Vår Fågelvärld – Myllrande våtmarker – ett miljömål rullning, men det går för sakta (2023-2)

FOKUS<br />

Sveriges <strong>miljömål</strong><br />

text Anna Froster<br />

MYLLRANDE<br />

VÅTMARKER <strong>–</strong><br />

ETT MILJÖMÅL I RULLNING,<br />

MEN DET GÅR FÖR SAKTA<br />

Utvärdering. Bara <strong>ett</strong> av Sveriges<br />

16 <strong>miljömål</strong> nåddes i tid.<br />

<strong>Vår</strong> <strong>Fågelvärld</strong> tittar närmare<br />

på de mål som är viktiga ur<br />

fågelperspektiv, och <strong>för</strong>st ut är<br />

<strong>Myllrande</strong> <strong>våtmarker</strong>. Naturvårdsverket<br />

har utvärderat<br />

<strong>miljömål</strong>en och kommer med<br />

flera <strong>för</strong>slag <strong>för</strong> att snabba på<br />

återställningen av våra torrlagda<br />

marker.<br />

Storspovens urtidsrop, årtans<br />

knattrande som om den spelade<br />

på en kam och enkelbeckasinens<br />

himmelska svirrande<br />

i vårkvällarna ... <strong>det</strong> är några<br />

av alla de ljud som har blivit<br />

mer sällsynta i takt med att<br />

<strong>våtmarker</strong>na har dikats ut.<br />

Sedan 1800-talet har en fjärdedel av Sveriges sumpskogar,<br />

myrar och kärr helt <strong>för</strong>svunnit. I Skånes och<br />

Mälardalens odlingsbygder har omkring 90 procent<br />

torrlagts.<br />

Våtmarken är livsviktig <strong>–</strong> <strong>för</strong> sin mångfald av<br />

arter, <strong>för</strong> sin <strong>för</strong>måga att rena vattnet och <strong>för</strong> sin<br />

stora kollagring. För att värna allt d<strong>ett</strong>a klubbade<br />

riksdagen 1999 <strong>Myllrande</strong> <strong>våtmarker</strong>, <strong>ett</strong> av 16 nationella<br />

<strong>miljömål</strong>.<br />

Ambitionen var att uppfylla <strong>miljömål</strong>en till år<br />

2020. I år kom en utvärdering från Naturvårdsverket<br />

som visar att bara <strong>ett</strong> av 16 mål kan räknas som<br />

uppnått, och <strong>det</strong> är Skyddande ozonskikt. Tidsgränsen<br />

<strong>för</strong> de övriga har flyttats fram till 2030 <strong>–</strong> då<br />

väntas ytterligare fyra vara nådda. Så, vad händer<br />

med de resterande elva, kan vi bara fortsätta att<br />

flytta fram deras deadline?<br />

<strong>–</strong> Förut kallades <strong>det</strong> ”mål-år”, <strong>men</strong> nu pratar vi<br />

om ”uppföljningsår”. 2030 kommer vi att konstatera<br />

hur många mål som har nåtts och sätta upp <strong>ett</strong> nytt<br />

uppföljningsår, säger Helena Öberg på Naturvårdsverket,<br />

som har jobbat med utvärderingen av<br />

<strong>Myllrande</strong> <strong>våtmarker</strong>.<br />

Ska man se <strong>det</strong> som nollvisionen i trafiken, att <strong>det</strong> är<br />

bra med mål även om de inte uppnås?<br />

18 vår fågelvärld | 2.<strong>2023</strong><br />

FOTO: MIKAEL ARINDER

---

Sångvanar vid Tysslingen, en<br />

av många viktiga <strong>våtmarker</strong><br />

i lan<strong>det</strong>.<br />

vår fågelvärld | 1.2016 23

---

FOKUS<br />

Sveriges <strong>miljömål</strong><br />

<strong>–</strong> Ja, man kan se dem som visionära. Möjligheten<br />

att nå målen beror på vilka kriterier <strong>för</strong> måluppfyllnad<br />

man väljer och till vilket år de följs upp.<br />

Att avgöra när målen är nådda är inte alldeles<br />

lätt. Riksdagens korta definition av <strong>Myllrande</strong><br />

<strong>våtmarker</strong> är:<br />

”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande<br />

funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla<br />

<strong>våtmarker</strong> bevaras <strong>för</strong> framtiden.”<br />

När är deras funktion bibehållen, och ska <strong>det</strong><br />

gälla alla <strong>våtmarker</strong> i hela lan<strong>det</strong>? För att göra den<br />

bedömningen ut<strong>går</strong> Naturvårdsverket bland annat<br />

från vad de rapporterar in till EU om olika naturtypers<br />

status. De jäm<strong>för</strong> då med året när vi gick med<br />

i EU, 1995. Sedan dess visar många våtmarkstyper<br />

en negativ trend, både när <strong>det</strong> gäller kvantitet och<br />

kvalitet. Bara omkring 20 procent av dem bedöms<br />

ha gynnsam bevarandestatus.<br />

DE SENASTE ÅREN har återvätningen ökat. Sveriges<br />

miljöminister Romina Pourmokhtari sade i höstas<br />

att våtmarkssatsningen som den tidigare regeringen<br />

påbörjade ska bli permanent. Men samtidigt som<br />

vattnet rinner in i de nybildade <strong>våtmarker</strong>na fortsätter<br />

<strong>det</strong> att rinna ut i gamla diken som fortfarande<br />

underhålls. I vilken riktning rinner <strong>det</strong> mest vatten<br />

<strong>–</strong> när blir n<strong>ett</strong>oeffekten positiv?<br />

Det <strong>går</strong> inte att bedöma med de data som finns i<br />

dag enligt Naturvårdsverket, och där<strong>för</strong> har de satt<br />

en liggande, neutral trendpil bredvid våtmarksmålet.<br />

Det är osäkert om utvecklingen <strong>går</strong> åt rätt håll,<br />

och målet väntas inte vara nått till 2030.<br />

Kan våtmarksfåglarna fungera som kvitto på hur<br />

<strong>det</strong> egentligen <strong>går</strong>?<br />

Nja, <strong>det</strong> kvittot är inte supertydligt, enligt Martin<br />

Green på Svensk Fågeltaxering.<br />

<strong>–</strong> Om vi tittar 20 år tillbaka <strong>går</strong> <strong>det</strong> dåligt <strong>för</strong><br />

de flesta av våra änder. Däremot <strong>går</strong> <strong>det</strong> bra <strong>för</strong> de<br />

stora våtmarksfåglarna som tranor, sångsvanar och<br />

flera av gässen. Men <strong>det</strong> har nog mest att göra med<br />

<strong>för</strong>ändringar i klimat och jordbruk. Åkrar som är<br />

gröna året runt blir som snabbmatsrestauranger <strong>för</strong><br />

dem.<br />

Ur <strong>ett</strong> längre tidsperspektiv har de flesta av våtmarksarterna<br />

minskat, eftersom vi har <strong>för</strong>stört en<br />

stor del av våra blöta miljöer, säger han. Även i <strong>ett</strong><br />

väldigt kort tidsperspektiv ser <strong>det</strong> ut att gå lite vagt<br />

neråt. På rödlistan 2020 lades elva våtmarksfåglar<br />

till och åtta har flyttats till en tyngre hotkategori än<br />

på rödlistan 2015. Bara sex våtmarksarter flyttades i<br />

andra riktningen.<br />

För övriga artgrupper som Naturvårdsverket<br />

tittar på i utvärderingen är läget o<strong>för</strong>ändrat eller<br />

bättre. Exempelvis groddjuren har gått stadigt<br />

uppåt de senaste 20 åren. Var<strong>för</strong> ser <strong>det</strong> inte lika<br />

ljust ut <strong>för</strong> våtmarksfåglarna?<br />

Klingavälsåns utlopp i<br />

södra Skåne.<br />

Vad är en våtmark?<br />

Våtmark är mark där<br />

vatten under en stor<br />

del av året finns nära<br />

under, i eller strax över<br />

markytan. (Naturvårdsverkets<br />

definition)<br />

Ingen av de experter som <strong>Vår</strong> <strong>Fågelvärld</strong> pratat<br />

med har något tydligt svar på var<strong>för</strong> exempelvis<br />

bläsand, kricka och skedand har minskat under<br />

2000-talet. De och andra arter som är beroende av<br />

<strong>våtmarker</strong> borde gynnas av att många <strong>våtmarker</strong><br />

har återställts under de senaste tio åren. För några<br />

verkar <strong>det</strong> stämma, smådopping och svarthakedopping<br />

har ökat, delvis tack vare nya småvatten. Men<br />

med tanke på den dramatiska <strong>för</strong>lusten av <strong>våtmarker</strong><br />

under 1800-talet och 1900-talet finns mycket att<br />

ta igen. Naturvårdsverket pekar på att takten måste<br />

öka i arbetet med att bilda nya <strong>våtmarker</strong>, och att<br />

en avgörande faktor är långsiktig finansiering. De<br />

pekar också på att <strong>ett</strong> antal juridiska knutar behöver<br />

lösas.<br />

MORGAN JOHANSSON, SOM driver <strong>för</strong>etaget Naturvårdsgruppen<br />

och jobbar med våtmarksrestaurering<br />

varje dag, håller med om den analysen. Stabil<br />

finansiering <strong>för</strong>st och främst, till skillnad från den<br />

ryckighet som har varit med plötsligt indragna<br />

20 vår fågelvärld | 2.<strong>2023</strong>

---

Sveriges 16 <strong>miljömål</strong><br />

1. Begränsad klimatpåverkan<br />

2. Frisk luft<br />

3. Bara naturlig <strong>för</strong>surning<br />

4. Giftfri miljö<br />

5. Skyddande ozonskikt<br />

6. Säker strålmiljö<br />

7. Ingen övergödning<br />

8. Levande sjöar och vattendrag<br />

9. Grundvatten av god kvalitet<br />

10. Hav i balans samt levande kust och skär<strong>går</strong>d<br />

11. <strong>Myllrande</strong> <strong>våtmarker</strong><br />

12. Levande skogar<br />

13. Ett rikt odlingslandskap<br />

14. Storslagen fjällmiljö<br />

15. God bebyggd miljö<br />

16. Ett rikt växt- och djurliv<br />

Ökning av anlagda <strong>våtmarker</strong><br />

Källa: Naturvårdsverkets utvärdering, rapport 7072<br />

Hektar<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

FOTO: MIKAEL ARINDER<br />

0<br />

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021<br />

stöd. Nummer två är juridiken. Den styrs delvis av<br />

lagstiftning från 1918 om så kallade diknings<strong>för</strong>etag<br />

och blir ofta väldigt svårtolkad, säger han.<br />

<strong>–</strong> Jag fick avslag i dag i <strong>ett</strong> ärende där Miljödomstolen<br />

säger att ”ni kan inte göra så här”. Men<br />

<strong>det</strong> var bara en månad sedan tingsrätten sade ja i <strong>ett</strong><br />

annat fall med precis samma upplägg.<br />

Morgan Johansson sitter just och överväger om<br />

han ska påbörja ännu en överklagansprocess. Han<br />

välkomnar att Naturvårdsverket <strong>för</strong>eslår en översyn<br />

av reglerna, samtidigt som han är lite luttrad.<br />

<strong>–</strong> Jag har under 20<strong>–</strong>25 år hört att regelverket<br />

kring diknings<strong>för</strong>etagen ska <strong>för</strong>enklas.<br />

Mycket skulle bli enklare bara genom bättre<br />

samordning och ge<strong>men</strong>samma tolkningar, tror<br />

Morgan Johansson.<br />

<strong>–</strong> Olika länsstyrelser gör helt olika bedömningar,<br />

och våtmarksstöden är uppdelade på så många olika<br />

myndigheter att ingen har någon riktig överblick.<br />

Han skulle önska att en myndighet kunde ha<br />

hand om alla stöd som handlar om återvätning. Och<br />

Hektar<br />

Anlagda och restaurerade <strong>våtmarker</strong> 2010<strong>–</strong>2021 som inte är belägna på torvmark. Figuren<br />

visar ackumulerad aral anlagd eller restaurerad våtmark <strong>för</strong> perioden 2010<strong>–</strong>2021. Totalt<br />

har cirka 6 924 hektar våtmark återställts. Den största delen av arbetet har finansierats via<br />

landsbygdsprogrammet.<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

0<br />

Jordbruksstöd<br />

Övrigt statligt finansierat<br />

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021<br />

Areal restaurerade torvmarker<br />

Hydrologisk restaurering av torvmarker 2010<strong>–</strong>2021. Figuren visar ackumulerad areal restaurerad<br />

torvmark <strong>för</strong> perioden 2010<strong>–</strong>2021. Totalt har cirka 5 739 hektar återställts sedan 2010.<br />

vår fågelvärld | 2.<strong>2023</strong> 21

---

FOKUS<br />

Sveriges <strong>miljömål</strong><br />

Rödspov på Håslövs ängar.<br />

FOTO: MIKAEL ARINDER<br />

Klart är<br />

att mer<br />

kvantifierbara<br />

mål och tydliga<br />

delmål <strong>för</strong><br />

<strong>Myllrande</strong><br />

<strong>våtmarker</strong><br />

vore önskvärt.<br />

FOTO: ULRIK BRUUN<br />

Brunand, en av många änder<br />

som har gått tillbaka.<br />

att den myndigheten hade tidsbestämda, budgeterade<br />

arealmål att jobba mot.<br />

<strong>–</strong> I dag är <strong>miljömål</strong>en en önskelista. Det är inte<br />

styrt vem som ska göra vad. Vi behöver <strong>ett</strong> kvantifierbart<br />

miljöledningssystem <strong>för</strong> vatten.<br />

I UTVÄRDERINGEN AV samtliga <strong>miljömål</strong> har Havsoch<br />

vattenmyndigheten tillsammans med Sveriges<br />

geologiska undersökning kommit fram till en<br />

liknande slutsats; de <strong>miljömål</strong> som rör vatten är <strong>för</strong><br />

splittrade i dag och borde behandlas ge<strong>men</strong>samt.<br />

Utvärderingen av <strong>Myllrande</strong> <strong>våtmarker</strong> avslutas<br />

med en lång lista på fler åtgärder <strong>för</strong> att snabba upp<br />

återställningen. Några exempel är att mer pengar<br />

behövs till skydd och restaurering, och att kunskaperna<br />

måste öka vid de myndigheter som handlägger<br />

våtmarksärenden.<br />

Ett ännu mer konkret <strong>för</strong>slag är att sluta underhålla<br />

diken på de omkring 300 000 hektar dränerad<br />

skogsmark där dikena inte g<strong>ett</strong> någon ökad tillväxt.<br />

Ett annat är att sänka gränsen <strong>för</strong> vad som räknas<br />

som improduktiv skog, impedi<strong>men</strong>t, vilket skulle<br />

göra att betydligt mer av sumpskogarna skulle<br />

lämnas orörda. Dessutom <strong>för</strong>eslår Naturvårdsverket<br />

en precisering och skärpning av skogsvårdslagstiftningen<br />

bland annat med tanke på skyddszoner mot<br />

vatten, sumpskog, och regler <strong>för</strong> dikesrensning och<br />

byggande av skogsbilvägar.<br />

Många bra <strong>för</strong>slag, tycker Niclas Lignell som är<br />

fågelskyddssamordnare på Birdlife Sverige.<br />

<strong>–</strong> Om regeringen tar till sig den här utvärderingen<br />

kommer <strong>det</strong> att leda till många steg i rätt<br />

riktning.<br />

Birdlife gör så mycket man kan <strong>för</strong> att stötta lokala,<br />

regionala och nationella initiativ som syftar till<br />

att nå <strong>miljömål</strong>et. Men <strong>det</strong> är i slutändan politiken<br />

som sätter agendan <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>an<strong>det</strong> och utfallet,<br />

betonar han.<br />

<strong>–</strong> Klart är att mer kvantifierbara mål och tydliga<br />

delmål <strong>för</strong> <strong>Myllrande</strong> <strong>våtmarker</strong> vore önskvärt.<br />

Helena Öberg på Naturvårdsverket säger att<br />

regeringen inte har kommit med någon direkt återkoppling<br />

på Naturvårdsverkets <strong>för</strong>slag än, <strong>men</strong> att<br />

erfarenheten från tidigare utvärderingar har varit<br />

att de brukar ta dem till sig. Hon håller med om att<br />

mer preciserade mål behövs.<br />

DEN KLIMATPOLITISKA VÄGVALSUTREDNINGEN som<br />

kom 2020 <strong>för</strong>eslår att 100 000 hektar skogsmark<br />

och 10 000 hektar jordbruksmark ska återvätas till<br />

2040. D<strong>ett</strong>a används till exempel av Skogsstyrelsen<br />

som nu siktar på att återväta 5 000 hektar per<br />

år. Men restaureringstakten behöver bli betydligt<br />

högre om <strong>miljömål</strong>et ska nås. Nyligen har Ramsarkonventionen<br />

meddelat att hälften av alla dränerade<br />

<strong>våtmarker</strong> globalt behöver återvätas <strong>för</strong> att<br />

nå målen i Parisavtalet. För Sveriges del skulle <strong>det</strong><br />

betyda att cirka 500 000 hektar behöver återvätas<br />

22 vår fågelvärld | 2.<strong>2023</strong>

---

till 2030. För att nå d<strong>ett</strong>a skulle takten behöva öka<br />

radikalt. Sverige har <strong>för</strong>visso skrivit under Ramsarkonventionen<br />

<strong>men</strong> de nya målsättningarna är bara<br />

rekom<strong>men</strong>dationer. Snart kommer Sverige <strong>för</strong>modligen<br />

att få betydligt mer exakta och bindande mål<br />

att <strong>för</strong>hålla sig till, enligt Helena Öberg på Naturvårdsverket.<br />

<strong>–</strong> Just nu jobbas <strong>det</strong> intensivt inom EU med en<br />

ny restaurerings<strong>för</strong>ordning som gäller alla naturtyper.<br />

Den är inte klar ännu <strong>men</strong> den lär ställa<br />

betydligt hårdare krav.<br />

VÅTMARKER HAR HAMNAT i fokus under senare år,<br />

och <strong>det</strong> råder en bred enighet om att de är viktiga.<br />

Mycket tyder på att restaureringsarbetet kommer<br />

att snabbas upp, <strong>men</strong> <strong>det</strong> är inte självklart<br />

att alla <strong>våtmarker</strong> gynnar fåglar. Våtmarkens roll<br />

som klimathjälte lyfts fram mer och mer, och en<br />

våtmark som är optimal ur klimatsynpunkt är ofta<br />

inte optimal ur fågelperspektiv. Våtmarksfåglar vill<br />

i allmänhet ha öppna vattenspeglar, där de kan hitta<br />

mat och få skydd från rovdjur. Men sådana stillastående<br />

vatten läcker samtidigt stora mängder metan,<br />

som är en stark växthusgas.<br />

Skogsstyrelsen har tydliga direktiv om att<br />

prioritera klimatnytta i sin återvätningssatsning.<br />

Det betyder ofta att man täpper till diken <strong>för</strong> att<br />

höja grundvattennivån så att vattnet står i genomsnitt<br />

någon decimeter under markytan. På så sätt<br />

bromsas läckaget av koldioxid som tidigare var stort<br />

från den torrlagda marken. Men större delen av<br />

året kommer inget fritt vatten att synas, och <strong>det</strong> blir<br />

ingen oas <strong>för</strong> våtmarksfåglar.<br />

AMELIE LINDGREN ÄR våtmarksforskare vid Göteborgs<br />

universitet och skriver just nu på en handbok<br />

om hur man ska anlägga <strong>våtmarker</strong> <strong>för</strong> bästa klimatnytta.<br />

Hon säger att <strong>det</strong> finns en konflikt mellan<br />

klimat och biologisk mångfald när <strong>det</strong> gäller hur<br />

<strong>våtmarker</strong> ska anläggas.<br />

<strong>–</strong> Det är ingen jätteenkel ekvation. Vi på forskningssidan<br />

kan bara säga att ja, <strong>det</strong> blir tre-fyra<br />

gånger högre metanutsläpp om vattenytan är i<br />

markytan eller lite över, <strong>men</strong> <strong>det</strong> är en naturlig miljö<br />

som vi också behöver.<br />

Där<strong>för</strong> bör metanutsläpp från <strong>våtmarker</strong> värderas<br />

på <strong>ett</strong> annat sätt än människoskapade utsläpp<br />

som till exempel ledningsläckage, tycker Amelie<br />

Lindgren.<br />

I dag är <strong>det</strong> delvis upp till tjänstemän på länsstyrelserna<br />

att göra den svåra avvägningen mellan<br />

klimat och mångfald när de tittar på ansökningar<br />

om återvätning. Vissa säger nej till öppna vattenspeglar<br />

medan andra är mer positivt inställda till<br />

<strong>det</strong>, <strong>för</strong>klarar hon.<br />

<strong>–</strong> Det gäller att ha med sig att vi behöver många<br />

sorters <strong>våtmarker</strong> med delvis olika syften.<br />

Så som stöden fungerar nu blir <strong>det</strong> en övervikt<br />

<strong>för</strong> <strong>våtmarker</strong>nas klimatnytta, särskilt i skogen,<br />

tycker våtmarkskonsult Morgan Johansson.<br />

<strong>–</strong> Våtmarker är multifunktionella, och vi har <strong>ett</strong><br />

ansvar <strong>för</strong> att designa dem så att de blir så bra som<br />

möjligt ur flera synpunkter.<br />

För att <strong>för</strong>tydliga tar han <strong>ett</strong> exempel från <strong>för</strong>ra<br />

veckan: En småländsk <strong>för</strong>e d<strong>ett</strong>a sjö som han ska<br />

hjälpa till att återställa.<br />

<strong>–</strong> Här har vi <strong>ett</strong> sluttande torvplan, så om jag<br />

bara ska tänka klimat så skulle jag behöva göra flera<br />

däm<strong>men</strong> <strong>för</strong> att hålla vattnet en decimeter under<br />

markytan. Men jag kan göra <strong>det</strong> mycket enklare och<br />

billigare med bara <strong>ett</strong> dämme, och få en stor varierad<br />

våtmark med en liten del öppen våtmark.<br />

Den varianten skulle bli aningen sämre ur klimatsynpunkt<br />

<strong>men</strong> väldigt mycket bättre <strong>för</strong> fåglar<br />

och annan mångfald. Dessutom är <strong>det</strong> <strong>ett</strong> tätortsnära<br />

område och en vattenspegel skulle kunna göra<br />

<strong>det</strong> till <strong>ett</strong> fint utflyktsmål. Sådant riskerar vi att<br />

missa genom att titta <strong>för</strong> ensidigt på <strong>våtmarker</strong>nas<br />

klimatnytta, <strong>men</strong>ar Morgan Johansson.<br />

D<strong>ett</strong>a är en fråga som Naturvårdsverket arbetar<br />

med, enligt Helena Öberg.<br />

<strong>–</strong> Vi jobbar löpande med hur vi ska vägleda i<br />

frågan om multifunktionalitet och hur vi får ”rätt<br />

våtmark på rätt plats”.<br />

FOTO: JOHN LARSEN<br />

Brun kärrhök är beroende<br />

av <strong>våtmarker</strong> <strong>för</strong> att hitta<br />

mat och <strong>för</strong> att häcka.<br />

Våtmarker<br />

är<br />

multifunktionella,<br />

och vi<br />

har <strong>ett</strong> ansvar<br />

<strong>för</strong> att designa<br />

dem så att de<br />

blir så bra som<br />

möjligt ur flera<br />

synpunkter.<br />

vår fågelvärld | 2.<strong>2023</strong> 23

---

För en krona om dagen<br />

Bli medlem i BirdLife Sverige så bidrar<br />

du till arbetet <strong>för</strong> fåglar och natur.<br />

Följ oss på<br />

Facebook &<br />

Instagram<br />

Den vitryggiga<br />

hacksp<strong>ett</strong>en är<br />

i Sverige klassificerad<br />

som akut hotad enligt<br />

rödlistan.<br />

SVERIGE

---

Fågelskydd • Fågelforskning • Fågelskådning och friluftsäventyr<br />

För bara en krona om dagen,<br />

så kan du hjälpa till. Genom att<br />

bli medlem i BirdLife Sverige så<br />

bidrar du till vårt fågelskyddsarbete via<br />

medlemsavgiften, <strong>men</strong> också genom<br />

att fler medlemmar utgör en starkare<br />

röst i naturskyddssammanhang, både<br />

på regional och nationell nivå. Så vi behöver<br />

dig!<br />

Förutom att du gör oss starkare, så får<br />

du också tillgång till härliga upplevelser<br />

genom medlemskapet. Du får vår fullspäckade<br />

medlemstidning <strong>Vår</strong> <strong>Fågelvärld</strong><br />

i brevlådan sex gånger om året<br />

och vill du, så finns <strong>det</strong> flera evenemang<br />

att vara med på, både hos oss och våra<br />

regional<strong>för</strong>eningar.<br />

Bli medlem här: birdlife.se/ny-medlem/<br />

Bli medlem redan idag!

---

För bara en krona om<br />

För dagen, bara så en krona kan du om dagen, så<br />

hjälpa kan du till. hjälpa Genom till. att Genom att bli<br />

bli medlem i BirdLife i BirdLife Sverige så<br />

Sverige bidrar så du bidrar till vårt du fågelskyddsarbete till vårt<br />

via<br />

fågelskyddsarbete medlemsavgiften, via medlemsavgiften,<br />

att fler medlemmar <strong>men</strong> också utgör en starkare<br />

<strong>men</strong> också genom<br />

genom röst i att naturskyddssammanhang, fler medlemmar<br />

på utgör regional en starkare och nationell röst nivå. Så vi<br />

både<br />

i naturskyddssammanhang,<br />

behöver dig!<br />

både på regional och nationell<br />

Förutom nivå. Så vi att behöver du gör dig! oss starkare, så får<br />

du också tillgång till härliga upplevelser<br />

genom att du medlemskapet. gör oss Du får<br />

Förutom<br />

starkare, vår fullspäckade så får du också medlemstidning<br />

till härliga <strong>Vår</strong> <strong>Fågelvärld</strong> upplevelser i<br />

tillgång<br />

genom brevlådan medlemskapet.<br />

sex gånger<br />

Du om får vår året fullspäckade<br />

och vill<br />

medlemstidning<br />

du, så finns <strong>det</strong> <strong>Vår</strong><br />

<strong>Fågelvärld</strong> flera evenemang i brevlådan<br />

vara sex med gånger på, om både hos<br />

att<br />

året oss och och vill du, våra så<br />

regional<strong>för</strong>eningar.<br />

<strong>det</strong> flera<br />

finns<br />

evenemang<br />

att vara med<br />

på, både hos oss och våra<br />

regional<strong>för</strong>eningar.<br />

Bli medlem här: birdlife.se/ny-medlem/<br />

Bli medlem redan idag!