra gamla!<br />
Sverigedemokraterna i Södertälje pekar på att kommunen har svårigheter till<br />
följd av en ”ohejdad massinvandring ” och att svenskarna därför flyr kommunen.<br />
enligt motionen har kommunen tidigare antagit riktlinjer om att<br />
”agera kraftfullt för att minska antalet flyktingar till Södertälje”. men partiet<br />
ifrågasätter om kommunen verkligen följer dessa då man har avtal med migrationsverket<br />
om att ”ta in hundratals nya flyktingar som i sin tur kommer att<br />
generera ytterligare anhöriginvandring”. För att minska inflyttningen i framtiden<br />
och även förhindra utflyttning av svenskar vill därför partiet att kommunen<br />
säger upp avtalet. därutöver vill Sverigedemokraterna att Södertälje<br />
ska ”uppmuntra ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter för att binda till<br />
sig befolkningsunderlag med större skattebärighet” och att ”med de medel som<br />
står till buds försvåra ytterligare inflyttning till Södertälje av flyktingar som<br />
anlänt till andra kommuner”.<br />
många gånger flätas de olika argumenten samman för att forma ett<br />
mardrömsscenario för kommunen. Så beskriver Sverigedemokraterna i kungsbacka<br />
kommunens vägval i en motion från 2001 där partiet vill ha folkomröstning<br />
och uppsägning av avtalet med migrationsverket till dess att en ”Sverigedemokratisk<br />
invandringspolitik implementerats på nationell nivå”.<br />
Partiet vill undvika att kungsbacka blir ett mångkulturellt samhälle med<br />
”segregation, det utanförskap, de sociala och ekonomiska problem” som det<br />
innebär. ”kungsbackabor som längtar efter mångfald kan enkelt flytta till ett<br />
mångkulturellt paradis som exempelvis Biskopsgården eller Hjällbo”. Flyktingarna<br />
är inte flyktingar i första hand – utan anhöriga eller andra som invandrat<br />
på grund av ekonomiska skäl. de är överrepresenterade i brottstatistiken och<br />
Sverigedemokraterna varnar för det svenskfientliga våldet. Bara 10 procent<br />
som söker asyl i Sverige visar sitt pass och många är ”charlataner och bluffmakare”.<br />
Flyktingarna är ”ifrån ett fattigt land som vill bli försörjd av svenska<br />
bidrag och inte alls vara förföljd”. genom att inte visa en id-handling bevisar<br />
de ”sin dåliga karaktär och att de helt saknar skyddsbehov”.<br />
kungsbackas sverigedemokrater säger sig inte vara helt negativ till invandring,<br />
men den ska begränsas till en mer hanterbar nivå. och för att den<br />
svenska kulturen inte ska hotas vill man ”i huvudsak ta emot personer från<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
58
vårt närområde som enklare kan anpassa sig till oss /…/ Flyktingar från andra<br />
världsdelar vill vi hellre hjälpa på plats i deras närområden”.<br />
den ursprungliga motionen röstades ned av en majoritet i fullmäktige i augusti<br />
2011. Sverigedemokraterna var dock övertygade om att de har en folkmajoritet<br />
med sig i vad de kallade en ödesfråga och krävde i en ny motion att ett<br />
brev skulle skickas ut till de ca 8 000 som står i bostadskön:<br />
etablissemanget fick en panikattack och har stark ångest av blotta tanken på<br />
att låta folket i kungsbacka bestämma. tänk om folket röstar fel? vad kommer<br />
rödvinsbolsjevikerna på tv att säga?<br />
motionen kallar det ett svek mot kungsbackas unga att ta emot så kallade<br />
flyktingar, som får gå före i bostadskön på skattebetalarnas bekostnad. många<br />
kungsbackabor behöver akut en ny bostad:<br />
det är lätt att tycka att det är fint och vackert att ta emot flyktingar när<br />
man själv sitter i ett elegant boende i en stor och pampig villa i Särö eller<br />
gottskär. vi vet hur många som röstar på de etablerade partierna resonerar<br />
– gärna flyktingar, etniska motsättningar och mångkultur, men absolut inte<br />
i mitt bostadsområde. Hyckleriet blir uppenbart när de så kallade ensamkommande<br />
flyktingbarnen (ofta skäggiga och passlösa unga män med tydliga<br />
åldersrynkor i ansiktet) inte tas emot i godhetsapostlarnas egna hem.<br />
kravet i motionen är att ett brev med följande information ska skickas ut:<br />
tyvärr tillhör du ingen prioriterad grupp. utomeuropeiska flyktingar får numera<br />
gå före i bostadskön. nuvarande regler beräknas gälla minst till 2014.<br />
Hjälp till återvandring<br />
en sak är hur kommunen ska förhålla sig till att ta emot flyktingar. en annan<br />
är hur man ska hantera det faktum att Sverige redan tagit emot för många. ett<br />
av partiets förslag är att helt enkelt underlätta för de personer som vill åka tillbaka<br />
till de länder de kommit ifrån. mellan 2003 och 2004 lades flera seriemotioner<br />
om hjälp och stöd till invandrare för att de ska lämna landet. motionen<br />
från malmö som ingick i den sverigedemokratiska motions- och idébanken<br />
handlade om att kommunen skulle erbjuda flyktingar som, enligt motionen,<br />
inte längre var skyddsbehövande hjälp att ”återvandra”. i motionen talas det<br />
om det tellus-projektet i malmö som syftat till att underlätta situationen för<br />
de av kommunens invandrare som önskar återvända till sitt hemland. Projektet<br />
är lovvärt, men inte nog – verksamheten behöver byggas ut säger Sverigedemokraterna:<br />
de senaste decenniernas massinvandring till Sverige, som i ett europeiskt<br />
perspektiv är helt unik, har medfört svåra sociala och ekonomiska problem<br />
för landet och malmö kommun. i vissa fall har det även inneburit problem<br />
med så kallad Brain drain för utvandrarländerna. om ovan angivna problem<br />
skall kunna åtgärdas är det av yttersta vikt att malmö kommun uppmuntrar<br />
och bistår de invandrare som frivilligt kan tänka sig att återvända till sina<br />
hemländer.<br />
i flera av motionerna påminner Sverigedemokraterna om att endast en mindre<br />
del av de hundratusentals personer som kommit till Sverige under senare år<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
59
uppgivit skyddsbehov. det finns flera skäl för att stödja insatser om återvandring<br />
menar sverigedemokraterna:<br />
• Förhållandena i de flesta hemländerna möjliggör ett återvändande.<br />
• Dessa människor utan skyddsbehov behövs i respektive hemland för att<br />
hjälpa till med återuppbyggnaden.<br />
• Flertalet av de invandrade är inte självförsörjande.<br />
• Sveriges ekonomi och välfärdssystem är på väg mot totalt haveri.<br />
• Massinvandringen skapar en plattform för internationell brottslighet och<br />
terrorism.<br />
i partiets motion i Helsingborg 2003 pekas särskilt irakier och kurder ut som<br />
grupper som man borde satsa på.<br />
tio motioner läggs under 2003-2004 i förutom malmö, i karlskrona, kristinehamn,<br />
kävlinge, Landskrona, orsa, trollhättan, Ystad, Älvkarleby och<br />
Helsingborg.<br />
Även senare läggs motioner i Flen 2010 och i Ludvika 2011. Sverigedemokraterna<br />
i Flen förslår att kommunen bättre ska hjälpa flyktingar som vill återvandra<br />
till sina hemländer och i Ludvika vill man tillsätta en ”återinvandringshand<br />
läggare” respektive införa ett ”kommunalt återinvandrings bidrag” vid<br />
sidan om det statliga. Ludvika vill även att handläggaren ska följa upp bidraget<br />
så att inget fusk förekommer.<br />
Från invandring till mångkultur<br />
Sverigedemokraternas retorik kring invandringen har under de senaste åren<br />
förändrats. Partiet lägger idag mer fokus på det mångkulturella samhället.<br />
därmed kan man i större grad fånga i och förklara samhällsproblem utifrån en<br />
grundläggande idé om hur samhället ska se ut.<br />
under mandatperioden 2006-2010 börjar partiet lägga motioner där kritiken<br />
mot den ”ansvarslösa” invandringspolitiken och regeringen övergår till att<br />
handla om de sociala negativa konsekvenserna av det mångkulturella samhället<br />
under samma tidsperiod börjar partiet dessutom hitta forskning och respekterade<br />
aktörer att luta sina idéer emot. när partiet talar om invandringen, och<br />
därmed mångkulturens kostnader, pekar man på undersökningar som gjorts<br />
av exempelvis Jan ekberg, professor i nationalekonomi. ekberg har gjort flera<br />
beräkningar på invandringens kostnader. i en debattartikel i expressen från 9<br />
april 2008 förklarar han sina slutsatser:<br />
de beräkningar som genomgått granskning av vetenskapssamhället pekar<br />
på att den årliga kostnaden ligger på cirka 1,5- 2 procent av bruttonationalprodukten<br />
(BnP) vilket motsvarar cirka 40 miljarder kronor. kostnaden<br />
uppkommer som skillnaden mellan vad invandrarna tar i anspråk av den<br />
offentliga sektorns utgifter (bidrag och andra offentliga transfereringar samt<br />
offentliga tjänster som exempelvis skola, sjukvård och så vidare) och vad<br />
människor tillhörande gruppen invandrare bidrar med i form av skatter och<br />
socialförsäkringsavgifter.<br />
debattartikeln var ett svar på påståendet att kostnaden för invandringen i<br />
själva verket ligger på 300 miljarder per år, en summa som härstammar från<br />
ekonomen Lars Janssons bok Mångkultur eller välfärd. under flera år hänvisade<br />
Sverigedemokraterna till Lars Janssons beräkningar, men efter ekbergs tydliga<br />
kritik mot Jansson har även Sverigedemokraterna delvis slutat hänvisa till<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
60
Janssons kritiserade slutsatser. istället använder man sig av Jan ekberg för att<br />
peka på invandringens kostnader. totalsumman är inte lika hög, men det är en<br />
förlustaffär, vilket räcker för Sverigedemokraterna.<br />
en annan person som allt oftare dyker upp som referens i partiets motionstexter<br />
om det mångkulturella samhället är den amerikanske statsvetaren robert<br />
Putnam. Putnam har skapat en skola med sin forskning om vad han kallar<br />
socialt kapital, som i grunden är ett sätt att mäta människors delaktighet och<br />
tillit i ett samhälle. ett av hans många resultat visar att det sociala kapitalet<br />
sjunker i samhällen med människor från många delar av världen. För Sverigedemokraterna<br />
fungerar Putnams forskning som ett perfekt argument för att<br />
partiets idéer om det mångkulturella samhällets brister stämmer.<br />
Putnams namn dyker upp i flera motioner, som i en motion frånkarlshamn:<br />
mångkulturalismen minskar invånarnas tro på samhället; folk har lägre<br />
förtroende för politiker, lägre valdeltagande och mindre benägenhet att delta<br />
i gemensamma projekt. Putnam menar också att människor i mångkulturella<br />
samhällen har färre nära vänner och upplever sämre livskvalitet. Putnam<br />
varnar också för att han kanske underskattat dessa negativa effekter.<br />
kulturellt homogena samhällen upplevs som säkrare och individen har större<br />
tro på samhället och dess institutioner. i mångkulturella samhällen är det<br />
motsatsen; etniska grupper har större lojalitet mot den egna gruppen än mot<br />
samhället vilket också öppnar upp för korruption. vill vi verkligen ha ett<br />
samhälle där de olika grupperna sluter sig och ser med misstänksamhet på<br />
sin omgivning?<br />
i Lunds kommunfullmäktige har debatten kring hur Putnams forskning<br />
egentligen ska tolkas gått varm hösten 2011. efter att Sverigedemokraternas<br />
företrädare i kommunen envisats med att hänvisa till den amerikanske statsvetarens<br />
forskning tog en av Folkpartiets ledamöter kontakt med Putnam.<br />
under en fullmäktigedebatt visade han upp ett utskrivet epostbrev där Putnam<br />
förklarade att Sverigedemokraterna misstolkat hans forskningsresultat.<br />
Även i en artikel i expo har Putnam uttryckt sin bestörtning över hur Sverigedemokraterna<br />
använder sig av honom. Putnam förklarar att huvudpoängen<br />
med forskningsresultaten är<br />
att mångfalden ger betydande fördelar. vi säger visserligen att invandring<br />
och etnisk mångfald skapar svårigheter på kort sikt. det är svårt att leva med<br />
etnisk mångfald. /.../ men vår forskning visar att en framgångsrik invandringsnation<br />
kan hantera motsättningarna och dra fördelar av dem. 5<br />
Mångkulturella bokslut<br />
en av de mest spridda seriemotionerna är partiets krav på ett mångkulturellt<br />
bokslut. Förslaget har lagts i Lund, Linköping, malmö, ulricehamn, trelleborg,<br />
eksjö, enköping och Habo. i motionerna talas om de negativa följderna<br />
av massinvandringen och införandet av mångkulturen – en ”troligtvis irreversibel<br />
samhällsförändring”.<br />
de höga kostnaderna går ut över välfärden och mångkulturen leder till ett<br />
försämrat samhällsklimat och minskad gemenskap, ökad brottslighet och<br />
minskad trygghet. dessutom är ”massinvandring” ett ineffektivt sätt att hjälpa<br />
5 erik Sidenbladh: Multikulturalismen i skottgluggen, expo nr 3 2011.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
61
människor. motionärerna hänvisar till olika uträkningar av invandringens<br />
kostnader som i exempelvis partiets motion om mångkulturellt bokslut i Lund<br />
från 2009:<br />
Professor Bo Södersten, dn (2003-12-28) som räknade ut att invandringen<br />
kostar 40 – 50 miljarder kronor varje år. eller Jan ekberg som först uppskattade<br />
kostnaderna till 120 miljarder per år (1999) och som några år senare<br />
sänkte detta till 30 miljarder per år. Ytterligare ett exempel är ilmar reepalu,<br />
som i dn 2007-07-17 menade att det statliga stödet för flyktingmottagande<br />
bara täcker 22% av <strong>kommunerna</strong>s verkliga kostnader.<br />
men det mångkulturella bokslutet handlar inte bara om att räkna på de direkta<br />
kostnaderna för ett flyktingmottagande. det handlar om att göra ett bokslut på<br />
en hel samhällsideologi.<br />
en så enormt genomgripande, långsiktig, och troligtvis irreversibel samhällsförändring<br />
som införandet av det så kallade mångkulturella samhället måste<br />
naturligtvis följas upp och utvärderas efter hand. det finns för närvarande en<br />
del sådana utvärderingsinstrument, till exempel den så kallade ”integrationsbarometern”.<br />
men detta räcker inte. en uppföljning och utvärdering på kommunal nivå<br />
måste också göras, där mångkulturens ekonomiska konsekvenser utreds.<br />
det behövs också en prognos för när det mångkulturella projektet har fått<br />
samhället att divergera värdemässigt i en sådan omfattning, att det inte<br />
längre finns någon gemensam värdegrund att bygga samhället på. oavsett<br />
om denna situation då kommer att visa sig hanterbar eller inte, är det viktigt<br />
att ha en prognos för vid vilken tidpunkt detta kommer att inträffa. det<br />
mångkulturella bokslutet kan i detta sammanhang tjäna ett viktigt syfte.<br />
motionstexten anpassas i vissa kommuner till lokala förhållanden. Sverigedemokraterna<br />
i Linköping redovisar egna uträkningar för kommunens<br />
kostnader och även i viss mån för befolkningssammansättningen. Även Sverigedemokraterna<br />
i norrköping har anpassat sin motion till förhållanden i<br />
egna kommunen, och hänvisar till stadsdelen Hageby som ”Sveriges tyngst<br />
kriminellt belastade stadsdel år 2005”. att arbetslösheten är större för invandrare<br />
tillskriver partiet delvis att deras ”eventuella tidigare utbildning inte är<br />
anpassad efter svenska förhållanden”.<br />
Indraget stöd till etniska föreningar<br />
det mångkulturella samhället leder enligt Sverigedemokraterna till ett splittrat<br />
land. Partiet har under många år lagt motioner om att dra in stödet till etniska<br />
föreningar, men har med sitt ökade fokus på det mångkulturella samhället hittat<br />
ett nytt sätt att formulera sin politik.<br />
i malmö vill Sverigedemokraterna i en motion från 2003 att kommunen<br />
helt och hållet ska dra in stödet till kulturföreningar för invandrare. enligt<br />
partiet lever många invandrare i dag i ”etniska enklaver, där den individuella<br />
lojaliteten och engagemanget riktas inåt mot den etniska grupp man tillhör<br />
istället för utåt mot det svenska samhället i stort.”<br />
Partiet anser att föreningar som i huvudsak syftar till att upprätthålla olika<br />
invandrargruppers etniska och kulturella identitet bidrar till utvecklingen av<br />
”ökade konflikter och sociala problem”. det är inte rätten att slå vakt om sin<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
62
etniska och kulturella identitet som ska dras in – men det ska inte finansieras<br />
med kommunala skattemedel när det saknas medel för vård, skola och omsorg,<br />
enligt partiet. motionen ingick i motions- och idébanken och har lagts i sammanlagt<br />
fem kommuner med något olika skrivningar, den senaste motionen i<br />
Borås 2011.<br />
2009 la Sverigedemokraterna i Sundvall seriemotionen om indraget stöd<br />
till etniska föreningar: ”talessättet ’att ta seden dit man kommer’ verkar inte<br />
gälla längre.” istället för integration vill sverigedemokraterna ha assimilering –<br />
invandrarna ska anpassa sig till det svenska samhället.<br />
i karlskoga föreslår partiet att föreningar, för att erhålla bidrag, måste<br />
registrera sig i föreningsregistret - ett förslag som tycks vara helt och hållet<br />
riktat mot föreningar som är bildade på etnisk grund:<br />
de alltmer växande gruppkonflikterna i det numera mångkulturella Sverige<br />
ökar trycket på samhället att stödja just dessa gruppers etniska, religiösa,<br />
politiska eller kulturella föreningar. det är att beteckna som ett demokratiunderskott<br />
om dessa föreningar /…/ tillåts verka med föreningsstöd utan<br />
att vara direkt publikt exponerade i föreningsregistret så att var individ i vår<br />
kommun utan att röja sin identitet kan ta del av de agendor som förs i kommunen<br />
med stöd från de gemensamma resurserna.<br />
Stopp för särbehandling och ersätt integrationsarbete med<br />
assimilationsarbete<br />
enligt Sverigedemokraterna skapar det mångkulturella samhället inte bara<br />
splittring, det är också till sin natur diskriminerande mot svenskar. Sverigedemokraterna<br />
menar i sina riktlinjer för kommunalpolitiken att man ska<br />
sätta stopp för etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling i <strong>kommunerna</strong>.<br />
detta har partiet på ett par olika sätt tagit fasta på i <strong>kommunerna</strong>.<br />
i Huddinge vill partiet riva upp beslutet om att minst hälften av de ungdomssommarjobb<br />
som kommunen erbjuder ska tillfalla ungdomar med utländsk<br />
bakgrund. detta är diskriminerande mot ungdomar ”utan utländsk<br />
bakgrund”. etnicitet får inte spela någon roll för om man får eller inte får<br />
anställning hos kommunen. Sverigedemokraterna föreslår därför att Huddinge<br />
kommun ska verka för att rekrytering till kommunen och dess bolag inte ska<br />
baseras på utländsk eller icke utländsk bakgrund.<br />
i fyra kommuner, Borås (2008), karlshamn (2008), Lund (2009) samt<br />
Linköping (2011) vill Sverigedemokraterna att det ska fattas ett principbeslut<br />
om ”att kvotering, eller positiv särbehandling utifrån kön, religiös<br />
tillhörighet, eller etnisk bakgrund ej får förekomma vid tjänstetillsättning”.<br />
Sverigedemokraterna är noga med att understryka att de tar avstånd från<br />
all form av diskriminering – och därför måste principen vara att kommunen<br />
endast utgår från kompetens vid tjänstetillsättning.<br />
i Boråsmotionen konstaterar Sverigedemokraterna att kommunens personalpolitiska<br />
program och andra mångfaldsplaner:<br />
syftar till att favorisera människor utifrån etnisk bakgrund. detta får som<br />
konsekvens att man frångår alla viktiga principer om likabehandling och alla<br />
människors lika värde, samt att man förbiser grundregeln om att kompetensen<br />
ska vara det avgörande vid anställning inom kommunen.<br />
det partiet har vänt sig emot är följande formuleringar i programmet: ”vid<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
63
ekrytering skall vid lika meriter den etniska och kulturella mångfalden tillvaratas”,<br />
”vid rekrytering skall eftersträvas etnisk mångfald på arbetsplatserna”<br />
och ”kommunens arbetsplatser ska spegla vårt mångkulturella samhälle”.<br />
Borås vill förutom att kvoteringen ska avskaffas att ”avsnitten som handlar om<br />
mångfald i det personalpolitiska programmet och dess riktlinjer stryks”.<br />
På basis av formuleringen i Lunds kommuns mångfaldsplan att det ”inom de<br />
närmaste 5 åren ska minst 10 % av förvaltningarnas anställda vara rekryterade<br />
bland arbetstagare med annan bakgrund än svensk” hävdar Sverigedemokraterna<br />
att denna etniska kvotering är diskriminering av svenskar.<br />
Sverigedemokraterna krävde dessutom i en motion 2007 att mångfaldsplanen<br />
i Lund skulle avskaffas helt. den ansågs vara en medveten ”systematisk<br />
etnisk diskriminering” som strider mot bland annat diskrimineringslagen och<br />
mot Fn:s deklaration om mänskliga rättigheter. ”en fullständig lista över dessa<br />
är knappast möjlig att åstadkomma, eftersom etnisk diskriminering strider<br />
mot hela den västerländska, demokratiska värdegrund som de flesta svenska<br />
lagar och internationella överenskommelser bygger på” står det i motionen.<br />
mångfaldsplanen är självmotsägande i sitt själva syfte, och erbjuder lite, om<br />
något alls, av substans i sina övriga starkt disparata och allmänt hållna formuleringar<br />
om till exempel kompetens vid anställning. Sverigedemokraterna<br />
yrkar att planen omedelbart ska avskaffas, men också att kommunen ska göra<br />
en förteckning över anställningsärenden där arbetssökanden har diskriminerats<br />
på grund av etnisk tillhörighet och som slutkläm: ”att Lunds kommun<br />
polisanmäler sig själv med åberopande av den i föregående punkt nämnda<br />
förteckningen”.<br />
i linje med partiets assimileringspolitik föreslår flera lokala sverige demokrater<br />
(karlshamn, Borås och eskilstuna) att <strong>kommunerna</strong>s integrationsarbete<br />
ska ersättas med assimilationsarbete. i Borås och karlshamn refererar partiet<br />
till Putnam, men eskilstunamotionen är delvis egenskriven, här citerar partiet<br />
inte Putnam utan menar att den förda politiken ”skapar klyftor i samhället,<br />
olika grupperingar stärker sin identitet och delar i värsta fall inte samma<br />
grundläggande värderingar som övriga. en följd av detta blir en uppluckrad<br />
moral och motsättningar mellan grupper”.<br />
Sverigedemokraternas politik inom invandringsområdet handlar egentligen<br />
inte om att stoppa invandringen. För invandring måste vi kunna ha, menar<br />
partiet. men det måste vara rätt typ av invandrare som kommer.<br />
enligt en motion i tranemo (2009) så är det tjänstemännen i kommunen<br />
som beslutar vilka invandrare som är välkomna. ett sådant beslut bör fattas<br />
politiskt – och tjänstemännen ska beordras att ”efterleva dessa politiska<br />
beslut”. För att inte kommunens ekonomi ska belastas för hårt är det viktigt<br />
att man väljer ut dem som får komma, menar partiet:<br />
det finns invandrargrupper som omedvetet/medvetet inte vill/kan integrera<br />
sig i vårt samhälle och dessa invandrargrupper bör vi i tranemo kommun<br />
undvika av rent ekonomiska skäl. det finns omfattande statistik – undersökningar<br />
som tidigare omnämnts att de absolut mest svårintegrerade grupperna<br />
i dag utgörs utav invandrare från ararbländer(arabtalande) somalier<br />
och zigenare (s.k. romer).<br />
motionären fortsätter med att hänvisa till göteborgs-Posten som skrivit om<br />
somaliers höga arbetslöshet och dåliga kunskaper i svenska. Sverigedemokraterna<br />
vill istället ha det som i gnosjö där kommunen valde att ”byta ut” invan-<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
64
drare från arabländer mot asiater och ”diverse s.k. jugoslaver”, med resultatet<br />
att bidragsberoendet i kommunen minskade. motionären ställer frågan:<br />
Hur tror ni att en analfabet belastar både ekonomiskt och praktiskt kommunens<br />
skolsystem i förhållande till en invandrare som tidigare har någon<br />
form av skolutbildning? när nu kommunens politiska organ har möjlighet<br />
att styra vilka invandrare som skall få möjlighet att komma till vår kommun,<br />
så skall vi givetvis utnyttja denna möjlighet om inte annat rent ekonomiskt<br />
för att rädda kvar de delar av välfärden som fortfarande fungerar.<br />
Ökat fokus på islam<br />
den grupp som passar in sämst in i Sverigedemokraternas Sverige är muslimer.<br />
i takt med partiets allt mer påtagliga antimuslimska retorik har även partiets<br />
motioner i allt större grad fokuserat på islam och muslimer.<br />
2003 kom partiets första seriemotion med krav på förbud mot burka/niqab.<br />
de tidiga motionerna är i princip identiska och inleds med:<br />
i en västsvensk kommun har det uppmärksammats att flickor kommit till<br />
skolan iklädda den heltäckande klädedräkten nikab. Fenomenet har av<br />
förståeliga skäl vållat problem bland elever och personal och Skolverket ger<br />
nu skolorna rätt att förbjuda de heltäckande dräkterna.<br />
Huruvida det förekommer elever med burka eller niqab i den egna kommunen<br />
känner inte motionärerna till, men vill att kommunen i förebyggande syfte ska<br />
förbjuda att eleverna tillåts bära burka/niqab i skolorna.<br />
i dessa motioner ligger tonvikten på att sverigedemokraterna anser att klädseln<br />
är kränkande, att flickorna kan tvingas bära burka/niqab och partiet hänvisar<br />
till läroplanen (Lpo-94) som säger att skolan och eleverna ska ta avstånd<br />
mot all form av kränkande och förtyckande behandling.<br />
Frågan lever sedan vidare ute i de kommuner där Sverigedemokraterna har<br />
mandat. men kraven varierar.<br />
i Hallstahammar 2006 riktar Sverigedemokraterna i två motioner först och<br />
främst fokus på islam som en destruktiv kraft och som en fara för Sverige. i<br />
den första motionen från maj 2006 med krav på förbud mot niqab och burka<br />
i skolorna hänvisar Sverigedemokraterna till att Sverige som nation bygger på<br />
den ”greko-romersk-Judeo-kristna värdegrunden”. och att vårt ”homogena<br />
samhälle har bl.a. medfört en lång tid av sammanhängande politisk stabilitet”<br />
och att vi har förskonats ”från etniska och religiösa motsättningar som är så<br />
typiska för samtliga mångkulturella samhällen och nationer.”<br />
motionären fortsätter med att samhällen med ”antagonistiska religioner”<br />
präglas av motsättningar och instabilitet – och att det finns ”många exempel<br />
genom historien som entydigt visar att islam i princip ej kan leva i samexistens<br />
med andra religioner.” Ledamoten varnar för islams destruktiva inverkan på<br />
samhället och exemplifierar med bl.a. Bosnien (!). inte heller västeuropa är<br />
förskonat från den muslimska befolkningen som ”ställer allt större krav på<br />
speciella rättigheter. man förordar bl.a. att Sharialagar ska tillämpas.” riksdagen<br />
har bestämt att vi är ett sekulariserat samhälle med religionsfrihet vilket är<br />
en demokratisk rättighet. men det finns ett problem, menar den lokale partiföreträdaren:<br />
det allvarliga för Sveriges del är den att vi har missbedömt och underskattat<br />
islam och den fara som den utgör för vår kulturella integritet. religionsfri-<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
65
heten måste försvaras, men den får ej bli ett medel för att flytta fram islams<br />
positioner i ett sekulariserad Sverige. den stora invandring som Sverige<br />
har mottagit från den muslimska världen är ej försvarbar och den ligger ej<br />
i den svenska nationens intresse. islam utgör ett hot mot Sverige i många<br />
avseenden, till de mest akuta hoten hör den ändrade demografiska sammansättningen<br />
i Sverige. muslimernas snabbt ökade andel av befolkningen är<br />
destruktiv för Sverige i såväl kulturellt som ekonomiskt avseende. dessutom<br />
så innebär islams närvaro i det svenska samhället en kränkning av kvinnans<br />
demokratiska rättigheter.<br />
Förslaget till kommunfullmäktige var att kommunen ”skall upprätthålla en<br />
miljö vid de kommunala skolorna som är förenligt med ett sekulariserat samhälle<br />
som bygger på religionsfrihet”.<br />
Sverigedemokraterna i gislaved skriver i sin motion att ”nikab, burka också<br />
är en ’maskering’ som inte är förenlig med Svenska värderingar och svensk<br />
kultur”. man kan inte tillåta nikab och burka i skolorna ”samtidigt som många<br />
barn har blivit hemskickade från skolan på grund av att de bär en t-shirt med<br />
en svensk flagga”. 6 massinvandringen leder till att allt fler människor kommer<br />
att dölja sitt ansikte och Sverigedemokraterna i gislaved menar att det ”känns<br />
främmande och långt från folkhemmets Sverige som den en gång har varit”<br />
(2010).<br />
i norrköping lägger partiet 2011 motionen om ”Förbud mot maskering på<br />
kommunala inrättningar”. där hänvisar partiet till maskeringsförbudet vid<br />
demonstrationer 7 och förbud för motorcyklister att använda hjälm när de handlar<br />
vid vissa bensinmackar. enligt motionen handlar det om trygghet, människor<br />
har svårt att lita på personer som man inte kan se i ögonen. dessutom är<br />
heltäckande slöjor som burka och niqab en symbol för ett ”hemskt kvinnoförtryck<br />
som inte är förenligt med svensk kvinnosyn” och har inte någon som<br />
helst religiös förankring.<br />
den motion som Sverigedemokraterna lägger i eskilstuna 2010 ställer krav<br />
på ett generellt förbud mot burka och niqab i alla kommunens verksamheter.<br />
de varierande kraven på burka/niqab-förbud har orsakat huvudbry för partiledningen.<br />
under partiets kommunkonferens i oktober 2008 enades partiet<br />
om att förbjuda alla former av huvudbonader. Partiledningen var emot förslaget<br />
men det gick igenom med en rösts övervikt.<br />
Jag har fortfarande inte riktigt smält vad vi faktiskt beslutat om. vi får väl<br />
analysera det här i partistyrelsen. Slutligen är det ju så att partistyrelsen ska<br />
godkänna de beslut som fattas här, sade partiledaren Jimmie Åkesson efter<br />
omröstningen. 8<br />
trots beslutet på kommunkonferensen har vi endast funnit en enda motion<br />
om förbud från Örkelljunga kommun (2007). det har också lagts som ett medborgarförslag<br />
från en sverigedemokrat i tranemo 2008.<br />
6 Bakom påståendet att många barn blivit hemskickade från skolan ligger, vad vi har funnit, en<br />
artikel från 2007 i norrbottens kuriren där det berättas om en 13-årig pojke i råneå som blev<br />
hemskickad. artikeln kan läsas på http://byar.lulea.se/files/3023.pdf.<br />
7 Lag (2005:900) om förbud mot maskering i vissa fall. enligt denna lag gäller inte förbudet den<br />
som täcker ansiktet av religiösa skäl.<br />
8 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2400625.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
66
Örkelljungamotionen åberopar att det i många skolor finns ordningsregler<br />
som förbjuder mössor och kepsar:<br />
under lektionstid ska man ta av mössor och kepsar. det tillhör normalt hyfs<br />
att inte ha huvudbonad inomhus. detta har man idag regler för på varje skola<br />
för sig. På senare tid har dock skolorna fått en ny huvudbonad att ta ställning<br />
till. Slöja som påstås bäras av religiösa skäl undantas från reglerna på en<br />
del skolor. För att underlätta för rektorerna på de olika skolorna vill vi ha ett<br />
generellt förbud som gäller på lektionstid. detta även för att undvika utanförskap<br />
och mobbing.<br />
Ingen ny fråga<br />
Frågan om islam är dock inte ny. redan 1999 krävde partiets företrädare i<br />
Haninge att kommuninvånarna skulle få folkomrösta om det moskébygge som<br />
redan beviljats bygglov, i ett av kommunens områden.<br />
islam är inte enbart en religion utan en hel livsstil där koranen anger levnadssättet<br />
för de troende och det är ett levnadssätt som helt skiljer sig från<br />
vår kristna syn på tillvaron. därav följer att det blir enorma kulturkrockar<br />
som tar sig olika uttryck såsom misshandel av unga familjemedlemmar vilka<br />
vill leva som vanliga svenskar, i synnerhet av unga kvinnor, kvinnoförtryck,<br />
krav på särbehandlingar i skolor, på sjukhus inom militärtjänstgöringar osv.<br />
trollhättans motion från 2003 med krav på att kommunen ska riva upp sitt<br />
beslut om en andra moské ifrågasätter också islams ställning som religion<br />
”detta i och med att koranen gör anspråk på att styra samhället utan hänsyn<br />
till folkviljan och demokratiska beslut.” de moskéer som finns i Stockholm<br />
och malmö har gjort ”reklam för muslimska terrorgrupper”. Sverige har enligt<br />
motionärerna under de senaste decennierna en ”muslimsk massinvandring<br />
som saknar motstycke i svensk historia”, att bygga ytterligare en moské skulle<br />
leda till ytterligare segregation och social oro enligt Sverigedemokraterna.<br />
därefter har växjö år 2007 också motionerat om en folkomröstning, Bakgrunden<br />
är att kommunen sålt mark till stiftelsen växjö muslimer för att de<br />
ska kunna bygga en moské. ett sådant beslut bör inte fattas innan kommuninvånarna<br />
fått en möjlighet att folkomrösta. i motionen säger Sverigedemokraterna:<br />
vi är för religionsfrihet för svenskar men i den svenska befolkningen finns<br />
knappast underlag för en moské här i Sverige. Som enda politiska parti säger<br />
vi nej till moskén. Som enda politiska parti säger vi Ja till det svenska folket!<br />
vi vill genom ett lokalt folkomröstningsförfarande ge dessa så ofta politiskt<br />
marginaliserade människor en chans till verkligt inflytande genom att de får<br />
tillfälle att avge sin egen röst utan att ständigt bli överkörda av sina politiska<br />
representanter i kommunen. …/ i övrigt anser vi att man genom moskébygget<br />
motverkar en naturlig integration och assimilering till det svenska samhället.<br />
vi önskar ett samhälle fritt från religiösa dogmer, påbud och påtryckningar.<br />
vi vet vad religiös islamisk kultur står för och vad den för medlar om<br />
det i det västerländska samhället och vad dessa mål är.<br />
Muslimska omskolningsresor<br />
i början på 2000-talet rapporterade svensk och dansk press om muslimska<br />
barn som skickades till Somalia för att gå i koranskola. den mediala uppmärk-<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
67
samheten fick snabbt politiska konsekvenser. 2003 motionerade den moderate<br />
riksdagsmannen Sten tolgfors i riksdagen om att regeringen skulle låta<br />
utreda hur vanligt det var att svenska barn sänds till koranskolor utomlands. 9<br />
Förslaget snappades upp av Sverigedemokraterna och anpassades till kommunpolitiken.<br />
under 2004 och 2005 la Sverigedemokraterna i nio kommuner<br />
seriemotionen med krav på att kommuner ska vidta åtgärder mot muslimska<br />
barns ”omskolningsresor”.<br />
Partiet hävdade att det fanns ett växande problem i Sverige med som muslimska<br />
föräldrar ville skicka sina barn till andra länder för att omskolas. Syftet<br />
var enligt partiet att ”man vill avskärma barnen från den svenska skolan och<br />
den västerländska uppväxtmiljön. enligt motionen vill föräldrarna helt enkelt<br />
inte att barnen ska bli ”svenska”.<br />
det här är oacceptabelt och ett ”sabotage mot integrationen och ett övergrepp<br />
mot barnen”. det är det dessutom ”ett hån mot svenska folket och<br />
skattebetalarna som i olika former står för notan av resor.<br />
enligt Sverigedemokraterna är omfattningen inte känd eller officiellt redovisat,<br />
men, påstår partiet i motionen, det har ”i olika sammanhang /…/ framkommit<br />
att det i ett enskilt land kan röra sig om hundratals barn som satts<br />
i koranskola.” enligt partiet har också bland annat ud tvingats till ”resurskrävande<br />
insatser” för att tillvarata barnens rättigheter.<br />
Sverigedemokraterna ville därför att skolorna och socialförvaltningen skulle<br />
utreda och rapportera förekomsten av omskolningsresor. dessutom bör kommunen<br />
tillsammans med staten se till att adekvata sanktioner kan tillämpas<br />
(Landskrona 2004). efter 2005 har inga fler motioner om omskolningsresor<br />
lagts.<br />
under de efterföljande åren fokuserar partiet istället på diskussionen om<br />
”mångkulturella lovdagar”, eller som partiet i vissa kommuner kallar det<br />
”islamiserade lovdagar”.<br />
i likhet med texten om förbudet mot niqab/burka inleds motionerna med en<br />
hänvisning till ett specifikt fall, en annan kommun som i samband med ramadan<br />
gav skolans muslimer lov. Sverigedemokraterna befarar därför att fler<br />
kommuner kommer följa efter. det handlar inte om att åtgärda ett existerande<br />
problem, utan om att förebygga det.<br />
det är, skriver Sverigedemokraterna:<br />
invandrarna som skall anpassa sig till det svenska samhället och inte tvärtom.<br />
en gemensam identitet och gemensamma traditioner är, enligt vår mening,<br />
avgörande för stabiliteten och sammanhållningen inom ett samhälle.”<br />
Beslut om sådana lovdagar, som dessutom tidsmässigt sammanfaller med att<br />
flera skolor beslutat att inte fira skolavslutningen i kyrkan, uppfattas enligt<br />
partiet som en provokation av många svenskar. det motverkar den sammanhållning<br />
som partiet eftersträvar och riskerar att öka motsättningarna i samhället.<br />
Sverigedemokraterna i nykvarn avslutar med att den:<br />
kristna traditionen är en omistlig del av den svenska kulturen och identiteten<br />
och den som har för avsikt att bo här permanent får helt enkelt acceptera<br />
det. att varje etnisk och religiös grupp skall ha sina egna lovdagar faller på<br />
9 motion 2003/04:So222 Barn som sänds till koranskolor i Somalia.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
68
sin egen orimlighet och vi ser ingen anledning till att just muslimerna skall<br />
särbehandlas som i de aktuella fallen.<br />
i Sundsvall och karlshamn (2008) talar Sverigedemokraterna om ”mångkulturella”<br />
lovdagar och pekar inte särskilt ut muslimer. Partiet vill att kommunen<br />
ska fatta ett principbeslut om att inga andra lovdagar än traditionellt<br />
svenska ska tillåtas eller accepteras i någon som helst kommunal verksamhet.<br />
motionen är ett bra exempel på hur Sverigedemokraterna på olika sätt kan<br />
formulera sina krav, antingen som en kritik mot mångkulturen eller mot<br />
islamiseringen, och hur dessa begrepp många gånger fylls med så gott som<br />
samma innebörd. ”talesättet att ta seden dit man kommer gäller inte längre. 10<br />
/…/det finns flera anledningar till att motsätta sig att olika kulturella grupper<br />
infogar sitt hemlands seder och bruk i Sverige, speciellt avseende offentliga<br />
institutioner som våra skolor”. anledningarna är att den rådande politiken<br />
motverkar ”immigranternas” möjlighet att anpassa sig till Sverige. det är<br />
bara genom assimilation som motsättningar och konflikter kan undvikas. den<br />
andra anledningen är ”egenvärdet” i att bevara svenska seder. ”Principen att<br />
alla kulturer ska ha rätt att införliva sina seder baseras på att man likställer alla<br />
kulturer i Sverige, d v s den svenska kulturen har enligt den rådande normen<br />
ingen företrädesrätt eller prioritet i Sverige.” detta påstående ska inte leda till<br />
att man debatterar den svenska kulturens värde i relation till andra kulturer<br />
menar partiet. det räcker med att ”inse att den svenska kulturen med allt vad<br />
det innebär generellt har varit bra för Sverige och fortsätter vara viktig i framtiden.<br />
Ensamkommande flyktingbarn<br />
antalet ensamkommande flyktingbarn har under de senaste åren ökat dramatiskt,<br />
vilket också syns i Sverigedemokraternas kommunpolitik. i takt med att<br />
de ensamkommande flyktingbarnen har uppmärksammats både medialt och<br />
politiskt har också Sverigedemokraterna valt att markera i frågan.<br />
de motioner som berör de ensamkommande flyktingbarnen fokuserar ofta<br />
på själva begreppet flyktingbarn. i själva verket handlar det om ungdomar,<br />
som dessutom, enligt Sverigedemokraterna ljuger om sin ålder.<br />
i Svedala, där partiet tidigare lagt två motioner om folkomröstning respektive<br />
uppsägning av avtalet, vill Sverigedemokraterna säga upp avtalet igen<br />
2009. anledningen är att Svedala kommun ofrivilligt ”berikats” med ett stort<br />
antal ensamkommande ”flyktingbarn” och därmed anser partiet att kommunen<br />
”med råge uppfyllt det avtal som vi har med migrationsverket om att ta<br />
emot 20 asylinvandrare under 2010.”<br />
Sverigedemokraternas representant i trosa riktar in sig mot ensamkommande<br />
flyktingbarn och kräver att kommunen ”måste inom Sveriges kommuner<br />
och landsting (SkL) verka för att det kommunala självstyret inte ytterligare<br />
undergrävs”. Syftet är att få SkL att agera ”kraftfullt” för att få till stånd biologiska<br />
test av asylsökande som säger sig vara under 18 år, motarbeta den utredning<br />
som tillsatts om mottagningen av asylsökande samt uppmana regeringen<br />
att ändra regelverket så att asylsökande i högre utsträckning får tillfälliga<br />
uppehållstillstånd i stället för permanent uppehållstillstånd (Put). därigenom<br />
10 denna inledande mening återfinns i många sverigedemokratiska motioner, t.ex. Sundsvalls<br />
motion från 2009 om indraget stöd till etniska föreningar, och karlshamns motion om att<br />
ersätta integrationsarbete med assimileringsfrämjande arbete från 2008.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
69
lir det svårare att utnyttja ”ankarbarn”. de ensamkommande flyktingbarnen,<br />
menar motionen, har i själva verket:<br />
varken varit flyktingar eller ensamma. majoriteten kommer från Somalia<br />
och afghanistan där utbildningsnivån är låg och analfabetismen är utbredd.<br />
detta innebär att berörda kommuner drabbas av oplanerad och långvarig<br />
försörjningsbörda. regeringen ger <strong>kommunerna</strong> Svarte Petter.<br />
Även i kungsbacka ifrågasätter partiet de ensamkommande flyktingbarnen:<br />
genom att skamlöst ljuga om sin ålder kan tjugoåringar enkelt få flyktingstatus<br />
på falska premisser. när det påstått föräldralösa ”flyktingbarnet” fått<br />
ett uppehållstillstånd kommer, som genom ett mirakel, hela familjen fram<br />
igen och får invandra i Sverige som anhöriga. Bluff och rackar spel är vad det<br />
egentligen handlar om i många fall.<br />
i Strömsund vill Sverigedemokraterna i en motion från 2011 reda ut de ensamkommande<br />
flyktingbarnens ålder. Partiet kräver en ”ärlig redovisning av<br />
åldern på ungdomarna” då det är svårt att tro att ungdomarna är 14-17 år,<br />
baserat på ”iakttagelser som gjorts på byn”. kraven som partiet menar att<br />
kommunen ska ställa är: 1. att avkräva legitimation av ungdomarna, 2. att eftersträva<br />
riktiga personuppgifter.<br />
Övriga motioner<br />
i eskilstuna och Landskrona lägger Sverigedemokraterna 2010 en motion med<br />
förslag att kommunen ska genomföra delegationsresor till ”Sensitive urban<br />
Zones”. motionerna är så gott som identiska – motionärerna byter endast ut<br />
namnet på kommunen och i Landskrona fall har man lagt till uppgifter om<br />
kostnader för försörjningsstödet för utrikesfödda i Landskrona. motionerna är<br />
en kritik mot att visionen att respektive kommun ska utvecklas till mångkulturella<br />
städer. ett delegationsbesök till Frankrike som har längre erfarenhet av<br />
att utvecklas mångkulturellt förordas då det där finns 751 områden som klassificerats<br />
som ”Sensitive urban Zones 11 ”. i motionerna beskrivs dessa som:<br />
områden som i väsentliga delar har separerats från det övriga samhället.<br />
många av dessa områden är starkt präglade av Sharialagar och i ett nyhetsinslag<br />
av CBn news 12 beskriver man dessa områden som farliga att beträda för<br />
vita och icke-muslimer. områdena har utvecklats under en politisk god vilja<br />
att skapa ett berikande mångkulturellt samhälle men har resulterat i segregation<br />
och hårda motsättningar.<br />
därefter övergår motionerna till att nämna att mångkulturen dödförklarats av<br />
bl.a. angela merkel (förbundskansler i tyskland) vilket för Sverigedemokra-<br />
11 i Frankrike heter det Zones urbaines Sensibles (ZuS) eller ”quartier en difficulté” – (områden<br />
med problem). dessa områden karaktäriseras av dåliga bostadsförhållanden och med en<br />
hög grad av ojämlikhet vad gäller bostäder och arbete.<br />
12 Christian Broadcasting network. kristen höger organisation som sänder nyheter 24 timmar<br />
om dygnet. ”the mission of CBn and its affiliated organizations is to prepare the united States<br />
of america and the nations of the world for the coming of Jesus Christ and the establishment of<br />
the kingdom of god on earth. ” Statement of Faith : från http://www.cbn.com/about/mission/<br />
Statement_of_Faith.aspx och mission : http://www.cbn.com/about/mission/mission_Statement.aspx.<br />
inslaget ifråga är troligen ”europe’s multiculturalism Leading to Civil War?” – men inslaget<br />
finns inte längre kvar på CBn. texten till inslaget finns däremot.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
70
terna innebär att ”utopin i realiteten är dömd att misslyckas” och att bristen<br />
på ”assimilationskrav i kombination med en kraftig invandring har visat sig få<br />
förödande konsekvenser för samhällsutvecklingen”.<br />
Beslutsfattarna i eskilstuna och Landskrona bör därför ge sig ut ”i verkligheten”<br />
genom att genomföra en delegationsresa till något av områdena i<br />
”syfte att studera effekterna av ett mångkulturellt samhälle”.<br />
Avveckla modersmålsstöd och modersmålsundervisning<br />
endast ett fåtal motioner har lagts om att dra in modersmålsstödet eller<br />
modersmålsundervisningen. i Svalöv 2003 och eslöv 2008 motionerar Sverigedemokraterna<br />
om indragen modersmålsundervisning. i Landskrona lägger<br />
partiet en motion 2008 om att avveckla modersmålsstödet i förskolan. Partiet<br />
säger att ”Landskrona tillhör den minoritet av landets kommuner som frivilligt<br />
åtagit sig att erbjuda invandrarbarn så kallat modersmålsstöd i förskolan.”<br />
Partiet ifrågasätter om stödet är en förutsättning för att barn med invandrarbakgrund<br />
skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i svenska och andra<br />
ämnen. de hänvisar till att man i danmark avskaffat stödet och att det enligt<br />
danska forskare inte haft några negativa effekter för inlärning av danska. Partiet<br />
menar också att Sverigedemokraterna är tveksamma till det riktiga i att<br />
redan i förskolan skilja ut invandrarbarn ifrån svenska barn:<br />
vi befarar att verksamheten endast förstärker barnens invandraridentitet och<br />
utanförskap och gör det svårare både för dem själva och deras omgivning, att<br />
i framtiden se dem som svenskar.<br />
Kommunalt språktest<br />
med början under mandatperioden från 2006 och fram till 2008 har det lagts<br />
tolv motioner om att <strong>kommunerna</strong> bör införa kommunala språktest (Bollnäs,<br />
Borås, eslöv, Forshaga, gävle, klippan, malmö, mölndal, nykvarn, oskarshamn,<br />
Perstorp och Åstorp). Seriemotionen finns i motions- och idébanken<br />
och kom till efter att det blivit obligatoriskt för <strong>kommunerna</strong> att anordna en<br />
välkomstceremoni för nya medborgare. eftersom det inte är möjligt att påverka<br />
vem som blir svensk medborgare vill Sverigedemokraterna att <strong>kommunerna</strong><br />
ska införa ett villkor om kunskaper i svenska och svensk kultur för dem som<br />
vill delta i ceremonin. detta ska motivera de nya svenska medborgarna att lära<br />
sig språket, kulturen och ”centrala västerländska normer såsom mäns och kvinnors<br />
lika rättigheter i ett jämlikt samhälle”. ett sådant språkprov skulle ”samtidigt<br />
sända ut en tydlig signal till de nya medborgarna om att medborgarskapet<br />
medför både rättigheter och skyldigheter”.<br />
medborgarskapet ska vara något eftersträvansvärt och ett<br />
prov med examen blir en positivt laddad symbol som bevisar att man uppfyllt<br />
ett antal kriterier. en sådan symbol tror vi kommer att ha positiva<br />
effekter såväl vid anpassningen till det svenska samhället som till exempel<br />
vid framtida anställningsintervjuer. genom att ställa krav på godtagbara<br />
kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället så tydliggörs<br />
det att Sverige, det svenska samhället, samt medborgarskapet är någonting<br />
värdefullt.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
71
Barnomsorg<br />
Barnomsorgen är en rättvisefråga, anser Sverigedemokraterna enligt sina<br />
centrala dokument. man vill främja en utveckling som ger familjerna en större<br />
självständighet och ökad valfrihet inom förskolan. kommunen bör införa vårdnadsbidrag<br />
för de föräldrar som vill kunna ägna mer tid åt sina barn. daghem<br />
ska vara öppna på de tider som föräldrarna behöver det – arbetar man på<br />
natten behövs nattdaghem. Barngrupperna ska vara små och personaltätheten<br />
högre inom barnomsorgen.<br />
däremot ska genusperspektiv i barnomsorgen förbjudas, flickor och pojkar<br />
är födda olika och detta förhållande ska bejakas. Likaledes vill Sverigedemokraterna<br />
att modersmålsträningen i förskolan avskaffas. enligt partiet<br />
försvårar modersmålsträningen invandrarbarnens anpassning till det svenska<br />
samhället och tar även för stora ekonomiska och personella resurser i anspråk.<br />
arbetslösa och föräldralediga ska endast få barnomsorg enligt de lagstadgade<br />
15 timmarna per vecka.<br />
TABELL 15. Barnomsorg per mandatperiod<br />
BArnomSorg<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
1991-<br />
2002<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
Vårdnadsbidrag 12 5 17<br />
Övriga motioner inom barnomsorg 3 12 7 22<br />
summa motioner - 3 24 12 39<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) - 1,0 2,8 2,4 2,3<br />
Få egna frågor<br />
Flera av de förslag om barnomsorg som finns i partiets Riktlinjer drivs även<br />
av andra partier. Så är till exempel vårdnadsbidrag och dessutom ett förstärkt<br />
vårdnadsbidrag en viktig fråga för kristdemokraterna. Även synen på nattöppna<br />
daghem och dagis för föräldrar med obekväm arbetstid delas av andra<br />
partier.<br />
Sverigedemokraterna sticker däremot ut när det gäller synen genuspedagogik<br />
och modersmålsträningen i förskolan. men det finns knappt några förslag om<br />
att ta bort modersmålsstödet. i vårt material har vi inte heller funnit några<br />
motioner som handlar om genuspedagogiken.<br />
i endast en kommun (kävlinge) har Sverigedemokraterna föreslagit att<br />
barnomsorgen ska få utökade resurser för att barngrupperna inte ska vara för<br />
stora och för att öka personaltätheten. detta enda förslag om utökade resurser<br />
kan ses i relation till alla de förslag som Sverigedemokraterna ställer om förbättringar<br />
inom äldreomsorgen. Cirka 13 procent av <strong>kommunerna</strong>s kostnader<br />
gick 2009 till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg enligt Sveriges kommuner<br />
och Landsting, SkL 1 mot 19 procent för äldreomsorgen. tyngdpunkten<br />
i sverigedemokraternas barnomsorgspolitik ligger i att erbjuda vårdnadsbidrag,<br />
1 http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kostnader_och_intakter.<br />
72
så att fler kan stanna hemma – och då ställer partiet kostnaderna för vårdnadsbidraget<br />
i relation till kostnaderna för daghem m.m. Färre daghem – högre<br />
vårdnadsbidrag.<br />
Vårdnadsbidrag<br />
redan 2005 yrkade sverigedemokraterna i eslöv på att kommunen skulle<br />
ersätta de föräldrar som stannade hemma med sina barn efter föräldraförsäkringsmånaderna<br />
med ett belopp som motsvarade vad en plats i den<br />
kommunala barnomsorgen kostade. ersättning ska betalas ut av rättviseskäl<br />
och för att visa att samhället uppskattar de föräldrar som stannar hemma.<br />
”individens vilja att ta ansvar för sina närstående och sig själv skall på<br />
allt vis uppmuntras, ty de utgör grunden i ett gott samhälle” avslutar Sverigedemokraterna<br />
sin motion.<br />
efter att det stod klart att <strong>kommunerna</strong> kunde införa ett kommunalt vårdnadsbidrag<br />
1 juli 2008 formulerade Sverigedemokraterna en standardmotion<br />
om att <strong>kommunerna</strong> skulle vara med från starten och erbjuda dem som önskade<br />
vårdnadsbidrag. tolv mer eller mindre identiska motioner lämnades in<br />
under 2007/2008. Söderhamn och karlstad lade förslag på kommunalt vårdnadsbidrag<br />
2011.<br />
i vetlanda, där vårdnadsbidrag redan införts, yrkade Sverigedemokraterna<br />
i mars 2011 att vårdnadsbidraget ska höjas till sjutusen kronor per familj och<br />
gälla för barn upp till 5 års ålder. vetlanda kommun har brist på förskoleplatser<br />
och ska bygga nya stora lokaler, men de pengarna skulle istället kunna användas<br />
för att höja vårdnadsbidraget.<br />
enligt motionen tvingas många familjer ut för tidigt i förvärvsarbete av<br />
ekonomiska skäl. ett högre vårdnadsbidrag kan kanske även motivera fler<br />
kvinnor att föda barn skriver motionärerna.<br />
Övriga motioner<br />
i malmö kommun har Sverigedemokraterna lagt en motion om att arbetslösa<br />
och föräldralediga endast ska få barnomsorg femton timmar i veckan. det är<br />
vad lagstiftningen ger dem rätt till och vad kommunen måste tillhandahålla. i<br />
mellerud vill den sverigedemokratiske ledamoten däremot se till att alla, även<br />
arbetslösa och föräldralediga ska få 40 timmars barnomsorg i veckan om de så<br />
önskar.<br />
i Boxholm och i emmaboda vill Sverigedemokraterna att kommunen ska<br />
öppna nattis, och i Hammarö vill man se till att det finns barnomsorg på<br />
obekväm arbetstid. i Skurup lägger man en motion om att den öppna förskolan<br />
i kommunen ska räddas.<br />
Sverigedemokraterna i Södertälje kommun lägger en egen motion om att<br />
kommunen vid ett och samma tillfälle ska genomföra en satsning vid terminsstarten<br />
för att barnen på dagis och i skolan ska bli av med huvudlössen.<br />
motioner om att avskaffa modersmålsstöd i förskolan har räknats in i kategorin<br />
invandring, återvandring och assimilation.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
73
Skola och utbildning<br />
enligt Sverigedemokraterna handlar skolans roll i samhället inte bara<br />
om kunskapsförmedling, utan även till stor del om att förmedla en djupgående<br />
förståelse och acceptans för det svenska kulturarvet:<br />
i kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner,<br />
normer och värderingar, språk och religion. dessa är de byggstenar<br />
vilka utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. utan goda kunskaper<br />
om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar<br />
och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska<br />
samhället. 1<br />
det är skolans uppgift är att lära ut den ”verkliga innebörden av demokrati<br />
och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt<br />
tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. kritiskt och självständigt<br />
tänkande skall uppmuntras – inte bestraffas”. eleverna ska lära sig<br />
samarbete, hänsynstagande, kamratanda och ärlighet och kommunen måste ta<br />
”krafttag” för att skapa ordning och reda i skolan. Skriftliga omdömen i ordning<br />
och uppförande och skolk-sms är olika förslag som politikerna kan ställa.<br />
Skolan är en spegling av samhället i övrigt och enligt Sverigedemokraterna<br />
går det tydligt att se hur<br />
den mångkulturella otryggheten /.../ nått innanför skolans område. det har<br />
lett till att våld, mobbning, sexuella trakasserier samt etniska och religiösa<br />
motsättningar har fått en ”oacceptabelt stor utbredning”. 2<br />
olika förslag som gynnar småskalighet i skolan ska prioriteras, till exempel ska<br />
de sverigedemokratiska representanterna arbeta mot sammanslagningar av<br />
klasser och skolor och för att de bygdeskolor som finns ska bevaras. ett förslag<br />
de kan lägga är omvända skolskjutsar - dvs. att skjutsa elever till skolor med vikande<br />
elevantal istället för att lägga ned skolan. en ökad vuxennärvaro genom<br />
exempelvis klassmorfarsystemet ska införas för att öka tryggheten i skolan.<br />
andra förslag är att det ska finnas en möjlighet att få ordningsomdömen från<br />
första klass. Läxor får inte avskaffas och kommunen ska erbjuda läxhjälp om<br />
det behövs.<br />
det svenska kulturarvet är viktigt i Sverigedemokraternas skola, och partiet<br />
tillmäter språkets roll som kulturbärare stor betydelse – hemspråksundervisning<br />
i lokala dialekter och folkmål bör därför erbjudas. kommunalpolitikerna<br />
ska verka för att kommunen ska utöva påtryckningar på staten för att avskaffa<br />
den ”skattefinansierade” hemspråksundervisningen. om föräldrar vill ha hemspråksundervisning<br />
ska de finansiera den själva. kommunen bör också erbjuda<br />
traditionella skolavslutningar för de föräldrar som önskar det.<br />
Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större<br />
omfattning än idag. Sverigedemokraterna avvisar samtidigt alla försök att låta<br />
dagsaktuella politiska ställningstaganden styra den historiska undervisningen.<br />
1 ur Sverigedemokraternas idéprogram för skola och utbildning.<br />
2 generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik, sid. 17.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
74
i syfte att öka elevernas förståelse för ett hållbart ekologiskt samhälle ska<br />
skolmaten vara svensk, närproducerad, ekologisk och helt gratis för eleverna.<br />
kött från djur som utsatts för onödigt lidande vid slakt – dvs. ritualslakt – får<br />
inte förekomma. inte heller får skolorna sälja godis. mer motion i skolan förbättrar<br />
elevernas hälsa och rörlighet. Flickor och pojkar ska skiljas åt i idrottsundervisningen<br />
för att minska den sneda betygsfördelningen mellan dem.<br />
den nuvarande gymnasieskolan är inte tillräckligt anpassad till individen –<br />
att tvinga samtliga elever att läsa in högskolekompetens är fel. kursutbudet<br />
på gymnasieskolan ska kunna anpassas till den lokala arbetsmarknaden och<br />
samarbetet med näringslivet ska stärkas.<br />
Även om Sverigedemokraterna förespråkar ett återförstatligande av skolan<br />
ska ändå friskolor kunna erbjudas som komplement för att öka valfriheten.<br />
men samtidigt ska det vara lättare för kommunen att säga nej till ”segregerande<br />
friskolor”. i sitt invandringspolitiska program från 2007 säger Sverigedemokraterna<br />
så här om religiösa friskolor:<br />
då det finns en överhängande risk för att religiösa friskolor, med en religiös<br />
inriktning utan koppling till den svenska historien och kulturen, ökar segregationen<br />
och motverkar assimilering, skall statligt och kommunalt stöd<br />
endast utgå till religiösa friskolor som vilar på judeo-kristen grund och som<br />
följer angivna regler.<br />
TABELL 16. Skola per mandatperiod<br />
SKoLA<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
Klassmorfar 2 6 6 8 22<br />
inrätta Jourskola 8 3 1 12<br />
upplysningskampanj om<br />
kommunismens brott<br />
8 5 13<br />
Traditionell skolavslutning 13 4 17<br />
skolk-sms 2 7 9<br />
Övriga motioner inom skola 4 14 49 41 110<br />
alla motioner inom skola 6 40 80 62 188<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 13,6 13,5 9,3 12,3 11,1<br />
Skolk-sms och klassmorfar prioriterade frågor i <strong>kommunerna</strong><br />
Förslaget om klassmorfar ligger i linje med flera andra sverigedemokratiska<br />
motioner som till exempel förbättrade relationer över generationsgränser. men<br />
det är samtidigt ett förslag som de delar med andra partier.<br />
de äldre ska ses som en resurs och en tillgång, och ungdomar behöver fler<br />
vuxna i skolan, där passar klassmorfar eller mormor in. de äldre ses som<br />
traditionsbärare och respektingivande, genom dem minns man den goda tid<br />
som försvunnit i Sverige. i en motion från karlskoga i juni 2011 säger Sverigedemokraterna<br />
att klassmorfar är den<br />
75
fråga som vi i Sverigedemokraterna driver över hela landet för att kunna få<br />
fler äldre och deras livserfarenheter i skolan, till stöd för alla elever. Lugnande<br />
inverkan i klassrummet, historier från svunna och goda tider, läxhjälp<br />
och en extra hand för läraren. /…/ elever från främmande länder lystrar ofta<br />
på äldre personer.<br />
exempel på den sverigedemokratiska politiken är förslagen om att genomföra<br />
en upplysningskampanj om kommunismens brott eftersom kunskapen<br />
om dessa är låg till skillnad från den kunskap och information som finns om<br />
nazismens brott. det är en kampanj som behövs eftersom ”ungdomar idag<br />
väljer att kalla sig kommunister och dessutom hyllar, urskuldar och ibland även<br />
förnekar, de brott som begåtts i kommunismens namn.” denna motion är en<br />
del av det paket med förslag som sverigedemokrater riktat mot vänsterextremism<br />
och politiskt våld framför allt under tidigare mandatperioder.<br />
en annan röd tråd bland de många motionerna inom skolområdet är olika<br />
åtgärder för att minska oro och stökighet som kan förekomma i skolan. det<br />
mångkulturella samhället och den oansvariga invandringspolitiken har gett<br />
upphov till segregation, rotlöshet och ökade motsättningar hävdar sverigedemokraterna<br />
och denna ”mångkulturell otrygghet” har också spridit sig<br />
till skolorna där mobbning och kränkningar ökar.<br />
det är i ljuset av det som vi ska se några av de förslag som Sverigedemokraterna<br />
lägger för att komma åt oro och stök i skolorna. Barn som utsätts för<br />
mobbningar och kränkningar ska slippa sina plågoandar, det kan åstadkommas<br />
genom att den störande eleven flyttas till en jourskola.<br />
i Borås hävdar sverigedemokraten att ”svenskfientlighet” är ett bakomliggande<br />
motiv för många brott och kränkningar och därför behöver skolorna i<br />
sitt värdegrundsarbete uppmärksamma och motarbeta svenskfientliga attityder.<br />
Sverigedemokraterna föreslår gärna åtgärder för att stoppa ett icke önskvärt<br />
beteende, t.ex. skolk. Skolk leder till sämre studieresultat och också en riskfaktor<br />
för ett normbrytande beteende som kriminalitet och droganvändning. Stöd<br />
för detta finner de bl.a. i en rapport Elever på vift. men en viktig slutsats om<br />
hur rapportförfattarnas resultat ska tolkas nämner inte Sverigedemokraterna:<br />
till sist kan inte resultaten användas för att avgöra om skolk orsakar andra<br />
problembeteenden, om andra problembeteenden orsakar skolk eller om<br />
skolk och problembeteenden inte är kausalt relaterade men båda orsakade av<br />
andra bakomliggande faktorer. 3<br />
Sverigedemokraternas förslag handlar om att stoppa skolket – inte att ta reda<br />
på varför elever skolkar. det är samma enkla lösning som i andra motioner, att<br />
genom förbud stoppa det negativa beteendet.<br />
det finns ett fåtal motioner som föreslår åtgärder för att komma åt problematiken,<br />
exempelvis socialsekreterare på skolorna. det finns även förslag om<br />
stöd till lärare och olika premier för att stimulera såväl elever som lärare.<br />
Skolans viktiga roll för kunskapen om vårt kulturarv har inte gett många<br />
avtryck i de sverigedemokratiska motionerna, bortsett från förslaget om traditionella<br />
skolavslutningar som drivits i flera kommuner. några få förslag om<br />
utbildning i lokala dialekter finns, och även ett förslag om kurs i seder och tra-<br />
3 Elever på vift. Vilka är skolkarna? Fou- rapport 2005-15, Stockholm. http://www.prevention.se/<br />
PdF/2005-15.pdf.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
76
ditioner. trots att partiet värnar för den svenska kulturen så ser vi alltså inte<br />
att det är en fråga som partiet på lokal nivå fäster någon större vikt vid, varken<br />
i skolan eller i de motioner som finns under avsnittet om kultur och fritid.<br />
Klassmorfar<br />
Förslaget om att inrätta klassmorfarsystem 4 – har lagts i tjugotvå kommuner<br />
sedan Sverigedemokraterna lade sin första i Höör år 2000. denna första klassmorfarmotion<br />
var kopierad från en vänsterpartistisk motion som hade lagts i<br />
Sölvesborg en månad tidigare (se Seriemotioner). tillsammans med motionerna<br />
om insynsrätt, förslagen om folkomröstning och stopp för flyktingmottagning<br />
samt frågan om parboendegaranti är klassmorfar en av de vanligaste<br />
sverigedemokratiska motionerna.<br />
klassmorfarmotionen är också en av de få seriemotioner utöver motionerna<br />
om flyktingmottagning som lagts under längst tid av sverigedemokraterna<br />
– från 2000 till dags dato har den i olika omarbetade versioner dykt upp i<br />
<strong>kommunerna</strong>. i den första motionen från Höör pekar man på det stora gapet<br />
mellan generationerna men också på behovet av positiva manliga förebilder,<br />
framförallt i skolor för yngre barn. några år senare (2003) lägger Sverigedemokraterna<br />
i arvika, Forshaga och Sunne en nyskriven motion i frågan<br />
där man även pekar på att stämningen i många klasser är stimmig och orolig<br />
på grund av bristen på auktoritära lärare och lärarinnor. motionen slår också<br />
ett slag för den småskalighet som Sverigedemokraterna gärna värnar - eleverna<br />
har svårt att hänga med i undervisningen eftersom klasserna är alltför stora<br />
menar partiet.<br />
Jourskolor<br />
Förslaget om att inrätta en jourskola för stökiga elever är en annan långlivad<br />
seriemotion från 2003 och framåt. Förslaget tycks också vara unikt för Sverigedemokraterna.<br />
motionen ingick i partiets idé- och motionsbank, och tanken<br />
är att ”stökiga elever som kränker sina skolkamrater /…/skall kunna flyttas<br />
dit under en utredningstid i väntan på permanent omplacering. ett sådant<br />
förfarande garanterar de skötsamma eleverna trygghet och studiero, samtidigt<br />
som de stökiga elevernas behov kan tillgodoses med hjälp av en väl uppbyggd<br />
kompetens på den aktuella jourskolan”. Åtta motioner lämnades in under<br />
2003–2004 (Helsingborg, karlskrona, malmö, ronneby, trollhättan, Landskrona,<br />
trelleborg, nynäshamn), ytterligare tre år 2007, varav två från nyinvalda<br />
sverigedemokrater i norrköping och nykvarn. i Landskrona upprepade partiet<br />
sin tidigare motion 2007. det senaste förslaget om jourskola är från 2011, och<br />
lämnades in av Sverigedemokraterna i Jönköping. Jönköpingsmotionen är näst<br />
intill identisk med den ursprungliga motionen från 2003, vilket antyder att<br />
idé och motionsbanken fortfarande används som inspiration och underlag för<br />
(framför allt nya) lokalpolitiker.<br />
4 klassmorfar eller klassmormor ska enligt föreningen klassmorfar för barnen i Sverige fungera<br />
som ett socialt stöd för barnen i skolan. de kan bistå med olika arbetsuppgifter men får inte<br />
konkurrera med andra yrkesgrupper. idén började 1996 i Stockholms län, och projektet kallades<br />
då mer män i skolan eftersom behovet av vuxna manliga förebilder var stort. dessa rekryterades<br />
framförallt från arbetslösa män över 50 år samt pensionärer. efter några år började man använda<br />
sig av klassmormor också.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
77
Upplysningskampanj om kommunismens brott<br />
Ytterligare en seriemotion, som även den finns i idé- och motionsbanken, är<br />
förslaget om att kommunen ska initiera en upplysningskampanj i skolorna om<br />
kommunismens brott mot mänskligheten och dess likheter med nationalsocialismen.<br />
motionen yrkar också på att kommunen ska uppvakta regeringen för<br />
att få en liknande kampanj på riksnivå. Skälet är att det sedan länge finns:<br />
upplysningskampanjer om nationalsocialismens brott mot mänskligheten i<br />
våra svenska skolor. däremot har ingen kampanj om kommunismens likartade<br />
brott och folkmord förekommit, vilket är beklagligt såväl som förvånande.<br />
inte minst då det än idag existerar kommunistdiktaturer där brotten mot<br />
mänskligheten fortfarande pågår - jag syftar då främst på kina och nordkorea,<br />
men även då allt fler ungdomar idag väljer att kalla sig kommunister<br />
och dessutom hyllar, urskuldar och ibland även förnekar, de brott som begåtts<br />
i kommunismens namn.<br />
motionen har lagts i tretton kommuner. den ursprungliga motionen från<br />
karlskrona – som återfinns i idé- och motionsbanken – lämnades in i mars<br />
2003. ett stycke har dock redigerats bort från motionen i idé- och motionsbanken.<br />
i den ursprungliga motionen lade sverigedemokraten skulden för<br />
bristen på kunskap på vänsterpartierna:<br />
Som utbildad lärare har jag vid flera tillfällen förfasats över svenska skolungdomars<br />
undermåliga kunskaper om kommunismen och dess flagranta brott<br />
mot mänskligheten. detta är mycket skrämmande, och ansvaret för detta<br />
totala misslyckande tillfaller vänsterpartierna i synnerhet. 5<br />
motionen läggs i förutom karlskrona, arvika, malmö, mölndal, Sunne,<br />
Svedala och trelleborg under 2003 och därefter i Helsingborg, klippan,<br />
nykvarn samt Perstorp 2007. Perstorps sverigedemokrater vill värna om det<br />
öppna demokratiska samhället. kommunen har under senare år varit ”förskonat<br />
från dessa avarter; kommunister, anarkister, nationalsocialister och allt vad<br />
de kallar sig”. dessa problem finns framförallt i storstäderna med det är ingen<br />
garanti för att det inte ska hända i Perstorp. Sd vill inte ha ”dessa element på<br />
våra gator, för allas säkerhet och trygghet”.<br />
Åtgärder mot skolk<br />
Sverigedemokraterna i malmö och trelleborg lägger under 2008 sex förslag<br />
om skolk-sms därför att ”skolkande elever är överrepresenterade i samtliga<br />
typer av normbrott såsom kriminalitet och droganvändning.” Samma motionstext<br />
använder Sverigedemokraterna i karlskrona tre år senare. under 2011<br />
lämnas motioner om skolk-sms in i sammanlagt nio kommuner. Förutom<br />
karlskrona, så vill Sverigedemokraterna i Borlänge, Helsingborg, karlshamn,<br />
Linköping, norrköping, Surahammar och trelleborg att det ska vara möjligt<br />
att meddela föräldrarna om skolk genom sms. Skollagen kräver att rektorn ska<br />
informera vårdnadshavare samma dag en elev uteblivit utan giltig anledning.<br />
”Skolk-sms är ett kostnadseffektivt sätt att främja hög närvaro vid lektionerna<br />
och därmed få mer ordning i skolan” skriver Sverigedemokraterna i Linköping<br />
och norrköping.<br />
5 Läraren richard Jomshof var den sverigedemokratiske ledamoten i karlskronas kommunfullmäktige<br />
som undertecknade motionen.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
78
i en enda kommun, växjö, vill Sverigedemokraterna undersöka varför eleverna<br />
skolkar, för det är fel tro att ”alla skolkar av ren lathet, det måste finnas<br />
andra orsaker”. Sverigedemokraterna yrkar att kommunen startar ett projekt<br />
mellan socialtjänst, kuratorer och skolpsykologer för att förbättra skolmiljön.<br />
Politikern har ”själv besökt ungdomarnas hemsidor och forum på en vecka och<br />
en del av skolkandet beror på att föräldrar själva förbjuder sina barn att delta i<br />
viss lektionsundervisning, lärarnas dåliga arbetsmiljö och stressade arbetssituation,<br />
brist på skolsyster och mm.”<br />
under 2007 kommer också också fyra motioner om skriftligt omdöme i<br />
ordning och uppförande. Stök och oordning påverkar studieresultaten negativt.<br />
genom att ge omdömen i ordning och uppförande kan miljön i skolan bli<br />
lugnare och mer trygg. Föräldrarna får svart på vitt hur skolan uppfattar eleven<br />
och det kan leda till att den enskilde elevens beteende ändras till det bättre<br />
skriver Sverigedemokraterna i Helsingborg. Även Svedala och karlstad vill införa<br />
omdömen i ordning och uppförande i Svedala från årskurs 7 och i karlstad<br />
från årskurs 3. Sverigedemokraterna i Perstorp tycker att det ska vara frivilligt<br />
för föräldrar och elever.<br />
Att värna om traditioner<br />
i februari 2007 skriver Sverigedemokraterna i ett pressmeddelande att partistyrelsen<br />
menar att skolor ska vara skyldiga att anordna traditionella kyrkliga<br />
skolavslutningar och ”rekommenderar sina kommunfullmäktigegrupper att<br />
lägga förslag i <strong>kommunerna</strong> med krav på att detta införs i skolplanerna.” Bakgrunden<br />
är enligt uttalandet att fler och fler svenska skolor med hänvisning till<br />
”att ett ständigt ökande antal elever har en icke-svensk bakgrund”, har beslutat<br />
sig för att stoppa de traditionsenliga skolavslutningarna i kyrkan. i tretton<br />
kommuner hörsammade lokalpolitikerna partistyrelsen och lämnade in motioner<br />
under 2007-2009 (arvika, Haninge, Helsingborg, karlskrona, malmö,<br />
nykvarn, ronneby, tidaholm, Örebro, karlshamn, trelleborg, växjö, gävle).<br />
Sverigedemokraterna i Hässleholm, Lerum, Skurup och norrköping lämnade<br />
in motioner 2011. underlaget till de tidigare motionerna har i de flesta fallen<br />
hämtats från pressmeddelandet 2007. Partistyrelsen skrev att:<br />
Sverige har varit ett kristet land i mer än ett årtusende. den svenska kulturen<br />
är således intimt sammanflätad med kristendomen. att i kommunal och<br />
statlig verksamhet radera alla kopplingar till kristendomen innebär i praktiken<br />
att man också raderar en omistlig del av det svenska kulturarvet och<br />
undergräver den gemensamma identiteten i vårt samhälle.<br />
genom att förvägra svenska elever rätten att få uppleva traditionella kyrkliga<br />
skolavslutningar och tillsammans få sjunga gamla svenska sånger som ”den<br />
blomstertid nu kommer” berövar man dem på en del av deras kulturarv och<br />
på känslan av samhörighet med tidigare generationer 6 .<br />
Partistyrelsen gick ut med ett nytt pressmedelande 7 201o med förnyat krav på<br />
att skolorna ska åläggas att anordna traditionella skolavslutningar om minst tio<br />
procent av eleverna och deras föräldrar önskar det. i pressmeddelandet skriver<br />
man att ”motivet för att avveckla de traditionella skolavslutningarna är oftast<br />
att skolan skall vara religiöst neutral och att invandrade elever med annan tro-<br />
6 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/130855.<br />
7 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sverigedemokraterna-vill-aalaegga-landets-skolor-att-arrangera-traditionella-avslutningar-419872.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
79
suppfattning kan känna sig kränkta.” detta tas upp i bland andra norrköpings<br />
motion dä man skriver att ”skolavslutningarna har väckt goda känslor och<br />
fina minnen”, och eftersom de ”pågått under en mycket lång tid ser vi inte hur<br />
denna harmlösa tradition plötsligt ska anses vara kränkande.”<br />
Sverigedemokraterna i Hässleholm och Skurup väljer att tona ned det kristna<br />
och skriver att ”traditionen med skolavslutning i kyrkan har nuförtiden inte<br />
särdeles mycket med protestantisk tro att göra” och jämför den med julafton<br />
som ”för de flesta är mer är av en familjehögtid med julklappsutdelning är ett<br />
firande av Jesus födelse”. ingen ska tvingas delta och man föreslår att kyrkobesöket<br />
läggs på morgonen innan den formella obligatoriska avslutningen i<br />
skolan. det är viktigt att i tider som nu värna om vår svenska kultur då ”högt<br />
uppsatta rikspolitiker vill införa muslimska helgdagar och avveckla svenska<br />
traditioner”.<br />
Förslag om utbildningar i dialekter, starta-eget och<br />
hushållsekonomi<br />
i sina Riktlinjer föreslår partiet att de lokala politiska representanterna ska<br />
lägga förslag om hemspråksundervisning i lokala dialekter eller kultur. i<br />
Älvkarleby föreslog Sverigedemokraterna 2003 att kommunen skulle erbjuda<br />
undervisning i lokal kultur och historia. Sverigedemokraten tyckte att det var<br />
viktigt ”att lära vad som har hänt i kommunen innan man lär sig andra länders<br />
kultur och historia.”<br />
i Landskrona (2007) vill Sverigedemokraterna att det ska vara möjligt att få<br />
undervisning i traditioner, seder och bruk i vissa årskurser eller att eleverna<br />
ska ha möjlighet att temaarbete om detta. motionen inleds med ett citat från<br />
mona Sahlin: ” Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka<br />
på invandrargrupper. ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting<br />
som binder ihop er. och vad har vi? vi har midsommarafton och sådana<br />
töntiga saker.” Sverigedemokraterna fortsätter:<br />
varje land har en identitet, så även Sverige. Låt oss kalla den ”svenskheten”<br />
och den är inget vi skall skämmas för. Svenskheten är något vi skall högt<br />
värdera och försöka bevara till kommande generationer. vår öppenhet mot<br />
omvärlden måste balanseras mot ansvaret för dem som redan bor i Sverige<br />
– är födda och bosatta här och har ansvaret för att föra det nedärvda arvet,<br />
identiteten och ”svenskheten” vidare.<br />
vårt svenska arv är landet, lagen, språket, vår konst och litteratur, våra minnen<br />
och monument och vårt arbete. kultur är viktig för varje enskild människa<br />
och det är bland annat det som håller ihop det svenska samhället. det<br />
brister tydligen bland många svenskar vad det gäller kunskapen om våra<br />
svenska traditioner, seder och bruk.<br />
i Hässleholm och Sunne ställer Sverigedemokraterna 2007 också förslag att<br />
kommunen ska tillhandahålla undervisning i de lokala dialekterna. eftersom<br />
man i Älvdalen undervisar i älvdalsmålet och på gotland i gutemålet bör<br />
eleverna i Hässleholm få undervisning i såväl skånska som göingemål från<br />
lågstadiet och uppåt. dialekterna är unika som identitetsbärare menar partirepresentanterna,<br />
och skånskan och för Hässleholms del, göingemålet har aktivt<br />
motarbetats från ”överhögheten i Stockholm”. tv- och radiosändningar på<br />
rikssvenska har också bidragit till att kunskaperna gått förlorade.<br />
Sunnes motion innehåller en del stycken som är identiska med motionen<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
80
från Hässleholm – och åberopar att den statliga utredningen Mål i mun. Förslag<br />
till handlingsprogram för svenska språket (Sou 2002:27) föreslår att det ska undersökas<br />
om dialekter kan ingå i modersmålsundervisningen. i Sunne vill Sd att<br />
skolorna ska undervisa i Frykdalsmål.<br />
2011 kräver sverigedemokraten i Hällefors att kommunen ska ha utbildning i<br />
den lokala dialekten eftersom detta ”främjar att dialekten fortlever och utvecklas<br />
i Bergslagen i allmänhet och i Hällefors i synnerhet, det stärker sammanhållningen<br />
och stoltheten i bygden.” i samma motion föreslås för övrigt att det<br />
ska finnas klassmorfar i skolorna för att öka tryggheten för eleverna.<br />
i ett antal kommuner har Sverigedemokraterna kommit med förslag om<br />
olika specialutbildningar. För gymnasieelever ville man ha körkortsutbildning,<br />
i mellerud och Helsingborg redan 2007, och i Falköping 2011. i trollhättan<br />
ansåg partiet 2003 att eleverna behövde mopedutbildning och i Flen att<br />
eleverna år 2010 ska få utbildning i hushållsekonomi – goda sådana kunskaper<br />
skulle kunna hjälpa människor att inte få ekonomiska problem i framtiden,<br />
menade motionären. andra förslag om utbildningar har t.ex. Svedala lagt om<br />
inrättandet av en starta-eget-utbildning på gymnasiet, Sverigedemokraterna i<br />
Laholm har motionerat om inrättandet av ett idrottsgymnasium och i nykvarn<br />
och trollhättan finns motioner om undervisning i teckenspråk eller i tSS<br />
(tecken som stöd) i Högsby.<br />
Omvänd skolskjuts<br />
i Sunne, torsby, tranemo och ulricehamn föreslås 2007-2008 att kommunen<br />
ska använda sig av vad man kallar omvänd skolskjuts. ”Små skolor som präglas<br />
av närhet till natur, bygdkännedom, småskalighet och mindre klasser borde<br />
vara ett föredöme för röriga och stimmiga miljöer .” mobbingen och utanförskapet<br />
ökar ”lavinartat ju större skolan är”, skriver Sverigedemokraterna i<br />
Sunne, torsby och tranemo. genom omvänd skolskjuts kan kommunen rädda<br />
skolorna från nedläggning, och det måste vara billigare att stänga en eller flera<br />
avdelningar i en stor skola tillfälligt än starta nya skolor på landsbygden allt<br />
eftersom elevunderlagen ökar. ulricehamns motion är fåordigare men andemeningen<br />
är densamma.<br />
Småskaligheten och bevarandet av bygdeskolor är en sverigedemokratisk<br />
profilfråga, men det är inte bara sverigedemokrater som föreslår omvända skolskjutsar<br />
för att rädda småskolor. i Flen motionerade moderaterna 2008/09 om<br />
just omvända skolskjutsar för att rädda hotade landsbygdskolor. 8<br />
Betygssättning av lärare<br />
en bra relation mellan lärare och elev är en förutsättning för lärandet. elevens<br />
prestationer följs upp genom betyg, och Sverigedemokraterna i eskilstuna<br />
(2009) efterlyser en ”konstruktiv dialog kring elevernas önskemål av läraren”.<br />
om eleven får en möjlighet att betygsätta sin lärare kan det underlätta en<br />
sådan dialog. Betygsättningen ska inte i första hand gå ut på att kritisera<br />
läraren utan ska ge förslag på vad läraren kan bli bättre på. Samma motion<br />
läggs 2011 i Ludvika och karlskrona. Sverigedemokraterna i karlskrona har<br />
lagt till några meningar som knyter an till skolinspektionens rapport om andelen<br />
elever som fått godkänt i grundskolans ämnen. de låga siffrorna kan också<br />
8 http://ekuriren.se/nyheter/flen/1.41077-forvaltningschefen-tror-inte-pa-omvanda-skolskjutsar.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
81
ha med pedagogerna att göra och att ge lärarna feedback kan höja nivån på den<br />
kommunala skolan skriver partiet.<br />
Kritik mot läromedel i skolorna<br />
det finns några sverigedemokratiska motioner som behandlar läromedlen<br />
i kommunens skolor. i timrå lägger partiet en motion 2003 där de protesterar<br />
mot att material producerat av 5i12-rörelsen ska användas i skolorna.<br />
Sverigedemokraterna vänder sig mot att det i 5i12-rörelsens skrivelse står att<br />
partier med rasistiska och främlingsfientliga och antidemokratiska budskap har<br />
tagit plats i många kommuner:<br />
det är i vårt fall inte så svårt att förstå att det är Sverigedemokraterna som<br />
åsyftas, eftersom det är enbart detta parti som är ”nytt” i timrå kommunfullmäktige<br />
efter kommunalvalet år 2002.<br />
Partiet har granskat materialet som beskrivs av 5i12 som ett instrument för<br />
att påverka ungdomars attityder och kallar det för ”hjärntvätt av ungdomar”.<br />
Sverigedemokraterna fortsätter med att beskriva 5i12 rörelsens syfte som ”att i<br />
skolan bryta ner svenska elevers självkänsla och personliga stolthet genom förklenanden<br />
av deras nationella ursprung.” materialet ”tar heder och ära av den<br />
svenska ungdomen för gynnande av en fix idé om det mångkulturella samhällets<br />
förträfflighet.” indirekt så bidrar 5i12-rörelsens budskap också till många<br />
ungdomars drogberoende. det är en otäck organisation och dess ”vilseledande<br />
och kränkande” material ska inte få spridas i skolan.<br />
i sin första motion som Sverigedemokraterna i trosa lägger kräver motionären<br />
att kommunen som huvudman ska vidta åtgärder mot ”osakliga<br />
läromedel i skolan”. innan Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige har<br />
han i egenskap av privatperson anmält ett läromedel till Skolinspektionen<br />
2008. Han har granskat en lärobok i religion som hans dotter använt i skolan<br />
och han vänder sig särskilt mot avsnittet om islam som han menar är grovt<br />
osakligt. i en lång bilaga beskriver han de fel om islam han menar läromedlet<br />
innehåller. ett exempel är<br />
Sid 105: Hela avsnittet om att djur och växter lever i islam är bara förledande<br />
och riktat mot djurälskande barn för att ge ett gott intryck av islam. det har<br />
inget att göra med islams grundbudskap.<br />
Skolinspektionen har överlämnat ärendet till trosa kommun i dess egenskap<br />
av huvudman för vidare utredning och prövning. Skolkontoret i trosa i sin<br />
tur har utrett ärendet och i sitt svar från 2009 skriver de bl.a. att läromedlets<br />
skildring är generaliserande och att det är viktigt att ”man i ett land med<br />
religionsfrihet inte gör en värdering av de olika religionerna eftersom det vore<br />
att uppmuntra till diskriminering”. man använder inte bara ett läromedel när<br />
man undervisar i religion och det finns ”många tolkningar kring vad som kan<br />
betraktas som fakta i dessa frågor och de diskussioner man har kring detta och<br />
de slutsatser man drar i klassrummet.”<br />
Sverigedemokraten var inte nöjd med det svar han fått och väcker nu frågan<br />
i en motion till trosa kommunfullmäktige. eftersom han anser att det är orimligt<br />
att varje enskild kommun ska granska läromedlen vill sverigedemokraten<br />
att kommunen ska vända sig till Sveriges kommuner och Landsting (SkL) för<br />
att de ska samordna granskningen av de läromedel som skolorna använder.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
82
Övriga motioner<br />
under 2011 har det lagts tre motioner i Falköping, klippan och Sandviken om<br />
att <strong>kommunerna</strong> ska börja med rastfadderverksamhet. klippans och Sandvikens<br />
motioner är identiska medan Falköping skrivit en egen text.<br />
i några tidiga motioner från 2002-03 vill kristinehamn och trollhättan att<br />
kommunen ska ha dyslexiombud på skolorna. Hammarö föreslår 2008 att<br />
kommunen ska försöka få sponsrade datorer till elever med dyslexi.<br />
Landskrona (2008) och Östra göinge (2009) motionerar om utökade<br />
resurser till skolpsykologer och logopeder och i Surahammar 2011 vill partiet<br />
att kommunen ska rekryterar fler skolpsykologer. Svalöv vill i en motion från<br />
2007 belöna högpresterande elever – med till exempel resor eller en summa<br />
pengar i högstadiet.<br />
Öppna studieverkstäderna för alla elever i eskilstuna och inte bara för elever<br />
med invandrarbakgrund, skriver Sverigedemokraterna i en motion från 2011.<br />
många av Södertäljes skolor är ökända för sin brist på disciplin och ordning<br />
bland eleverna skriver Sverigedemokraterna i Södertälje i en motion 2011. det<br />
är inte många lärare som ser jobben i t.ex. Hovsjöskolan som attraktivt och<br />
kompetenta lärare söker sig nog till andra skolor. därför vill partiet att kommunen<br />
anställer en person som ska ge skolpersonalen stöd och som också ska<br />
rapportera till kommunens utbildningsnämnd om situationen på skolorna.<br />
Även lärarnas arbetssituation står också i centrum för den motion som<br />
Sverigedemokraterna i värnamo lämnar in 2011. det har blivit vanligare med<br />
hotfulla, pressande och våldsamma situationer samtidigt som lärarna granskar<br />
utifrån perspektivet elevernas rättigheter. Lärarna riskerar att komma i kläm<br />
mellan verkligheten och politiska målsättningar skriver Sverigedemokraterna.<br />
Partiet föreslår att kommunen tillsätter en oberoende utredning av lärarnas<br />
arbetssituation bl.a. inventera förekomsten av hotfulla och våldsamma situationer<br />
i kommunens skolor.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
83
individ- och familjeomsorg<br />
en bärande princip för Sverigedemokraterna är att värna om den ”naturliga”<br />
familjen med mamma, pappa och barn eftersom den är ”samhällets grundläggande<br />
byggsten och den konstellationen ger bästa förutsättningar för ett balanserat<br />
och rikt liv”. ett av förslagen i Riktlinjer är därför att <strong>kommunerna</strong> ska<br />
ha en utbyggd familjerådgivning för familjer i kris. kommunen ska även kunna<br />
erbjuda kvalificerad rådgivning för alla som befinner sig i svåra livssituationer.<br />
ett annat fokus i Riktlinjerna är att minska antalet aborter genom till exempel<br />
kommunala handlingsplaner med åtgärder som preventivmedelskampanjer,<br />
och diskussioner i skolorna om relationer och etiska aspekter på abort. andra<br />
förslag för att minska aborterna är ett ökat stöd till gravida kvinnor som har<br />
sociala eller ekonomiska problem och/eller ökat stöd till föreningar som arbetar<br />
för att minska aborttalen.<br />
kommunen bör vidare införa olika krav på dem som erhåller försörjningsstöd,<br />
klienterna ska arbeta aktivt för att komma ur sin situation. Försörjningsstödet<br />
kan därför kombineras med olika former av arbetsplikt.<br />
missbrukare ska erbjudas omedelbar behandling och helst ska kommunen ha<br />
ett eget behandlingshem. kostnaderna för att inte behandla människor med<br />
missbruksproblem är mycket högre än kostnaden för behandling. För missbrukare<br />
med dubbeldiagnos, dvs. att man förutom sitt missbruksproblem även är<br />
psykiskt sjuk ska kommunen inrätta särskilt boende för att dessa personer inte<br />
ska hamna i ”misär på gatan.”<br />
TABELL 17. individ- och familjeomsorg per mandatperiod<br />
inDiViD/FAmiLJEomSorg<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
arbetsplikt/praktik<br />
försörjningsstöd<br />
Övriga individ/<br />
familjeomsorgsmotioner<br />
individ- och familjeomsorgsfrågor hör inte till något prioriterat område för de<br />
sverigedemokratiska lokalpolitikerna. att Socialtjänsten i <strong>kommunerna</strong> inte<br />
bara omfattar försörjningsstöd utan ska även stödja personer med alkoholproblem,<br />
stöd för barn som riskerar att fara illa eller alla som på något sätt har<br />
drabbats av personliga problem ser vi inte mycket av. en så pass viktig funktion<br />
som stödet till barn och unga, det kan vara barn som far illa i hemmet, eller<br />
barn och ungdomar som missbrukar droger tangeras enbart i två motioner.<br />
inte heller socialtjänstens roll när barn och ungdomar under tjugoett år begår<br />
brott eller faller offer för brott uppmärksammas.<br />
trots socialtjänstens omfattande verksamhet koncentrerar de sverigedemok-<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
3 4 7<br />
5 13 10 28<br />
summa individ/familjeomsorg - 8 17 10 35<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) - 2.7 2,0 2,0 2,1<br />
84
atiska lokalpolitikerna sig på att kräva arbetsplikt vid försörjningsstöd och<br />
stöd till i första hand familjer i kris samt insatser för att minska antalet aborter.<br />
nästan en tredjedel av alla motioner bygger på ett tidigt förslag i idé- och<br />
motionsbanken att <strong>kommunerna</strong> ska kräva en motprestation/arbetsplikt för<br />
att få försörjningsstöd. i den citerar partiet Socialtjänstlagen 1 som stöd för att<br />
det är ”lagstadgat att kommunens socialtjänst inte ska försätta medborgare i<br />
passivt bidragsberoende”. i en senare motion gäller arbetsplikten specifikt för<br />
invandrade med försörjningsstöd.<br />
några spridda förslag om förbättringar av kvinnojourer och inrättande av<br />
kvinnohus finns bland motionerna, även ett förslag om mansmottagning. till<br />
de mer anmärkningsvärda förslagen hör det om en internationell mansdag i<br />
Falun som återges lite längre fram i texten. Förslag om missbruk och spelberoende<br />
och även åtgärder för hemlösa finns i några kommuner, men på det hela<br />
taget så kan vi säga att lokalpolitikerna tycks ha mycket lite kunskap om och<br />
därmed förslag till förbättringar för de kommuninvånare som befinner sig i<br />
någon form av krissituation. det som står i centrum är arbetsplikten.<br />
Arbetsplikt<br />
Sverigedemokraterna i Sunne yrkar att kommunen ska föreslå någon form av<br />
kommunal arbetstjänst som ska åläggas den som söker socialbidrag. För det<br />
utförda arbetet kan partiet tänka sig att kommunen ska betala ut ett ”stimulansbidrag”<br />
på 25kr/dag. (2003). Liknande förslag finns i kristinehamn och<br />
Landskrona.<br />
i en betydligt färskare motion, 2011, vill Södertäljes sverigedemokrater förutom<br />
kravet på motprestation för försörjningsstödet även att kommunen gör<br />
en uppföljning och kontroll av de utbetalade medlen. de åtgärder som partiet<br />
föreslår är riktade till invandrade med försörjningsstöd. de redan existerande<br />
kraven på att bidragstagaren ska stå till arbetsmarknadens förfogande räcker<br />
inte, eftersom ”man kan lätt straffa bort sig från dessa krav genom att t.ex.<br />
vägra lära sig svenska nog för att bli anställningsbar.” efter sex månader med<br />
bidrag ska kommunen kräva att bidragstagaren deltar i en kommunal utbildningskurs<br />
där arbetspraktiken består av enklare sysslor som inte kräver ”kvalificerade<br />
språkkunskaper”, exempelvis snöröjning på vintern och parkvård på<br />
sommaren. om man inte har tillräckliga kunskaper i svenska kan man istället<br />
välja en intensivkurs i svenska. dessutom föreslår Sverigedemokraterna att<br />
kommunen ska göra stickprovskontroller för att säkerställa att bidragstagaren<br />
finns i landet.<br />
Abortpreventiva åtgärder<br />
endast två kommuner har föreslagit åtgärder för att minska antalet aborter.<br />
den ena är eslöv där Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen ska ta fram<br />
en handlingsplan med ett flertal åtgärder som de har hämtat från en resolution<br />
från europarådet 2 och som de återger på engelska (eslöv 2008).<br />
Sverigedemokraterna i askersund skriver en lång motion 2007 där ledamoten<br />
menar att många aborter är resultatet av påtryckningar från anhöriga<br />
och ”personal (t o m barnmorskor!) som borde ha till uppgift att stödja kvin-<br />
1 Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras situation<br />
inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser (SFS 1980:620).<br />
2 resolution 1607(2008): access to safe and legal abortion in europe.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
85
nan i sin graviditet”. Ännu allvarligare är det att socialministern ”häver ur sig<br />
att det är samhällets uppgift att bekämpa ’oönskade graviditeter’! Påven har<br />
med rätta fördömt denna ’dödens kultur’”.<br />
motionen fortsätter med att: ”samhällsomstörtarna bland liberaler och<br />
socialister lyckats upplösa de naturliga sambanden mellan familjebildning, sex<br />
och fortplantning så att många barn föds utom äktenskapet. men det är inte<br />
skäl nog för att svenska folket ska abortera sig till nästan utrotning (vilket blir<br />
följden om den livsfientliga politiken fortsätter)”. den mycket låga nativiteten<br />
hos den svenska ursprungsbefolkningen uppvägs visserligen av invandrarkvinnorna<br />
men de totala födelsetalen är ändå för låga. kommunalpolitikern yrkar<br />
på att kommunen ska inför en mammapremie:<br />
ge förstföderskor – som överväger abort av ekonomiska skäl – en premie på<br />
36 000 om de fullföljer graviditeten. Hälften innan vecka 22 (den tidsgräns<br />
för aborter som finns) och resten när barnet är fött. För att få mammapremien<br />
får kvinnans inkomst inte överstiga socialbidragsnormen med mer än<br />
5 000 kronor.<br />
en sådan mammapremie kan hjälpa till att ersätta den ’livsfientliga kulturen’<br />
med ’en livsbejakande kultur’, förstföderskornas medelålder måste sänkas<br />
och naturens ordning återställas: naturens ordning är att unga vuxna tar<br />
ansvar för sin egen familj som föräldrar, medan äldre vuxna tar ansvar för<br />
hela samhället som politiker!<br />
Internationell lokal mansdag<br />
i Falun yrkar den sverigedemokratiska representanten att kommunen ska införa<br />
en lokal internationell mansdag (2011) i försvar av mannen. det har under<br />
flera år pågått en förtalskampanj mot mannen, hävdar motionären. mannen<br />
har ”under en alltför lång tid utsatts för en nedlåtande och i vissa avseenden<br />
direkt kränkande behandling” inte bara av kvinnor utan även av män.<br />
ingen kan väl förneka att hela vårt moderna samhälle är en produkt av mannens<br />
ypperliga förmåga till kreativt tänkande och enorma potential med<br />
avseende på solidaritet och samarbetsvilja.<br />
i tidiga år förhindras pojkar att utveckla en sund manlighet, de saknar positiva<br />
manliga förebilder. de utsätts istället för en ”suspekt och abnorm mansvärld<br />
som idag har övertagits av våldsidioter, brutala misshandlare och psykiskt<br />
sjuka personer”. Pojkarna missgynnas i skolan – de får en undervisning som är<br />
lämpad för små söta flickor som kan sitta still och skriva handstil med mikroskopiskt<br />
små snirkliga bokstäver eller påtvingas att tälja till smörknivar<br />
som sedan skall slipas med nollnollans sandpapper resten av terminen.<br />
därför yrkar den sverigedemokratiska representanten att Falu kommun ska<br />
utveckla en internationell mansdag lokalt<br />
ägnad åt att manifestera mannens unika betydelse inte bara historiskt utan<br />
även i modern tid. dagen skall ägnas åt att för små blivande män men också<br />
för en del förvånade kvinnor och andra visa upp den mansvärld som få utomstående<br />
känner till.<br />
genom en sådan dag kan man t.ex. lyfta fram en den breda majoritet av vuxna<br />
män som är ”fredliga, trevliga vanliga personer som sköter sitt arbete, inte slår<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
86
sina fruar och solidariskt betalar sin skatt och på så sätt bidrar till samhällets<br />
fortlevnad”. det är de som arbetar inom alla sektorer och ”tyst bär en enorm<br />
börda på sina ryggar och [har] utan knot accepterat en tillbakadragen roll.”<br />
Övriga motioner<br />
andra motioner inom kategorin individ- och familjeomsorg är förslag att ge<br />
studenter ekonomisk hjälp till tandvård i nykvarn, och att tidigarelägga utbetalningar<br />
av försörjningsstöd vid jul i Ängelholm. Samma kommunalpolitiker<br />
i Skurup som vill sänka arvodena för ledamöterna i fullmäktige (se avsnittet<br />
om demokrati) lägger också två motioner med yrkande på att normen för<br />
försörjningsstöd ska ökas och ändras. utgångspunkten är återigen hans egen<br />
situation.<br />
i gävle och Landskrona lägger man identiska förslag att <strong>kommunerna</strong><br />
anställer socialsekretare i högstadieskolorna för ”att snabbt kunna komma<br />
tillrätta med dagliga incidenter och samtidigt avlasta skolan.” det kan leda till<br />
ekonomiska och sociala vinster på lång sikt.<br />
det finns även några sverigedemokratiska förslag på förbättring av kvinnojouren,<br />
eller som i orsa att inrätta ett kvinnohus. Helsingborg vill ha ett<br />
kriscentrum för kvinnor och rådgivning för män. Linköping vill inrätta en<br />
mansjour mot våld. Sverigedemokraten i Hammarö vill 2009 att kommunen<br />
ska skaffa ”kvinnofridsinstruktörer”. Hammarö vill också ha en kommunal<br />
handlingsplan med åtgärder mot spelberoende.<br />
i karlstad föreslår sverigedemokraten 2007 att<br />
kommunens fattigpensionärer skall få ett extra kommunalt bidrag varje<br />
månad. en fattigpensionär som inte har råd att gå till tandläkaren eller lösa<br />
ut sina medicinska recept. vi vill då börja med att ge alla karlstads kommuns<br />
fattigpensionärer ett bidrag på minst 1.500 kronor per månad. detta är då<br />
att betrakta som en billig utgift för att höja standarden för den sämst ställda<br />
ålderspensionären.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
87
Äldre- och handikappomsorg<br />
Förbättringar och åtgärder för de äldre är en av Sverigedemokraternas prioriterade<br />
frågor. i Riktlinjerna finns flera förslag på motioner som partiets lokala<br />
representant kan ställa, till exempel att äldreomsorgen i <strong>kommunerna</strong> ska vara<br />
väl utbyggd med en flexibel hemtjänst, hemsjukvård och nattpatruller. det bör<br />
ske en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden för att äldre inte ska<br />
sluta sina liv i social isolering utan kunna åldras med värdighet. Är man över<br />
85 ska man få plats på särskilt boende om man så önskar och partiet vill att<br />
den så kallad parboendegarantin ska införas.<br />
Bland andra förslag finns åtgärder för att förbättra maten och att trygghetslarm<br />
ska vara avgiftsfria. ett annat förslag är att det ska finnas en fixartjänst<br />
– Fixar-malte - i kommunen som ska kunna hjälpa alla över 65 med gardinbyten,<br />
tröskelborttagning och liknande. För dem som har fallskador eller andra<br />
sjukdomar ska kommunen erbjuda hemrehabilitering och i förebyggande syfte<br />
friskvårdsträning.<br />
<strong>kommunerna</strong> ska ha en äldre- och handikappombudsman och om det inte<br />
finns något pensionärsråd ska ett sådant inrättas. Sverigedemokraterna vill<br />
uppmuntra frivilligorganisationer och anhörigvårdare inom äldreomsorgen.<br />
Partiet föreslår att det inom äldreomsorgen ska finnas något liknande skolornas<br />
klassmorfarsystem och en volontärförmedling för personer som vill hjälpa<br />
till. <strong>kommunerna</strong> bör genomföra kontinuerliga brukarundersökningar för<br />
att kunna anpassa vården och insatserna till brukarnas önskemål och behov.<br />
Samtidigt är det viktigt att tillvarata de äldres kunskaper bl.a. genom klassmorfarsystemet1.<br />
kommunen ska också ge stöd åt föreningar som arrangerar<br />
verksamheter och mötesplatser för äldre, och även kunna erbjuda kollo för de<br />
äldre.<br />
de äldre invandrade som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat<br />
förmågan att förstå svenska ska, om förutsättningarna finns, kunna få vård<br />
på sitt modersmål. rätten att kunna bli förstådd eller förstå sina vårdgivare<br />
gäller också svenskar – invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper<br />
ska därför erbjudas vidareutbildning i svenska. vid nyanställning ska<br />
kraven på kunskaper i svenska och svensk kultur ställas högre än idag.<br />
Riktlinjerna föreslår också förbättringar och åtgärder för funktionshindrade.<br />
kommunen ska ha ett handikappolitiskt program, och kommunens information,<br />
verksamhet och miljö ska vara tillgänglig för personer med olika funktionshinder.<br />
anhörigvårdare ska få stöd och hjälp och kommunen ska ha en<br />
god samverkan med såväl brukare som anhöriga. Sverigedemokraterna vill<br />
också att kommunen ska på olika sätt sprida information om olika funktionshinder<br />
samt i samverkan med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende<br />
erbjuda meningsfull sysselsättning.<br />
1 klassmorfarmotionerna behandlas i Skola och utbildning.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
88
TABELL 18. äldreomsorg per mandatperiod<br />
äLDrEomSorg<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
Prioriterat område för Sverigedemokraterna<br />
Äldre- och handikappomsorg är ett av de områden där man kan se att de Sverigedemokratiska<br />
kommunalpolitikerna varit aktiva med motioner. det är en<br />
trygg och värdig ålderdom med Zoegas kaffe, svensk husmanskost och möten<br />
över generationsgränser som förslagen i motionerna går ut på. de äldre ska<br />
inte tvingas sitta inaktiva i <strong>kommunerna</strong>, utan erbjudas utflykter i natur- och<br />
kulturmiljöer som de särskilt uppskattar eftersom ”nästan alla gamla har haft<br />
sin uppväxt i gamla Bondesverige”. genom volontärförmedlingar och klassmorfarsystemet<br />
kan de äldres kunskaper tas tillvara och vara till nytta i skolor<br />
och på daghem. det finns ibland en lätt förmyndarton - de gamla blir barn på<br />
nytt och därför är det bra att ge de gamla möjlighet att träffa barn på dagis och<br />
skola.<br />
till skillnad från de få förslagen inom barnomsorgen och individ- och<br />
familjeomsorgen så finns här en mängd motioner för att förbättra den kommunala<br />
omsorgen om de äldre. men Sverigedemokraterna har inte många egna<br />
förslag, utan de motionerar om samma förbättringar och åtgärder som andra<br />
partier önskar, Fixar-malte, parboendegarantier och trygghetslarm hör till de<br />
vanligaste motionerna oavsett parti.<br />
vad Sverigedemokraterna däremot gör är att ställa kostnaderna för äldreomsorgen<br />
mot kostnaderna för flyktingmottagningen i flera motioner. de gemensamma<br />
ekonomiska resurserna ska i första hand användas till inhemska behov,<br />
skriver Sverigedemokraterna i sitt principprogram. Sverigedemokraterna vill<br />
utjämna de skillnader som de menar finns mellan kostnaderna för flyktingpolitiken<br />
och för äldreomsorgen. de äldres låga pensioner ställs mot flyktingars<br />
ekonomiska bistånd, ”muhammedanernas” skolmat mot maten i äldreomsorgen.<br />
detta strider på sätt och vis mot vad Sverigedemokraterna själva skriver<br />
i sina Riktlinjer under rubriken välfärd på lika villkor att alla svenska medborgare<br />
har rätt till likvärdig välfärd och att medel inte ska fördelas till verksamheter<br />
på basis av den etniska sammansättningen. det kan också strida mot vad<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
avgiftsfria trygghetslarm 2 3 5 11 21<br />
Äldre/handikappombud 1 7 4 12<br />
parboendegaranti 19 7 26<br />
fixar-Malte 6 4 1 11<br />
förbättrade relationer över<br />
generationsgränser<br />
3 3 1 7<br />
aktiviteter för äldre 5 1 6<br />
Terapihundar 1 9 3 13<br />
Motioner om<br />
funktionshindrade<br />
2 9 6 17<br />
Övriga motioner äldreomsorg 2 11 59 42 114<br />
summa äldreomsorg 7 29 117 75 228<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 15,9 9,8 13,7 14,9 13,4<br />
89
som kallas den kommunala likställighetsprincipen som säger att alla medlemmar<br />
i kommunen ska behandlas lika såvida det inte finns sakliga skäl att inte<br />
göra det (alla är lika inför lagen). de eventuella skillnader som finns ska vila på<br />
skälig och rättvis grund 2.<br />
Första gången Sverigedemokraterna ställer grupperna mot varandra är 1993<br />
då de begärde en utredning om hur pensionärerna i Höör mådde eftersom en<br />
sådan utredning hade gjorts om flyktingarna. i senare motioner talar man om<br />
vikten av språkkunskaper, det är bra att äldre invandrade som talar för lite<br />
svenska får omsorg på sitt modersmål, men då måste även de svenska äldre få<br />
personal som talar adekvat svenska. men behoven hos denna grupp får inte<br />
användas som ett ”rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom<br />
allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare,<br />
vilket ofta sker idag”. kraven på svenskkunskaper ska höjas när kommunen<br />
nyanställer, och redan anställd personal med brister i svenska ska erbjudas<br />
vidareutbildning.<br />
vad som är slående är bristen på motioner om funktionshandikappade. det<br />
finns några förslag om kombinerad äldre- och handikappombudsman och<br />
några förbättringar för syn och hörselskadade. vi ser också att i relation till andra<br />
kommunala omsorgsfrågor dominerar äldrefrågorna totalt. det finns inte<br />
ens en tiondel så många förslag för ungdomar som det finns för de äldre och<br />
inte heller för individ- och familjeomsorgen eller barnomsorgen.<br />
Ur motionerna<br />
under de tidiga mandatperioderna formulerar Sverigedemokraterna ett par<br />
motioner med egna förslag om åtgärder inom äldreomsorgen. Seriemotionen<br />
”angående relationer över generationsgränser” är en av dem. det kom till<br />
med anledning av Fn-året för de äldre i samhället 1999. Förslaget går ut på<br />
att kommunen ska ta fram en handlingsplan för hur skolklasser ska kunna<br />
besöka äldreboenden och hur äldre ska kunna besöka de yngre i skolan. På så<br />
sätt får grupperna inblick i varandras vardag eftersom ”många unga människor<br />
har idag ingen naturlig relation till de äldre /…/ äldre människor [är] bara<br />
något man möter som hastigast på stan eller på bussen, och som bor på ålderdomshem.<br />
många äldre människor ser de unga som busar och slynglar, vilka<br />
lever rövare, knarkar och rånar, och känner därför rädsla över att gå ut efter<br />
mörkrets inbrott”. den första motionen lämnades in i Sölvesborg och kom att<br />
ingå i idé- och motionsbanken. Höör och Haninge lade samma motion senare<br />
samma år.<br />
under 2008 formulerade Sverigedemokraterna en motion med ett likartat<br />
förslag och en i det närmaste identisk rubrik – ”angående förbättrade relationer<br />
över generationsgränserna”. genom att ”äldre besöker skolorna och hjälper<br />
till med läsning och studier samtidigt som skoleleverna visar de äldre hur man<br />
använder t.ex. datorer” kan man uppnå bättre relationer mellan generationerna.<br />
motionen lämnades in i malmö, trelleborg och Borås. Sverigedemokraterna<br />
i Halmstad anpassar motionen något och lämnar in den 2011.<br />
en annan tidig sverigedemokratisk seriemotion är ”aktiviteter för äldre”.<br />
denna motion lämnades in i arvika, Forshaga, Sunne och trollhättan under<br />
2003. Förslaget går ut på att kommunen ska erbjuda de gamla som bor i kommunens<br />
gruppbostäder regelbundna utflykter i natur- och kulturmiljöer inom<br />
2 kommunallagen (1991:900) 2 kapitlet 2§.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
90
kommunen med omnejd. ”de gamla uppskattar natur- och landsbygdsmiljöer<br />
då nästan alla gamla har haft sin uppväxt i gamla Bondesverige.” det kan säkert<br />
genomföras med små medel, eventuellt kan arbetslösa och andra frivilliga<br />
ställa upp för de gamla och hjälpa till mot ett bidrag om exempelvis 100 kr/<br />
gång.<br />
utflykterna – där de äldre skulle få ”nygamla intryck på utsidan” kan prövas<br />
på ett gruppboende först, menar motionärerna, om bara några få vill delta kan<br />
man bjuda in andra äldre från andra gruppboenden: ”det vore säkert roligt<br />
att få träffa jämngamla från andra enheter inom omsorgen”. Även i dessa<br />
motioner eftersträvar man möten över generationsgränserna – ”de gamla blir<br />
barn på nytt heter det, så det vore också en god sak att ge de gamla möjlighet<br />
att få träffa barn på dagis och skola. detta skulle även de unga uppskatta och<br />
ha nytta av.”<br />
kraven på aktiviteter för äldre återkommer senare i andra motioner. i växjö<br />
(2007) ställer Sverigedemokraterna kostnaderna för invandring mot behovet<br />
av förbättringar inom äldreomsorgen: ”i dagens läge får nykomna invandrare<br />
ekonomiska bistånd i form av Socialbidrag, tandvård och sjukvård men våra<br />
äldre har bara sin pension som inte räcker till. därför är det en av de viktigaste<br />
grundprinciperna för Sverigedemokraternas omsorg program att utjämna<br />
dessa skillnader.”<br />
Sverigedemokraterna vill att olofströms kommun bygger en pensionärslekplats<br />
2009. en sådan aktivitetspark leder till att de äldre kan träffas och<br />
fortsätta umgås samtidigt som de kan ”träna balansera, träna armhävningar,<br />
fingerrörelser, ryggstretchning och mycket annat för att sätta fart på stela kroppar”.<br />
i Strängnäs föreslår Sverigedemokraterna 2011 att de äldre ska få tillgång till<br />
utevistelse minst varannan dag och att det ska ske en samordning av aktiviteter<br />
mellan olika äldreboenden. Även här pekar partiet på invandringens kostnader:<br />
”rent ekonomiskt kan det rimligen inte finnas någon som helst begränsning.<br />
kommunfullmäktige har beslutat att gladeligen spendera, över tiden,<br />
10-tals miljoner på så kallade flyktingar eller -nyanlända. På de så kallade<br />
ensamkommande flyktingbarnen spenderas också omfattande resurser”.<br />
Parboendegaranti och avgiftsfria trygghetslarm<br />
dessa två motioner är antagligen de allra vanligaste motionerna om äldreomsorg<br />
som läggs i <strong>kommunerna</strong> – ovsett parti! Sverigedemokraterna lägger 26<br />
motioner om att <strong>kommunerna</strong> ska göra det möjligt för äldre att bo tillsammans<br />
på äldreboenden, även om det endast är en av dem som behöver det. det<br />
är omänskligt att gamla människor tvingas att leva åtskilda som det heter i<br />
Sverigedemokraternas motion i tranemo 2008.<br />
trygghetslarm är ett annat återkommande förslag. Sverigedemokraterna<br />
föreslår – som andra partier – att detta ska vara helt avgiftsfritt i <strong>kommunerna</strong>.<br />
Förslaget om slopad avgift återfinns i idé- och motionsbanken. den första motionen<br />
läggs i Höör 1998 och flest motioner läggs 2011 i 11 kommuner.<br />
tranemos motion från 2008 menar att kommunen har så god ekonomi<br />
eftersom de kunde öka invandringen till kommunen med ”26 st. utlänningar”<br />
utöver de tidigare beslutade 50, att man har råd med gratis trygghetslarm.<br />
men det är inte bara från ekonomisk synpunkt som Sverigedemokraterna vill<br />
erbjuda kommunens pensionärer gratis trygghetslarm: ”genom den radikala<br />
ökningen utav invandringen till kommunen så kommer vi kanske att utsätta<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
91
våra äldre för en mycket större hotbild i form av ökad våld och bedrägerier<br />
m.m. mot åldringarna i vår kommun.”<br />
Äldre- och handikappombudsman, terapihundar och Fixar-Malte<br />
den första seriemotionen om äldre- och handikappombudsman tycks ha lagts i<br />
Landskrona 2004. det är i alla fall den motionen som återfinns i idé- och motionsbanken.<br />
den följs av ytterligare 12 motioner med krav antingen på enbart<br />
en äldreombudsman eller en kombinerad ombudsman.<br />
med början 2007 lägger Sverigedemokraterna motioner om terapihundar<br />
i äldreomsorgen. de första motionerna läggs i Borås, karlskrona och malmö<br />
2007. dessa följs av motioner i karlshamn, kristianstad, Sölvesborg, tranemo<br />
och trelleborg 2008, Hässleholm 2009 och norrköping och Surahammar<br />
2011. terapihundar ska påverka de äldres hälsa positivt. andra partier har<br />
också motionerat om att kommuner ska skaffa terapihundar.<br />
motionerna om Fixar-malte är en annan av de vanligare tidiga seriemotionerna.<br />
Sverigedemokraterna lade under loppet av några månader i slutet av<br />
2004 identiska motioner i karlskrona, kävlinge, ronneby, Sunne, trelleborg<br />
samt Älvkarleby. men Sverigedemokraterna är inte ensamma om att motionera<br />
om en sådan här servicetjänst, förslag om detta har lagts av andra partier,<br />
exempelvis av kristdemokraterna i Sundsvall i januari 2004.<br />
Bakgrunden till de kommunala Fixar-malte tjänsterna är att Höganäs kommun<br />
2001 anställde malte Larsson, en f.d. vaktmästare på ett av kommunens<br />
servicehem, för att hjälpa äldre invånare med riskfyllda vardagssysslor. 3 det lyckade<br />
projektet ledde till att de äldres fallskador i kommunen minskade kraftigt,<br />
och idén om en kommunal Fixar-malte spreds till flera kommuner.<br />
motioner med förslag om Fixar-malte eller liknande tjänster återkom i början<br />
av mandatperioden 2006-2010 i askersund, Bollnäs, kävlinge och tierp.<br />
i Hofors lägger Sverigedemokraterna en motion 2011. motionen drogs dock<br />
tillbaka eftersom kommunen redan hade en Fixar-malte. Hoforsmotionen<br />
avslutas med följande:<br />
Jag måste ge min eloge, här om dagen då jag såg invandrare som del tog i ett<br />
arbete, att rensa ogräs! det tyckte jag var bara bra, ock måste som sagt ge<br />
min eloge!!!! Så det verkar som vi kan få i gång dom , å inte bara sitta å ha<br />
det bra , ty allt kostar pengar!!!!!<br />
Samma motionär lägger också ett förslag om hörselslinga i Folkets Hus där<br />
fullmäktige sammanträder. Även denna motion dras tillbaka då det redan finns<br />
en hörselslinga.<br />
Övriga motioner inom kategorin äldreomsorgen<br />
ett annat sverigedemokratiskt förslag är kravet på att kunskaper i svenska<br />
ska höjas vid nyanställningar inom äldreomsorgen och att man ska fortbilda<br />
äldreomsorgspersonal med bristande kunskaper i svenska. denna motion har<br />
endast lämnats in i malmö 2009 och i Borås 2011.<br />
2009 skriver Sverigedemokraterna i malmö en motion med krav på att äldreomsorgspersonal<br />
med bristande kunskaper i svenska språket ska fortbildas.<br />
Äldreomsorgspersonal med invandrar bakgrund utgör ofta en resurs i kontakten<br />
med vårdtagare med invandrar bakgrund, som av ålders- eller sjuk-<br />
3 http://www.dn.se/nyheter/sverige/fixar-malte-halverar-fallolyckor 2004-07-22.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
92
domsrelaterade skäl har förlorar förmågan att kommunicera på svenska. men<br />
det är lika viktigt att svenska vårdtagare kan få kommunicera på sitt modersmål.<br />
Bristande kunskaper i svenska går ut över dem som har svenska som modersmål.<br />
Förutom fortbildning i svenska vill partiet också att kraven på svenskkunskaper<br />
ska höjas när man nyanställer inom äldreomsorgen. en så gott som<br />
identisk motion lägger Sverigedemokraterna i Borås 2011.<br />
i Helsingborg och klippan motionerade Sd 2009 respektive 2010 att kommunen<br />
skulle undersöka möjligheterna att använda nödsändare för dementa<br />
för att kunna spåra en person som gått vilse, något som dock är olagligt eftersom<br />
det anses vara integritetskränkande.<br />
Förslaget om att avskaffa biståndsprövningen när en person fyller 85 år har<br />
lagts i flera kommuner. den som är över 85 år och som så önskar ska få plats på<br />
kommunens särskilda boende utan att deras behov prövas. Örkelljunga skriver:<br />
Som ett led, i vårt försök, att återupprätta det svenska folkhemmet lägger<br />
vi Sverigedemokrater därför följand(e) förslag: att helt avskaffa biståndsbedömningen<br />
vid 85 års ålder och ge alla äldre, över 85 år, som vill, plats på<br />
kommunens särskilda boende.<br />
det läggs även förslag om att införa sprinklers i äldreboenden, en sådan motion<br />
finns för övrigt i idé och motionsbanken men har bara fått två uppföljningar<br />
sedan den lades 2003 i Forshaga. i riksdagen motionerade Sverigedemokraterna<br />
detta år för att sprinklers ska införas i alla äldreboenden.<br />
Från Borås, oskarshamn och trelleborg (2007/08) finns tre motioner om<br />
s.k. volontärförmedling där äldre, men även skolungdomar och andra personer<br />
utanför arbetsmarknaden ska kunna hjälpa till med läxläsning, barnpassning<br />
och liknande sysselsättningar.<br />
det finns flera förslag om förbättrad mat i äldreomsorgen. i en tidig motion<br />
från 2004 vill sverigedemokraterna i Höganäs att kommunen ska ta hänsyn till<br />
de äldres kultur och vanor:<br />
deras katter avlivas, tilldelning av ägg ransoneras etc. nu senast är det valet<br />
av kaffe som de påtvingas av en verklighetsfrånvarande och felprioriterad<br />
överhet. /…/ Större delen av de äldre i kullabygden har växt upp med och<br />
”alltid druckit Zoegas kaffe”. detta sitter i ryggmärgen och är en del av deras<br />
kultur /…/ vid kommunens barnstugor tas hänsyn till muhammedanbarnens<br />
matkultur och de serveras den dyrare oxfärsen, medan svenska barn får<br />
nöja sig med fläskfärs, till olika rätter. vi i Sverigedemokraterna anser att<br />
kullabygdens matkultur är väl så viktig att bevara som vilken som helst importerad<br />
sådan.<br />
Samma motionär vill också 2005 att kommunen ska undersöka om de äldre på<br />
kommunens äldreboende lider av undernäring och i så fall vidta åtgärder.<br />
Från 2003 finns en motion i arvika där sverigedemokraten vill att den<br />
färdiglagade, frysta mikromaten ska ersättas med god, nylagad svensk husmanskost.<br />
i trelleborgs kommun vill Sverigedemokraterna först att kommunfullmäktige<br />
ska proväta mat från leverantören Salamat, därefter motionerar partiet att<br />
kommunen ska säga upp avtalet med leverantören.<br />
i Höganäs vill Sverigedemokraten att det ska ske förbättringar av Flexlinjen,<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
93
den lokala bussen. i tre olika motioner vill partiet ha assistent, bänkar samt<br />
vindskydd vid Flexlinjens hållplats. det läggs också flera förslag i <strong>kommunerna</strong><br />
om billigare bussbiljetter, eller helt gratis bussresor från varierande ålder.<br />
eskilstuna vill ha gratis halkskydd åt alla pensionärer och i ett par kommuner<br />
lägger Sverigedemokraterna förslag om hjälp med snöröjning. i mellerud vill<br />
den lokala partirepresentanten att kommunen ska köpa in iP-bildtelefoner till<br />
de boende på vårdhemmen. gagnefs representant lägger ett stort antal motioner<br />
som föreslår olika förbättringar av det lokala sjukhemmet Älvudden.<br />
Bland annat ska de boende få dagliga läkarbesök, förbättrade hygienförhållanden,<br />
löpband, luftkonditionering och kamera- och ljudövervakning.<br />
Motioner om funktionshindrade<br />
Sverigedemokraterna månar om de äldre men knappast om de funktionshindrade.<br />
av de 228 motionerna inom omsorgsområdet handlar bara 17 om<br />
förbättringar för funktionshindrade, och då är de inräknade som gällde kombinerad<br />
äldre/handikappombudsman.<br />
Bland motionerna om förbättring för funktionshindrade finns förslag på att<br />
ledarhundar ska få följa med in i offentliga inrättningar (trollhättan) och att<br />
den lokala badstranden ska göras tillgänglig för funktionshindrade (Skurup). i<br />
malmö 2009 föreslår partiet att kommunen ska införa tjänsten teletal, denna<br />
motion kopieras i Helsingborg och oskarshamn 2011. Svedala vill återinföra<br />
ett habiliteringsstöd i en motion från 2003, kravet återupprepas 2007. i Järfälla<br />
vill partiet 2007 införa förbättringar för synskadade: hissknapparna i kommunens<br />
lokaler bör förses med punktskrift och att kommunen ska verka för<br />
att detta också genomförs i det kommunala bostadsbolaget Järfälla hus aB.<br />
Sverigedemokraterna i malmö motionerar 2010 om en kommunal koordinator<br />
som ska underlätta för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. det<br />
behövs en person som kan ”fungera som spindel i nätet och hjälpa föräldrarna<br />
med information och samordning av övriga kontakter.”<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
94
kultur och fritid<br />
Sverigedemokraterna vill stärka intresset och kunskapen om svenskt och lokalt<br />
kulturarv, eftersom detta bidrar till att ”återskapa en gemensam identitet i vårt<br />
samhälle och underlättar dessutom assimilering av nytillkomna”. kommunens<br />
anslag till verksamheter som stödjer det svenska och lokala kulturarvet ska<br />
vara rejält tilltagna, de kan höjas exempelvis genom en särskild kulturarvsfond.<br />
kommunen ska ta en aktiv roll vid officiella högtider och har ett särskilt ansvar<br />
för att ge nationaldagsfirandet en ”folklig profil”. det ska finnas undervisning i<br />
folkmusik och folkdanser och Sverigedemokraterna vill premiera gammeldans i<br />
grundskolans dansundervisning. Skattemedel ska inte användas för att ”smala,<br />
högst tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter”.<br />
den kultur partiet värnar om är den folkliga. Partiet vill däremot generellt<br />
sänka stödet till vuxenkultur med undantag för biblioteksverksamheten.<br />
Partiet vill stärka sambandet mellan motion och folkhälsa genom att kommunen<br />
ska stödja det lokala idrotts- och föreningslivet. idrottsrörelsen spelar<br />
roll inte bara för hälsan men även för den demokratiska och sociala fostran,<br />
anser Sverigedemokraterna. kommunen ska även stötta spontanidrotten på<br />
olika sätt.<br />
Föreningsverksamheten för barn och ungdomar ska prioriteras och det ska<br />
finnas ett brett utbud. För att få bidrag ska föreningarna garantera att verksamheten<br />
är drogfri. eventuellt bidragsfusk ska polisanmälas.<br />
i Riktlinjerna föreslår Sverigedemokraterna under samhällsbyggnad att den<br />
offentliga konsten ska ha en folklig förankring och lyfta fram det nationella<br />
och lokala kulturarvet. motioner med sådana förslag har vi trots detta placerat<br />
under detta avsnitt.<br />
TABELL 19. Kultur och fritid<br />
KuLTur och FriTiD<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
1991-2002 2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
summa kultur och fritidsmotioner 1 8 59 33 101<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 2,3 2,7 6,9 6,5 5,9<br />
Kultur och fritidsmotioner i <strong>kommunerna</strong><br />
kulturen har en central plats i Sverigedemokraternas politik kan man läsa på<br />
Sverigedemokraternas hemsida under Vår politik från A-Ö. Partiet vill framför<br />
allt satsa ”på bevarandet och levandegörandet av kulturarvet samt på att<br />
göra kulturen bredare och mer tillgänglig för de små barnen, de äldre och de<br />
funktionshindrade.” trots dessa formuleringar har vi endast 36 motioner som<br />
direkt handlar om kulturfrågor. de övriga 65 motionerna i denna kategorin<br />
innehåller förslag om fritid eller turism. 21 motioner innehåller förslag som är<br />
riktade till ungdomar. det är också en stor spridning av förslag bland motionerna,<br />
och bara ett fåtal seriemotioner.<br />
den första sverigedemokratiska kulturmotionen ställdes i Sölvesborg 2000.<br />
i den vill partiets företrädare att kommunen ska ändra reglerna för det kommunala<br />
kulturpriset. dagens kulturpolitik ”medverkar till att skapa rotlösa,<br />
95
identitetslösa och otrygga människor. Sverigedemokraterna vill blåsa liv i den<br />
svenska folksjälen och slå vakt om den svenska kulturens ställning och främja<br />
dess utveckling, för att på så vis stävja utbredandet av normlöshet”. detta<br />
uppnår man genom att ändra reglerna för det kommunala kulturpriset så att<br />
”endast arbete för bevarande av den lokala, nationella och nordiska kulturen<br />
belönas”. dessutom ska pristagaren helst vara boende i kommunen.<br />
i Ystad (2003) föreslår Sverigedemokraterna att den svenska nationalsången<br />
ska inleda mötena, och att det helst ska finnas en ”instrumentalt version” av<br />
sången i bakgrunden. ”att öppet erkänna att man stöder sin nation är egentligen<br />
en skyldighet som folkvald och det minsta vi vill börja med att införa är så<br />
enkelt som att sjunga nationalsången inför varje fullmäktigemöte. detta kommer<br />
att binda samman oss och känna ansvar för de beslut vi tar.” genom att<br />
sjunga nationalsången visar ledamöter att de inte är nationsfientliga och sången<br />
kommer öka den öppna nationella gemenskapen, menar Sverigedemokraterna.<br />
2008 lägger Sd i tranemo en motion med förslag till ändrade ceremonier i<br />
kommunfullmäktige. det ska hänga en svensk fana bakom presidiet under alla<br />
fullmäktigemöten och mötena ska inledas eller avslutas med nationalsången.<br />
Ledamöterna behöver inte ”kunna nationalsången eller ha sångröst utan detta<br />
kan säkert skötas rent tekniskt med förinspelad sång och musik”. de ändrade<br />
ceremonierna ska göra tranemo svenskare.<br />
Sverigedemokraterna vill att kommunen ska uppvakta sina ”svenska hjältar”<br />
i klippan (2007) och ”tranemos Äldre” (2008) på nationaldagen. kommuninnevånarna<br />
ska rösta fram det äldreboende som under året utmärkt sig<br />
för mycket hög vårdkvalité och service. På det äldreboende som vinner ska de<br />
boende och personalen uppvaktas och belönas för sina insatser. kommunen<br />
ska även uppvakta ”kommun-äldste”. Partiet vill att den 6 juni ska kännas som<br />
en särskild dag och firandet och uppvaktandet är symboliskt mycket viktigt.<br />
Även Sverigedemokraterna på orust lägger samma motion 2008.<br />
Utställningar av Lars Vilks konstverk<br />
i takt med massinvandringen från muslimska länder har konflikter mellan<br />
yttrandefriheten, demokratin och den fundamentalistiska grenen av islam<br />
blivit allt vanligare i europa. det kan inte längre råda någon tvekan om att<br />
islamismen och undfallenheten inför denna idag utgör ett av de allvarligaste<br />
hoten mot demokratin.<br />
Så skriver Sverigedemokraterna i trelleborg i en motion där de föreslår att<br />
kommunen ska ställa ut Lars vilks teckningar av profeten muhammed som ett<br />
försvar för yttrandefriheten. kan man visa Jesus som transvestit i ecce Homoutsällningen<br />
på riksdagen ska man kunna visa mohammed som rondellhund:<br />
”allt annat vore hyckleri och ett bevis på att Sverige håller på att islamiseras.<br />
Yttrandefrihet och demokrati får aldrig underställas religiösa dogmer!”<br />
Även i varberg (2007) vill Sd att kommunen ska ställa ut Lars vilks ”rondellhunds-teckningar”.<br />
denna motion är skriven kort efter att nyhetsmedia<br />
skrivit om al-Qaida som riktat hot mot svenska medborgare och företag den<br />
15 september 2007. ”det demokratiska samhället får aldrig acceptera att anhängare<br />
av totalitära, antidemokratiska ideologier med hot och våld försöker<br />
omstörta samhället. vi, varbergs folkvalda politiker har ett ansvar att försvara<br />
demokratin från de krafter som vill se den avskaffad.”<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
96
Sverigedemokraterna i Borås i sin tur kopierar nästan hela trelleborgs motion<br />
om Lars vilks teckningar tre år efter den ursprungliga motionen (2010).<br />
endast ett år efter Boråsmotionen om Lars vilks teckningar skriver eskilstuna<br />
en motion om politiskt neutral kultur. den kultur som finansieras med skattemedel<br />
ska vara till för en så stor del av befolkningen som möjligt, skriver partiet.<br />
ingen ska känna sig exkluderad eller ovälkommen. Sverigedemokraterna<br />
föreslår tre principer som bör ingå i en vägledande policy för den kommunalt<br />
skattefinansierade kulturverksamheten:<br />
kommunens skattebetalare ska inte lägga en del av sin lön på kultur som<br />
syftar till att väcka politisk opinion till förmån för en politisk ideologi som de<br />
kanske själva motsätter sig. inte heller ska skattemedel finansiera kultur vars<br />
syfte är att ta ställning emot en politisk ideologi.<br />
inte heller ska skattemedlen gå till kulturyttringar som utan att vara tydliga<br />
med sitt ställningstagande ger ensidiga perspektiv på sådant som borde beskrivas<br />
ur flera perspektiv. det vore att försöka påverka människors åsiktsbildning<br />
i en viss riktning istället för att uppmuntra till självständigt tänkande.<br />
vidare ska kommunen inte finansiera kulturverksamhet som bara välkomnar<br />
vissa människor och därmed exkluderar övrig. verksamheter som bekostas<br />
med skattemedel ska kunna fungera som mötesplats för alla, inte exkludera<br />
människor på grund av kön, ursprung, religion, sexuell läggning eller politisk<br />
åsikt.<br />
Namnge gator och torg efter lokala kändisar<br />
i Svalöv 2007 lägger Sverigedemokraterna ett förslag att kommunen ska<br />
uppkalla en gata eller ett torg i teckomatorp efter monica nilsson, som var<br />
den som slog larm om miljöskandalen på Bt-kemi under 1970-talet. monica<br />
nilsson symboliserar de personer, de ”visslare” som vågar säga ifrån mot<br />
felaktigheter, även om det är obekvämt för dem själva. Hon har visat att det i<br />
längden lönar sig att framföra sina åsikter, även om de är obekväma för makthavarna,<br />
skriver motionären.<br />
Även i Bollnäs lägger Sverigedemokraterna en motion 2007 om att uppmärksamma<br />
lokala kulturpersonligheter. Partiet hänvisar till att det i kommunens<br />
kulturpolitiska program står att det lokala kulturarvet ska bevaras och<br />
att kommuninvånarna ska känna stolthet över det. i motionen vill motionären<br />
att gator uppkallas efter karl-rune nordkvist och mårten andersson.<br />
ingemar Johansson ska hedras i göteborg, tycker Sverigedemokraterna som<br />
vill resa en staty över honom på nya ullevi. ingo är en stor förebild och hjälte,<br />
en arbetargrabb som gjorde det omöjliga. det är den andan som behövs för att<br />
Sverige ska komma på fötter igen, menar partiets ledamot.<br />
den första motionen som Sverigedemokraterna i norrtälje lägger efter att de<br />
kommit in i fullmäktige efter valet 2010 handlar om att kommunen ska uppföra<br />
ett monument eller en staty till minnet av gustaf ii adolf. det var gustaf<br />
ii adolf som gav norrtälje stadsrättigheter 1622, därför bör han stå staty i<br />
stadskärnan.<br />
Kulturarvsfonder<br />
endast i två kommuner, askersund 2007 och Lerum 2011 har partiet lagt motioner<br />
om kulturarvsfonder.<br />
i askersund (2007) handlar det om en specifik del av kulturarvet. Sver-<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
97
igedemokraterna vill att kommunen ska inrätta ett anslag för att dokumentera<br />
och levandegöra kommunens unika frikyrkoarv. det är en del av folkrörelsearvet,<br />
och därmed en del av den svenska kultur – ”som enligt lärare på<br />
Sjöängsskolan inte finns.” Frikyrkoarvet handlar om en levande tro och därför<br />
är det viktigt att det inte bara dokumenteras utan även levandegörs. arvet ska<br />
föras vidare, ”som levande tro, till nya generationer”.<br />
Lerums motion föreslår att kommunen ska inrätta en kulturarvsfond som<br />
olika kulturarvsfrämjande organisationer kan begära bidrag ifrån. Fonden kan<br />
samarbeta med t.ex. hembygdsföreningar och biblioteket och främja såväl det<br />
immateriella som materiella kulturarvet.<br />
Övriga motioner<br />
i eksjö lägger Sverigedemokraterna tre motioner 2009/2010. deras första motion<br />
överhuvudtaget i fullmäktige handlar om att kommunen ska återställa en<br />
lokal valvbro. i den andra motionen föreslår motionären att eksjö galgbackar<br />
ska minnesmärkas för att kommunens historia ska bevaras. i den tredje motionen<br />
vill partiet att kommunen ska återinföra borgmästartiteln. eksjö är en<br />
evenemangsstad, skriver motionären, där historia blandas med nutid och det är<br />
från eksjö som borgmästare munthe kommer. inte bara borgmästartiteln ska<br />
återinföras utan även repliker av de värdighetstecken som borgmästaren har,<br />
käpp, halskedja, stadens nyckel och värja. På så vis kan borgmästaren vara en<br />
värdig representant för eksjö vid vänortsträffar och olika högtidligheter.<br />
malmö ska högtidlighålla hundraårsjubileet av 1914 års kungamöte, föreslår<br />
Sverigedemokraterna i en motion från 2008. det året möttes de skandinaviska<br />
monarkerna i malmö i ”en anda av förbrödring och fredsvilja under en tid av<br />
global oro”. ett tidigare förslag om firande hade röstats ned i kulturnämnden,<br />
därför vill Sverigedemokraterna ge fullmäktige en möjlighet att ompröva kulturnämndens<br />
beslut och ge kommunstyrelsen i uppdrag att föreslå hur firandet<br />
ska gå till.<br />
göteborgs sverigedemokrater vill i en motion 2011 rädda göteborgs Wind<br />
orchestra från nedläggning. Blåsorkestern från 1905 är viktig för göteborgs<br />
identitet och erbjuder en ”uppbygglig och god kultur” för kommuninvånarna.<br />
i norrköping (2011) föreslår Sverigedemokraterna att kommunen ska utlysa<br />
en tävling där kommuninvånarna får komma med idéer till historiska och kulturella<br />
motiv som gestaltar kommunens historia. dessa kan därefter målas på<br />
olika offentliga platser som viadukter och plank.<br />
Sverigedemokraterna i oskarshamn efterlyser ett stadshistoriskt museum i<br />
en motion från 2010. det finns mycket annat en kommun ska tänka på, som<br />
skolor och att funktionshindrade får den hjälp de behöver, men man får inte<br />
glömma stadens historia och tidigare generationers liv. därför behövs ett Stadshistoriskt<br />
museum i oskarshamn.<br />
Helsingborgs sverigedemokrater lägger en motion om att inrätta ett större<br />
museum 2011. det tidigare museet stängdes 2002 och därefter har stadens<br />
samlingar varit nerpackade i ett magasin.<br />
Fritidsmotioner<br />
exempel på de förslag om olika fritidsaktiviteter som Sverigedemokraterna<br />
lägger i olika kommuner är bl.a. badbussar (Ystad 2003), kallbadhus i Halmstad<br />
(2008) nya hoppbackar i Falun och utbyggnad av hoppbackar i Falköping<br />
2011. i gävle vill Sverigedemokraterna att kommunen i samarbete med<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
98
markägarna utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda jakt i kommunen<br />
(2007). i Älvkarleby lägger Sverigedemokraterna samma motion några veckor<br />
senare.<br />
i Bromölla (2008) och i Lund (2011) vill partiets företrädare att kommunen<br />
ska anlägga konstgräsplaner. kävlinge vill 2004 ha en helt ny idrottsplats, och<br />
2007 motionerar partiet om att föreningar med barn och ungdomsaktiviteter<br />
ska få bidrag även för barn från 4 år och uppåt istället för regeln om 7 år. i<br />
Hässleholm (2007) vill partiet att motionsslingan upprustas och i eskilstuna<br />
läggs en motion om bättre belysning vid motionsspåren (2011). i gnosjö behövs<br />
det ställplatser för husvagnar (2011) och Sverigedemokraterna i Skövde<br />
vill ha en bowlinghall (2007).<br />
i Sundsvall motionerar Sverigedemokraterna 2007 om utökade anslag till<br />
samtliga föreningar i kommunen. Föreningarna behövs som samlingsplatser<br />
där människor med samma intressen kan mötas. Sverigedemokraterna skriver<br />
bland annat att ett väl utbyggt föreningsliv även knyter band mellan människor<br />
med olika bakgrund och ”bidrar därmed till att assimilera nysvenskar till<br />
samhället”. två år senare lägger partiet förslag om indraget stöd till de etniska<br />
föreningarna i kommunen.<br />
Sverigedemokraterna i Perstorp motionerade 2011 om att kommunen ska<br />
lägga upp en intressepunktsfil som används av gPS-navigatorer. Filen ska innehålla<br />
samtliga Perstorps ”Smultronställen”. På detta sätt kan turismen öka i<br />
kommunen. denna motion bifölls av kommunfullmäktige samma år. en annan<br />
motion av partiet handlade om att förbättra vägbeskrivningen och skyltningen<br />
till ugglebadet i kommunen. Även denna motion lämnades in 2011.<br />
Motioner med förslag som riktar sig till ungdomar<br />
Bland de 21 förslagensom riktar sig till ungdomar finns bland annat tre motioner<br />
från sverigedemokraten i mellerud som vill inrätta ungdomsgårdar i tre<br />
olika kommundelar. i mellerud läggs också en motion om hur bibliotekshallen<br />
i kommunen ska byggas om med utrymme för ungdomars fritidsaktiviteter. en<br />
samlingslokal för ungdomar vill Sverigedemokraterna i Hällefors (2011) också<br />
ha. den ska vara öppen för ungdomar från 16 år och uppåt.<br />
i Svalöv (2005) värnar partiet om de ungdomar som inte är intresserade av<br />
idrott. ett ungdomens hus borde inrättas och verksamheten ska styras av ungdomarna<br />
själva, menar partiet.<br />
Sverigedemokraterna i Ljusdal motionerar också om ett ungdomens hus<br />
2011. det är partiets första och hittills enda motion i Ljusdal. ungdomens hus<br />
behövs i kommunen, eftersom det är så många ungdomar som vill flytta ifrån<br />
kommunen eftersom det saknas jobb och det inte finns något att göra och<br />
kommunen inte satsar på ungdomarna. i en bilaga till motionen finns en utförlig<br />
beskrivning av var ungdomens hus kan placeras och vilka verksamheter<br />
som kan ingå.<br />
i Östra göinge vill partiet att kommunen ska ge bidrag till ett ungdomscafé<br />
som ska drivas av glimåkra ungdomsförening. det finns ett behov i byn av en<br />
samlingslokal för barn och unga. dessutom kan de utländska barn/ungdomar<br />
som placeras i kommunen umgås med ”bygdens egna unga” vilket underlättar<br />
deras integration i Sverige.<br />
i fyra kommuner lägger Sverigedemokraterna motioner för motorsportsintresserade<br />
ungdomar. i kävlinge 2007 föreslår partiet att kommunen<br />
ska upplåta mark för ”fri framfart” av moped och lätt motorcykel för att<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
99
minska störningarna och olycksriskerna i samhället. i Örkelljunga vill Sverigedemokraterna<br />
att kommunen ska försöka hitta vägsträckor som kan användas<br />
av ungdomarna. vägarna skulle kunna stängas av några timmar för träning<br />
eller tävlingar. Sverigedemokraterna i tomelilla vill att kommunen ska inrätta<br />
en motorfritidsgård (2011) och i Hällefors vill man förutom samlingslokalen<br />
för ungdomar också ha en motorgård (2011). i <strong>kommunerna</strong> pekar partiet på<br />
ungdomarnas sysselsättningsproblem. tomelilla vill uppmuntra de ungdomar<br />
som bl.a. byggt sina fordon själva. en lokal med några garageplatser och lyftanordningar<br />
och vask och toa är vad som behövs. kommunen bör söka samarbete<br />
med exempelvis tomelilla motorklubb och se om de är intresserade av att<br />
driva fritidsgården. i Hällefors finns det också tomma lokaler och en satsning<br />
på ungdomarna är viktig eftersom de är kommunens framtid. ”kommunens<br />
pengar kan inte bara satsas på Carl Jan granqvist, dryck och mat” skriver<br />
partiet.<br />
Sverigedemokraterna i värnamo har lagt flera motioner med förslag om<br />
förbättringar för ungdomarna i kommunen. Bland annat har partiet motionerat<br />
om att kommunen bör inrätta ett ungdomsfullmäktige (2011). en annan<br />
motion handlar om behovet av en busshållplats för att ungdomarna ska kunna<br />
ta sig till ”bredasten” i kommunen. dessutom har partiet lagt en och samma<br />
motion om mer ungdomsaktiviteter två gånger under 2011 (första tillfället i<br />
februari, det andra i juni) 1 . det finns gott om sportaktiviteter för ungdomar i<br />
värnamo, men partiet vill att kommunen även ska satsa på andra aktiviteter<br />
för de ungdomar som inte är intresserade av sport i första hand. Bristen på<br />
aktiviteter leder till att ungdomarna dricker och att drogmissbruket ökar i<br />
värnamo. det behövs blandade och olika aktiviteter, detta kan också leda till<br />
att ”ungdomar från olika kulturer blandas och det är bra och något som vi ska<br />
stödja. Börjar svenska- och invandrarungdomar umgås minskar motsättningarna<br />
i samhället” och då blir det en ”bra kommun där folk från hela världen<br />
kan bo i sammspel och inte i motsättning”.<br />
andra satsningar på aktiviteter för barn och ungdomar är äventyrsbad i Flen<br />
och karlshamn, bägge förslagen läggs 2008. i Ystad 2007 och i Sjöbo 2011 vill<br />
sverigedemokraterna satsa på banor för skateboard.<br />
1 motionen har fått två olika diarienummer och finns antecknad i protokollen från fullmäktigemötet<br />
i februari resp. juni. av den anledningen har vi faktiskt räknat motionen två gånger.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
100
miljö och natur<br />
Sverigedemokraterna centralt vill att kommunen genomsyras av ett kretsloppstänkande;<br />
grunden för allt liv är det naturliga kretsloppet och där ingår<br />
människan som en integrerad del. <strong>kommunerna</strong> ska ”regelbundet uppmuntra<br />
till miljövänligt leverne”. i Riktlinjerna föreslås en rad åtgärder för att minska<br />
olika miljöproblem. Bland annat kan lokalpolitikerna föreslå att kommunen<br />
ska sätta upp mål för hur stor del av energibehovet som ska komma från<br />
förnyelsebara energikällor och mål för att minska energiförbrukningen. i kommunen<br />
kan man prova enskilda vindkraftverk. i samarbete med länsstyrelsen<br />
ska kommunen också sätta upp mål för att minska utsläpp av kväve, fosfor och<br />
kvävedioxider samt utsläpp från lantbruket. kommunens fordon bör köras på<br />
icke-fossila bränslen och helst ska transporterna ske på järnväg.<br />
Sverigedemokraterna föreslår också att kommunen ska analysera vilka miljöeffekter<br />
de kommunala besluten leder till. kommunpolitikerna kan föreslå att<br />
det skapas fler naturreservat. Livsmedel som köps in ska vara närproducerade<br />
i så stor utsträckning som möjligt. ett sätt att premiera gott miljöarbete är att<br />
dela ut ett kommunalt miljöpris.<br />
TABELL 20. miljö och natur<br />
miLJö och nATur<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
1991-<br />
2002<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
stopp för transfetter 9 9<br />
Kranvatten istället för flaskvatten 5 5<br />
Övriga miljömotioner 1 6 40 20 20<br />
summa miljömotioner 1 6 54 20 81<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 2,3 2,0 6,3 4,0 4,8<br />
Miljömotionerna i <strong>kommunerna</strong><br />
miljöpolitiska frågor är inte ett område som engagerat mer än ett fåtal av de<br />
sverigedemokratiska kommunpolitikerna. konkret handlar de tidiga förslagen<br />
om olika punktåtgärder som förbud av olika ämnen, transfetter, aspartam och<br />
glutamat eller att kommunen inte ska använda buteljerat vatten utan istället<br />
servera kranvatten. Politikerna lägger också förslag om olika energibesparingsåtgärder<br />
som t.ex. lågenergilampor och gatlampor utrustade med rörelsedetektorer.<br />
detta är förslag som även andra partier driver i <strong>kommunerna</strong>.<br />
de få större övergripande förslagen handlar om vindkraft. och när det<br />
gäller vindkraft så har de lokala politikerna delade meningar. i någon kommun<br />
förespråkar sverigedemokraten att kommunen ska bygga en hel vindkraftspark<br />
som kan täcka kommunens energibehov, i en annan slår den lokale<br />
företrädaren fast att vindkraften inte kan producera tillräckligt med el för<br />
att vara ett alternativ till användningen av fossila bränslen. Överlag ses vindkraftverken<br />
som något <strong>kommunerna</strong> ska vara restriktiva med, vindkraftverk<br />
är ett förfulande inslag i naturen och får inte byggas för nära boenden p.g.a.<br />
buller.<br />
101
några förslag om minskning av utsläpp finns inte bland motionerna. inte<br />
heller några förslag om hur kretsloppstänkandet ska styra kommunen eller på<br />
att kommunen ska genomföra en konsekevensanlays av miljöeffekterna i sina<br />
beslut.<br />
Vanliga motioner<br />
Partiet ställde krav på att de livsmedel som kommunen köper in och serverar<br />
i skola och äldreomsorg maximalt får innehålla två procent transfetter i Borås,<br />
eslöv, Helsingborg, Härjedalen, karlskrona, klippan, oskarshamn, Sundsvall<br />
och trelleborg under åren 2007 och 2008. det finns också några förslag om<br />
förbud mot triclosan och aspartam i några kommuner. Sverigedemokraterna<br />
i nykvarn (2009) vill förbjuda livsmedel med glutamattillsats. inte bara av<br />
hälsoskäl utan även för att det är ”pinsamt om kommunen serverar mat som är<br />
av sådan kvalitet att man måste tillsätta konstgjorda smakförhöjare för att dölja<br />
hur dåligt det smakar”.<br />
i några tidiga motioner om miljö föreslår Sverigedemokraterna att kommunen<br />
ska tillhandahålla motorvärmare. en sådan motion läggs i dals-ed<br />
redan 1995 – för övrigt den enda motion vi har inom miljöområdet fram<br />
till mandatperioden 2002. i trelleborg lägger partiet motionen 2003 och i<br />
nykvarn 2007.<br />
en rapport om koldioxidutsläppen från konsumtionen av buteljerat vatten<br />
(från konsumentföreningen i Stockholm 2007) leder till att Sverigedemokraterna<br />
i likhet med många andra partier motionerar om att kommunen ska sluta<br />
köpa in vatten på flaska. detta ska istället ersättas med kranvatten. motionen<br />
läggs i eslöv, Härjedalen, klippan, Landskrona och trelleborg under 2007 och<br />
2008.<br />
klippan, kristianstad och norrköping lägger samma motion om att kommunen<br />
ska bygga ut sin infrastruktur för elfordon genom att placera ut laddstolpar.<br />
<strong>kommunerna</strong> uppmuntras också att köpa in och använda fler elfordon i<br />
den kommunala verksamheten. motionen läggs under 2010 och 2011.<br />
Energibesparingsåtgärder<br />
Förslag om att ersätta glödlampor med lågenergilampor kommer från Sverigedemokraterna<br />
i eslöv, Laholm och oskarshamn under 2007-2008. i mellerud<br />
(2007) och Örebro (2009) föreslår Sd att kommunen ska skaffa s.k.<br />
rörelsedetektorstyrda gatlyktor, dvs. gatlyktor som tänds först när någon är i<br />
närheten. i Burlöv och Landskrona motionerar Sverigedemokraterna med bara<br />
någon dags mellanrum 2011 att kommunen ska ”byta ut lysrör, glödlampor,<br />
halogen samt även lågenergilampor till Led anpassade ljuskällor”.<br />
Solceller och Solpaneler<br />
motioner som handlar om investeringar i solceller och solpaneler har lagts i<br />
tre kommuner. Hörby motionerade redan 2007 om solpaneler och Söderhamn<br />
och kristianstad om solceller 2011. kristianstads sverigedemokrater föreslår att<br />
kommunen ska installera mindre anläggningar av solvärme, solceller och vindkraftverk<br />
på högstadieskolor och gymnasieskolor för att bland annat främja<br />
ungdomarnas intresse för förnyelsebara energiformer.<br />
Olika förslag och åsikter om vindkraft<br />
det har även lagts flera motioner om vindkraft, men här tycks det finnas skilda<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
102
åsikter bland sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong>. Så vill ledamoten i mellerud<br />
att kommunen på strategiska platser ska bygga små vindkraftsparker.<br />
dessa ska kunna användas för trådlös bredbandsutbyggnad samt 3g-nätet i<br />
kommunen. det kombinerar elförsörjningsvinster med elavbrottssäkringar &<br />
bättre infrastruktur. det finns även en estetisk synpunkt – ”ett aerodynamiskt<br />
vindkraftsfält om 16-25 torn (är) vackrare än ett anskrämligt fackverkstorn<br />
som står lite här och där”. nio vindkraftsparker bör räcka för hela kommunens<br />
energibehov (2007). Samma år föreslår sverigedemokraterna i Härjedalen att<br />
det ska göras en utredning om vindkraften i kommunen, storskalig vindkraft<br />
får inte bli ett nytt ”vattenkraftprojekt med förstörd natur, endast tillfälliga<br />
arbeten och ingen vinst kvar i området där energin produceras”. Sverigedemokrterna<br />
i askersund ser mycket positivt på vindkraftsutbyggnaden,<br />
men det finns många invändningar. med vindkraften följer nya hot mot<br />
naturen, miljön och landskapsbilden, vindkraftsverk passar till exempel inte i<br />
ålderdomliga kulturlandskap och bör inte byggas nära vätterns stränder.<br />
under 2011 lägger Sverigedemokraterna i Skövde en motion om att kommunen<br />
ska använda sig av sitt ”kommunala veto” mot uppförande av storskaliga<br />
vindkraftverk i kommunen:<br />
Hade jag trott att de nationella planeringsmålen för vindkraft som ligger på<br />
bordet hade kunnat vara en del av lösningen i de framtidsutmaningar vi står<br />
inför, hade jag varit den första att förorda utbyggnad av vindkraften, men så<br />
är dock inte fallet. därför ser jag det som orimligt att vi skall göra dessa stora<br />
inskränkningar i kulturvärden, landskapsbild och människors vardag som<br />
detta för med sig. det finns en allmänt utbredd övertro på vindkraften som<br />
lösning på framtidens energiutmaningar. om man undviker känsloargument<br />
och politiskt mode och faktiskt tittar närmre på siffrorna, framträder dock en<br />
annan bild.<br />
motionärens slutsatser är att vindkraften inte kan ersätta kärnkraften, att en<br />
storskalig utbyggnad på nationell nivå kommer leda till högre elpriser och<br />
nätavgifter samt att vindkraftverken kommer ha en negativ inverkan på människors<br />
vardag. det kommer leda till buller, reducerade fastighetsvärden och<br />
”förverkade natur- och kulturvärden och estetiska samt landskapsbildsmässiga<br />
värden”.<br />
Samma år lägger Sverigedemokraterna i Bollnäs en motion om att kommunen<br />
ska bygga en vindkraftspark. en sådan skulle vara bra för miljön och<br />
den ”generera egen miljövänlig el till Bollnäsborna”. inom 10 år vill Sverigedemokraterna<br />
att kommunen ska ha ”egen park med ca 10 vindsnurror som<br />
skall vara utspridd på ett stort område så att det inte skadar naturen.”<br />
i Strömsund lägger sverigedemokraten en kort motion: de ”emotser en<br />
redovisning av samtliga vattenkraftverk som finns i kommunen. då med<br />
avseende på skick, brukbarhet och möjligkapacitet.” i redovisningen vill<br />
sverigedemokraten också att kommunen ska göra en jämförelse med vindkraftverkens<br />
initiala kostnader och ”satsa på vatten som redan finns i stället för<br />
vindkraft.”<br />
ett problem med motionen var bara att kommunen inte har någon vattenkraft.<br />
Bland andra förslag inom miljöområdet kan vi notera ett från Burlöv<br />
om att kommunen årligen ska bekämpa björnlokan (2007), malmös sverigedemokrater<br />
vill att kommunen klimatkompenserar vid tjänsteflygningar<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
103
och föreslår även i en annan motion att kommunen ska informera invånarna<br />
om miljövänlig odling (2008). kristianstad vill satsa på en biogasanläggning<br />
och tankställen för flytande gas i två motioner från 2010. Sverigedemokraterna<br />
i Falköping föreslår i en motion från 2011 att kommunen ska satsa på ett<br />
kommunalt bärmusteri för att tillvarata mer frukt, men också för att det kan<br />
ge nya arbetstillfällen. Samma år föreslår sverigedemokraterna i malmö att<br />
kommunen ska inrätta en depå för närproducerade livsmedel och satsa på mer<br />
ekologisk mat i sin verksamhet.<br />
Sverigedemokraterna i Laholm (2009) och Halmstad (2011) vill på olika sätt<br />
förbättra fiskarnas vandringsvägar och få en naturlig fiskproduktion. i Surahammar<br />
handlar sverigedemokraternas första motion om att sanera giftmark i<br />
kommunen (2011).<br />
i Simrishamn, där partiet kom in i fullmäktige 2002, lägger Sverigedemokraterna<br />
sina allra första motioner 2011. i motionerna vill Sverigedemokraterna<br />
att det ska bli ett förbud mot s.k. geo-engineering. i sin andra motion från<br />
2011 vill partiet att alla Co2 reducerande projekt i Simrishamn ska stoppas.<br />
det finns inga entydiga bevis för att koldioxidutsläppen påverkar miljön negativt<br />
menar de. de tankegångar som Sverigedemokraterna i Simrishamn för<br />
fram har vi inte funnit i några andra motioner eller i partiets Riktlinjer.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
104
djurskydd<br />
Fram till den första januari 2009 hade <strong>kommunerna</strong> ansvar för att djurhållningen<br />
skulle skötas lagenligt. därefter flyttades allt ansvar för djurskyddsarbetet<br />
inklusive sällskapsdjur och kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen<br />
till länsstyrelsen. detta innebär att de förslag som Sverigedemokraterna<br />
har sina Riktlinjer om kommunens resurser för att övervaka djurskyddslagstiftningen<br />
är obsolet. men det Riktlinjerna föreslår att de lokala politikerna ska<br />
kräva är att kommunen inte köper in livsmedel vars produktion inneburit att<br />
djur utsatts för onödigt lidande gäller fortfarande. i praktiken handlar detta<br />
förslag om förbud mot traditionsenligt slakat koscher- och halal kött i kommunala<br />
verksamheter.<br />
TABELL 21. Djurskydd<br />
DJurSKyDD<br />
moTion/mAnDATpErioD<br />
1991-<br />
2002<br />
Djurskyddsmotionerna i <strong>kommunerna</strong><br />
Sverigedemokratiska motioner inom detta sakområde domineras av kravet på<br />
att kommunen inte ska köpa in eller servera halal- eller koscherslaktad mat,<br />
dvs. kött från djur som slaktats enligt muslimsk och judisk sed. Slaktmetoderna<br />
är förbjuden i Sverige, men tillåtna i flera andra länder. därför vänder sig Sverigedemokraterna<br />
också mot att halalslaktat kött importeras till Sverige.<br />
i Sverige har muslimska företrädare accepterat att djuret bedövas innan det<br />
snittas och det är Sverigedemokraterna medvetna om. men Sverigedemokraterna<br />
menar att även om så sker är djurets lidande ”större än nödvändigt”.<br />
totalstopp för inköp och servering i alla kommunens verksamheter är kravet<br />
– inga undantag får göras i nästan samtliga motioner. men i två av motionerna<br />
de från gislaved och Linköping framkommer andra argument.<br />
i Linköping formulerar Sverigedemokraterna en motion som ställer den religionsanpassade<br />
maten mot svenska traditioner. det handlar om att ”ta seden<br />
dit man kommer” – en formulering som används i flera andra sverigedemokratiska<br />
motioner där partiet kritiserar det mångkulturella samhället och den<br />
rådande integrationspolitiken.<br />
inom kategorin finns också några tidiga förslag om att inte köpa in produkter<br />
som testats på djur och ett förslag om sänkta tillsynsavgifter. efter att djurskyddsfrågorna<br />
flyttats från kommunen till länsstyrelser har Sverigedemokraterna<br />
lagt förslag på att kommunen ändå ska ha egna kommunala djurhem.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
2002-<br />
2006<br />
2006-<br />
2010<br />
2010- ToTALT<br />
förbud mot halal- och koscherslaktat<br />
kött<br />
2 7 9<br />
summa djurskyddsmotioner 1 2 8 8 19<br />
alla motioner 44 297 857 504 1702<br />
andel av alla motioner (%) 2,3 0,7 0,9 1,6 1,1<br />
105
Vanliga motioner<br />
i de flesta av motionerna om halal- och koscherslaktat kött är det lagen om att<br />
djur inte ska utsättas för onödigt lidande vid slakt som står i centrum som i<br />
den från växjö (2008). i trelleborg 2010 kan inte Sverigedemokraterna ”godta<br />
att djur slaktas på ett barbariskt sätt utomlands och sedan importeras hit, det<br />
är ett sätt att kringgå de krav inom t ex miljö- och djurskydd som det svenska<br />
samhället ställer.” genom motionen och dess krav på totalstopp vill partiet<br />
få slut på att ”kött, slaktat på de mest barbariska och djurplågerimässiga sätt<br />
man kan tänka sig, handlas in och serveras i kommunal regi.” Sd i karlskrona<br />
vill att kommunen i sitt upphandlingsunderlag skriver in att köttet ska vara<br />
ursprungsmärkt. det har nämligen förekommit halalslaktade kycklingar från<br />
thailand och lamm från nya Zeeland. målsättningen ska vara att undvika<br />
importerat kött. ”det enda sättet att veta vad vi serverar barnen och de äldre<br />
i kommunen är att vi ökar mängden svenskt kött i våra kommunala verksamheter”.<br />
två av motionerna fokuserar däremot inte på att skydda djuren från onödigt<br />
lidande. Här sätts helt andra argumenti centrum. i den allra första motionen<br />
som läggs i gislaved 2005 nämns inte halal-eller koscherslaktad mat utan<br />
kravet är att kommunen ska sluta att servera ”religionsanpassad mat” i skolorna.<br />
Sådan mat för enbart med sig negativa konsekvenser. det ”ökar risken för<br />
motsättningar mellan svenska och invandrarbarn”, innebär en ”orimlig kostnadsökning”<br />
för varje portion samt en ”ökad arbetsbelastning” för skolkökspersonalen.<br />
”men först och främst är det en rättvisefråga”, skolmaten ska vara<br />
lika för alla.<br />
Även Linköpingsmotionen om att förbättra och förändra kommunens kost-<br />
och måltidspolicy handlar om kultur och religion, svenska traditioner och i<br />
sista hand djurskyddslagstiftningen. de boende i kommunen ska vara tacksamma<br />
för den skattefinansierade maten som de erbjuds.<br />
det sänder ut fel signaler när religiösa och kulturella påbud från andra länder<br />
ska ges allt mer inflytande. i sig må det vara en liten sak, men det är en viktig<br />
princip, och många bäckar små blir till slut en å. Sverige och Linköping behöver<br />
inte fler olika grupper som kräver särrättigheter och försöker anpassa<br />
samhället i olika riktningar.<br />
djuren ska inte behöva lida i onödan och ”religiösa påbud ska inte styra<br />
hur slakt går till.” det är viktigt med svenska traditioner, det värnar Sverigedemokraterna<br />
om, även de som handlar om matlagning och måltider. ”att<br />
framhäva ett hänsynstagande till traditionell svensk matkultur anser vi vara en<br />
god idé för att påtala vikten av att knyta an till vårt gemensamma kulturarv”<br />
fortsätter de i sin motion.<br />
Inga djurtestade produkter i kommunen<br />
tre motioner har lagts om detta, en 1995 i Höör, 2005 i eslöv och i Hammarö<br />
2010. motionen från 2005 finns i den sverigedemokratiska idé- och motionsbanken,<br />
och är nästan identisk med den motion som läggs i Höör tio år tidigare.<br />
Kommunala djurhem<br />
Sverigedemokraterna värnar om hemlösa djur, det behövs ett ställe där de kan<br />
tas om hand och få vård vid behov. ansvaret för detta vilar sedan första januari<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
106
2009 på Länsstyrelsen men Sverigedemokraterna menar att det inte fungerar<br />
tillfredsställande. i Helsingborg (2009), Landskrona (2010) och malmö<br />
(2011) har därför partiet lagt förslag att kommunen ska starta ett djurhem.<br />
Som bidrag till driften vill Sverigedemokraterna också att kommunen öppnar<br />
ett djurskyddskonto dit privatpersoner kan skänka pengar. <strong>kommunerna</strong> ska<br />
också upprätta ett bildregister över omhändertagna djur. ett sådant register<br />
kan underlätta sökandet efter husdjur som sprungit bort.<br />
i en tidig motion ville Sverigedemokraterna i trollhättan att kommunen<br />
skulle utreda möjligheterna att göra det enklare för en veterinär eller djurklinik<br />
att etablera sig i kommunen eftersom det är en skriande brist på veterinärer i<br />
trollhättan (2003). men detta ligger inte inom den kommunala kompetensen.<br />
en motion från den tid då kommunen fortfarande ansvarade för sjurskyddslagstiftningen<br />
är den av Sverigedemokraterna i eslöv (2007). de vill att kommunen<br />
inte ska ta ut någon avgift för tillsynen av lantbrukets djur och stallar.<br />
djurhållarna har det besvärligt med lönsamheten, och avgiftsfri tillsyn är en<br />
gest som visar att kommunen ger uppmuntran åt en viktig näring. dessutom<br />
”vinner man även att kontrollerna kan mottagas av de utsatta med större jämnmod”.<br />
Sverigedemokraterna i <strong>kommunerna</strong><br />
107
Stockholms län (AB)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 18 av länets 25 kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat Tomma Politisk<br />
stolar vilde<br />
Botkyrka 2<br />
2010 3<br />
Ekerö* -<br />
1994 1<br />
Haninge** 14<br />
1998 4 1<br />
Huddinge 4<br />
2006 3<br />
Järfälla 3<br />
2006 3<br />
Norrtälje 6<br />
2010 2<br />
Nykvarn 25<br />
2006 2 1<br />
Nynäshamn 2<br />
2002 2<br />
Salem -<br />
2010 1<br />
Sigtuna 4<br />
2006 2<br />
Sollentuna -<br />
2010 1<br />
Sundbyberg 3<br />
2010 2<br />
Södertälje 11<br />
2006 5<br />
Tyresö -<br />
2010 2<br />
Upplands-Bro 1<br />
2006 2<br />
Upplands-Väsby -<br />
2006 2<br />
Vallentuna 2<br />
2010 1<br />
Värmdö 1<br />
2010 2<br />
Totalsumma 78<br />
- 40 1 1<br />
* Första gången Sverigedemokraterna får mandat i Ekerö är 1994, men man förlorade mandatet i valet 1998. Först i<br />
valet 2010 kom <strong>SD</strong> tillbaka i fullmäktige.<br />
** Sverigedemokraterna förlorade sina mandat i Haninge vid valet 2002, men kom in på nytt i valet 2006.
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg 1<br />
Brottsbekämpning 7<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi 1<br />
Individ/familje 3<br />
Invandring 14<br />
Demokrati 21<br />
Kultur 2<br />
Miljö 2<br />
Samhällsbyggnad 13<br />
Skola 10<br />
Äldre 4<br />
Totalsumma 78<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 1,3 2,3<br />
99 9,0 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 1,3 1,2<br />
35 3,8 2,1<br />
219 17,9 12,9<br />
414 26,9 24,3<br />
101 2,6 5,9<br />
81 2,6 4,8<br />
258 16,7 15,2<br />
188 12,8 11,0<br />
228 5,1 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 98/99 2000 02/03 2004 06/07 2008 2009 2010 2010/11 Totalsumma<br />
Botkyrka Brottsbekämpning 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Botkyrka<br />
Totalt 2 2<br />
Haninge* Brottsbekämpning 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 1 2 4<br />
Demokrati 3 3<br />
Samhällsbyggnad 1 1 1 3<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Haninge<br />
Totalt 3 4 4 2 1 14<br />
Huddinge Brottsbekämpning 1 1 2<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Huddinge Totalt 1 1 2 4<br />
Järfälla Samhällsbyggnad 2 2<br />
Äldre 1 1<br />
Järfälla Totalt 3 3<br />
Norrtälje Demokrati 3 3<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Norrtälje<br />
Totalt 6 6<br />
Nykvarn Brottsbekämpning 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 4 2 6<br />
Demokrati 6 1 1 8<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Skola 4 4<br />
Äldre 1 1<br />
Nykvarn<br />
Totalt 19 1 5 25<br />
Nynäshamn Demokrati 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Nynäshamn Totalt 1 1 2<br />
Sigtuna Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Sigtuna<br />
Totalt 2 2 4<br />
Sundbyberg Ekonomi 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Sundbyberg Totalt 3 3<br />
Södertälje Barnomsorg 1 1
Brottsbekämpning 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 3 3<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 3 3<br />
Södertälje Totalt 11 11<br />
Upplands-Bro Demokrati 1 1<br />
Upplands-Bro Totalt 1 1<br />
Vallentuna Brottsbekämpning 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Vallentuna Totalt 2 2<br />
Värmdö Demokrati 1 1<br />
Värmdö<br />
Totalt 1 1<br />
Totalsumma 3 4 1 1 27 4 6 2 30 78<br />
* Sverigedemokraterna förlorade sina mandat i Haninge vid valet 2002, men kom in på nytt i valet 2006.
Norrbottens län (BD)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 3 av länets 14 kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat Tomma Politisk<br />
stolar vilde<br />
Arvidsjaur -<br />
2010 1<br />
Boden 1<br />
2010 1<br />
Gällivare -<br />
2010 1 1<br />
Totalsumma 1<br />
3<br />
Tabell 2<br />
Motioner per kategori: Antal och andel för länet<br />
samt antal och andel för hela landet (kursiverade).<br />
KATEGORI Antal<br />
län<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning -<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje -<br />
Invandring -<br />
Demokrati -<br />
Kultur -<br />
Miljö -<br />
Samhällsbyggnad 1<br />
Skola -<br />
Äldre -<br />
Totalsumma 1<br />
Tabell 3<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Andel<br />
län<br />
%<br />
Andel<br />
hela<br />
landet<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 - 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 - 12,9<br />
414 - 24,3<br />
101 - 5,9<br />
81 - 4,8<br />
258 100 15,2<br />
188 - 11,0<br />
228 - 13,4<br />
1702 100 100<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
2010/ Totalt<br />
KOMMUN KATEGORI/årtal<br />
2011<br />
Boden Samhällsbyggnad 1 1
Uppsala län (C)<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat<br />
2010<br />
Enköping 2<br />
2006 2<br />
Heby -<br />
2006 2<br />
Håbo -<br />
2010 1<br />
Knivsta -<br />
2010 1<br />
Tierp 4<br />
2006 3<br />
Uppsala 10<br />
2006 2<br />
Älvkarleby 15<br />
2002 2<br />
Östhammar -<br />
2006 2<br />
Totalsumma 31<br />
15<br />
Tabell 2<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Politisk<br />
vilde<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI Antal<br />
län<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 5<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje<br />
Invandring 8<br />
Demokrati 7<br />
Kultur 1<br />
Miljö -<br />
Samhällsbyggnad 3<br />
Skola 1<br />
Äldre 6<br />
Totalsumma 1<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Andel<br />
län<br />
%<br />
Andel<br />
hela<br />
landet<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 16,1 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 25,8 12,9<br />
414 22,6 24,3<br />
101 3,2 5,9<br />
81 - 4,8<br />
258 9,7 15,2<br />
188 3,2 11,0<br />
228 19,4 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 02/03 2004 2005 2006 06/07 2008 2009 2010<br />
2010/<br />
2011 Totalsumma<br />
Enköping Invandring 1 1 2<br />
Enköping<br />
Totalt 1 1 2<br />
Tierp Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Tierp Totalt 2 2 4<br />
Uppsala Brottsbekämpning 1 1 1 1 4<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 2 1 4<br />
Äldre 1 1<br />
Uppsala<br />
Totalt 1 2 4 1 2 10<br />
Älvkarleby Brottsbekämpning 1 1<br />
Invandring 3 1 4<br />
Demokrati 1 1 2<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1 2<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 2 1 4<br />
Älvkarleby Totalt 1 5 1 1 2 4 1 15<br />
Totalsumma 1 5 1 1 3 9 4 1 6 31
Södermanlands län (D)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat<br />
2010<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Eskilstuna 15 2006 8 2<br />
Flen 4 2006 3 1<br />
Gnesta - 2010 1<br />
Katrineholm 1 2010 2<br />
Nyköping 2 2010 3<br />
Oxelösund - 2010 1<br />
Strängnäs 5 2010 2<br />
Trosa 2 2010 1<br />
Politisk<br />
vilde<br />
Vingåker 1 2010 1 1<br />
Totalsumma 30 22<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg 2<br />
Brottsbekämpning -<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 7<br />
Demokrati 6<br />
Kultur 3<br />
Miljö 1<br />
Samhällsbyggnad 3<br />
Skola 5<br />
Äldre 3<br />
Totalsumma 78<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 6,7 2,3<br />
99 - 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 23,3 12,9<br />
414 20,0 24,3<br />
101 10,0 5,9<br />
81 3,3 4,8<br />
258 10,0 15,2<br />
188 16,7 11,0<br />
228 10,0 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/07 2008 2009 2010 2010/11<br />
Total<br />
summa<br />
Eskilstuna Barnomsorg 2 2<br />
Invandring 1 1 1 3<br />
Demokrati 1 1 2<br />
Kultur 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 1 1 2<br />
Eskilstuna Totalt 1 2 2 4 6 15<br />
Flen Invandring 1 1 2<br />
Kultur 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Flen Totalt 1 1 2 4<br />
Katrineholm Demokrati 1 1<br />
Katrineholm Totalt 1 1<br />
Nyköping Demokrati 2 2<br />
Nyköping Totalt 2 2<br />
Strängnäs Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Strängnäs Totalt 5 5<br />
Trosa Invandring 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Trosa Totalt 2 2<br />
Vingåker Samhällsbyggnad 1 1<br />
Vingåker Totalt 1 1<br />
Totalsumma 2 3 2 6 17 30
Östergötlands län (E)<br />
Sverigedemokraterna är representerade i länets samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat<br />
2010<br />
Boxholm 5 2010 1<br />
Finspång - 2010 1<br />
Kinda 5 2010 1<br />
Linköping 7 2010 3<br />
Mjölby 1 2010 2<br />
Motala 6 2006 2<br />
Norrköping 27 2006 4<br />
Söderköping - 2010 1<br />
Vadstena 1 2006 1<br />
Valdemarsvik - 2010 1<br />
Ydre - 2010 1<br />
Åtvidaberg 2 2010 1<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Politisk<br />
vilde<br />
Ödeshög 7 2006 1 1<br />
Totalsumma 61 20<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
Län<br />
antal<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
KATEGORI<br />
Barnomsorg 1<br />
39 1,6 2,3<br />
Brottsbekämpning 4<br />
99 6,6 5,8<br />
Djurskydd 1 19 1,6 1,1<br />
Ekonomi 3<br />
Individ/familje 3<br />
Invandring 7<br />
Demokrati 10<br />
Kultur 1<br />
Miljö 4<br />
Samhällsbyggnad 9<br />
Skola 5<br />
Äldre 13<br />
Totalsumma 61<br />
21 4,9 1,2<br />
35 4,9 2,1<br />
219 11,5 12,9<br />
414 16,4 24,3<br />
101 1,6 5,9<br />
81 6,6 4,8<br />
258 14,8 15,2<br />
188 8,2 11,0<br />
228 21,3 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 10/2011 Summa<br />
Boxholm Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbekämpning 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Boxholm Totalt 5 5<br />
Kinda Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Äldre 3 3<br />
Kinda Totalt 5 5<br />
Linköping Brottsbekämpning 1 1<br />
Djurskydd 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Linköping Totalt 7 7<br />
Mjölby Demokrati 1 1<br />
Mjölby Totalt 1 1<br />
Motala Ekonomi 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Äldre 1 1 2<br />
Motala Totalt 2 4 6<br />
Norrköping Brottsbekämpning 2 2<br />
Ekonomi 2 2<br />
Invandring 3 3<br />
Demokrati 1 5 6<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 2 2<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Skola 1 2 3<br />
Äldre 6 6<br />
Norrköping Totalt 2 25 27<br />
Vadstena* Invandring 1 1<br />
Vadstena Totalt 1 1<br />
Åtvidaberg Äldre 2 2<br />
Åtvidaberg Totalt 2 2<br />
Ödeshög Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 2 2 4<br />
Ödeshög Totalt 2 2 2 7<br />
Totalsumma 5 5 2 49 61<br />
* Den enda motionen som <strong>SD</strong> lämnat in i Vadstena återtogs. <strong>SD</strong>-ledamoten avled innan<br />
motionen hann behandlas i fullmäktige.
Jönköpings län (F)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 12 av länets 13 kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat<br />
2010<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Aneby - 2010 3 2<br />
Eksjö 8 2006 3<br />
Gislaved 9 2006 3<br />
Gnosjö 8 2006 3<br />
Habo 3 2010 1<br />
Jönköping 7 2010 3<br />
Nässjö 5 2010 4<br />
Sävsjö - 2006 4<br />
Tranås 4 2006 2<br />
Vaggeryd - 2006 2<br />
Vetlanda 5 2010 2<br />
Värnamo 10 2010 3<br />
Totalsumma 59 33<br />
Tabell 2<br />
Politisk<br />
vilde<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
Län<br />
antal<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
KATEGORI<br />
Barnomsorg 1<br />
39 1,7 2,3<br />
Brottsbekämpning -<br />
99 5,8<br />
Djurskydd 1 19 1,7 1,1<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje 1<br />
Invandring 4<br />
Demokrati 15<br />
Kultur 7<br />
Miljö -<br />
Samhällsbyggnad 10<br />
Skola 5<br />
Äldre 15<br />
Totalsumma 59<br />
21 1,2<br />
35 1,7 2,1<br />
219 6,8 12,9<br />
414 25,4 24,3<br />
101 11,9 5,9<br />
81 4,8<br />
258 16,9 15,2<br />
188 8,5 11,0<br />
228 25,4 13,4<br />
1701 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 2010 10/2011 Totalsumma<br />
Eksjö Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Kultur 1 2 3<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Eksjö Totalt 1 4 3 8<br />
Gislaved Djurskydd 1 1<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Äldre 3 3<br />
Gislaved Totalt 3 5 1 9<br />
Gnosjö Invandring 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 3 3<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Gnosjö Totalt 8 8<br />
Habo Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Habo Totalt 3 3<br />
Jönköping Demokrati 2 2<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 2 2<br />
Jönköping Totalt 7 7<br />
Nässjö Demokrati 2 2<br />
Kultur 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Nässjö Totalt 5 5<br />
Tranås Demokrati 2 2<br />
Äldre 1 1 2<br />
Tranås Totalt 1 1 2 4<br />
Vetlanda Barnomsorg 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Vetlanda Totalt 5 5<br />
Värnamo Demokrati 4 4<br />
Kultur 2 2<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Värnamo Totalt 10 10<br />
Totalsumma 3 6 2 7 41 59
Kronobergs län (G)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat<br />
2010<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Alvesta - 2006 3 2<br />
Lessebo - 2006 2 1<br />
Ljungby 3 2010 2<br />
Markaryd 1 2006 2<br />
Tingsryd - 2006 2<br />
Uppvidinge - 2006 3<br />
Växjö 14 2006 2<br />
Älmhult 2 2006 2<br />
Totalsumma 20 33<br />
Tabell 2<br />
Politisk<br />
vilde<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
Län<br />
antal<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
KATEGORI<br />
Barnomsorg -<br />
39 - 2,3<br />
Brottsbekämpning 1<br />
99 5,0 5,8<br />
Djurskydd 2 19 10,0 1,1<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 6<br />
Demokrati -<br />
Kultur -<br />
Miljö -<br />
Samhällsbyggnad 3<br />
Skola 5<br />
Äldre 3<br />
Totalsumma 20<br />
21 - 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 30,0 12,9<br />
414 - 24,3<br />
101 11,9 5,9<br />
81 - 4,8<br />
257 15,0 15,2<br />
188 25,0 11,0<br />
228 25,0 13,4<br />
1701 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 2010 2010/11 Totalsumma<br />
Ljungby Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Ljungby Totalt 3 3<br />
Markaryd Samhällsbyggnad 1 1<br />
Markaryd Totalt 1 1<br />
Växjö Brottsbekämpning 1 1<br />
Djurskydd 1 1 2<br />
Invandring 4 2 6<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 2 2<br />
Växjö Totalt 6 4 3 1 14<br />
Älmhult Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Älmhult Totalt 2 2<br />
Totalsumma 6 4 3 1 6 20
Kalmar län (H)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat<br />
2010<br />
Borgholm - 2010 1<br />
Emmaboda 5 2010 1<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Politisk<br />
vilde<br />
Hultsfred 2 2006 1 1<br />
Högsby 11 2006 4<br />
Kalmar 6 2006 2<br />
Mönsterås 2 2010 2<br />
Mörbylånga 4 2006 2<br />
Nybro - 2006 2<br />
Oskarshamn 18 2006 3<br />
Torsås - 2010 1<br />
Vimmerby 2 2010 2<br />
Västervik 1 2010 2<br />
Totalsumma 51 21<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
Län<br />
antal<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
KATEGORI<br />
Barnomsorg 2<br />
39 3,9 2,3<br />
Brottsbekämpning 1<br />
99 2,0 5,8<br />
Djurskydd 1 19 2,0 1,1<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 6<br />
Demokrati 14<br />
Kultur 2<br />
Miljö 2<br />
Samhällsbyggnad 7<br />
Skola 5<br />
Äldre 11<br />
Totalsumma 20<br />
21 - 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 11,8 12,9<br />
414 27,5 24,3<br />
101 3,9 5,9<br />
81 3,9 4,8<br />
258 13,7 15,2<br />
188 9,8 11,0<br />
228 21,6 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 2010 2010/11 Totalsumma<br />
Emmaboda Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbekämpning 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Emmaboda Totalt 5 5<br />
Hultsfred Demokrati 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Hultsfred Totalt 1 1 2<br />
Högsby Invandring 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1 2<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 2 1 3<br />
Högsby Totalt 4 3 2 2 11<br />
Kalmar Demokrati 3 1 4<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Kalmar Totalt 3 1 2 6<br />
Mönsterås Barnomsorg 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Mönsterås Totalt 2 2<br />
Mörbylånga Invandring 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Skola 1 1<br />
Mörbylånga Totalt 3 1 4<br />
Oskarshamn Invandring 2 2<br />
Demokrati 3 1 1 5<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsbyggnad 1 1 2<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1 1 1 1 5<br />
Oskarshamn Totalt 8 3 2 3 2 18<br />
Vimmerby Djurskydd 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Vimmerby Totalt 2 2<br />
Västervik Invandring 1 1<br />
Västervik Totalt 1 1<br />
Totalsumma 16 8 2 8 17 51
Blekinge län (K)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år Mandat Tomma Politisk<br />
2010 stolar vilde<br />
Karlshamn 19<br />
2010 5 2<br />
Karlskrona 43<br />
2002 8<br />
Olofström 8<br />
2006 4<br />
Ronneby 8<br />
2002 5 1<br />
Sölvesborg 17<br />
1998 6<br />
Totalsumma 95<br />
28<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
Län<br />
antal<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
KATEGORI<br />
Barnomsorg 2<br />
39 2,1 2,3<br />
Brottsbekämpning 2<br />
99 2,1 5,8<br />
Djurskydd 1 19 1,1 1,1<br />
Ekonomi 1<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 19<br />
Demokrati 23<br />
Kultur 3<br />
Miljö 2<br />
Samhällsbyggnad 17<br />
Skola 12<br />
Äldre 13<br />
Totalsumma 95<br />
21 1,1 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 20,0 12,9<br />
414 24,2 24,3<br />
101 3,2 5,9<br />
81 2,1 4,8<br />
258 17,9 15,2<br />
188 12,6 11,0<br />
228 13,7 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN<br />
KATEGORI/<br />
Total-<br />
ÅRTAL 98/99 2000 2001 2002 02/03 2004 2005 2006 06/07 2008 2009 2010 10/11 summa<br />
Karlshamn Barnomsorg 1 1<br />
Invandring 8 8<br />
Demokrati 3 1 4<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbygg. 1 1<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1<br />
Karlshamn<br />
Totalt 3 15 1 19<br />
Karlskrona Brottsbek. 1 1<br />
Djurskydd 1 1<br />
Ekonomi 1 1<br />
Invandring 3 1 1 1 1 7<br />
Demokrati 1 2 1 2 4 1 11<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbygg. 7 2 9<br />
Skola 2 1 1 2 6<br />
Äldre 2 1 2 5<br />
Karlskrona<br />
Totalt 1 7 3 1 4 16 2 3 6 43<br />
Olofström Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Samhällsbygg. 1 1 2<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1 2<br />
Olofström<br />
Totalt 3 3 1 1 8<br />
Ronneby Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbygg. 1 1<br />
Skola 1 1 1 3<br />
Äldre 1 1 2<br />
Ronneby<br />
Totalt 1 1 4 1 1 8<br />
Sölvesborg Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 1 1 1 1 1 2 7<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbygg. 1 2 1 4<br />
Äldre 1 1 1 3<br />
Sölvesborg<br />
Totalt 2 2 1 2 1 2 4 1 2 17<br />
Totalsumma 2 2 2 2 9 4 1 6 30 21 1 6 9 95
Skåne län (M)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Bjuv 11 2006 6<br />
Bromölla 7 2006 7<br />
Burlöv 9 2010 7<br />
Båstad 1 2006 2<br />
Eslöv 22 2002 6<br />
Helsingborg 50 2002 8<br />
Hässleholm 7 2006 9<br />
Höganäs 24 2002 2<br />
Hörby 3 2006 5<br />
Höör 23 1991 5<br />
Klippan 15 2006 5<br />
Kristianstad 13 2006 9<br />
Kävlinge 28 2002 4<br />
Landskrona 49 2002 9<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Lomma 3 2002 2 2<br />
Lund 16 2006 3<br />
Malmö 65 2002 7<br />
Osby 7 2006 5<br />
Perstorp 26 2006 3<br />
Simrishamn 2 2002 3<br />
Sjöbo 4 2006 5<br />
Skurup 24 2002 5<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Staffanstorp - 2006 2 2<br />
Svalöv 14 2002 5<br />
Svedala 44 2002 7 3<br />
Tomelilla 5 2006 6 1<br />
Trelleborg 74 2002 7<br />
Vellinge 7 2010 3<br />
Ystad 33 2002 4 1<br />
Åstorp 5 2006 4<br />
Ängelholm 4 2006 4<br />
Örkelljunga 10 2006 5<br />
Östra Göinge 6 2006 3<br />
Summa 611 167
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg 14<br />
Brottsbekämpning 44<br />
Djurskydd 10<br />
Ekonomi 6<br />
Individ/familje 11<br />
Invandring 79<br />
Demokrati 164<br />
Kultur 35<br />
Miljö 36<br />
Samhällsbyggnad 77<br />
Skola 56<br />
Äldre 79<br />
Totalsumma 611<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 2,3 2,3<br />
99 7,2 5,8<br />
19 1,6 1,1<br />
21 1,0 1,2<br />
35 1,8 2,1<br />
219 12,9 12,9<br />
414 26,8 24,3<br />
101 5,7 5,9<br />
81 5,9 4,8<br />
258 12,6 15,2<br />
188 9,2 11,0<br />
228 12,9 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN<br />
KATEGORI<br />
ÅRTAL<br />
91/ 94/ 98/<br />
02/<br />
92 93 94 95 98 99 00 01 02 03 04 05 06<br />
06/<br />
07 08 09 10<br />
10/<br />
11 Summa<br />
Bjuv Invandring 1 1<br />
Demokrati 3 2 5<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Bjuv Totalt 4 1 2 2 2 11<br />
Bromölla Barnomsorg 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Bromölla<br />
Totalt 1 1 5 7<br />
Burlöv Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsb. 1 4 5<br />
Burlöv Totalt 2 7 9<br />
Båstad Samhällsb. 1 1<br />
Båstad Totalt 1 1<br />
Eslöv Barnomsorg 1 1<br />
Djurskydd 1 1 2<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 1 2 1 5<br />
Demokrati 1 1 1 3<br />
Miljö 1 3 4<br />
Samhällsb. 3 3<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1<br />
Eslöv Totalt 1 2 3 2 3 10 1 22<br />
Helsingborg Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 1 1 2 1 5<br />
Djurskydd 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 1 2 4<br />
Demokrati 4 1 1 2 2 2 12<br />
Kultur 2 1 1 4<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsb. 2 1 2 1 1 7<br />
Skola 1 1 4 1 7<br />
Äldre 1 1 1 1 2 6<br />
Helsingborg<br />
Totalt 8 3 2 6 14 5 5 7 50<br />
Hässleholm Kultur 1 1
Samhällsb. 1 1 2<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1 2<br />
Hässleholm<br />
Totalt 2 2 2 1 7<br />
Höganäs Ekonomi 1 1<br />
Demokrati 1 1 3 2 4 11<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsb. 1 2 3<br />
Äldre 1 1 1 3 6<br />
Höganäs<br />
Totalt 2 4 6 2 1 9 24<br />
Hörby Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Hörby Totalt 3 3<br />
Höör Brottsbek. 1 1<br />
Djurskydd 1 1<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 1 1 1 1 2 1 2 9<br />
Miljö 2 2<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1 1 1 1 1 6<br />
Höör Totalt 2 1 1 2 1 3 4 1 2 1 5 23<br />
Klippan Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1 2<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 2 1 3<br />
Samhällsb. 2 2<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 2 1 4<br />
Klippan Totalt 6 3 3 3 15<br />
Kristianstad Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 2 2<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 3 4<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Kristianstad<br />
Totalt 2 4 1 6 13<br />
Kävlinge Barnomsorg 2 1 3<br />
Brottsbek. 1 1 1 3<br />
Invandring 2 1 1 2 6<br />
Demokrati 1 1 2<br />
Kultur 1 2 3<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsb. 1 1 1 2 5<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1 1 1 4<br />
Kävlinge<br />
Totalt 4 4 1 6 7 2 3 1 28<br />
Landskrona Barnomsorg 1 1
Brottsbek. 1 3 1 2 7<br />
Djurskydd 1 1 2<br />
Individ/familje 1 1 1 3<br />
Invandring 2 1 1 1 1 6<br />
Demokrati 2 4 1 1 8<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsb. 2 1 1 1 5<br />
Skola 1 3 1 5<br />
Äldre 1 1 1 3 3 9<br />
Landskrona<br />
Totalt 9 4 1 11 9 4 5 6 49<br />
Lomma Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Lomma Totalt 3 3<br />
Lund Djurskydd 1 1<br />
Invandring 1 4 1 6<br />
Demokrati 1 2 3<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsb. 1 3 4<br />
Äldre 1 1<br />
Lund Totalt 2 6 8 16<br />
Malmö Barnomsorg 1 1 2<br />
Brottsbek. 1 1 1 2 6 1 7 19<br />
Djurskydd 2 2<br />
Invandring 3 2 2 1 1 9<br />
Demokrati 3 1 1 1 2 8<br />
Kultur 1 1 2<br />
Miljö 1 1 1 3<br />
Samhällsb. 1 2 2 1 6<br />
Skola 2 1 1 2 6<br />
Äldre 2 3 2 1 8<br />
Malmö Totalt 9 3 1 2 5 12 12 3 18 65<br />
Osby Barnomsorg 1 1<br />
Demokrati 2 1 1 4<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Osby Totalt 5 1 1 7<br />
Perstorp Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 2 2<br />
Ekonomi 1 1<br />
Invandring 4 4<br />
Demokrati 4 2 1 1 8<br />
Kultur 2 2<br />
Samhällsb. 3 3<br />
Skola 3 3<br />
Äldre 2 2<br />
Perstorp<br />
Totalt 20 2 1 3 26<br />
Simrishamn Miljö 2 2<br />
Simrishamn<br />
Totalt 2 2<br />
Sjöbo Kultur 2 2
Samhällsb. 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Sjöbo Totalt 4 4<br />
Skurup Barnomsorg 1 1<br />
Ekonomi 1 1<br />
Individ/familje 2 2<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 4 4<br />
Kultur 1 1 2<br />
Samhällsb. 3 1 4<br />
Skola 5 1 1 7<br />
Äldre 1 1 2<br />
Skurup Totalt 16 2 1 1 2 2 24<br />
Svalöv Invandring 4 1 5<br />
Demokrati 1 1 2<br />
Kultur 1 2 3<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1<br />
Svalöv Totalt 6 1 1 4 1 1 14<br />
Svedala Ekonomi 1 1 2<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 2 1 1 1 1 6<br />
Demokrati 10 4 1 1 1 1 3 21<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsb. 1 2 1 2 6<br />
Skola 1 1 2 1 5<br />
Äldre 1 1 2<br />
Svedala<br />
Totalt 17 5 3 2 6 3 5 1 2 44<br />
Tomelilla Brottsbek. 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Tomelilla<br />
Totalt 3 2 5<br />
Trelleborg Brottsbek. 1 1<br />
Djurskydd 1 1<br />
Ekonomi 1 1<br />
Invandring 3 1 1 2 7<br />
Demokrati 4 1 4 15 5 2 31<br />
Kultur 1 1 1 3<br />
Miljö 1 2 1 4<br />
Samhällsb. 1 3 3 1 8<br />
Skola 2 1 2 1 6<br />
Äldre 1 1 6 1 1 2 12<br />
Trelleborg<br />
Totalt 11 4 9 31 6 5 8 74<br />
Vellinge Invandring 1 1<br />
Demokrati 5 5<br />
Äldre 1 1<br />
Vellinge<br />
Totalt 7 7<br />
Ystad Brottsbek. 1 1<br />
Individ/familje 1 1
Invandring 1 2 1 1 1 6<br />
Demokrati 3 2 1 4 1 4 15<br />
Kultur 2 1 3<br />
Miljö 1 1 1 3<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Äldre 2 1 3<br />
Ystad Totalt 6 4 2 1 8 2 3 2 5 33<br />
Åstorp Invandring 2 2<br />
Demokrati 1 1 2<br />
Skola 1 1<br />
Åstorp Totalt 4 1 5<br />
Ängelholm Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Ängelholm<br />
Totalt 1 1 1 1 4<br />
Örkelljunga Brottsbek. 1 1<br />
Invandring 2 2<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsb. 1 1 2<br />
Äldre 1 1 1 3<br />
Örkelljunga<br />
Totalt 5 1 4 10<br />
Östra Göinge Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsb. 1 1<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1<br />
Östra Göinge<br />
Totalt 2 1 3 6<br />
Totalsumma 2 1 1 2 1 3 4 1 2 71 48 20 20 132 99 63 35 106 611
Hallands län (N)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 6 av länets 7 kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Falkenberg 2 2006 3<br />
Halmstad 11 2006 3<br />
Hylte - 2010 2<br />
Kungsbacka 9 2010 3<br />
Laholm 13 2006 3<br />
Varberg 7 2006 2<br />
Summa 42 16<br />
Tabell 2<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 3<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi 1<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 4<br />
Demokrati 6<br />
Kultur 7<br />
Miljö 5<br />
Samhällsbyggnad 8<br />
Skola 2<br />
Äldre 6<br />
Totalsumma 42<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 7,1 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 2,4 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 9,5 12,9<br />
414 14,3 24,3<br />
101 16,7 5,9<br />
81 11,9 4,8<br />
258 19,0 15,2<br />
188 4,8 11,0<br />
228 14,3 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL<br />
06/<br />
2007 2008 2009 2010<br />
10/<br />
2011 Totalsumma<br />
Falkenberg Demokrati 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Falkenberg Totalt 1 1 2<br />
Halmstad Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 2 2<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsbyggnad 1 1 2<br />
Äldre 1 1 2<br />
Halmstad Totalt 2 4 5 11<br />
Kungsbacka Brottsbekämpning 1 1<br />
Ekonomi 1 1<br />
Invandring 2 2<br />
Demokrati 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Kungsbacka Totalt 9 9<br />
Laholm Demokrati 1 1 2<br />
Kultur 2 2 4<br />
Miljö 1 1 2<br />
Samhällsbyggnad 2 1 3<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Laholm Totalt 5 2 3 3 13<br />
Varberg Brottsbekämpning 1 1 2<br />
Kultur 1 1 2<br />
Samhällsbyggnad 2 1 3<br />
Varberg Totalt 3 1 1 2 7<br />
Totalsumma 11 7 4 3 17 42
Västra Götalands län (O)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 47 av länets 49 kommuner<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Ale 9 2006 3<br />
Alingsås - 2010 2<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Bengtsfors - 2010 1 1<br />
Bollebygd 3 2006 2<br />
Borås 25 2006 6<br />
Dals-Ed 6 1991 1 1<br />
Essunga 2010 1<br />
Falköping 8 2006 4<br />
Färgelanda 1 2006 2<br />
Grästorp 2010 1 1<br />
Gullspång** 2 2010 1<br />
Göteborg 13 2006 3<br />
Götene 2010 1<br />
Herrljunga 2010 2<br />
Hjo 2010 1<br />
Härryda 2 2006 3<br />
Kungälv 2006 3<br />
Lerum 5 2006 2<br />
Lidköping 2010 2<br />
Lilla Edet 1 2010 2<br />
Lysekil 2010 1<br />
Mariestad 2006 2<br />
Mark 1 2010 1<br />
Mellerud 58 2006 2<br />
Munkedal 3 2006 2 1<br />
Mölndal 13 2002 4<br />
Orust 4 2006 1 1<br />
Partille 6 2010 2<br />
Skara 2 2006 2<br />
Skövde 12 2006 3<br />
Stenungssund 2010 1 1<br />
Strömstad 2010 1<br />
Svenljunga 2010 2<br />
Tanum 2010 1<br />
Tibro 2010 1<br />
Tidaholm 2 2006 1<br />
Tjörn 2010 1<br />
Tranemo 17 2006 2<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Trollhättan 55 1998 3 1 1<br />
Töreboda 2006 1<br />
Uddevalla 1 2006 3<br />
Ulricehamn 8 2006 3 1<br />
Vara 2006 2<br />
Vårgårda 2006 2<br />
Vänersborg 3 2010 2<br />
Åmål 5 2010 1<br />
Öckerö 1 2010 1<br />
Summa 266 91<br />
• <strong>SD</strong> har lämnat in motionerna i samarbete med det lokala partiet Rätt väg.
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg 8<br />
Brottsbekämpning 11<br />
Djurskydd 2<br />
Ekonomi 6<br />
Individ/familje 2<br />
Invandring 28<br />
Demokrati 58<br />
Kultur 20<br />
Miljö 12<br />
Samhällsbyggnad 57<br />
Skola 30<br />
Äldre 32<br />
Totalsumma 266<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 3,0 2,3<br />
99 4,1 5,8<br />
19 0,8 1,1<br />
21 2,3 1,2<br />
35 0,8 2,1<br />
219 10,5 12,9<br />
414 21,8 24,3<br />
101 7,5 5,9<br />
81 4,5 4,8<br />
258 21,4 15,2<br />
188 11,3 11,0<br />
228 12,0 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN<br />
KATEGORI/<br />
ÅRTAL<br />
91/<br />
92 92 93<br />
93/<br />
94 95<br />
98/<br />
99 02<br />
02/<br />
03 04 05<br />
06/<br />
07 08 09 10<br />
10/<br />
11 Summa<br />
Ale Brottsbek. 1 1<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 3 3<br />
Ale Totalt 6 3 9<br />
Bollebygd Barnomsorg 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Samhälls. 1 1<br />
Bollebygd<br />
Totalt 2 1 3<br />
Borås Brottsbek. 1 1 2<br />
Ekonomi 1 1<br />
Invandring 2 2 3 1 1 9<br />
Demokrati 2 1 3<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 1 2 1 1 5<br />
Borås Totalt 7 7 5 2 4 25<br />
Dals-Ed Invandring 1 1 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 1 1 2<br />
Skola 1 1<br />
Dals-Ed<br />
Totalt 1 1 2 1 1 6<br />
Falköping Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 1 1<br />
Skola 3 3<br />
Äldre 2 2<br />
Falköping<br />
Totalt 8 8<br />
Färgelanda Skola 1 1<br />
Färgelanda<br />
Totalt 1 1<br />
Gullspång Samhälls. 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Gullspång<br />
Totalt 2 2<br />
Göteborg Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 1 1<br />
Demokrati 1 2 3<br />
Kultur 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 2 2 4
Skola 1 1<br />
Göteborg<br />
Totalt 1 2 7 3 13<br />
Härryda Samhälls. 2 2<br />
Härryda<br />
Totalt 2 2<br />
Lerum Demokrati 1 1<br />
Kultur 2 2<br />
Samhälls. 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Lerum<br />
Totalt 1 4 5<br />
Lilla Edet Samhälls. 1 1<br />
Lilla Edet<br />
Totalt 1 1<br />
Mark Invandring 1 1<br />
Mark Totalt 1 1<br />
Mellerud Barnomsorg 2 2<br />
Ekonomi 4 4<br />
Demokrati 10 10<br />
Kultur 8 8<br />
Miljö 5 5<br />
Samhälls. 22 22<br />
Skola 4 4<br />
Äldre 3 3<br />
Mellerud<br />
Totalt 58 58<br />
Munkedal Samhälls. 2 2<br />
Skola 1 1<br />
Munkedal<br />
Totalt 3 3<br />
Mölndal Brottsbek. 1 1<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 2 1 1 4<br />
Kultur 1 1<br />
Skola 2 2 4<br />
Äldre 1 1<br />
Mölndal<br />
Totalt 5 1 2 1 4 13<br />
Orust Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Orust Totalt 3 1 4<br />
Partille Brottsbek. 2 2<br />
Invandring 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Partille<br />
Totalt 6 6<br />
Skara Djurskydd 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Skara Totalt 2 2<br />
Skövde Barnomsorg 1 1
Invandring 1 1<br />
Kultur 1 1 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhälls. 1 1<br />
Äldre 4 2 6<br />
Skövde<br />
Totalt 3 1 1 4 3 12<br />
Tidaholm Barnomsorg 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Tidaholm<br />
Totalt 1 1 2<br />
Tranemo Barnomsorg 1 1<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 1 1 1 2 5<br />
Kultur 2 2<br />
Samhälls. 1 1 2<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 3 3<br />
Tranemo<br />
Totalt 2 9 3 3 17<br />
Trollhättan Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbek. 1 2 3<br />
Djurskydd 1 1<br />
Ekonomi 1 1<br />
Invandring 1 4 5<br />
Demokrati 25 25<br />
Samhälls. 2 6 8<br />
Skola 1 2 4 7<br />
Äldre 2 1 1 4<br />
Trollhättan<br />
Totalt 4 2 44 1 2 2 55<br />
Uddevalla Demokrati 1 1<br />
Uddevalla<br />
Totalt 1 1<br />
Ulricehamn Individ/familje 2 2<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 1 1 2<br />
Ulricehamn<br />
Totalt 2 2 1 3 8<br />
Vänersborg Brottsbek. 1 1<br />
Samhälls. 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Vänersborg<br />
Totalt 3 3<br />
Åmål Demokrati 2 2<br />
Samhälls. 2 2<br />
Äldre 1 1<br />
Åmål Totalt 5 5<br />
Öckerö Samhälls. 1 1<br />
Öckerö<br />
Totalt 1 1<br />
Totalsumma 1 1 2 1 1 4 2 49 2 2 87 27 18 14 55 266
Värmlands län (S)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 16 av länets 17 kommuner<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Arvika 20 2002 2<br />
Filipstad 2 2006 1<br />
Forshaga 12 2002 2<br />
Grums - 2010 1<br />
Hagfors - 2006 2<br />
Hammarö 27 2006 1<br />
Karlstad 13 2006 2<br />
Kil - 2006 1<br />
Kristinehamn 18 2002 1<br />
Munkfors 2 2010 1<br />
Storfors - 2010 1<br />
Sunne 25 2002 2<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Säffle 4 2006 2 1<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Torsby 5 2006 1 1<br />
Årjäng - 2010 1<br />
Summa 128 21<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg 7<br />
Brottsbekämpning 5<br />
Djurskydd 1<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje 9<br />
Invandring 9<br />
Demokrati 32<br />
Kultur 3<br />
Miljö 4<br />
Samhällsbyggnad 20<br />
Skola 26<br />
Äldre 12<br />
Totalsumma 128<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 5,5 2,3<br />
99 3,9 5,8<br />
19 0,8 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 7,0 2,1<br />
219 7,0 12,9<br />
414 25,0 24,3<br />
101 2,3 5,9<br />
81 3,1 4,8<br />
258 15,6 15,2<br />
188 20,3 11,0<br />
228 9,4 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL<br />
2002/<br />
2003 2004 2006<br />
2006/<br />
2007 2008 2009 2010<br />
2010/<br />
2011 Totalsumma<br />
Arvika Individ/familje 1 1<br />
Invandring 2 2<br />
Demokrati 1 2 3<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 2 3<br />
Skola 3 2 3 8<br />
Äldre 2 2<br />
Arvika Totalt 9 2 1 8 20<br />
Filipstad Invandring 2 2<br />
Filipstad<br />
Totalt 2 2<br />
Forshaga Barnomsorg 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 2 1 1 4<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1 2<br />
Äldre 1 1 2<br />
Forshaga<br />
Totalt 4 3 1 2 1 1 12<br />
Hammarö Barnomsorg 1 1 2<br />
Djurskydd 1 1<br />
Individ/familje 1 1 2<br />
Demokrati 4 3 2 1 10<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 2 3<br />
Samhällsbyggnad 2 2 2 6<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Hammarö Totalt 9 6 6 6 27<br />
Karlstad Barnomsorg 1 1<br />
Brottsbekämpning 1 1 1 3<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Samhällsbyggnad 1 1 2<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1 2<br />
Karlstad<br />
Totalt 6 4 3 13<br />
Kristinehamn Brottsbekämpning 1 1<br />
Individ/familje 1 2 3<br />
Invandring 2 2<br />
Demokrati 5 1 6<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 3 3<br />
Kristinehamn Totalt 14 4 18
Munkfors Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Munkfors<br />
Totalt 2 2<br />
Sunne Barnomsorg 1 1 2<br />
Brottsbekämpning 1 1<br />
Individ/familje 1 1 2<br />
Invandring 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 2 2 1 6<br />
Skola 3 1 1 2 2 1 10<br />
Äldre 1 1 2<br />
Sunne Totalt 7 3 1 7 5 2 25<br />
Säffle Demokrati 2 1 3<br />
Skola 1 1<br />
Säffle Totalt 3 1 4<br />
Torsby Barnomsorg 1 1<br />
Demokrati 3 3<br />
Skola 1 1<br />
Torsby Totalt 4 1 5<br />
Totalsumma 34 6 2 19 27 13 6 21 128
Örebro län (T)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 11 av länets 12 kommuner<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Askersund 11 2002 1<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Degerfors - 2010 1 1<br />
Hallsberg - 2006 3<br />
Hällefors 11 2010 1<br />
Karlskoga 16 2010 2 1<br />
Kumla - 2006 2<br />
Lekeberg - 2006 2<br />
Lindesberg 1 2006 4<br />
Ljusnarsberg - 2010 2<br />
Nora - 2006 1 1<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Örebro 4 2006 4 1<br />
Summa 43 23<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 1<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje 1<br />
Invandring 2<br />
Demokrati 14<br />
Kultur 4<br />
Miljö 2<br />
Samhällsbyggnad 10<br />
Skola 6<br />
Äldre 3<br />
Totalsumma 43<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 2.3 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 2.3 2,1<br />
219 4,7 12,9<br />
414 32,6 24,3<br />
101 9,3 5,9<br />
81 4,7 4,8<br />
258 23,3 15,2<br />
188 14,0 11,0<br />
228 7,0 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 2006<br />
20067<br />
2007 2009<br />
2010/<br />
2011 Totalsumma<br />
Askersund Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 4 5<br />
Äldre 1 1<br />
Askersund Totalt 1 9 1 11<br />
Hällefors Demokrati 5 5<br />
Kultur 2 2<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 1 1<br />
Hällefors Totalt 11 11<br />
Karlskoga Brottsbekämpning 1 1<br />
Invandring 2 2<br />
Demokrati 8 8<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Skola 3 3<br />
Karlskoga Totalt 16 16<br />
Lindesberg Samhällsbyggnad 1 1<br />
Lindesberg Totalt 1 1<br />
Örebro Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Örebro Totalt 3 1 4<br />
Totalsumma 1 12 2 28 43
Västmanland län (U)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
Mandat Tomma<br />
KOMMUN Motioner Invald år 2010 stolar<br />
Arboga - 2002 2 1<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Fagersta 3 2010 2 1<br />
Hallstahammar 6 2002 2 1<br />
Kungsör - 2006 2 1<br />
Köping - 2006 3 2<br />
Norberg - 2010 1<br />
Sala - 2006 2<br />
Skinnskatteberg 1<br />
Surahammar 5 2006 2 1<br />
Västerås 1 2010 3 1<br />
Summa 15 20<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 1<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 3<br />
Demokrati 4<br />
Kultur 1<br />
Miljö 1<br />
Samhällsbyggnad 1<br />
Skola 2<br />
Äldre 2<br />
Totalsumma 15<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 6,7 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 20,0 12,9<br />
414 26,7 24,3<br />
101 6,7 5,9<br />
81 6,7 4,8<br />
258 6,7 15,2<br />
188 13,3 11,0<br />
228 13,3 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 2006 06/2007 10/2011 Totalsumma<br />
Fagersta Brottsbekämpning 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Fagersta Totalt 3 3<br />
Hallstahammar Invandring 2 2<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Hallstahammar Totalt 4 2 6<br />
Surahammar Demokrati 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 1 1<br />
Surahammar Totalt 5 5<br />
Västerås Demokrati 1 1<br />
Västerås Totalt 1 1<br />
Totalsumma 4 2 9 15
Dalarnas län (W)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i samtliga av länets kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Avesta - 2006 2<br />
Borlänge 5 2006 7<br />
Falun 11 2010 2<br />
Gagnef 15 2010 1<br />
Hedemora - 2006 3<br />
Leksand 1 2010 1<br />
Ludvika 2 2010 2<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Malung-Sälen - 2010 1 1*<br />
Mora - 2010 1<br />
Orsa 5 2002 2<br />
Rättvik - 2010 1<br />
Smedjebacken - 2010 1<br />
Säter - 2010 1<br />
Älvdalen 2010 1 1<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Summa 39 26<br />
* Mandatet i Malung-Sälen gick till en person som någon skrivit upp på <strong>SD</strong>s valsedel utan hans kännedom.<br />
Han var redan ersättare för centern i kfme och den platsen har han tvingats lämna. Han kommer inte heller<br />
sitta som <strong>SD</strong> i fullmäktige.<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 1<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje 2<br />
Invandring 4<br />
Demokrati 13<br />
Kultur 1<br />
Miljö 1<br />
Samhällsbyggnad 3<br />
Skola 6<br />
Äldre 8<br />
Totalsumma 15<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 2.6 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 5,1 2,1<br />
219 10,3 12,9<br />
414 33,3 24,3<br />
101 2,6 5,9<br />
81 2,6 4,8<br />
258 7,7 15,2<br />
188 15,4 11,0<br />
228 20,5 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 02/2003 2006 06/2007 10/2011 Totalsumma<br />
Borlänge Invandring 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Borlänge Totalt 4 1 5<br />
Falun Brottsbekämpning 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 2 2<br />
Kultur 1 1<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Skola 4 4<br />
Falun Totalt 11 11<br />
Gagnef Demokrati 7 7<br />
Äldre 8 8<br />
Gagnef Totalt 15 15<br />
Leksand Demokrati 1 1<br />
Leksand Totalt 1 1<br />
Ludvika Invandring 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Ludvika Totalt 2 2<br />
Orsa Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 1 2<br />
Demokrati 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Orsa Totalt 4 1 5<br />
Totalsumma 4 1 4 30 39
Gävleborgs län (X)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Bollnäs 10 2006 3<br />
Gävle 21 2006 4<br />
Hofors 2* 2010 2<br />
Hudiksvall - 2010 2<br />
Ljusdal 1 2010 2<br />
Nordanstig 5 2006 2<br />
Ockelbo - 2010 2<br />
Ovanåker - 2010 1<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Sandviken 5 2010 3 1<br />
Söderhamn 18 2006 6 1<br />
Summa 62 27<br />
*Bägge motionerna togs tillbaka av <strong>SD</strong> då<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg 1<br />
Brottsbekämpning 6<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi 1<br />
Individ/familje 2<br />
Invandring 4<br />
Demokrati 7<br />
Kultur 8<br />
Miljö 3<br />
Samhällsbyggnad 8<br />
Skola 8<br />
Äldre 14<br />
Totalsumma 62<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 1,6 2,3<br />
99 9,7 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 1,6 1,2<br />
35 3,2 2,1<br />
219 6,5 12,9<br />
414 11,3 24,3<br />
101 12,9 5,9<br />
81 4,8 4,8<br />
258 12,9 15,2<br />
188 12,9 11,0<br />
228 22,6 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 2010 10/2011 Totalsumma<br />
Bollnäs Brottsbekämpning 1 1<br />
Invandring 1 1<br />
Kultur 1 1 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 2 2<br />
Äldre 3 3<br />
Bollnäs Totalt 5 5 10<br />
Gävle Brottsbekämpning 1 1 2<br />
Individ/familje 1 1<br />
Invandring 1 2 3<br />
Demokrati 2 1 3<br />
Kultur 1 2 3<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 3 1 5<br />
Äldre 2 1 3<br />
Gävle Totalt 5 12 1 1 2 21<br />
Hofors Äldre 2 2<br />
Hofors Totalt 2 2<br />
Ljusdal Kultur 1 1<br />
Ljusdal Totalt 1 1<br />
Nordanstig Demokrati 3 3<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Nordanstig Totalt 5 5<br />
Sandviken Brottsbekämpning 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 2 2<br />
Sandviken Totalt 5 5<br />
Söderhamn barnomsorg 1 1<br />
Brottsbekämpning 2 2<br />
Ekonomi 1 1<br />
Individ/familje 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Kultur 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 3 3<br />
Skola 2 2<br />
Äldre 1 3 4<br />
Söderhamn Totalt 1 17 18<br />
Totalsumma 11 12 1 1 37 62
Västernorrlands län (Y)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 6 av länets 7 kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Härnösand - 2010 1<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Kramfors - 2010 1 1*<br />
Sollefteå 3 2010 1<br />
Sundsvall 30 2006 4<br />
Timrå 4 2002 2<br />
Ånge - 2006 1<br />
Summa 37 10<br />
*Enligt kommunen uppger personen på <strong>SD</strong>s mandat att han inte är medlem i <strong>SD</strong>.<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 2<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi 2<br />
Individ/familje -<br />
Invandring 5<br />
Demokrati 12<br />
Kultur 2<br />
Miljö 5<br />
Samhällsbyggnad 2<br />
Skola 1<br />
Äldre 2<br />
Totalsumma 62<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 6,1 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 6,1 1,2<br />
35 - 2,1<br />
219 15,2 12,9<br />
414 36,4 24,3<br />
101 6,1 5,9<br />
81 15,2 4,8<br />
258 6,1 15,2<br />
188 3,0 11,0<br />
228 6,1 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 2010 10/2011 Totalsumma<br />
Härjedalen Brottsbekämpning 1 1<br />
Ekonomi 1 1 2<br />
Demokrati 2 2 2 6<br />
Kultur 1 1 2<br />
Miljö 2 2 4<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Härjedalen Totalt 6 4 5 2 1 18<br />
Krokom Demokrati 1 1<br />
Krokom Totalt 1 1<br />
Strömsund Brottsbekämpning 1 1<br />
Invandring 4 4<br />
Demokrati 2 2<br />
Miljö 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Strömsund Totalt 9 9<br />
Östersund Invandring 1 1<br />
Demokrati 3 3<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Östersund Totalt 5 5<br />
Totalsumma 6 4 5 2 16 33
Jämtlands län (Z)<br />
Sverigedemokraterna har mandat i 6 av länets 8 kommuner.<br />
Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.<br />
Tabell 1<br />
Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när <strong>SD</strong> kom in i<br />
kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och<br />
politiska vildar.<br />
KOMMUN Motioner Invald år<br />
Mandat<br />
2010<br />
Berg - 2010 1<br />
Tomma<br />
stolar<br />
Bräcke - 2010 1 1<br />
Politiskt<br />
vilde<br />
Härjedalen 18 2006 3 1<br />
Krokom 1 2010 1<br />
Strömsund 9 2010 2 1<br />
Östersund 5 2010 1<br />
Summa 33 9<br />
Tabell 2<br />
Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och<br />
andel (%) per kategori för hela landet.<br />
KATEGORI<br />
Län<br />
antal<br />
Barnomsorg -<br />
Brottsbekämpning 5<br />
Djurskydd -<br />
Ekonomi -<br />
Individ/familje 1<br />
Invandring 10<br />
Demokrati 8<br />
Kultur 1<br />
Miljö 1<br />
Samhällsbyggnad 6<br />
Skola 3<br />
Äldre 2<br />
Totalsumma 62<br />
Antal<br />
hela<br />
landet<br />
Län<br />
andel<br />
%<br />
Alla<br />
andel<br />
%<br />
39 - 2,3<br />
99 13,5 5,8<br />
19 - 1,1<br />
21 - 1,2<br />
35 2,7 2,1<br />
219 27,0 12,9<br />
414 21,6 24,3<br />
101 2,7 5,9<br />
81 2,7 4,8<br />
258 16,2 15,2<br />
188 8,1 11,0<br />
228 5,4 13,4<br />
1702 100 100
Tabell 3<br />
Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till<br />
kommunfullmäktige.<br />
KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 02/2003 06/2007 2008 2009 10/2011 Totalsumma<br />
Sollefteå Individ/familje 1 1<br />
Samhällsbyggnad 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Sollefteå Totalt 3 3<br />
Sundsvall Brottsbekämpning 2 3 5<br />
Invandring 4 3 2 9<br />
Demokrati 6 1 7<br />
Kultur 1 1<br />
Miljö 1 1<br />
Samhällsbyggnad 3 2 5<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Sundsvall Totalt 11 11 3 5 30<br />
Timrå Invandring 1 1<br />
Demokrati 1 1<br />
Skola 1 1<br />
Äldre 1 1<br />
Timrå Totalt 3 1 4<br />
Totalsumma 3 11 11 3 9 37