rap-integritetsaret-2012

Integritetsåret 2012 

80 

lagar, lagförslag, beslut och händelser 

som påverkade den personliga 

integriteten under året

Med den här sammanställningen vill Datainspektionen ge en bild av hur det gångna året 

såg ut från integritets synpunkt. Ambitionen är inte att ge en fullständig, heltäckande 

beskrivning utan att ta upp ett antal av de viktigaste lagförslagen som kom under året, 

beskriva några av Datainspektionens mest uppmärksammade beslut och ge exempel på 

några av de händelser som kommit att påverka den personliga integriteten.

Integritetsåret 2012 

80 lagar, lagförslag, beslut och händelser 

som påverkade den personliga 

integriteten under året 

Text: Per Lövgren 

Form: Fredrik Karlsson 

Omslagsfoto: Erica Lindblom / SCANPIX 

Foto sidan 7: Björn Larsson Rosvall / SCANPIX 

Tryckt hos Ineko, i februari 2013 

på Arctic Volume White. Miljömärkt trycksak 341 142. 

Datainspektionen 

Januari 2013

Innehåll 

Året då integritetskränkningar ledde till kravaller 

och upplopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

Kränkningar på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Upplopp i Göteborg efter sexrykten på nätet .............10 

Ytterst få åtal för brott mot personuppgiftslagen ..........11 

Sajten Migileaks polisanmäls. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

Spred nakenbilder på sina personliga assistenter ...........13 

Datainspektionen står maktlös ........................13 

Bilfirma hänger ut kunder som klagar ...................14 

Bloggande pappa fälld i domstol ......................14 

Skadestånd för att ha publicerat dom på webbplats ........15 

Facebook och Google . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Europa riktar kritik mot Google .......................16 

Den till synes oändliga följetongen: Google Street View .....17 

Irritation gör att var tredje vill lämna Facebook ............18 

Rekryterare kontrollerar dig på Facebook ................19 

Facebook stänger av ansiktsigenkännning ...............19 

Polis, åklagare, domstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Polisen hängde ut oskyldig med bild i ett halvår ...........21 

Polisen får kritik för Facebook-efterlysning ...............22 

Dåliga rutiner för gallring i polisens register ..............22 

Polisen brister i sin underrättelseverksamhet ..............23 

Rättsväsendet brister i sin hantering av känsliga uppgifter ...24 

SKL använder DNA-databas olagligt ....................24 

Polisen lagrar för mycket uppgifter från beslagtagna 

mobiltelefoner ....................................25 

Åklagarmyndigheten hänger ut SOS-sköterska ............26 

Gotlands tingsrätt måste sluta publicera namn 

på sin webbplats ..................................27 

JO: Polisen kan aldrig garantera din anonymitet ...........28 

4 Integritetsåret 2012 – Datainspektionen

Butik la upp film med tjuvar på Facebook ................28 

Över 800 anmälda fall av stalkning .....................29 

Samhället och medborgaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Sveriges Radio avslöjas ha hemlig databas ...............30 

Färdtjänsten lagrar för mycket om sina resenärer ..........31 

Kommuner brister i sin publicering på Internet ............31 

Skadestånd för felaktig hantering av hemlig adress ........32 

Nej till kameraövervakning i skolor .....................32 

Elever kameraövervakas olagligt .......................33 

Länsstyrelse måste begränsa tillgången till personuppgifter ..34 

Databas för reklamationer får inte användas 

som brottsregister .................................35 

Bevakningsföretag kan fortsätta registrera klottrare ........36 

Nej till företag som vill skapa central klotterdatabas ........36 

Samtliga riksdagspartier under granskning ...............37 

Jurist gjorde olaglig dataslagning ......................38 

Högsta förvaltningsdomstolen gav Datainspektionen rätt ....38 

Skadestånd för felskickad deklaration ...................38 

Personnummer stals vid dataintrång ....................39 

Kreditupplysningar och inkasso . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Kreditupplysningsföretag hittar nya sätt att kringgå lagen ...40 

Datainspektionen överklagar dom om kreditupplysningar ....40 

Inkassobolag fortsätter skicka otydliga krav ..............41 

Elkunder ersätts för dubbla inkassokostnader .............42 

Övervakning i arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 

Så får arbetsgivare hantera personuppgifter ..............43 

Bussbolag måste sluta kameraövervaka personal ..........44 

Fel av butik använda dold kameraövervakning ............45 

”Frivilliga” brottsutdrag ökar lavinartat ..................45 

Vården, forskningen, patienten och lagen . . . . . . . . . . . . 46 

Stor granskning: Svårt för patienter spärra journaluppgifter ..46 

Fel av barnklinik spela in alla samtal ....................47 

Integritetsåret 2012 – Datainspektionen 

5

Brist i journalsystem omöjliggör kontroll .................47 

Granskning av hur dementa registreras ..................48 

Personuppgifter får inte användas för opreciserad forskning ..48 

Kritik mot brister i journalsystem ......................49 

Register över vårdpersonal läggs ut på nätet ..............49 

Forskningsprojekt dåliga på att informera ................50 

Kritik mot KBT-behandlingar på Internet .................51 

Sjuksköterska dömd för dataintrång ....................51 

Lagar, lagförslag och myndighetsregister . . . . . . . . . . . . 52 

Inför straff för att motverka kränkningar ................52 

Dåligt utrett förslag till ny lag om händelseanalyser 

vid självmord .....................................52 

Kritik mot att polisen får tillgång till FRA:s signalspaning ....53 

Oacceptabla brister i förslag som ska stärka elevsekretess. . . . 53 

Kritik mot mer registrering av arbetssökande .............54 

Nej till CSN:s hälsostatistik ...........................55 

Lättare kameraövervaka tunnelbanan ...................55 

Skarp kritik mot förordning för befolkningsbaserad 

forskning ........................................56 

Brister i förslag till nytt huliganregister ..................57 

Utblick Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 

EU-kommissionen vill stärka skyddet på nätet .............58 

Kommissionen vill använda asylsökandes fingeravtryck ......59 

EU-direktiv ska stärka skyddet av personuppgifter 

hos polisen .......................................60 

Appar, övervakade bilar och andra nya tekniker . . . . . . . 61 

Bankernas appar måste bli säkrare .....................61 

Försäkringsbolag vill övervaka hur du kör ................61 

Granskning av hur socialnämnder använder surfplattor .....62 

Bilägare måste informeras om riktad reklam 

i parkeringsgarage .................................63 

Svensk rädsla för hur personuppgifter hanteras ...........64 

Företag som använder molntjänst åtgärdar brister .........65 

Ny vägledning ska ge bättre integritetsskydd .............66 



”Polisen tvingades kalla in hästar, hundar, piket, 

ordningspolis och helikopter efter att hundratals 

ungdomar på tisdagen samlats utanför Plusgymnasiet 

i Göteborg . Anledningen var att en person 

som enligt ett rykte hängt ut framför allt unga 

tjejer på Instagram med kränkande kommentarer, 

skulle befinna sig på skolan .” 

Tidningen Expressen GT den 18 december 2012 

7

Året då integritetskränkningar 

ledde till kravaller och upplopp 

18 december 2012. En hittills okänd person registrerar 

ett konto på fotodelningssajten Instagram och publicerar 

kränkande texter och bilder på en rad unga tjejer i 

Göteborgstrakten. Någon dag senare sprids ett rykte att 

personen som skapat kontot ska gå på ett visst gymnasium. 

Upplopp bryter ut när flera hundra unga beger sig dit för 

att hämnas på personen. 

Händelsen får stor uppmärksamhet i massmedia. I en 

debattartikel kallas upploppen för ”ett rop på lagstiftning 

och en solidarisk reaktion mot kränkning”. Polisen startar 

en utredning av händelsen medan andra manar till ökad 

vuxennärvaro på nätet. 

Det här är bara ett exempel på de kränkningar som blir 

allt vanligare på Internet. På Datainspektionen tar vi i 

princip dagligen emot samtal från personer som upplever 

” 

sig kränkta på nätet. I många fall är det 

svårt eller omöjligt för oss att hjälpa till. 

Det framförs enormt Varför? En artikel i Svenska Dagbladet 

grova kränkningar på nätet sammanfattar problematiken på ett bra sätt: 

där skribenten hävdar att ”När det gäller förtal och kränkningar 

det finns ett journalistiskt på nätet kan det vara svårt att hitta den 

ändamål. 

ansvarige. Dessutom är det endast i ett fåtal 

fall åklagare tar sig an ärendet. En del av 

det som skrivs på nätet som kan uppfattas kränkande kan 

faktiskt vara tillåtet.” 

Det här är femte året i rad som Datainspektionen ger 

ut skriften Integritetsåret. Redan andra året, 2009, skrev 

jag i mitt förord att vi känner en allt större frustration och 

maktlöshet när det gäller de omfattande kränkningarna av 

enskilda på nätet. (Aftonbladet tycks ha tagit fasta på mina 

farhågor när de under 2012 utnämnde Datainspektionen 

till en av de mest maktlösa i Sverige, just på grund av att vi 

har så svårt att komma åt nätkränkningar). 

Ett närmast märkligt sammanträffande är att 

Datainspektionen faktiskt samma dag som upploppen i 


Göteborg skickade in ett yttrande till Justitiedepar- 

tementet där vi skriver att det bör införas en straff- 

bestämmelse för att motverka grova kränkningar på 

bland annat Internet. Även om de stora problemen 

inte finns inom det så kallade grundlagsskyddade 

området, anser jag att straffbestämmelsen ska vara 

generell och gälla överallt, från stora tidningars sajter 

till små privatbloggar, och även om syftet uppges vara 

journalistiskt. Det framförs enormt grova kränkningar 

på nätet där skribenten hävdar att det finns ett 

journalistiskt ändamål. Jag tror att en sådan straffbestämmelse 

skulle skapa en bättre balans mellan 

yttrandefrihet och integritetsskydd. 

Även om kränkningar på nätet blir ett allt större 

problem, så är det en liten del av Datainspektionens 

verksamhetsområde. En känsla för bredden i vårt 

uppdrag får du genom att bläddra i den här skriften. 

Du kan bland annat läsa om några av de granskningar 

vi gjort av polisen under året. En ny polisdatalag 

har trätt ikraft och det pågår en intensiv utveckling av 

ett antal stora IT-system hos polisen. Tyvärr visar våra 

inspektioner att flera polismyndigheter har hanterat 

personuppgifter i strid med gällande regler. Efter en 

av årets sista granskningar, då vi påträffade i stort sett 

samma brister som vid tidigare granskningar, uttryckte 

vi oro för att det kan finnas ett metodfel i hur polisen 

behandlar personuppgifter inom den särskilt integritetskänsliga 

kriminalunderrättelseverksamheten. 


Göran Gräslund, 

Generaldirektör 

Januari 2013 

9

Januari 

n Färdtjänsten i Göteborg 

lagrar mycket känsliga 

personuppgifter i sitt 

verksamhetssystem som 

inte behövs för handläggningen. 

Dessa uppgifter ska 

tas bort från systemet och i 

stället arkiveras, konstaterar 

Datainspektionen efter sin 

granskning. 

n ”Alla gör det. Publicerar 

listor över vem som har 

mest makt i Sverige. 

Men vem har egentligen 

minst makt?” Det undrar 

Aftonbladet och publicerar 

i januari en lista över 

vad tidningen anser vara 

de 100 mest maktlösa i 

Sverige. Datainspektionen 

kommer in på en mindre 

hedrande 51:a plats, dock 

efter Caremas anställda 

och de vietnamesiska 

bärplockarna. Aftonbladet 

hänvisar till en debattartikel 

där Datainspektionens 

generaldirektör uttrycker 

maktlöshet när det gäller 

att bekämpa kränkningarna 

på Internet. 

n Ett förslag har lagts 

fram för hur sekretessen för 

elevuppgifter ska stärkas. 

Datainspektionen är kritisk 

till att utredningen inte 

föreslår något generellt 

sekretesskydd för känsliga 

Kränkningar på nätet 

Upplopp i Göteborg efter 

sexrykten på nätet 

Polisen tvingades kalla in hästar, hundar, piket, 

ordningspolis och helikopter efter att hundratals 

ungdomar på tisdagen samlats utanför Plusgymnasiet i 

Göteborg. Anledningen var att en person som enligt ett 

rykte hängt ut framför allt unga tjejer på Instagram med 

kränkande kommentarer, skulle befinna sig på skolan. 

Så skriver tidningen Expressen GT den 18 december. 

Ett par dagar tidigare hade någon registrerat ett 

användarkonto på Instagram, en tjänst för att dela med 

sig av foton. Via kontot har sedan unga tjejer hängts ut 

med sexuella anspelningar och påståenden, och bilder 

stulna från bland annat Facebook och Twitter. 

– Det är helt klart en kränkning att försöka skandalisera 

andra människor på det här sättet på nätet. Om 

Oroligheterna i Göteborg i december fick stor 

uppmärksamhet i massmedia . 


man behandlar känsliga uppgifter, som en persons 

sexuella aktiviteter, på det här sättet, så kan det vara 

straffbart. Och det finns fängelse med på straffskalan, 

sa Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom 

till Expressen GT i samband med händelsen. 

Det var ett rykte att personen bakom kontot skulle 

befinna sig på gymnasiet i Göteborg som ledde till 

att flera hundra ungdomar samlats vid skolan. Senare 

under dagen hämtades en 17årig flicka in till förhör av 

polisen. 17-åringen är dock inte längre misstänkt för 

att ha registrerat kontot och publicerat uppgifterna. 

”Inför straff för att motverka kränkningar” 

Samma dag som upploppen i Göteborg skriver 

Datainspektionen i ett yttrande att myndigheten anser 

att det behövs en generell straffbestämmelse som 

kriminaliserar grova kränkningar. Läs mer på sidan 52. 

Ytterst få åtal för brott mot 

personuppgiftslagen 

Kränkningar på Internet kan vara fråga om 

både ärekränkningsbrott och brott mot personuppgiftslagen. 

Åklagarmyndigheten har under åren 

2007–2010 registrerat 80–100 misstankar per år om 

brott mot personuppgiftslagen, att jämföra med 7 700 

registrerade misstankar om ärekränkningsbrott per år. 

Under åren 2006–2010 finns det dessutom endast två 

registrerade åtal för brott mot personuppgiftslagen. 

”Eftersom många ärekränkningsbrott numera 

äger rum på Internet kan det antas att ett stort antal 

misstankar om brott mot personuppgiftslagen inte 

anmäls eller registreras hos varken polisen eller 

Åklagarmyndigheten”, skriver myndigheten i en så 

kallad rättspromemoria som publiceras i januari 2012. 

”En orsak till detta kan vara att en del klagomål ställs 


11

uppgifter utanför den 

särskilda elevstödjande 

verksamheten. ”Inom 

undervisningen tenderar 

mer och mer uppgifter om 

elevernas personliga åsikter, 

tankar och förmågor 

att dokumenteras. 

Att sådana uppgifter 

saknar sekretesskydd 

är oacceptabelt”, säger 

Datainspektionens generaldirektör. 

n Inför den internationella 

dataskyddsdagen 

den 28 januari, deltar 

Datainspektionens generaldirektör 

i två chattar 

om nätkränkningar på 

webbplatserna för Sveriges 

största dagstidningar, 

Dagens Nyheter och 

Svenska Dagbladet. 

n Kränkningar på 

Internet kan vara fråga om 

både ärekränkningsbrott 

och brott mot personuppgiftslagen. 

I januari 

publicerar Åklagarmyndigheten 

en rättspromemoria 

om brott mot 

personuppgiftslagen. I 

den framgår att Åklagarmyndigheten 

under åren 

2007–2010 har registrerat 

80–100 misstankar per 

år om brott mot personuppgiftslagen, 

att jämföra 

med 7 700 registrerade 

misstankar om ärekränk- 

direkt till Datainspektionen, som sedan gör en första 

gallring och därefter i några enstaka fall beslutar att 

polisanmäla personuppgiftsbehandlingen. En annan 

förklaring kan vara okunskap om regelsystemet hos 

dem som blivit utsatta för en kränkande publicering.” 

Sajten Migileaks polisanmäls 

Datainspektionen tar emot emot klagomål mot sajten 

Migileaks som publicerar domar från migrationsdomstolar. 

På sajten publiceras i bloggform inlägg om 

domar som rör asylsökande. Inläggen består typiskt av 

en kortare skriven text och en länk till den inskannade 

domen. 

Myndigheten granskar sajten och bedömer att den 

i stora delar har ett journalistiskt ändamål. Då gäller 

inte personuppgiftslagen. Det finns dock uppgifter 

publicerade som är av rent privat karaktär och som 

därför inte kan anses ha ett journalistiskt syfte. I de 

publicerade domarna förekommer känsliga personuppgifter 

och uppgifter om lagöverträdelser om 

namngivna personer som sökt asyl i Sverige. I de flesta 

fall publiceras den asylsökandes personnummer och 

adress. 

– Att debattera och kritisera den svenska asylprocessen 

med hjälp av information från migrationsdomstolar 

kan ha ett journalistiskt ändamål men det 

finns en gräns för vad man kan publicera på Internet 

utan att man behöver ta hänsyn till bestämmelserna 

i personuppgiftslagen. I det här fallet har den gränsen 

passerats, säger Datainspektionens generaldirektör 

Göran Gräslund. 

Den ursprungliga Migileaks-sajten har lagts ner 

men materialet har tagits över av en annan sajt. 

Dessutom publiceras materialet på ytterligare en sajt. 

I april polisanmäler Datainspektionen samtliga tre 

sajter. 


Datainspektionen står maktlös 

”Alla gör det. Publicerar listor över vem som har mest makt i Sverige. Men vem 

har egentligen minst makt?” Det undrar Aftonbladet och publicerar i januari en 

lista över vad tidningen anser vara de 100 mest maktlösa i Sverige. Datainspektionen 

kommer in på en mindre hedrande 51:a plats, dock efter Caremas 

anställda, de vietnamesiska 

bärplockarna och arbetsförmedlarna. 

Aftonbladet 

hänvisar till en debattartikel 

där Datainspektionens 

generaldirektör uttrycker 

maktlöshet när det gäller att 

bekämpa kränkningarna på 

Internet. 

Listan i sin helhet hittar du 

Enligt Aftonbladet är Datainspektionen 

här: http://bit.ly/xmL6KK 

en av de 100 mest maktlösa i Sverige . 

Spred nakenbilder på 

sina personliga assistenter 

En 37-årig man döms för grovt förtal efter att 

ha publicerat nakenbilder på sina två personliga 

assistenter på olika webbsidor. Mannen hade satt upp 

en kamera inne på sin toalett och fotograferade en 

av sina personliga assistenter där. Han skaffade sig 

även åtkomst till den andra kvinnans dator och stal 

från den flera nakenbilder som kvinnan hade på sig 

själv. Förutom nakenbilder publicerade mannen även 

kvinnornas namn, telefonnummer och e-postadress. 

Mannen dömdes till 75 timmars samhällstjänst och att 

betala sammanlagt 50 000 kronor i skadestånd till de 

två kvinnorna. 


13

ningsbrott per år. Under 

åren 2006–2010 finns det 

dessutom endast två registrerade 

åtal för brott mot 

personuppgiftslagen. 

n Den 27 januari, 

dagen före den internationella 

dataskyddsdagen, 

presenterar EU-kommissionen 

en omfattande 

reform av EU:s regler om 

dataskydd med syftet att 

stärka integritetsskyddet på 

Internet. EU-kommissionen 

föreslår att en enda lag 

införs som kommer att 

gälla lika i alla EU-länder 

för att på så sätt ”göra sig 

av med den nuvarande 

fragmenteringen och 

kostsamma administrativa 

bördor”. 

n I slutet av januari 

presenterar Datainspektionen 

en vägledning för 

privacy by design eller 

inbyggt integritetsskydd, 

som beskriver hur IT-system 

bör utformas för att redan 

från början uppfylla kraven 

i personuppgiftslagen. 

Vägledningen kan hämtas 

kostnadsfritt på myndighetens 

webbplats. 

Februari 

n Datainspektionen 

tar emot klagomål att 

Bilfirma hänger ut 

kunder som klagar 

Datainspektionen granskar efter klagomål en 

bilfirma som publicerar uppgifter om kunder som 

förlorat tvister mot firman i Allmänna reklamationsnämnden. 

Förutom nämndens avgörande publiceras 

personernas namn och adress tillsammans med en kort 

formulering. 

Datainspektionen konstaterar att ett av syftena med 

publiceringen har varit att ”hänga ut” de personer som 

klagat på bilfirmans tjänster och på så sätt misskreditera 

dessa. Publiceringen är därför kränkande mot 

de personer som nämns och strider mot personuppgiftslagen. 

Att besluten från Allmänna reklamationsnämnden 

är allmänna handlingar innebär inte att det 

är fritt fram att sprida dem vidare. Webbplatsen är nu 

stängd. 

Bloggande pappa fälld i domstol 

En pappa som har bloggat om sin pågående 

vårdnadstvist döms för brott mot personuppgiftslagen. 

Datainspektionen har tagit emot 

flera klagomål mot bloggen och 

konstaterade 2010 att ett par 


av inläggen på den bröt mot personuppgiftslagen. 

Mannen hävdade att bloggen har ett journalistiskt 

ändamål vilket gör att stora delar av personuppgiftslagen 

inte skulle gälla. Datainspektionen ansåg 

dock att undantaget för journalistiskt ändamål inte 

gäller om uppgifterna som publiceras är av rent privat 

karaktär. Inläggen ifråga har tagits bort från bloggen 

men åklagare ansåg ändå att det fanns skäl att väcka 

åtal för brott mot personuppgiftslagen. Mannen döms i 

april 2012 till 50 dagsböter. 

Skadestånd för att ha publicerat 

dom på webbplats 

Efter en tvist i tingsrätten lade en juristbyrå, som 

företrätt en av parterna, ut domen på sin webbplats. I 

den publicerade domen fanns namn och adress på den 

andra parten i tvisten. Personuppgifterna 

anonymiserades senare 

men motparten väckte talan mot 

juristbyrån och yrkade på skadestånd enligt personuppgiftslagen, 

skriver tidningen Dagens Juridik. 

I tingsrätten dömdes juristbyrån att betala 12 000 

kronor i skadestånd. Domen överklagades till 

hovrätten som också den ansåg att publiceringen hade 

inneburit en kränkning av den personliga integriteten. 

Eftersom inga felaktiga uppgifter hade publicerats och 

personen inte pekats ut som brottsling sänktes ersättningen 

till 4 000 kronor. 

Juristbyrån överklagade hovrättens dom och 

menade att varken spridning, kränkning eller 

skada uppkommit. Även den utpekade mannen har 

överklagat och yrkar på ett skadestånd på 12 000 

kronor. I slutet av 2012 meddelar Högsta domstolen 

prövningstillstånd i tvisten. 


15

en dagligvarubutik i 

Östersund har övervakat 

sina anställda och anställda 

på ett grannföretag med 

dold kamera. Orsaken ska 

vara problem med svinn. 

Myndighetens granskning 

visar att övervakningen 

varit olaglig. Kameraövervakning 

får bara användas 

om de som övervakas har 

blivit informerade och 

övervakningskameror får 

normalt bara sättas upp för 

att förebygga brott. 

n Post- och Telestyrelsen, 

PTS, undersöker 

tillsammans med TNS Sifo 

hur svenska konsumenter 

ser på Internetsäkerhet. 

Undersökningen visar att 

den största risken med att 

använda Internet anses vara 

att personuppgifter hamnar 

i orätta händer. Var femte 

har under det senaste 

året också valt att avsluta, 

eller inte börja använda, 

en tjänst på grund av hur 

tjänsten använder personuppgifter. 

n Internetsökningar och 

att kontrollera sociala 

medier som Facebook blir 

en allt viktigare källa till 

information för dem som 

arbetar med rekrytering. 

Det visar en undersökning 

som Stockholms Handelskammare 

och Info-Torg 

Facebook och Google 

Europa riktar kritik mot Google 

Den 1 mars 2012 ändrar Google sin sekretesspolicy och 

sina användarvillkor. Ett 60-tal olika sekretesspolicyer 

ersätts med en enda som enligt Google är kortare och 

lättare att förstå. Syftet ska vara att göra ”upplevelsen 

på Google enklare och tydligare”. I princip handlar 

ändringen om att information som du tillhandahåller 

i en produkt när du är inloggad på ditt Google-konto 

kan kombineras med information som du tillhandahåller 

i andra Google-produkter. 

Bara dagar före Googles nya villkor träder i kraft 

skickar CNIL, den franska motsvarigheten till Datainspektionen, 

ett brev till Google på de europeiska 

dataskyddsmyndigheternas vägnar. I brevet uppmanas 

Google att vänta med att införa sina nya villkor. 

”CNIL och övriga europeiska dataskyddsmyndigheter 

är djupt oroade över hur personuppgifter kan 

sammanställas mellan olika tjänster och har starka 

tvivel på lagligheten i en sådan behandling och om den 

stöder europeisk dataskyddslagstiftning”, 

skriver CNIL. 

Tisdagen 16 oktober 

skickar CNIL ytterligare ett 

brev till Google. Brevet är 

underskrivet av cheferna för 

samtliga dataskyddsmyndigheter 

i EU:s 27 medlemsstater 

och riktar kritik mot 

Googles sätt att hantera 

personuppgifter. 

I brevet konstateras att 

Google inte följer vissa 

av EU:s grundläggande 

dataskyddsprinciper. Brevet till Google . 


Kritiken mot Google består bland annat av att 

företaget inte tillräckligt informerar alla som använder 

företagets tjänster om hur deras personuppgifter 

kan komma att användas. Företaget ger heller inte 

användarna kontroll över hur deras personuppgifter 

från olika Google-tjänster samkörs. Dessutom är man 

kritisk till att företaget inte vill tala om hur länge 

insamlade personuppgifter kommer att sparas. 

Europas dataskyddsmyndigheter uppmanar Google 

att se över sina integritetsvillkor och i övrigt ta fasta på 

de rekommendationer som listas i brevet. 

Den till synes oändliga 

följetongen: Google Street View 

Januari, 2010. Google lanserar gatubildstjänsten Street 

View i Sverige. 

Maj, 2010. Företaget erkänner att när svenska städer 

fotograferades så registrerade företagets kamerabilar 

även de trådlösa nätverk som fanns i närheten av bilen. 

Dessutom samlades data in från de trådlösa nätverken, 

vilket inte var meningen. 

Maj, 2010. Google kontaktar Datainspektionen och 

säger att företaget av misstag samlade in data från 

de trådlösa nätverken och att det nu vill radera dessa 

data. Datainspektionen ger sitt godkännande till att 

uppgifterna tas bort. 

November 2010. På grund av pågående rättsprocesser 

i andra länder valde Google att spara svenska data. 

Nu ställer företaget igen frågan till Datainspektionen 

om de data som samlades in i Sverige kan raderas. 

Datainspektionen tillstyrker att dessa data kan, och 

bör, raderas. 

Juni, 2011. Google meddelar Datainspektionen att 

uppgifterna tagits bort. 


17

publicerar i februari. 

Enligt undersökningen 

kontrollerar 40 procent av 

alla rekryterare kandidater 

på Facebook och 37 

procent söker information 

på nätet. 

n I juli 2011 åtalades en 

sjuksköterska, som varit 

anställd på SOS Alarm, för 

vållande till annans död, då 

han inte skickade ambulans 

när en ung man bad om 

hjälp. När sköterskan i 

slutet av november 2011 

frias, publicerar Åklagarmyndigheten 

mannens 

namn, personnummer och 

adress på sin webbplats. 

Kort därefter tar Åklagarmyndigheten 

dock bort 

uppgifterna. Datainspektionen 

konstarerar 

att publiceringen var 

kränkande, och därmed 

otillåten, enligt personuppgiftslagen. 


granskar hur ett 50-tal 

kommuner på sina 

webbplatser publicerar 

diarier, protokoll och andra 

liknande dokument som 

kan innehålla personuppgifter. 

Undersökningen 

visar att i princip samtliga 

kommuner brister i sin 

Augusti, 2012. Google har genomfört en inventering 

av samtliga hårddiskar som innehållit data från 

trådlösa nätverk som samlats in i samband med Street 

View-fotograferingen. Företaget upptäckte då 21 

hårddiskar med svenska data som inte hade raderats. 

Oktober, 2012. Google meddelar att ett oberoende 

företag nu raderat samtliga hårddiskar. Följer 

fortsättning? 

Irritation gör att var tredje 

vill lämna Facebook 

Enligt Aftonbladet överväger var tredje svensk att 

lämna Facebook. Den främsta orsaken? Irritation över 

människor som ”publicerar för mycket om allt varje 

dag”. Tidningen hänvisar till en undersökning som 

en kommunikationsbyrå låtit genomföra där 7 200 

personer i åldrarna 18 till 65 år i flera olika länder 

svarat på frågor om sociala medier. Men, som tidningen 

också säger, det återstår att se hur många som faktiskt 

gör slag i saken och raderar sitt Facebook-konto. 

Opinion 


Rekryterare kontrollerar 

dig på Facebook 

Internetsökningar och att kontrollera sociala 

medier som Facebook blir en allt viktigare källa till 

information för dem som arbetar med rekrytering. 

Det visar en undersökning som gjorts av Stockholms 

Handelskammare och Info-Torg. Enligt undersökningen 

kontrollerar 40 procent av alla rekryterare 

kandidater på Facebook och 37 procent söker 

information på nätet. ”Det blir allt vanligare att företag 

söker information om jobbkandidater på Facebook och 

Google. Därmed gäller det att arbetstagare tänker på 

vad de lägger ut för information på Facebook”, säger 

Johan Treschow vid Stockholms Handelskammare. 

Facebook stänger av 

ansiktsigenkännning 

Opinion 

Efter kritik från dataskyddsmyndigheterna i EU har 

Facebook stängt av sin kontroversiella funktion för 

ansiktsigenkänning i EU. Funktionen använder sig 

av information från redan taggade foton och föreslår 

sedan taggar på ansikten den känner igen i nya 

bilder som laddas upp till Facebook. Den irländska 


19

publicering. Ofta saknas 

instruktioner till de 

anställda som beskriver 

vilka personuppgifter som 

får publiceras, hur länge 

uppgifterna ska ligga kvar 

på webben, hur känsliga 

uppgifter ska maskas och 

liknande. 

n Bristerna som upptäckts 

vid Datainspektionens 

granskning av kommuner 

gör att myndigheten tar 

fram en checklista för 

kommuner och landsting 

som tar upp de viktigaste 

punkterna vid webbpublicering 

av protokoll och 

diarier. Checklistan kan 

hämtas kostnadsfritt på 

myndighetens webbplats. 

n En utredning har lagt 

fram ett förslag att en 

särskild lag införs för så 

kallade händelseanalyser 

vid självmord. Datainspektionen 

anser att förslaget 

ger utrymme för en 

omfattande hantering av 

känsliga personuppgifter 

utan att behovet av detta 

är tillräckligt utrett. 


granskar hur Karolinska 

sjukhuset använder sitt 

journalsystem för så kallad 

sammanhållen journalföring, 

vilket innebär att 

sjukhuset kan utbyta 

motsvarigheten till 


granskade i slutet av 

förra året Facebook 

och uppmanade 

då bland annat att 

funktionen för ansiktsigenkänning 

skulle 

stängas av. I september i år 

meddelade den irländska 

myndigheten att Facebook 

åtgärdat det mesta av kritiken 

från förra årets granskning. 

Fortfarande kvarstår viss 

kritik som att Facebook måste ta fram en funktion 

för att fullständigt och oåterkalleligt radera ett 

användarkonto inom 40 dagar från att användaren 

begärt det. 

Opinion 


Polis, åklagare, domstol 

Polisen hängde ut oskyldig 

med bild i ett halvår 

I början av november 2012 noterar Datainspektionen 

att Polismyndigheten i Uppsala län har låtit bilder 

tagna på en person i anslutning till en bankomat 

ligga ute på polisens hemsida (www.polisen.se) under 

drygt sex månader. Brottet som personen på bilderna 

misstänktes för var ett bedrägeri som hade begåtts i 

juli 2011. 

Den 14 november kontaktar Datainspektionen 

polismyndigheten med ett antal frågor om bildpubliceringen. 

Den 15 november tas bilderna bort från polisens 

hemsida. 

Datainspektionens granskning visar att personen på 

bilderna inte hade med brottet att göra och att polisen 

dessutom låtit bilderna på honom ligga kvar i mer än 

ett halvår efter det att förundersökningen lades ned. 

Datainspektionen är kritisk på flera punkter: bilder 

på en oskyldig har publicerats eftersom polisen inte har 

säkerställt att det rört sig om rätt person och bilderna 

har dessutom visats långt efter att polisen blivit 

medveten om felet och lång tid efter att utredningen 

lagts ned. Brottet som mannen misstänktes för är 

inte heller tillräckligt allvarligt för att motivera en 

publicering på Internet. 

– Att bli oskyldigt uthängd som misstänkt för brott 

kan få väldigt negativa konsekvenser för den berörda. 

När det är polisen som pekat ut fel person är det 

ännu allvarligare, säger Nicklas Hjertonsson som lett 

Datainspektionens granskning. 


21

journaluppgifter med andra 

vårdgivare. Granskningen 

identifierar ett antal brister i 

journalsystemet som strider 

mot reglerna i patientdatalagen 

och Datainspektionen 

förelägger sjukhuset 

att återkomma med 

en skriftlig plan för hur 

bristerna ska åtgärdas. 

n I slutet av februari 

skickar den franska motsvarigheten 

till Datainspektionen, 

CNIL, ett brev till 

Google å de europeiska 

dataskyddsmyndigheternas 

vägnar. I brevet uppmanas 

Google att vänta med att 

införa sina nya användarvillkor 

som ska träda ikraft 

1 mars. ”CNIL och övriga 

europeiska dataskyddsmyndigheter 

är djupt oroade 

över hur personuppgifter 

kan sammanställas mellan 

olika tjänster och har starka 

tvivel på lagligheten i en 

sådan behandling och 

om den stöder europeisk 

dataskyddslagstiftning”, 

skriver CNIL i brevet. 

n På skottdagen, 29 

februari, meddelar 

Datainspektionen att man 

granskat polisen i Dalarna 

och Västerbotten och där 

funnit brister i hur personuppgifter 

registreras och 

gallras i underrättelseverksamheten. 

Polisen får kritik för 

Facebook-efterlysning 

Under sommaren 2012 efterlyser Södermalmspolisen i 

Stockholm tips från allmänheten på sin Facebook-sida. 

På sidan finns länkar till polisens webbplats, där bilder 

och en film från övervakningskameror publicerats. 

Bilderna visade några yngre män som misstänks 

vara inblandade i en grov misshandel. Enligt Dagens 

Nyheter fick polisens efterlysning på Facebook många 

kommentarer. Flera av kommentarerna rörde männens 

hudfärg och eventuella ursprung. ”Vi vet inte att de 

har begått gärningen, de kanske bara är vittnen, att 

då sprida det här genom sociala medier kan få oanade 

konsekvenser”, säger Advokatsamfundets Anne 

Ramberg till Dagens Nyheter. 

2009 lämnade Datainspektionen ett yttrande till Rikspolisstyrelsen 

där myndigheten ansåg att polisens Internetpublicering 

av bilder på okända gärningsmän endast är 

tillåten i undantagsfall, till exempel om det rör sig om 

särskilt allvarlig brottslighet eller att personen bedöms 

vara farlig för allmänheten. 

Dåliga rutiner för gallring 

i polisens register 

Datainspektionen granskar hur polismyndigheterna 

i Dalarna och Västerbottens län hanterar personuppgifter 

i sin verksamhet. Vid inspektionerna upptäckts 

att ett antal register i polisens underrättelseverksamhet 

inte följer gällande lagstiftning. 

– Bristerna i kriminalunderrättelseverksamheten 

har bland annat bestått i att personer registrerats 

i så kallade särskilda undersökningar utan att det 

funnits en koppling till allvarlig brottslig verksamhet, 

vilket är ett krav enligt polisdatalagen. Dessutom har 


polismyndigheterna haft otillräckliga rutiner när det 

gäller gallring av personuppgifter i underrättelseprojekten, 

säger Nicklas Hjertonsson som deltagit i 

Datainspektionens granskning. 

Lagen följs inte i polisens 

underrättelseverksamhet 

Datainspektionen granskar polismyndigheterna i 

Jämtland och Västmanland, och då framför allt hur 

personuppgifter hanteras i kriminalunderrättelseverksamheten. 

Undersökningen visar på en rad brister hos 

de båda polismyndigheterna. Bland bristerna finns: 

registrering av personer som inte har koppling till 

allvarlig brottslig verksamhet, bristande gallring av 

uppgifter som enligt lag ska tas bort och att uppgifter 

om personer som inte är misstänkta för brott inte 

märks upp i registren på ett tydligt sätt. 

– Det är oroande att vi återigen hittat brister i hur 

polisen hanterar personuppgifter i den integritetskänsliga 

kriminalunderrättelseverksamheten. Att 

samma fel påträffas hos flera olika polismyndigheter 

tyder på att det kan finnas ett metodfel hos polisen, 

säger Nicklas Hjertonsson, jurist på Datainspektionen. 


23

Mars 

n Antalet arbetsgivare 

som kräver att en arbetssökande 

”frivilligt” ska 

visa upp ett utdrag från 

Polisens belastningsregister 

ökar lavinartat, skriver 

tidningen Dagens Juridik i 

mars. Tidningen refererar 

till statistik från Rikspolisstyrelsen 

som visar att 

antalet fall där enskilda 

begär registerutdrag mer 

än fyrdubblades mellan 

åren 2003 och 2011, från 

40 686 till 176 939. Rikspolisstyrelsen 

uppskattar att 

runt 90 procent av de som 

begär utdrag över sig själva 

är arbetssökande. 

n En bilfirma har på 

sin webbplats publicerat 

uppgifter om kunder 

som förlorat tvister mot 

firman i Allmänna reklamationsnämnden. 

Förutom 

nämndens avgörande 

har firman publicerat 

personernas namn och 

adress tillsammans med 

en kort formulering. 


konstaterar att firman 

gjort fel eftersom ett av 

syftena varit att ”hänga 

ut” personer som klagat på 

bilfirmans tjänster. 

Rättsväsendet brister i sin 

hantering av känsliga uppgifter 

Datainspektionen granskar det elektroniska informationsflöde 

som förekommer mellan olika myndigheter 

i samband med brottmål. Detta utbyte av information 

kallas för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) 

och utvecklas i nuläget av Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, 

Domstolsverket, Kriminalvården, 

Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Brottsförebyggande 

rådet. RIF införs etappvis och kommer 

framöver att omfatta fler myndigheter. 

I den information som skickas mellan myndigheterna 

förekommer många personuppgifter som ofta 

är integritetskänsliga. Datainspektionen har undersökt 

om bestämmelserna som ska skydda den personliga 

integriteten följs när personuppgifter överförs mellan 

myndigheterna som ingår i RIF. 

Granskningen visar att myndigheterna som ingår i 

RIF-samarbetet inte har gjort någon gemensam analys 

av vilka konsekvenser informationsutbytet har för den 

enskildes integritet och följaktligen inte heller av hur 

skyddet av personuppgifterna ska upprätthållas eller 

stärkas. Kunskapen och medvetenheten om de regler 

som ska skydda den personliga integriteten har också 

varierat mycket mellan myndigheterna. 

SKL använder 

DNA-databas olagligt 

Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, har byggt 

upp en så kallad elimineringsdatabas med DNA-prover. 

Syftet med databasen är att se om DNA-prover från 

brottsplatser har kontaminerats med DNA-spår från 

exempelvis brottsplatstekniker eller anställda på SKL. 

Databasen innehåller DNA-prover som lämnats 

frivilligt från SKL:s personal och besökare vid 

SKL. Databasen innehåller även DNAprofiler från 


Polisen lagrar för mycket uppgifter 

från beslagtagna mobiltelefoner 

Datainspektionen har granskat hur 

Länskriminalpolisen i Stockholm 

registrerar uppgifter som kommer 

från mobiltelefoner som tagits i beslag 

i förundersökningar. De 

registrerade uppgifterna 

kommer från telefoner 

som tillhör personer 

som är misstänkta 

för brott som kan 

ge två års fängelse. 

I registret finns all 

information från den 

”tömda” telefonen, 

vilket kan vara 

sms, samtalsloggar, 

adressbok med mera. 

Enligt det regelverk 

som polisen ska 

följa får enbart 

uppgifter som rör 

misstankar om allvarlig 

brottslig verksamhet lagras i 

registret. Innan en uppgift sparas 

i registret måste polisen pröva om 

uppgiften är relevant för undersökningen. 

Datainspektionen kan 


dock konstatera att 98 procent av 

uppgifterna i telefonregistret inte har 

prövats mot lagens krav, vare sig då de 

registrerades eller då registret gallras. 

I en mobiltelefon kan 

det finnas uppgifter om 

många personer som 

inte alls är av intresse 

för polisen även om 

telefonens innehavare 

misstänks för 

delaktighet i brottslig 

verksamhet. Det kan 

vara kontaktuppgifter 

till släktingar, vänner 

och kollegor men 

också till kontakter 

som är ännu mindre 

relaterade till telefonens 

innehavare, som namn 

och telefonnummer till 

tandläkare, barnens lärare 

och klasskamrater. Den typen av 

uppgifter får inte registreras i polisens 

register men gör det alltså. 

25

n I mars varnar Skatteverket 

för att ett företag 

som hanterar uppgifter 

från folkbokföringen har 

utsatts för dataintrång. 

Personnummer för ett 

antal personer med 

skyddade personuppgifter 

har kopierats. ”Jag har 

stor förståelse för att man 

känner oro om ens personnummer 

har kopierats men 

det finns inget som tyder 

på att namn- eller adressuppgifter 

har kommit ut”, 

säger säkerhetschefen på 

Skatteverket. Myndigheten 

varnar dock för att det för 

drygt tusen personer kan 

vara teoretiskt möjligt att 

annan information har 

kopierats. 

n I mitten av mars riktar 

Datainspektionen kritik mot 

förslaget att den öppna 

polisen ska få tillgång 

till FRA:s signalspaning. 

Detta eftersom i förslaget 

inte tillräckligt utretts 

om polisens behov av att 

använda signalspaning 

väger tyngre än intrånget i 

den personliga integriteten. 

poliser, servicetekniker, hantverkare och personal 

hos vissa leverantörer av produkter som används vid 

DNAprofilering. 

SKL jämför alla nya DNAprofiler från undersökta 

brottsplatsspår med elimineringsdatabasen. Om 

en DNAprofil i spårregistret överensstämmer med 

en DNAprofil i elimineringsdatabasen sker en 

utredning. Om utredningen inte kan visa att det skett 

en oavsiktlig kontaminering, överlämnas frågan till 

polisens internutredare eller åklagare. 

Enligt polisdatalagen får polisen ha tre 

DNAregister: utredningsregistret (DNAprofiler från 

misstänkta personer), DNAregistret (DNAprofiler 

från dömda personer) och spårregistret (DNAprofiler 

som inte kan hänföras till en viss person). 

I polisdatalagen finns inget stöd för att jämföra 

DNAprofiler i spårregistret med de DNAprofiler som 

finns i SKL:s elimineringsdatabas. Därför förelägger 

Datainspektionen SKL att sluta jämföra DNAprofiler 

i elimineringsdatabasen med DNAprofiler i 

spår registret. 

Efter Datainspektionens konstaterande att 

elimineringsdatabasen inte har stöd i lagen tillsätter 

regeringen en utredning med uppdrag att ta fram 

lagstiftning, och därmed tydliga regler, för en framtida 

elimineringsdatabas. 

Datainspektionens beslut har överklagats. 

Åklagarmyndigheten 

hänger ut SOS-sköterska 

I juli 2011 åtalades en sjuksköterska, som varit anställd 

på SOS Alarm, för vållande till annans död, då han 

inte skickade ambulans när en ung man bad om hjälp. 

När sköterskan i slutet av november frias, publicerar 

Åklagarmyndigheten mannens namn, personnummer 

och adress på sin webbplats. 


Datainspektionen granskar Åklagarmyndigheten 

och konstaterar att publiceringen av domen med 

sjuksköterskans personuppgifter var kränkande och 

därmed otillåten enligt personuppgiftslagen. Om man 

publicerar personuppgifter med ett journalistiskt syfte 

för att informera eller debattera samhällsfrågor, finns 

ett undantag som gör att stora delar av personuppgiftslagen 

inte gäller. Datainspektionen anser dock 

att det inte kan vara fråga om något journalistiskt 

ändamål i det här fallet eftersom det är en myndighet 

som publicerat uppgifterna. 

Gotlands tingsrätt måste sluta 

publicera namn på sin webbplats 

Gotlands tingsrätt har på sin webbplats publicerat så 

kallade uppropslistor som innehåller namn på parter i 

mål och ärenden. Datainspektionen konstaterar att det 

är kränkande i personuppgiftslagens mening. 

– Eftersom uppgifter på Internet kan få en så stor 

och snabb spridning krävs det en särskild försiktighet 

när personuppgifter publiceras på Internet. I detta 

fall har bland annat uppgifter om personer som är 

brottsmisstänkta men inte dömda publicerats. Det är 

uppenbart att det kan orsaka de berörda stort obehag 

att sådana uppgifter sprids, säger Datainspektionens 

generaldirektör Göran Gräslund. 

Tingsrätten har åberopat offentlighetsprincipen som 

stöd för sin publicering. 

– Men att en handling är allmän och inte omfattas 

av sekretess innebär inte att det per automatik är fritt 

fram att publicera den på nätet. 

Datainspektionens beslut är överklagat. 


27

n Efter att ha granskat 

de största kreditupplysningsföretagen 

uppmanar 


regeringen att snabbt 

täppa till den lucka i lagen 

som gör att företagen 

fortfarande kan lämna 

ut kreditupplysningar på 

nätet utan att det finns ett 

legitimt behov och utan att 

informera personen som 

upplysningen gäller. 

n EU-kommissionen lade 

i januari fram ett förslag till 

ny dataskyddslagstiftning. 

I mars kommenterar 

Datainspektionen förslaget 

och tycker det är positivt 

att skyddet för den 

personliga integriteten 

stärks. Samtidigt efterlyser 

myndigheten förenklade 

regler när personuppgifter 

publiceras i löpande text, 

på till exempel webbsidor. 


riktar kritik mot förslaget 

att Arbetsförmedlingen 

ska registrera uppgifter 

om i vilken utsträckning 

arbetslösa söker jobb. 

Detta eftersom förslaget 

medför att känsliga personuppgifter 

som inte behövs 

kan komma att samlas in. 

n 2008 beslutade 

Datainspektionen att två 

gymnasieskolor skulle 

JO: Polisen kan aldrig 

garantera din anonymitet 

Justitieombudsmannen (JO) är kritisk till att polisen 

på sin webbplats använder formuleringar som ”du 

kan vara anonym om du vill”. Detta eftersom polisen 

inte kan garantera uppgiftslämnarens anonymitet. 

”I polisens fall råder en långtgående dokumentationsplikt. 

Bland annat gäller att personuppgifter om 

målsäganden och vittnen ska antecknas i förundersökningsmaterialet. 

Detta kan inkludera sådant som 

den som lämnar ett tips kanske inte tänker på att 

polisen kan uppmärksamma, till exempel numret till 

den telefon varifrån en uppgiftslämnare 

ringer”, skriver JO 

i sitt beslut. JO varnar för 

att formuleringarna på 

polisens webbplats bäddar 

för situationer där enskilda 

”kan ha anledning att 

känna sig svikna” och 

vill att polisen ser över 

texterna. 

Butik la upp film 

med tjuvar på Facebook 

Efter att ha fått datorer för nästan 50 000 kronor 

stulna, lade ett gotländskt företag ut en film från 

sin övervakningskamera på Facebook. På filmen ser 

man de tre misstänkta datortjuvarna tillsammans 

med texten ”Känner någon igen dessa tre herrar?” De 

misstänkta tjuvarna greps samma kväll av polisen. 

Enligt Gotlands Allehanda förekommer även andra 

kunder på filmen. Företaget i fråga tog bort filmen 

från sin Facebook-sida efter att männen gripits. 

Företagets chef berättar för tidningen att det var 

lång telefonkö till polisen och att han därför la upp 


filmen på Facebook för att se om det fick någon effekt. 

”Diskuterade ni om det var lagligt att lägga ut bilder 

från övervakningskameran på nätet”, frågar tidningens 

journalist företagets chef. ”Vi hade en diskussion 

om det i efterhand. Men syftet med kameran är att 

förhindra stöld, och det var i precis det syftet vi visade 

bilderna”. 

Över 800 anmälda fall av stalkning 

Sedan lagen om olaga förföljelse infördes den 1 oktober 

2011 fram till den 31 augusti 2012 har 829 anmälningar 

om olaga förföljelse gjorts i Sverige, skriver polisen i ett 

pressmeddelande i oktober. I majoriteten av fallen har 

brottsoffret varit en vuxen kvinna. 

Samtidigt som lagen trädde i kraft blev det också 

möjligt för åklagare att besluta om särskilt utvidgat 

kontaktförbud med elektronisk fotboja. I pressmeddelandet 

från oktober meddelar polisen att man inom 

kort ska skriva avtal med en leverantör av elektronisk 

fotboja och att förhoppningen är att den ska vara i drift 

vid årsskiftet. ”Syftet med fotbojan är framförallt att 

förebygga brott. Om gärningsmannen bryter kontaktförbudet 

larmas polisen som då kan rycka ut. Det ökar 

också möjligheterna att lagföra personen eftersom det 

finns teknisk bevisning”, säger polisen. 


29

upphöra med kamera- 

övervakning inomhus 

under dagtid. De två 

gymnasierna har överklagat 

i olika instanser till dess 

att Högsta förvaltningsdomstolen, 

som är den 

högsta allmänna förvaltningsdomstolen 

i Sverige, i 

mars meddelar att den går 

på Datainspektionens linje 

och avslår överklagandena. 

April 

n I april meddelar 

Datainspektionen att 

myndigheten ska granska 

hur företag som förmedlar 

försäkringar hanterar 

personuppgifter om sina 

kunder. Det som ska 

granskas inom ramen för 

projektet är försäkringsförmedlare 

som förmedlar 

personförsäkringar som 

sjukförsäkringar och livförsäkringar. 


granskar Akademiska 

sjukhuset i Uppsala och 

riktar kritik mot att ett 

av sjukhusets IT-system 

är utformat så att det är 

omöjligt att kontrollera 

om läkare missbrukar sin 

möjlighet att läsa patientjournaler. 

Samhället och medborgaren 

Sveriges Radio avslöjas 

ha hemlig databas 

Sveriges Radios populära lyssnarprogram ”Ring P 1” har 

i det tysta registrerat tusentals personer i en hemlig 

databas. Uppgifter om namn, telefonnummer, politisk 

hemvist, sjukdomar och religionstillhörighet sparas i 

”telefondatabasen”. 

Så skriver Dagens Nyheter den 21 december. 

Avslöjandet väcker stor uppmärksamhet. 

Enligt tidningen har de som ringt in till det 

populära radioprogrammet under de senaste sju 

åren registrerats i en databas. Tidigare registrerades 

enbart namn, telefonnummer och vilka ämnen som 

personen i fråga ville debattera, men enligt uppgifter 

som DN tagit del av ska det sedan hösten 2012 finnas 

nya direktiv från programledningen att även uppgifter 

som politisk hemvist, religionstillhörighet, ålder och 

sjukdomar ska registreras i databasen. De som ringer 

får inte reda på att de registreras. 

DN skriver vidare att databasen inte ens är 

lösenordsskyddad och kan nås av all personal, bara 

man känner till adressen på intranätet. 

– Systemet har funnits i många år, det är ett redskap 

för att ha koll på att inte samma personer kommer med 

i programmet hela tiden, det 

kan jag tycka är helt rimligt. 

Men att vi ska skriva vad folk 

har för åsikter också det är fel, 

säger en SR-anställd till DN. 

Många vänder sig till 

Datainspektionen för att se 

om myndigheten ska göra 

något åt databasen. Datainspektion 

har dock normalt 


ingen rätt att granska redaktioners databaser, eftersom 

massmediebolag som Sverige Radio omfattas av 

grundlagsskydd, som gäller före personuppgiftslagen. 

Datainspektionen kan dock ha synpunkter om personuppgifterna 

i databasen inte är tillräckligt skyddade 

med exempelvis lösenord och kryptering. I skrivande 

stund har myndigheten inte beslutat om eventuella 

åtgärder mot Sveriges Radio. 

Färdtjänsten lagrar för mycket 

om sina resenärer 

I sitt verksamhetssystem lagrar färdtjänsten i 

Göteborg känsliga personuppgifter som inte behövs 

för handläggningen. Färdtjänstnämnden menar att 

handlingarna sparas på grund av krav i arkivlagen. 

Men arkivlagens bestämmelser ger inte en myndighet 

rätt att fortlöpande lagra stora mängder integritetskänsliga 

uppgifter i det IT-system som används i den 

dagliga verksamheten, konstaterar Datainspektionen 

i sin granskning. Uppgifter som inte längre behövs för 

handläggningen ska tas bort från verksamhetssystemet 

och i stället arkiveras. 

Kommuner brister 

i sin publicering på Internet 

Datainspektionen granskar hur ett 50-tal kommuner 

på sina webbplatser publicerar diarier, protokoll och 

andra liknande dokument som kan innehålla personuppgifter. 

Undersökningen visar att i princip samtliga 

kommuner brister i sin publicering. 

– Datainspektionen tar ofta emot klagomål från 

enskilda som fått sina personuppgifter publicerade 

på kommuners webbplatser. Bland de stickprovskontroller 

som vi utfört har vi sett ett antal exempel på att 

kommunerna inte följer reglerna i personuppgiftslagen, 


31

n EU-kommissionen har 

lagt fram ett förslag till 

direktiv som ska stärka 

skyddet av personuppgifter 

som hanteras av polisen 

och andra brottsbekämpande 

myndigheter. 

Datainspektionen ställer 

sig positiv till förslaget men 

menar också att direktivet 

inte får sänka skyddsnivån 

för de länder som redan har 

en hög skyddsnivå. 

n Klagomål gör 

gällande att ett bussbolag 

i Varberg kameraövervakar 

sin personal. 

Datainspektionens 

granskning visar att bolaget 

har tio övervakningskameror 

på sin anläggning. 

Bolaget har inte utrett 

om övervakningen 

verkligen behövs vilket 

gör att Datainspektionen 

förelägger att kameraövervakningen 

ska upphöra 

under ordinarie arbetstid. 


yttrar sig om det kompletterade 

underlaget till en ny 

kameraövervakningslag. 

Myndigheten är positiv 

till att det ska bli lättare 

att kameraövervaka 

tunnelbanan men anser att 

det även fortsättningsvis 

bör krävas tillstånd för att 

övervaka parkeringshus. 

säger Ingela Alverfors som lett 

undersökningen. 

Bristerna har lett till att 

Datainspektionen tagit fram 

en checklista för kommuner 

och landsting som tar upp 

de viktigaste punkterna vid 

webbpublicering av protokoll och 

diarier. Checklistan kan hämtas 

kostnadsfritt på myndighetens webbplats. 

Skadestånd för felaktig 

hantering av hemlig adress 

En kvinna med skyddad adress har fått en kallelse från 

en domstol skickad till sin hemliga adress med hennes 

personuppgifter synliga på kuvertet. Justitiekanslern 

konstaterar att kvinnans personuppgifter har hanteras 

på ett sätt som står i strid med personuppgiftslagen 

och ålägger Domstolsverket att betala 10 000 kronor i 

ersättning till kvinnan. 

Nej till kameraövervakning i skolor 

2008 beslutade Datainspektionen att Bromma 

gymnasium och Tensta gymnasium måste upphöra 

med kameraövervakning inomhus under dagtid. De två 

gymnasierna överklagade till 

länsrätten som avslog överklagandena, 

och till kammarrätten 

som även den avslog överklagandena, med undantag 

för ett par kameror i den ena skolan. 

Skolorna överklagade därefter till Högsta förvaltningsdomstolen, 

som är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen 

i Sverige. I mars meddelar domstolen 

att den går på Datainspektionens linje och avslår 

överklagandena. 


”I likhet med underinstanserna finner Högsta 

förvaltningsdomstolen att kameraövervakning av 

lektionssalar, korridorer, bibliotek, uppehållsrum och 

liknande i en skola under skoltid generellt sett måste 

betraktas som ett intrång i de registrerades integritet”, 

skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sina två domar. 

Elever kameraövervakas olagligt 

I början av december rapporterar Dagens Nyheter 

om en stor kartläggning som landets länsstyrelser 

genomför och som visar att övervakningskameror sätts 

upp olagligt i skolor och riktas mot barn och allmänhet 

på ett integritetskränkande sätt. 

DN har fått ta del av delresultat från länsstyrelsernas 

första stora kontroll av kameraövervakning på 

skolor och restauranger. Tidningen rapporterar att 

en rad skolor kommer att få allvarlig kritik för att de 

bedriver olaglig övervakning. 

– Människor har blivit föremål för integritetskränkning. 

Detta är mycket allvarligt och visar att 

tillsynen är angelägen, säger Henrik Kvennberg, 

ansvarig för tillsyn av allmän kameraövervakning på 

länsstyrelsen i Skåne län, till tidningen. 

Kameraövervakning 

regleras i två lagar 

Fakta 

Det finns två lagar som reglerar användningen av 

kameraövervakning: lagen om allmän kameraövervakning 

och personuppgiftslagen. Enligt lagen om 

allmän kameraövervakning krävs det vanligtvis tillstånd 

från länsstyrelsen för att få sätta upp en kamera på 

en plats dit allmänheten har tillträde. På platser dit 

allmänheten inte har tillträde, som exempelvis i kontorslokaler, 

lagerutrymmen och personalutrymmen, gäller 

personuppgiftslagen. Enligt personuppgiftslagen krävs 

inget tillstånd, däremot måste lagen följas och det 

kontrolleras av Datainspektionen. 


33

n En tjänst samlar in data 

från olika forskningsprojekt 

som sedan ska kunna 

användas för ospecificerad 

framtida forskning. 


konstaterar att insamlingen 

strider mot personuppgiftslagen 

eftersom 

syftet är för diffust och 

att de som förekommer i 

registren inte har gett sitt 

samtycke. 

n I slutet av april 

meddelar Datainspektionen 

att myndigheten ska 

kontrollera hur socialnämnder 

använder Ipad 

och andra surfplattor. 

Det som granskas är om 

personuppgifter som lagras 

i surfplattorna är skyddade 

på ett tillräckligt sätt. 

Granskningen ska vara klar 

under våren 2013. 

n Hur får GPS-positionering 

används i firmabilar 

utan att det inkräktar på 

de anställdas personliga 

integritet? Vilka regler 

gäller för kameraövervakning 

på företag? 

Får företag spela in de 

anställdas telefonsamtal? 

Det och mycket annat tas 

upp i Datainspektionens 

48-sidiga broschyr ”Personuppgifter 

i arbetslivet” som 

publiceras i april. 

I Skåne har man enligt DN hittills upptäckt att 

kameraövervakning skett på ett felaktigt sätt i nära 

hälften av de inspekterade skolorna. I Gävleborg och 

Dalarna får över hälften av de inspekterade skolorna 

anmärkningar. Resultaten från övriga län ska visa på 

liknande siffror. 

Felen som gör kameraövervakningen olaglig är 

bland annat att skolorna saknar tillstånd att sätta upp 

kamerorna, att kamerorna övervakar större områden 

än vad som medgivits i länsstyrelsens beslut eller att 

skolorna har bristande skyltning om att kameraövervakning 

pågår. 

– När vi har tittat på skolor är ett av de vanligaste 

och allvarligaste felen att kamerorna är i gång även på 

dagtid, vilket de inte har tillstånd till, säger Ingemar 

Sunnerdahl på Länsstyrelsen i Västra Götalands län till 

Dagens Nyheter. 

Länsstyrelse måste begränsa 

tillgången till personuppgifter 

I juni 2010 identifierade Datainspektionen en rad 

brister i hur länsstyrelsen i Västra Götalands län 

hanterar personuppgifter i sitt handläggningssystem. 

Datainspektionen var bland annat 

kritisk till att användarna kunde 

komma åt alla handlingar som inte 

var sekretessbelagda, och ansåg att respektive 

användare enbart ska komma åt de uppgifter som 

behövs för att kunna lösa de egna arbetsuppgifterna. 

Myndigheten var även kritisk till hur länsstyrelsen 

publicerat uppgifter i det webbdiarium som kan nås av 

allmänheten. I webbdiariet fanns personuppgifter som 

direkt pekade ut enskilda i ärenden som rörde bland 

annat brott mot djurskyddslagen och fiskelagen. 

Länsstyrelsen har överklagat Datainspektionens 

beslut till förvaltningsrätten i Stockholm som dock går 

på Datainspektionens linje och avslår överklagandet. 


I sin dom skriver rätten bland annat att ”Genom 

publicering på Internet blir uppgifterna lätt tillgängliga 

och kan komma att få mycket stor spridning”. 

Databas för reklamationer får inte 

användas som brottsregister 

Taxi Stockholm har en databas med klagomål mot 

förarna. Databasen påstås enligt anmälningar till 

Datainspektionen innehålla felaktigheter, uppgifterna 

ska finnas kvar för alltid och förarna får inte ta del av 

de uppgifter som finns registrerade om dem. 

Vid Datainspektionens 

granskning framkommer 

att bolaget har en databas 

där det på förarnivå går 

att få fram samtliga registrerade 

reklamationer sedan 

1998. Varje år tillkommer 

cirka 3 500 reklamationer. 

En del av dessa reklamationer 

innehåller uppgifter 

om lagöverträdelser. I 

ett fritextfält registrerar 

bolaget uppgifter om bland annat domar och beslut, 

åtal som lagts ner eller förare som dömts för allvarlig 

brottslighet. ”Det är sammantaget fråga om en 

omfattande och systematisk behandling av personuppgifter 

om lagöverträdelser”, skriver Datainspektionen i 

sitt beslut. 

– Jag har förståelse för att ett taxibolag kan 

behöva registrera klagomål från sina kunder och att 

klagomålen kan innehålla uppgifter om påstådda brott. 

Men, bolaget får inte använda sin reklamationsdatabas 

som en form av brottsregister där bolaget hämtar 

uppgifter från helt andra håll än från sina kunder, 

säger Datainspektionens generaldirektör Göran 

Gräslund. 


35

n Sajten Migileaks 

polisanmäls av Datainspek- 

tionen. På sajten publiceras 

domar från migrationsdomstolar. 

I vissa domar 

förekommer känsliga 

personuppgifter samt 

uppgifter om lagöverträdelser 

om namngivna 

personer som sökt asyl i 

Sverige. 


granskar hur Länskriminalpolisen 

i Stockholm 

registrerar uppgifter som 

kommer från mobiltelefoner 

som tagits i beslag 

i förundersökningar. 

Myndigheten är kritisk till 

att polisen lagrar uppgifter 

om sms, telefonsamtal och 

kontakter från telefoner 

som beslagtagits, utan 

att pröva om uppgifterna 

behövs i underrättelseverksamheten. 

Maj 

n I maj meddelar 

förvaltningsrätten i 

Stockholm att den går på 

Datainspektionens linje 

och anser att länsstyrelsen 

i Västra Götalands 

län måste begränsa 

åtkomsten till dokument i 

det interna diariet och ta 

bort direkta och indirekta 

Bevakningsföretag kan fortsätta 

registrera klottrare 

Datainspektionen tar emot klagomål om att ett 

bevakningsföretag registrerar uppgifter om personer 

som gripits för skadegörelse. Myndighetens granskning 

visar att Storstockholms Lokaltrafik (SL) anlitar 

företaget ifråga för egendomsbevakning och att 

företaget rapporterar in skadegörelse till SL:s klotterdatabas, 

som Datainspektionen gav klartecken till 

2005. Datainspektionen har inga synpunkter på hur 

företaget rapporterar in uppgifter till SL:s databas. 

Nej till företag som vill skapa 

central klotterdatabas 

Ett företag ansöker hos Datainspektionen om undantag 

från den regel i personuppgiftslagen som säger att 

det normalt endast är myndigheter som får hantera 

uppgifter om brott och misstänkta brott. 

Företaget registrerar klotter åt flera olika uppdragsgivare 

för att polisanmäla skadegörelsen. Bland 

företagets kunder finns kommuner, landsting och 

myndigheter inom transportområdet. Företaget vill 

registrera fler uppgifter och skapa en central klotterdatabas 

som omfattar alla de uppgifter som företaget 

samlar in för sina olika kunders räkning. 

Datainspektionen konstaterar i sitt svar på 

företagets ansökan att företaget på så sätt skulle bygga 


upp ett register med en omfattande mängd personupp- 

gifter om brott och misstänkta brott. 

– När personuppgiftslagen inrättades var lagstif- 

tarens tanke att andra än myndigheter endast i 

undantagsfall ska få hantera sådana uppgifter. Därför 

har Datainspektionen en restriktiv hållning till att dela 

ut den här typen av undantag. Det gör att vi säger nej i 

det här fallet, säger generaldirektör Göran Gräslund. 

Samtliga riksdagspartier 

under granskning 

Datainspektionen granskar hur samtliga åtta riksdagspartier 

hanterar personuppgifter om medlemmar och 

andra personer som tagit kontakt med dem. Uppgifter 

som avslöjar politiska åsikter är enligt personuppgiftslagen 

känsliga och extra skyddsvärda. 

– Granskningen visar att det hos samtliga partier 

har funnits bristande kunskaper om personuppgiftslagen 

och vilka regler som gäller när man 

hanterar känsliga personuppgifter. Men, glädjande nog 

har det även funnits en stor vilja att åtgärda bristerna, 

säger Gunilla Öberg som är jurist på Datainspektionen 

och som deltagit i granskningarna. 

Bland felen som upptäckts finns: bristande 

information till medlemmar och andra som tar 

kontakt med partierna om hur deras personuppgifter 

kommer att hanteras, avsaknad av gallringsrutiner 

som ska se till att uppgifter inte sparas onödigt länge 

samt bristande IT-säkerhet för att skydda personuppgifterna. 


37

personuppgifter från 

webbdiariet som kan nås av 

allmänheten. 


granskar Taxi Stockholm 

som har en databas där 

det på förarnivå går att få 

fram samtliga registrerade 

reklamationer sedan 1998. 

En del av dessa reklamationer 

innehåller uppgifter 

om lagöverträdelser. I 

ett fritextfält registrerar 

bolaget på egen hand in 

uppgifter om bland annat 

domar och beslut, åtal 

som lagts ner eller förare 

som dömts för allvarlig 

brottslighet. Bolaget får 

inte använda sin reklamationsdatabas 

som en 

form av brottsregister där 

bolaget hämtar uppgifter 

från helt andra håll än från 

sina kunder, konstaterar 

Datainspektionen. 

n Statens kriminaltekniska 

laboratorium, SKL, har 

byggt upp en DNA-databas 

som används på ett sätt 

som bryter mot lagen, 

konstaterar Datainspektionen 

efter att ha granskat 

laboratoriet. 

n Vilka regler som 

gäller om en kommun 

webbsänder exempelvis 

kommunfullmäktiges 

sammanträden? 

Jurist gjorde olaglig dataslagning 

En kommunjurist bröt mot lagen när hon i privat 

syfte kollade en ung kvinnas inkomst, rapporterar 

Helsingborgs Dagblad i oktober. Orsaken till 

slagningen ska vara att juristen var involverad i en tvist 

med sin exmake, som är den unga kvinnans pappa. 

Juristen har fått ett strafföreläggande på 11 500 kronor. 

Juristen har godkänt böterna vilket innebär att hon 

slipper rättegång. 

Högsta förvaltningsdomstolen 

gav Datainspektionen rätt 

2007 beslutade Datainspektionen att Försäkringskassan 

måste genomföra en risk- och sårbarhetsanalys 

av sin sms-tjänst för anmälan av tillfällig föräldrapenning. 

Beslutet omfattade även 

en annan tjänst som används då 

arbetsgivare anmäler anställdas 

sjukdomsfall. 

Försäkringskassan överklagade beslutet, först till 

Länsrätten, sedan till Kammarrätten och därefter 

till Högsta förvaltningsdomstolen, som i juni 2012 

meddelar att den avslagit överklagandet och gett 

Datainspektionen rätt. 

– Domen visar att ansvaret för att skydda personuppgifter 

i e-tjänster faller på den som ställer 

e-tjänsten till förfogande, i det här fallet Försäkringskassan, 

säger Datainspektionens generaldirektör 


Skadestånd för 

felskickad deklaration 

En kvinnas inkomstdeklaration har av misstag följt 

med en annans persons deklaration och därmed 

skickats till fel mottagare. Kvinnan har begärt 


skadestånd av staten då hon anser att hennes 

personliga integritet har kränkts eftersom andra 

personer har haft möjlighet att ta del av hennes 

inkomst- och personuppgifter. Justitiekanslern anser 

att hanteringen av kvinnans personuppgifter skett 

i strid med personuppgiftslagen och beslutar att 

kvinnan ska få 3 000 kronor i ersättning. 

Personnummer stals 

vid dataintrång 

I mars varnar Skatteverket för att ett företag som 

hanterar uppgifter från folkbokföringen har utsatts 

för dataintrång. Personnummer för ett antal personer 

med skyddade personuppgifter har kopierats. ”Jag 

har stor förståelse för att man känner oro om ens 

personnummer har kopierats men det finns inget som 

tyder på att namn- eller adressuppgifter har kommit 

ut”, säger Anders Kylesten, säkerhetschef på Skatteverket. 

Myndigheten varnar dock för att det för drygt 

tusen personer kan vara teoretiskt möjligt att annan 

information har kopierats. Händelsen har polisanmälts 

av företaget som utsattes för dataintrånget. 

Skatteverket varnar för att personnummer stulits vid ett 

dataintrång . Även andra personuppgifter kan ha stulits . 


39

Data inspektionen utreder 

frågan och kommer fram 

till att en kommun som 

sänder Internet-video 

från sina möten inte är 

skyddad av grundlag. 

Kommunen måste följa 

personuppgiftslagen och 

sändningen får inte vara 

kränkande i lagens mening. 

Om ett massmedieföretag 

eller privatperson genomför 

en webbsändning så 

skyddas den av grundlag 

vilket gör att reglerna i 

personuppgiftslagen inte 

gäller. 

n Den 22 maj i Oslo 

träffas cheferna för 

dataskyddsmyndigheterna 

i Norge, Finland, Sverige, 

Danmark, Island, Färöarna 

och Åland för att diskutera 

hur EU-kommissionens 

förslag till ny dataskyddslagstiftning 

kommer 

att påverka myndigheternas 

interna arbete 

och samarbete. ”Detta 

är den mest omfattande 

ändringen av europeisk 

dataskyddslagstiftning på 

många år. Det kommer 

att ställa helt nya krav på 

dataskyddsmyndigheterna i 

Kreditupplysningar 

och inkasso 

Kreditupplysningsföretag hittar 

nya sätt att kringgå lagen 

Den 1 januari 2011 trädde nya regler i kreditupplysningslagen 

i kraft som skulle stärka skyddet för 

enskilda när kreditupplysningar lämnas ut via Internet. 

Enligt lagändringarna måste den som begär en kreditupplysning 

ha ett legitimt behov av upplysningen, 

till exempel kan en hyresvärd ha behov av en kreditupplysning 

om den person som ska hyra en bostad. 

Dessutom måste en kopia av kreditupplysningen 

skickas till den som upplysningen gäller. 

Sedan lagändringarna trädde i kraft har Datainspektionen 

granskat samtliga större kreditupplysningsföretag. 

Myndigheten konstaterar att lagändringarna 

till en början fick effekt men att flera företag nu hittat 

nya möjligheter att kringgå lagen. 

– Därför skickar vi en skrivelse till regeringen där 

vi föreslår att det görs en snabbutredning för att täppa 

till den här luckan i lagen, säger Datainspektionens 

generaldirektör Göran Gräslund i mars. 

I skrivelsen till regeringen föreslår Datainspektionen 

att det antingen görs en snabbutredning för att 

täppa till luckan eller att det görs en mer omfattande 

översyn av lagen. 

Datainspektionen överklagar 

dom om kreditupplysningar 

I januari 2011 trädde nya regler i kreditupplysningslagen 

i kraft som bland annat innebär att kreditupplysningsföretag 

måste skicka en kopia av kreditupplysningen 

till den person som upplysningen gäller. 


Denna skyldighet gäller även när kreditupplysningen 

lämnas ut via en webbplats. 

I juni 2012 förelägger Datainspektionen ett kreditupplysningsföretag 

att börja skicka kreditupplysningskopior 

till de omfrågade även då kreditupplysningarna 

lämnas ut via en webbplats. 

Företaget överklagar Datainspektionens beslut till 

förvaltningsdomstolen som i november 2012 meddelar 

att den kommit fram till att den nya bestämmelsen 

om kopieplikt står i strid med grundlag. Det innebär i 

så fall att företaget inte behöver skicka kreditupplysningskopior 

till de omfrågade när kreditupplysningen 

lämnats ut via företagets webbplats. 

– Vår bedömning är dock att förvaltningsdomstolens 

slutsats är felaktig och att ändringarna i 

kreditupplysningslagen inte på något sätt står i 

strid med grundlag, säger Hans Kärnlöf som är 

Datainspektionens expert på kreditupplysningslagen. 

I slutet av november överklagar Datainspektionen 

därför förvaltningsrättens dom till kammarrätten. 

Inkassobolag fortsätter 

skicka otydliga krav 

För två år sedan riktade Datainspektionen skarp kritik 

mot ett antal inkassobolag för att deras inkassokrav 

som rör tele-, TV- och Internetavgifter var för 

otydliga. I november 2012 är myndigheten klar med en 

uppföljande granskning som visar att bristerna till stor 

del kvarstår. 

– Många inkassobolag använder fortfarande för 

vida och sammanfattande begrepp för att beskriva vad 

fordran avser. Det gör det svårt för den skuldsatte att 

veta vad fordran avser och att kunna ta ställning till 

om kravet är riktigt eller inte, säger Malin Fredholm 

som lett myndighetens granskning. 

Inkassobolagen brister också i att specificera 

kostnaderna i kravet. Kostnader för själva inkasso- 


41

Europa och förändra sättet 

som vi arbetar på”, säger 


Göran Gräslund i 

samband med mötet. 

n Ett bevakningsföretag 

som SL anlitar för att gripa 

klottrare i tunnelbanan 

bryter inte mot personuppgiftslagen 

när det 

registrerar uppgifter 

om gripanden och 

skadegörelse, konstaterar 

Datainspektionen efter att 

ha granskat företaget. 

Juni 

n I juni är Datainspektionen 

klar med sin 

granskning av hur riksdagspartierna 

hanterar personuppgifter 

om medlemmar 

och andra personer som 

tagit kontakt med dem. 

Granskningen visar att 

samtliga riksdagspartier 

har bristande kunskaper 

om personuppgiftslagens 

regler, men partierna har 

även visat en stor vilja att 

förbättra sin hantering av 


n Identitetsstölder har 

blivit ett jätteproblem och 

bedrägerier är numera 

den fjärde vanligaste 

typen av brott i Sverige 

efter brott som snatteri 

kravet och en eventuell betalningspåminnelse, men 

också faktureringsavgifter och andra administrativa 

avgifter ska redovisas var för sig i inkassokravet. 

Elkunder ersätts för dubbla 

inkassokostnader 

Datainspektionen granskar ett elbolag och upptäcker 

en rad brister i företagets inkassohantering. Elbolaget 

har tillsammans med det inkassobolag som företaget 

tidigare anlitade debiterat närmare 3 000 kunder 

dubbla inkassokostnader. Elbolaget har brutit mot 

inkassolagen genom att skicka dubbla inkassokrav och 

debitera dubbla inkassokostnader. 

Myndigheten har därefter gjort en uppföljande 

kontroll för att se om bristerna åtgärdats. Elbolaget 

har sett över sin inkassohantering och sköter den 

själv. Företaget har också börjat ersätta de kunder som 

drabbats av dubbla inkassokostnader. 

– Det är positivt att vår granskning lett till att 

bolaget har förbättrat sin inkassohantering och att 

de drabbade kunderna nu får ersättning, säger Malin 

Fredholm på Datainspektionen. 

Närmare 3 000 kunder har debiterats dubbla inkassokostnader 

av ett elbolag . 


Övervakning i arbetslivet 

Så får arbetsgivare hantera 

personuppgifter 

I slutet av april publicerar Datainspektionen en ny 

48-sidig broschyr som klargör vilka regler som gäller 

för hur arbetsgivare får hantera personuppgifter. 

”Personuppgifter i arbetslivet” svarar bland annat 

på frågor som hur får GPS-positionering användas 

i firmabilar utan att det inkräktar på de anställdas 

personliga integritet, vilka regler gäller för kameraövervakning 

på företag och får företag spela in de 

anställdas telefonsamtal? 

– Oavsett verksamhet hanterar alla företag personuppgifter 

på en rad olika sätt i varierande utsträckning. 

Med den här broschyren vill vi göra det lättare för 

arbetsgivare att följa reglerna i personuppgiftslagen, 


Gräslund. 

Beställ som trycksak eller hämta gratis 

”Personuppgifter i arbetslivet” vänder sig till arbetsgivare, 

arbetstagare, fackförbund och branschorganisationer 

inom både privat och offentlig sektor. Skriften kan 

hämtas kostnadsfritt som pdf-dokument på myndighetens 

webbplats eller beställas som trycksak och kostar 

då 53 kronor. 


43

och skadegörelse varnar 

polisen i en artikel i 

Datainspektionens tidning 

Integritet i fokus. ”Den 

svenska offentlighetsprincipen 

har blivit ett 

verktyg som utnyttjas 

av skurkar”, säger en 

av polisens utredare i 

tidningen. 

n I parkeringsgarage 

vid flera köpcentrum 

används ny teknik som 

visar riktad reklam till 

bilförare. Systemet läser av 

bilarnas registreringsskyltar 

när de åker in i garaget. 

Med hjälp av bilregistrets 

uppgifter om bilmodell och 

bostadsort samt statistik 

från SCB, visas riktad 

reklam på ljusskyltar längre 

in i garaget. Datainspektionen 

konstaterar att 

företaget bakom tekniken 

måste informera bilisterna 

om hur deras registreringsnummer 

används för att 

visa reklamen. 

n Datainspektionens 

beslut från 2007 mot 

Försäkringskassan om 

sms-tjänsten för anmälan 

av tillfällig föräldrapenning 

överklagades till Högsta 

förvaltningsdomstolen. 

I mitten av juni ger 

domstolen Datainspektionen 

rätt och beslutet står 

fast. 

Bussbolag måste sluta 

kameraövervaka personal 

Datainspektionen tar emot klagomål som gör gällande 

att ett bussbolag i Varberg kameraövervakar 

sin personal. 

Myndighetens 

granskning 

visar att 

bolaget har tio 

övervakningskameror 

på sin 

anläggning. 

Bolaget 

uppger att 

bildmaterialet 

är tänkt att 

användas för att 

utreda eventuell 

skadegörelse eller annat 

brott vid anläggningen. 

Materialet är också tänkt att 

användas om det skulle ske en skada eller 

annan incident i exempelvis verkstad eller tvätthall. 

Hittills har bildmaterialet aldrig behövt användas. 

– Det måste finnas ett påtagligt behov av kameraövervakning 

för att den ska vara laglig, säger Lars 

Söderberg som lett Datainspektionens granskning. 

Datainspektionen förelägger därför bolaget att 

upphöra med kameraövervakningen under ordinarie 

arbetstid och att göra en analys av om övervakningen 

verkligen behövs och om den i så fall ska begränsas 

vad gäller tider och platser. Myndigheten riktar också 

kritik mot att bolaget saknar policy och rutiner för hur 

bildmaterial får lämnas ut till utomstående. 


Fel av butik använda 

dold kameraövervakning 

En dagligvarubutik i Östersund har, enligt klagomål 

till Datainspektionen, övervakat sina anställda och 

anställda på ett annat företag med dold kamera. 

Butiken uppger till Datainspektionen att man 

under lång tid haft problem med svinn och att 

man därför i augusti 2011 installerade en dold 

övervakningskamera i det lunchrum som är 

gemensamt för de två företagens personal. 

Datainspektionen konstaterar i sin 

utredning att övervakningen varit olaglig. 

Kameraövervakning får bara användas om 

de som övervakas har blivit informerade. 

Ett undantag är polisen och andra brottsutredande 

myndigheter som får använda 

dold kameraövervakning men då 

endast om det är av synnerlig vikt för 

utredningen och gäller allvarlig brottslighet. 

”Frivilliga” brottsutdrag 

ökar lavinartat 

Antalet arbetsgivare som kräver att en arbetssökande 

”frivilligt” ska visa upp ett utdrag från Polisens belastningsregister 

ökar lavinartat, skriver tidningen Dagens 

Juridik. Tidningen refererar till statistik från Rikspolisstyrelsen 

som visar att antalet fall där enskilda begär 

registerutdrag mer än fyrdubblades mellan åren 2003 

och 2011, från 40 686 till 176 939. Rikspolisstyrelsen 

uppskattar att runt 90 procent av de som begär utdrag 

över sig själva är arbetssökande. 


45

n Fortfarande fyra år 

efter att patientdatalagen 

trädde i kraft lever svenska 

vårdgivare inte upp till 

lagens krav. Patienternas 

rätt att få uppgifter 

spärrade i sina journaler 

åsidosätts. Det visar 

Datainspektionens stora 

granskning av samtliga 

landsting samt fem privata 

vårdgivare. 

n I slutet av juni 

förelägger Datainspektionen 

Gotlands tingsrätt 

att sluta publicera namn på 

parter i mål och ärenden 

på domstolens webbplats 

eftersom publiceringen 

strider mot personuppgiftslagen. 

Juli 

n I början av juli yttrar sig 

Datainspektionen om ett 

förslag till förordning om 

”register för viss befolkningsbaserad 

forskning” 

som tagits fram av 

regeringen. I sitt yttrande 

riktar myndigheten skarp 

kritik mot förslaget. 

Myndigheten är framför 

allt kritisk till att det är 

en förordning, som kan 

beslutas av regeringen, 

och inte ett lagförslag, som 

måste beslutas i riksdagen. 

Vården, forskningen, 

patienten och lagen 

Stor granskning: Svårt för patienter 

spärra journaluppgifter 

Enligt patientdatalagen har patienten rätt att spärra 

uppgifter från att lämnas ut, dels mellan olika 

vårdenheter inom samma vårdgivare, dels mellan olika 

vårdgivare som använder sammanhållen journalföring. 

Datainspektionen har under flera år fått klagomål från 

patienter att det ofta brister i hanteringen av dessa 

spärrar. 

– Nästan varje dag är det patienter som hör av sig 

till Datainspektionen och berättar att de inte kan få sin 

önskan om spärr tillgodosedd, säger Maria Bergdahl, 

jurist på Datainspektionen. 

Datainspektionen genomför därför ett stort 

nationellt tillsynsprojekt av samtliga landsting och 

regioner samt fem privata vårdgivare. Resultatet 

av granskningen ger en dyster bild av hur patientdatalagen 

följs. 

– Ingen av de granskade vårdgivarna uppfyller sina 

skyldigheter fullt ut mot patienterna när det gäller 

möjligheten att spärra uppgifter. Eftersom lagen 

funnits i snart fyra år kan man inte längre skylla 

på omställningsproblem, säger Datainspektionens 

generaldirektör Göran Gräslund. 

I juni förelägger Datainspektionen samtliga 

vårdgivare att redogöra för när funktioner för tekniska 

spärrar som lever upp till patientdatalagens krav 

kommer att vara genomförda i systemen. Sedan dess 

har ytterligare kompletteringar begärts in och granskningen 

beräknas nu vara helt klar under våren 2013. 


Fel av barnklinik 

spela in alla samtal 

På barnkliniken vid Ystads lasarett spelas alla 

inkommande samtal in. Även vissa utgående samtal 

spelas in. Inspelningarna sparas i minst tre år. Syftet 

uppges vara kvalitetssäkring, då de inspelade samtalen 

kan användas för att fastställa vilken information som 

patienterna fått av personalen. Dessutom vill man 

minska mängden hot och otrevligheter som riktas 

mot de som arbetar i telefonrådgivningen. Hittills har 

kliniken inte behövt granska något sparat telefonsamtal. 

– Inspelning av telefonsamtal innebär ett integritetsintrång 

för såväl patienter som anhöriga och 

anställda. För att det ska vara lagligt måste det finnas 

ett påtagligt behov av systematisk kvalitetssäkring 

som inte kan lösas på något annat, mindre integritetskänsligt 

sätt. Kliniken har inte visat att det finns ett 

sådant behov som motiverar att alla samtal spelas in, 

säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen. 

Barnkliniken har numera upphört att spela in alla 

samtal. 

Brist i journalsystem 

omöjliggör kontroll 

Datainspektionen tar emot ett klagomål som rör 

Akademiska sjukhuset i Uppsala. Klagomålet rör en 

funktion som visar läkaranteckningar för en vald 

patient. Datainspektionens granskning visar att när 

en läkare öppnar funktionen så visas de 20 senaste 

anteckningarna. I systemets logg, som ska användas 

för att upptäcka obehörig åtkomst av patientjournaler, 

registreras att läkaren ifråga tittat på samtliga 20 

anteckningar vid exakt samma tidpunkt. Det går alltså 

inte att se vilken anteckning som läkaren faktiskt läste. 


47

n I september 2011 

konstaterade Datainspek- 

tionen att det bryter 

mot lagen att registrera 

uppgifter om dementa i så 

kallade kvalitetsregister. Via 

klagomål har Datainspektionen 

fått uppgifter om 

att dementa trots det 

fortsätter att registreras. 

Därför drar myndigheten 

igång en granskning av 

hur kommuner hanterar 

uppgifter om dementa i 

kvalitetsregister. 

Augusti 


yttrar sig om ett förslag 

till huliganregister som 

lagts fram i en utredning. 

Myndigheten är positiv till 

lagstiftning för ett centralt 

register över huliganer, men 

anser att det nuvarande 

förslaget innehåller ett 

antal brister och oklarheter 

som först måste åtgärdas. 

n Enligt ett förslag ska 

Centrala Studiemedelsnämnden, 

CSN, kunna 

sammanställa statistik 

över studenters hälsa. 

Datainspektionen säger nej 

till förslaget eftersom det 

saknar en tillräcklig analys 

och motivering av varför 

– En så bristfällig loggning gör det i praktiken 

omöjligt att kontrollera obehörig åtkomst, men gör 

även att personal på felaktiga grunder kan pekas ut 

som att ha tagit del av för mycket patientuppgifter, 

säger Maria Bergdahl som lett Datainspektionens 

granskning. 

I mitten av oktober konstaterar Datainspektionen 

att de brister som upptäcktes har åtgärdats eller är på 

väg att åtgärdas. 

Granskning av hur 

dementa registreras 

I juli 2012 inleder Datainspektionen en granskning för 

att ta reda på om kommuner bryter mot lagen genom 

att registrera uppgifter om dementa. I september året 

innan konstaterade Datainspektionen att det bryter 

mot lagen att i så kallade kvalitetsregister registrera 

uppgifter om dementa och andra som varaktigt saknar 

beslutsförmåga. För att få registrera sådana uppgifter 

krävs det att den demente har en legal ställföreträdare 

som inte motsätter sig att uppgifterna registreras. 

Myndigheten har tagit emot klagomål som säger 

att uppgifter om dementa trots det fortsätter att 

registreras. 

Personuppgifter får inte användas 

för opreciserad forskning 

Svensk Nationell Datatjänst (SND) är en tjänst 

vid Göteborgs universitet som samlar in data från 

forskningsprojekt runtom i landet för att sedan göra 

dessa data tillgängliga för andra forskare i Sverige och 

utomlands. Det material som samlas in bearbetas för 

att sedan kunna användas för ospecificerad framtida 

forskning. 


Register över vårdpersonal läggs ut på nätet 

En utredning föreslår att Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och 

sjukvårdspersonal (HOSP-registret) ska bli tillgängligt på Internet. Registret är 

redan idag offentligt på så sätt att det går att mejla Socialstyrelsen och begära 

uppgifter om en enskild persons 

behörighet. Enligt förslaget ska 

allmänheten i framtiden kunna söka 

uppgifter själv via Internet och få 

reda på uppgifter om legitimerade 

personers namn, födelseår, yrke, 

specialitet samt datum för utfärdande 

av legitimation eller bevis om specialistkompetens. 

Datainspektionen granskar SND och konstaterar 

att organisationen inte informerar de personer vars 

uppgifter finns i det forskningsmaterial som lämnas in 

till SND. Man inhämtar inte heller samtycke från dessa 

personer. 

– Det är fel på fel att först samla in uppgifter 

från andra forskningsprojekt utan att få de registrerades 

samtycke, och sedan ha ett så diffust syfte 

som framtida forskning, säger Erik Janzon som är 

tillsynschef för vård-, forsknings- och utbildningsfrågor 

på Datainspektionen. 

Datainspektionen förelägger därför Göteborgs 

universitet att sluta samla in mer material och sluta 

använda det material som redan samlats in. 

Kritik mot brister i journalsystem 

Datainspektionen granskar hur Karolinska sjukhuset 

använder så kallad sammanhållen journalföring, vilket 

innebär att sjukhuset kan utbyta journaluppgifter med 

andra vårdgivare. Myndigheten har identifierat ett 


49

hälsostatistiken måste föras 

på individnivå. 

September 

n Under 2011 riktade 

Datainspektionen kritik 

mot hur företaget Brevo 

använde en molntjänst. 

I september 2012 

konstaterar Datainspektionen 

att företaget har 

åtgärdat de brister som 

upptäcktes vid inspektionen. 


granskar webbplatsen 

laget.se, där idrottsklubbar 

kan skapa en egen 

hemsida. Myndigheten 

konstaterar att det är 

klubbarna själva som 

ansvarar för de personuppgifter 

som läggs in i 

systemet. 

Oktober 

n Under 2011 

genomförde Datainspektionen 

en granskning 

av hur Salems kommun 

använde en molntjänst 

från Google och konstaterade 

att kommunen inte 

följde reglerna i personuppgiftslagen. 

I oktober 

2012 begär Datainspek- 

antal brister i journalsystemet som strider mot reglerna 

i patientdatalagen. En sådan brist är att användaren 

redan i utgångsläget får se för mycket information 

om patienten. I stället för att systemet bara indikerar 

att det finns journaluppgifter om patienten även hos 

andra vårdgivare så listas direkt vilka vårdgivare som 

har uppgifter om patienten. Dessutom visas dessa 

uppgifter innan man fått patientens medgivande att ta 

del av uppgifterna. 

Datainspektionen är även kritisk till hur patienten 

ges möjlighet att samtycka till att journaluppgifterna 

lämnas ut. Ger patienten sitt samtycke blir alla 

uppgifter hos alla vårdgivare som har uppgifter om 

patienten tillgängliga, oavsett om uppgifterna behövs 

för den aktuella vårdprocessen. Detta gäller alla 

uppgifter som patienten inte själv aktivt spärrat. 

Forskningsprojekt dåliga 

på att informera 

I december 2012 är Datainspektionen klar med en 

stor undersökning av forskningsprojekt. Totalt har 

närmare 50 projekt granskats hos ett 20-tal universitet, 

högskolor och myndigheter. I samtliga projekt 

registreras känsliga personuppgifter, i de flesta fall 

uppgifter om hälsa. Det som undersökts är bland annat 

hur man informerar deltagarna i forskningsprojekt 

om hur deras personuppgifter kommer att hanteras 

och hur man får deltagarnas 

medgivande att registrera 

dessa uppgifter. Granskningen 

visar att det finns brister i hur 

man informerar de personer 

vars uppgifter registreras. 

Hur pass bra man informerar 

kan dessutom variera inom 

en och samma högskola eller 

universitet. 


Kritik mot KBT-behandlingar 

på Internet 

Datainspektionen granskar ett företag och tre 

vårdgivare som erbjuder KBT-behandlingar via 

Internet. Behandlingarna rör exempelvis ångest och 

oro, stresshantering och depression. 

Myndigheten identifierar en del brister. De 

som deltar i behandlingarna kan logga in med 

användarnamn och lösenord vilket inte ger tillräckligt 

hög säkerhet när man ska komma åt känsliga personuppgifter. 

Kontrollen av vilken personal som tar del 

av patienternas uppgifter saknas eller är bristfällig 

och patienterna blir inte tillräckligt informerade om 

deras rättigheter att ta del av sina uppgifter eller att få 

uppgifter rättade. 

– KBT-behandling via Internet gör det möjligt för 

patienter att snabbt få tillgång till behandling, vilket 

är positivt. Men man får inte glömma att det i den 

här typen av system lagras känsliga uppgifter om 

patienterna. Då är det viktigt att alla säkerhetsåtgärder 

är på plats och fungerar, säger Ingela Alverfors som lett 

granskningarna. 

Sjuksköterska dömd 

för dataintrång 

En sjuksköterska döms av Alingsås tingsrätt till 21 600 

kronor i böter för dataintrång. Enligt Göteborgs- 

Posten var upprinnelsen till dataintrånget att kvinnans 

styvdotter tagit en kreditupplysning på kvinnan och 

sett att sjuksköterskan hade stora skulder. Sjuksköterskan 

ska därefter vid tio olika tillfällen läst sin 

styvdotters elektroniska patientjournal och hotat 

att avslöja uppgifter från journalen. Det gjorde att 

styvdottern kontaktade polisen. Förutom dagsböter ska 

sjuksköterskan betala 5 000 kronor till styvdottern. 


51

tionen att kommunen 

ska redogöra för vilka 

åtgärder som vidtagits för 

att göra sin användning av 

molntjänsten laglig. 

n Ett försäkringsbolag vill 

införa en bilförsäkring som 

bygger på att försäkringstagaren 

betalar en premie 

som beräknas utifrån hur 

bilen körs. Uppgifterna 

som försäkringsbolaget får 

tillgång till gör det möjligt 

att se om bilen har körts 

för fort. I normala fall är 

det endast myndigheter 

som får registrera uppgifter 

om brott, som exempelvis 

fortkörningar. Försäkringsbolaget 

har därför ansökt 

om ett undantag som gör 

det möjligt att registrera 

den här typen av uppgifter i 

systemet. Datainspektionen 

beviljar bolaget undantag 

bland annat på grund av att 

det är frivilligt att teckna 

försäkringen. 

n Bevis som samlats 

in från Facebook väger 

allt tyngre i vårdnadstvister. 

I en artikel i 

Datainspektionens tidning 

Integritet i fokus berättar 

juristen Linda Bohlin att 

bevis i form av texter och 

bilder från sociala medier 

numera förekommer i 

hälften av de vårdnadstvister 

hon arbetar med. I 

Lagar, lagförslag 

och myndighetsregister 

Inför straff för att 

motverka kränkningar 

En utredning har på uppdrag av regeringen tagit 

fram ett förslag till översyn av lagarna för tryck- och 

yttrandefrihet. I slutet av december 2012 yttrar sig 

Datainspektionen över förslaget och konstaterar att 

det inte innehåller några bestämmelser som stärker 

skyddet för enskildas integritet och privatliv på 

webbplatser som är grundlagsskyddade. Webbplatser 

som drivs av massmediebolag är grundlagsskyddade 

men även andra webbplatser kan grundlagsskyddas 

med så kallade utgivningsbevis. 

Datainspektionen anser att det behövs en 

generell straffbestämmelse som kriminaliserar grova 

kränkningar och att det är viktigt att en utredning i 

denna fråga snarast kommer till stånd. 

– Vi kommer dagligen i kontakt med människor som 

uppfattar att deras integritet kränks på Internet. En 

generell straffbestämmelse skulle vara ett verktyg för 

att stävja dessa kränkningar. Det ska inte spela någon 

roll om allvarliga kränkningar av integriteten sker 

innanför eller utanför det grundlagsskyddade området. 

En sådan straffbestämmelse skulle bidra till att skapa 

balans mellan yttrandefrihet och integritetsskydd, 


Gräslund. 

Dåligt utrett förslag till ny lag om 

händelseanalyser vid självmord 

En utredning lägger fram ett förslag att en särskild lag 

införs för så kallade händelseanalyser vid självmord. 


Datainspektionen granskar förslaget och anser att det 

ger utrymme för en omfattande hantering av känsliga 

personuppgifter utan att behovet av detta är tillräckligt 

utrett. Exempelvis möjliggör förslaget sammanställningar 

av känsliga personuppgifter om nu levande 

personer, utan att det förklaras varför och när det 

skulle behövas. 

– Det är angeläget att få till stånd ett så bra 

självmordsförebyggande arbete som möjligt men 

bristerna i utredningen gör att Datainspektionen inte 

kan ställa sig bakom det, säger generaldirektör Göran 

Gräslund. 

Kritik mot att polisen får tillgång 

till FRA:s signalspaning 

I en promemoria föreslås att Säkerhetspolisen och 

den öppna polisen, genom Rikskriminalpolisen, ska få 

använda FRA:s signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. 

Datainspektionen granskar förslaget och 

anser att det inte är tillräckligt utrett om den öppna 

polisens behov av att använda FRA:s signalspaning 

väger tyngre än intrånget i den personliga integriteten. 

En sådan analys krävs enligt svensk grundlag. 

– Vi utesluter inte att den öppna polisen har 

tillräckliga skäl men det saknas en tillräckligt 

djup och ingående analys som påvisar det, säger 

Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund. 

Oacceptabla brister i förslag 

som ska stärka elevsekretess 

En utredning har på uppdrag av regeringen tagit fram 

ett förslag för hur sekretessen för elevuppgifter ska 

stärkas. Datainspektionen granskar förslaget och 

anser att det stärker sekretessen för personuppgifter 

som registreras i samband med åtgärdsprogram, 


53

vissa fall utgör sådana bevis 

själva huvudbevisningen i 

tvisten. 

n I januari 2010 fotograferade 

Google svenska 

städer inför lanseringen av 

bildtjänsten Google Street 

View i Sverige. Det visade 

sig sedan att företaget även 

”tjuvlyssnat” på trådlösa 

nätverk och snappat upp 

och lagrat trafik från dessa. 

I maj samma år godkände 


Google kunde radera dessa 

uppgifter. I juni året efter 

kom en bekräftelse att data 

raderats. Det har dock visat 

sig att data funnits kvar 

på säkerhetskopior och 

först den 10 oktober 2012 

meddelar ett oberoende 

raderingsföretag att alla 

data verkligen raderats. 


granskar ett par 

olika bankers appar. 

Myndigheten anser att 

sättet som bankerna 

använder för att identifiera 

kunden (personnummer 

plus pinkod) är för osäkert 

och vill att bankerna inför 

säkrare sätt för kunderna 

att logga in. 

n I mitten av oktober 

går samtliga EU:s 

dataskyddsmyndigheter 

samman och riktar kritik 

individuella utvecklingsplaner och andra särskilt 

elevstödjande verksamheter. Myndigheten är dock 

kritisk till att förslaget inte innehåller några sekretessbestämmelser 

för känsliga personuppgifter inom 

skolväsendet i övrigt. 

– Vår erfarenhet pekar på att det i skolorna 

förekommer en mängd uppgifter om elevers personliga 

förhållanden som är av mycket integritetskänslig natur 

och som hamnar utanför den särskilt elevstödjande 

verksamheten. Inom undervisningen dokumenteras 

mer och mer uppgifter om elevernas personliga åsikter, 

tankar och förmågor. Att sådana uppgifter saknar 

sekretesskydd är oacceptabelt, säger Göran Gräslund. 

Kritik mot mer registrering 

av arbetssökande 

En utredning har tagit fram ett lagförslag som gör 

det möjligt för Arbetsförmedlingen att registrera 

uppgifter om vilka aktiviteter som arbetslösa vidtar för 

att få jobb. Tanken är att den sökande själv ska fylla i 

uppgifter, bland annat i fritextfält. 

– Fritextsfält är alltid förenat med risker som 

att onödigt mycket och känsliga personuppgifter 

skrivs in, och därmed sparas för lång tid framöver 

och blir tillgängliga för många personer, säger 


Datainspektionen kan inte ställa sig bakom förslaget 

eftersom det inte redogör för hur Arbetsförmedlingen 

ska minimera mängden känsliga personuppgifter som 

kan komma att registreras i fritextfälten. 

Datainspektionen konstaterar även i sitt yttrande 

att det under relativt kort tid föreslagits flera ändringar 

i Arbetsförmedlingens registerlag som har försvagat 

skyddet för den personliga integriteten. Kravet att 

arbetssökande måste ge sitt medgivande för att vissa 

uppgifter ska registreras har tagits bort. Handläggarna 

får göra bredare sökningar i förmedlingens databaser 


och uppgifter om lagöverträdelser och andra känsliga 

personuppgifter får registreras. 

Nej till CSN:s hälsostatistik 

Enligt ett förslag ska CSN kunna sammanställa 

statistik över studenters hälsa. Datainspektionen 

är kritisk till förslaget och anser att det är så 

knapphändigt formulerat att det är svårt att utläsa 

varför hälsostatistik måste föras på individnivå. 

Datainspektionen riktar även kritik mot att 

förslaget innebär att personuppgifter om enskildas 

hälsotillstånd får behandlas för det vitt formulerade 

ändamålet att framställa statistik över studiestöd. 

Inspektionen saknar dessutom en närmare bedömning 

av hur de som finns registrerade hos CSN ska 

informeras om att deras känsliga uppgifter kommer att 

användas för att framställa statistik. 

Lättare kameraövervaka tunnelbanan 

En utredning har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till ny kameraövervakningslag 

som ska samla alla bestämmelser om kameraövervakning som 

idag finns i två olika lagar, nämligen lagen om allmän kameraövervakning och 

personuppgiftslagen. Datainspektionen 

yttrade sig om förslaget 

under 2010 och yttrar sig i april 2012 

över ett kompletterande underlag. 

Myndigheten är kritisk till att kameraövervakning 

ska kunna införas i 

parkeringshus utan tillstånd, däremot 

delar Datainspektionen utredningens 

mening att det ska kunna bli lättare 

En utredning föreslår att det ska 

att kameraövervaka i tunnelbanan 

bli lättare att kameraövervaka 

eftersom människor ofta kan känna sig tunnelbanan eftersom människor 

mer utsatta där än på andra platser. 

kan känna sig mer utsatta där . 


55

mot Google, bland annat 

för att företaget inte 

tillräckligt informerar 

användarna om hur deras 

uppgifter kommer att 

användas och inte ger 

användarna möjlighet att 

kontrollera hur uppgifter 

från företagets olika 

tjänster samkörs. Det är 

första gången som alla 

dataskyddsmyndigheter i 

Europa går samman på det 

här sättet. 

n Ett företag som i dag 

registrerar klotter för flera 

uppdragsgivares räkning 

vill sammanställa dessa 

uppgifter i en central 

databas för att underlätta 

skadeståndsanspråk. 

Lagstiftarens tanke att 

andra än myndigheter 

bara i undantagsfall ska få 

hantera sådana uppgifter, 

vilket gör att Datainspektionen 

säger nej till 

databasen. 

n Den 18 oktober är 

Datainspektionen klar 

med sin granskning av 

Folkpartiet. Partiet lever 

inte upp till lagens krav när 

det gäller hur användare 

kommer åt personuppgifter 

i partiets centrala medlemsregister. 

Samma brist 

upptäcktes även hos andra 

granskade riksdagspartier. 

Skarp kritik mot förordning för 

befolkningsbaserad forskning 

Ett förslag till förordning har lagts fram av regeringen 

för att göra omfattande befolkningsbaserad forskning 

som exempelvis LifeGene möjlig. Datainspektionen 

granskar förslaget och riktar i ett yttrande skarp kritik 

mot det. 

Myndigheten är framför allt 

kritisk till att det är en förordning, 

som kan beslutas av regeringen, 

och inte ett lagförslag, som måste 

beslutas i riksdagen. 

– Det är riksdagens uttalade 

ambition att myndighetsregister 

med ett stort antal registrerade 

personer och ett särskilt känsligt 

innehåll ska regleras i lag. Därför 

bör det tillsättas en statlig utredning 

som tar fram ett noga genomtänkt 

och övervägt förslag till hur 

denna typ av befolkningsbaserad 

forskning ska få stöd i lagen, säger 

Data inspektionens chefsjurist 

Hans-Olof Lindblom. 

Detta är Lifegene 

Fakta 

Lifegene startade 2010 och är tänkt att vara den största 

och mest långsiktiga befolkningsstudie som någonsin 

genomförts i Sverige. Planen är att en halv miljon 

människor i åldrarna 0–45 år ska finnas med i studien. 

Deltagarna ska följas under många år med regelbundna 

webbenkäter, hälsokontroller och deras blod- och 

urinprover ska sparas i en biobank. Strax före jul 2011 

sätter Datainspektionen stopp för projektet efter att ha 

inspekterat det. Ändamålet med Lifegene är ”framtida 

forskning” vilket Datainspektionen anser är för otydligt. 


Brister i förslag till nytt huliganregister 

I mars 2011 tillsatte regeringen en 

nationell samordnare med uppdrag 

att lämna förslag på hur man kan 

motverka brottsligheten i samband 

med idrottsarrangemang. I 

april 2012 lämnade utredaren 

över betänkandet ”Mindre 

våld för pengarna” till 

regeringen. 

Datainspektionen har 

granskat betänkandet och 

är positiv till förslaget att 

Riksidrottsförbundet tillåts 

upprätta ett centralt register 

över personer med tillträdesförbud. 

– Det finns alltid risk att 

uppgifter i den här typen av 

känsliga register kommer i 

orätta händer. Utredningens 

ambition att skyddet för 

den personliga integriteten 


ska ligga på en hög nivå är därför 

lovvärd. Men förslaget innehåller 

ett antal brister och oklarheter 

som måste åtgärdas innan registret 

kan bli verklighet, säger 



I sitt yttrande listar 

myndigheten flera 

otydligheter: beskrivningen 

av ändamålen i lagtexten 

motsvarar inte de syften 

som man vill uppnå med 

det centrala registret, vilka 

uppgifter som registret ska 

innehålla måste preciseras 

och man behöver närmare 

analysera i vilka situationer 

specialidrottsförbund 

och idrottsarrangörer ska 

få tillgång till de olika 

uppgifterna. 

57

n I april riktade 

Datainspektionen kritik 

mot brister i Akademiska 

sjukhusets IT-system som 

gjorde det omöjligt att 

kontrollera om läkare 

missbrukar sin möjlighet 

att läsa patientjournaler. 

I oktober konstaterar 


bristerna har åtgärdats eller 

är på väg att åtgärdas. 

n Barnkliniken vid Ystads 

lasarett spelar in alla 

inkommande samtal och 

sparar dessa i minst tre år. 

Kliniken kan inte tillräckligt 

motivera inspelningarna, 

konstaterar Datainspektionen. 

November 


undersöker det elektroniska 

informationsflöde som nu 

utvecklas i rättsväsendet. I 

en rapport som publiceras 

den 15 november beskriver 

myndigheten flödet och 

identifierar brister i skyddet 

av de personuppgifter som 

skickas mellan de olika 

myndigheterna. 

n Ett elbolag har 

tillsammans med sitt 

inkassobolag debiterat 

närmare 3 000 kunder 

dubbla inkasso- 

Utblick Europa 

EU-kommissionen vill stärka 

skyddet på nätet 

Den europeiska kommissionen presenterar i januari 

2012 en omfattande reformering av EU:s regler om 

dataskydd med syftet att stärka integritetsskyddet 

på Internet. ”Tekniska framsteg och globaliseringen 

har i grunden förändrat hur våra data samlas in 

och används. Dessutom har EU:s 27 medlemsstater 

genomfört reglerna från 1995 på olika sätt, vilket 

resulterar i skillnader i tillämpningen”, säger kommissionen. 

EU-kommissionen föreslår att en enda lag införs 

som kommer att gälla lika i alla EU-länder för att på så 

sätt ”göra sig av med den nuvarande fragmenteringen 

och kostsamma administrativa bördor”. 

Datainspektionen är positiv till många av de tankar 

som uttrycks i förslaget. De som är ansvariga för att 

personuppgifter samlas in och hanteras kommer 

på ett tydligare sätt behöva visa att de lever upp till 

dataskyddsreglerna. Riskfylld behandling av personuppgifter 

måste föregås av noggranna analyser av vilka 

konsekvenserna blir för den personliga integriteten. 

Riskfylld behandling kan till exempel vara storskaliga 

register som innehåller genetiska eller biometriska 

uppgifter, eller uppgifter om barn. När nya IT-system 

designas måste man bygga in integritetsskydd redan 

från början. Det ställs också strängare krav på hur man 

informerar dem vars personuppgifter man samlar in. 

– Samtidigt finns det delar i förslaget som är 

svåra att tillämpa i praktiken eller som riskerar att 

leda till ett sämre skydd i vissa situationer, varnar 


I Sverige finns idag ett stort antal speciallagar, 

registerförfattningar, som bland annat reglerar hur 


myndigheter får hantera personuppgifter. EU-kommis- 

sionens förslag gör det svårt att ha sådana särskilda 

regler i nationell lagstiftning. 

– På så sätt kan kommissionens förslag, tvärtemot 

vad som är avsett, riskera att leda till ett försvagat 

integritetsskydd i Sverige. 

I Sverige får man idag publicera personuppgifter i 

löpande text på exempelvis en webbsida, så länge man 

inte kränker enskildas personliga integritet. Kommissionens 

förslag ser inte ut att ta hänsyn till sådan 

publicering av personuppgifter. 

– För att regleringen ska bli effektiv och vinna 

acceptans bland medborgarna behövs det även 

fortsättningsvis förenklade regler för den här typen av 

vardaglig publicering av personuppgifter, säger Göran 

Gräslund. 

Kommissionen vill använda 

asylsökandes fingeravtryck 

I september riktar den europeiska datatillsynsmannen 

(EDPS) kritik mot ett nytt förslag för hur den så kallade 

Eurodac-databasen ska få användas. Eurodac är en 

databas som innehåller fingeravtryck från alla personer 

över 14 år som sökt asyl i någon av EU:s medlemsstater 

eller i Island, Norge eller Schweiz. Databasen ska 


59

kostnader. Tack vare 

Datainspektionens 

granskning har elbolaget 

nu börjat ersätta de 

drabbade kunderna. 

n För två år sedan 

riktade Datainspektionen 

skarp kritik mot ett antal 

inkassobolag för att deras 

inkassokrav som rör tele-, 

TV- och Internetavgifter 

var för otydliga. Nu har 

myndigheten gjort en 

uppföljande granskning 

som visar att bristerna till 

stor del kvarstår. 


granskar polismyndigheterna 

i Jämtland 

och Västmanland och 

konstaterar att det finns 

brister i hur personuppgifter 

hanteras i 

kriminalunderrättelseverksamheten. 

”Att samma fel 

påträffas hos flera olika 

polismyndigheter tyder 

på att det kan finnas ett 

metodfel hos polisen”, 

säger Nicklas Hjertonsson 

som lett granskningen. 

n I slutet av november 

överklagar Datainspektionen 

förvaltningsrättens 

förhindra så kallad asylshopping, vilket innebär att en 

asylsökande tar sig in i EU via ett land men sedan söker 

asyl i ett annat land. EU-kommissionen har nu lagt 

fram ett förslag att brottsutredande myndigheter ska 

få leta efter fingeravtryck i databasen. Den europeiska 

datatillsynsmannen menar att databasen förvisso 

skulle kunna vara ett användbart verktyg för att 

bekämpa brott men att förslaget innebär ”ett allvarligt 

intrång i rättigheterna för en utsatt grupp människor 

som är i behov av skydd”. EDPS vill att kommissionen 

lägger fram bevis och pålitlig statistik som visar på 

behovet av att förslaget genomförs. 

EU-direktiv ska stärka skyddet 

av personuppgifter hos polisen 

EU-kommissionen lägger fram ett förslag till direktiv 

som ska stärka skyddet av personuppgifter som 

hanteras av polisen och andra brottsbekämpande 

myndigheter. Direktivet reglerar all hantering av 

personuppgifter hos polisen, både sådana uppgifter 

som utbyts mellan polismyndigheter i olika EU-länder 

och uppgifter som hanteras inom det egna landet. 

Datainspektionen välkomnar förslaget men betonar 

i sitt yttrande att de nya reglerna inte får innebära att 

en medlemsstat som redan idag har en hög skyddsnivå 

tvingas att sänka sin nivå. 

Myndigheten pekar ut ett antal punkter som bör 

förtydligas i direktivet. Bland annat kan det som 

räknas som brottsbekämpande verksamheter skilja 

sig åt mellan olika medlemsstater. Direktivet bör 

även tydligare klargöra vad som gäller när privata 

aktörer hanterar uppgifter för brottsbekämpande 

myndigheters räkning. Förslaget bör kompletteras 

med bestämmelser som anger att personuppgifter 

som behöver bevaras för arkivering inte ska finnas 

tillgängliga i den operativa verksamheten under 

obegränsad tid. 


Appar, övervakade bilar och 

andra nya tekniker 

Ett av Datainspektionens uppdrag är att följa och 

beskriva utvecklingen på IT-området när det gäller 

frågor som rör integritet och ny teknik. Här följer några 

exempel på teknik- och samhällsutveckling under 2012. 

Bankernas appar måste bli säkrare 

Datainspektionen granskar ett par olika bankers appar. 

Myndigheten anser att sättet som bankerna använder 

för att identifiera kunden (personnummer plus pinkod) 

är för osäkert och vill att bankerna inför säkrare sätt 

för kunderna att logga in. 

– Via bankernas appar går det att se lån, betalningar 

och andra transaktioner som genomförts på en kunds 

konton. Det gör det möjligt att kartlägga personens 

förehavanden i detalj, säger Adolf Slama som är 

IT-säkerhetsspecialist på Datainspektionen. 

Datainspektionen har uppmanat bankerna att 

redovisa hur de ska införa säkrare inloggningar i 

sina appar. De tre banker som undersökts är Nordea, 

Handelsbanken och Danske bank. 

– Besluten för dessa banker är vägledande även 

för övriga banker. Vår förhoppning är resultatet från 

vår granskning kommer att mynna ut i en form av 

branschstandard som höjer säkerheten i samtliga 

bankers appar, säger Adolf Slama. 

Försäkringsbolag 

vill övervaka hur du kör 

Försäkringsbolaget Folksam vill införa en bilförsäkring 

som bygger på att försäkringstagaren betalar en 

premie som beräknas utifrån hur bilen körs. För att det 

ska vara möjligt måste speciell utrustning installeras 


61

dom i ett mål som rör 

hur ett kreditupplysningsföretag 

lämnar ut 

kreditupplysningar utan 

att skicka kopior till de 

personer som upplysningarna 

gäller. 

December 

n Den 10 december är 

Datainspektionen klar med 

en stor undersökning av 

forskningsprojekt. Totalt 

har närmare 50 projekt 

granskats hos ett 20-tal 

universitet, högskolor och 

myndigheter. Granskningen 

visar att det finns brister 

i hur man informerar de 

personer vars uppgifter 

registreras. Hur pass 

bra man informerar kan 

dessutom variera inom en 

och samma högskola eller 

universitet. 


granskar KBT-behandlingar 

på nätet och riktar kritik 

mot bland annat för 

låg säkerhet, bristande 

information till de som 

deltar och för dålig kontroll 

av vilka som tar del av 

patienternas uppgifter. 

n Polisen i Uppsala 

får skarp kritik av 

Datainspektionen efter 

att ha publicerat bilder 

i bilen. Utrustningen består av en GPS-mottagare och 

en mobiltelefon. GPS-mottagaren mäter kontinuerligt 

var bilen befinner sig. Bilens position jämförs med 

en vägdatabas som innehåller uppgifter om vilken 

hastighetsbegränsning som gäller på Sveriges vägar. 

Bilens hastighet jämförs med den gällande hastighetsbegränsningen. 

Via mobiltelefonen i utrustningen 

rapporteras uppgifterna till försäkringsbolaget. 

Uppgifterna som försäkringsbolaget får tillgång 

till gör det möjligt att se om bilen har körts för fort. 

I normala fall är det endast myndigheter som får 

registrera uppgifter om brott, som exempelvis fortkörningar. 

Försäkringsbolaget har därför ansökt om ett 

undantag som gör det möjligt för bolaget att registrera 

den här typen av uppgifter i systemet. 

I oktober beviljar Datainspektionen Folksams 

ansökan att få registrera personuppgifter som kan röra 

brott (i det här fallet fortkörningar). 

– Avgörande faktorer i vår bedömning är att det 

är frivilligt att använda det här försäkringsupplägget 

och att bolaget inte får använda uppgifterna till något 

annat än att beräkna försäkringspremien, säger Martin 

Brinnen, jurist på Datainspektionen. 

Granskning av hur socialnämnder 

använder surfplattor 

Det blir allt vanligare att kommunala nämnder digitaliserar 

sin pappershantering för att komma ifrån 

stora mängder pappersutskick, bland annat inför 

nämnd- och utskottssammanträden. De digitala 

handlingarna kan läsas och hanteras via surfplattor 

som Ipad. ”Kommer en surfplatta i orätta händer kan 

potentiellt känsliga personuppgifter spridas snabbt och 

okontrollerat. Därför är det viktigt att informationen 

på surfplattorna är tillräckligt skyddad”, säger Ingela 

Alverfors som leder det projekt som Datainspektionen 

drar igång i april 2012. 


Bilägare måste informeras om riktad reklam 

som visas i parkeringsgarage 

Ett företag har tagit 

fram en lösning för 

att visa riktad reklam 

i parkeringsgarage. 

Systemet läser av 

bilarnas registreringsskyltar 

när de åker in i 

garaget. Med hjälp av 

bilregistrets uppgifter 

om bilmodell och 

bostadsort samt 

Ny teknik gör det möjligt att visa riktad reklam till 

statistik från SCB om bilister . Vilken reklam som visas avgörs av bland annat 

bland annat åldersför- bilmodell och var bilägaren bor . 

delning och inkomst 

för bostadsområdet, visas riktad bilförarna om att deras uppgifter 

reklam på ljusskyltar lite längre in registreras och används för att visa 

i garaget. Uppgifterna i systemet riktad reklam i garaget. Datainspek- 

används även för statistik över 

tionen förelägger därför företaget att 

besöksfrekvens och återbesök. 

se till att sådan information lämnas. 

Datainspektionen har granskat Den informationen kan till exempel 

systemet och konstaterar att sättet finnas på skyltar i garaget med en 

som personuppgifter hanteras är kortfattad text samt hänvisning till 

tillåtet enligt personuppgiftslagen. ytterligare information på företagets 

Däremot saknas information till webbplats. 


63

på en oskyldig person på 

Internet och låtit bilderna 

på honom ligga kvar i mer 

än ett halvår efter det att 

förundersökningen lades 

ned. 

n Den 18 december 

publicerar Datainspektionen 

en checklista för 

hur skolor bör hantera 

skyddade personuppgifter. 

Till grund för checklistan 

ligger en granskning av 

hur kommuner hanterar 

skyddade personuppgifter 

inom skolan. 

n Sveriges Radios 

populära radioprogram 

Ring P1 har en hemlig 

databas över de lyssnare 

som ringt till programmet, 

avslöjar Dagens Nyheter. 

Databasen ska ha funnits i 

flera år och de som ringer 

får inte reda på att de 

registreras. 

n En utredning har på 

uppdrag av regeringen 

tagit fram ett förslag 

till översyn av lagarna 

för tryck- och yttrandefrihet. 


kommenterar förslaget och 

anser att det bör införas 

Myndigheten ska undersöka socialnämnder i 

Gislaved, Järfälla, Norrköping och Halmstad. Bland 

frågorna som ska besvaras finns: kan de förtroendevalda 

använda egna, privat inköpta, surfplattor, 

har nämnden infört förbud eller begränsningar för 

privat användning eller hinder mot att ladda ner 

eller installera vissa appar, finns det någon central 

spärrfunktion eller distansradering, innehåller 

surfplattorna sekretessbelagd information eller 

dokument som innehåller känsliga eller integritetskänsliga 

personuppgifter. Projektet ska vara slutfört 

under våren 2013. 

Svensk rädsla för hur 

personuppgifter hanteras 

Post- och Telestyrelsen, PTS, undersöker tillsammans 

med TNS Sifo hur svenska konsumenter ser på 

Internetsäkerhet. Merparten av de tusen personer som 

intervjuats uppger att det finns risker med att använda 

Internet. Den största risken anses vara att personuppgifter 

hamnar i orätta händer. Var femte har under 

det senaste året också valt att avsluta, eller inte börja 

använda, en tjänst på grund av hur tjänsten använder 


Drygt hälften av de tillfrågade anser att det är bra 

med en tjänst som innebär att man kan positionera 

sig själv. Däremot är uppfattningen mindre positiv till 

möjligheten att positionera eller själv bli positionerad 

av vänner/familjemedlemmar. 37 procent tycker inte 

att det är bra att kunna positionera sina nära och kära 

och 44 procent vill inte själva bli positionerade. 

Läs undersökningen här: http://bit.ly/wxjBAH 


Företag som använder 

molntjänst åtgärdar brister 

I september 2011 konstaterade Datainspektionen att 

flera granskade organisationer bröt mot personuppgiftslagen 

i sitt sätt att använda molntjänster. 

Myndigheten riktade bland annat 

kritik mot bristande avtal och att 

företagen inte vet vilka underleverantörer 

som hanterar deras personuppgifter. 

Ett av de företag som granskades var Brevo. 

Företaget har under 2012 redovisat en rad åtgärder som 

vidtagits och i september meddelar Datainspektionen 

att företaget åtgärdat de brister som identifierades vid 

myndighetens inspektion. 

Kommun ska redovisa åtgärder 

I samma granskning av molntjänster riktade Datainspektionen 

kritik mot hur Salems kommun använder en tjänst 

från Google. I oktober 2012 begär Datainspektionen att 

kommunstyrelsen ska redogöra för vilka åtgärder som 

vidtagits sedan granskningen. Kommunstyrelsen ska 

också redogöra för om kommunen använder ytterligare 

molntjänster och vilka dessa i så fall är. 


65

en straffbestämmelse 

för att motverka grova 

kränkningar på bland annat 

Internet. 

n Polisen kallas in efter ett 

upplopp vid ett gymnasium 

i Göteborg där hundratals 

ungdomar samlats för att 

få tag på den person som 

enligt rykten hängt ut 

tjejer på fotodelningssajten 

Instagram. 

Nyhetsbrev 

Fortsätt att följa vad 

som händer på integritetsområdet. 

Beställ en 

prenumeration på vårt 

nyhetsbrev på www. 

datainspektionen.se 

Ny vägledning ska ge 

bättre integritetsskydd 

I slutet av januari 2012 presenterar Datainspektionens 

IT-säkerhetsspecialister en vägledning för ”privacy by 

design”, det vill säga för hur IT-system bör utformas 

för att redan från början uppfylla kraven i personuppgiftslagen. 

Personuppgiftslagen bygger på ett par 

grundläggande principer: man ska inte samla in mer 

information än vad som behövs, inte ha kvar informationen 

längre än man behöver och inte använda den till 

något annat än vad man samlade in den för. 

– Få IT-system tar hänsyn till de här principerna. 

Därför har vi tagit fram den här vägledningen. 

Genom att göra rätt redan från början kan man 

göra stora kostnadsbesparingar eftersom man då 

inte behöver bygga till 

integritetsskyddande 

funktioner i efterhand, 

säger Datainspektionens 

IT-säkerhetsspecialist 

Mikael Ejner. 

Vägledningen kan 

kostnadsfritt hämtas som 

pdf-dokument på myndighetens 

webbplats. 


Vill du veta mer om 

integritetsfrågor? 

På Datainspektionens webbplats www.datainspektionen.se 

kan du läsa mer om integritetsfrågor och 

ladda ner eller beställa informationsmaterial. Där kan 

du också anmäla att du vill få våra pressmeddelanden 

på mejl eller teckna en kostnadsfri prenumeration på 

vår tidning Integritet i fokus. 

Anmäl dig till en kurs 

Datainspektionen anordnar regelbundet grundkurser i 

personuppgiftslagen. Där får du en allmän genomgång 

av personuppgiftslagen och hur den tillämpas. Vi 

anordnar också specialanpassade kurser som vänder 

sig till olika branscher. 

Läs mer om aktuella kurser på www.datainspektionen.se/utbildning. 


67


Datainspektionen är en myndighet som arbetar för att behandlingen 

av personuppgifter i samhället inte ska medföra otillbörliga intrång i 

enskilda människors personliga integritet. Ansvarsområdet omfattar 

framförallt personuppgiftslagen, inkassolagen och kreditupplysningslagen. 

Datainspektionen gör inspektioner och hanterar klagomål från enskilda 

medborgare samt tar fram vägledningar och ger synpunkter på utredningar 

och lagförslag. Datainspektionen har också en omfattande informationsverksamhet, 

vi utbildar, svarar på frågor och ger stöd till personuppgiftsombud. 

Kontakta Datainspektionen 

E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Webb: www.datainspektionen.se 

Tfn 08-657 61 00. Postadress: Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

rap-integritetsaret-2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?