Svartkonst - Coop

*!3A0B9A-aieicc! 

Pris 30:- 

MÄSTERKOCKEN PETER J SKOGSTRÖMS BÄSTA 

HÖSTGRYTOR 

nr 9 

Lyxigt med höstsvamp 

Svenska kanelbullar i Paris 

Lär dig laga risotto 

Svartkonst 

Coop Mersmak nr 9 2007. En inspirationstidning om mat och hälsa 

PÅ HYLLAN: Sätt smak på 

koppen. Sidan 8. 

Nu fi kar vi efter kunskap! 

Premiär! 

Anslut ditt 

MedMera-kort 

till Visa

Du är en av våra viktigaste kunder 

COOP MERSMAK skickas hem i brevlådan 

tillsammans med poängbesked till dig som 

använder ditt Coop MedMera-kort fl itigt. Du får 

tidningen om du föregående månad antingen 

• har handlat för minst 1 200 kronor 

eller 

• har gjort minst tolv besök i någon Coop 

MedMera-butik. Detta gäller i samtliga 

drygt 1 000 butiker och stormarknader 

där Coop MedMera ger poäng. 

Kom ihåg att dra kortet! 

Nyhet! 

Coop 

MedMera 

Visa 

Omslagsfoto Klara G, tack till Wanjas vardagsrum & NK Glas & Porlsin 

Hör av dig! 

MAILA OSS dina bästa recept. Ge oss förslag på de 

reportage just du vill läsa. Och tala om vad du tycker 

om Coop Mersmak. 

Maila oss på redaktionenmersmak@coop.se 

eller skriv till adressen nedan. 

Coop Mersmak 

Box 15200, 104 65 Stockholm 

Tel: 0771-63 36 00 

För frågor om recept och varor, 

ring Coop kundkontakt 020-71 10 10 

Utgivare MedMera Bank AB 

Ansvarig utgivare Ivar Fransson, ivar.fransson@kf.se 

Chefredaktör Eriq Agélii, eriq.agelii@kf.se 

Redaktörer Agneta Ramström, agneta.ramstrom@coop.se, 

Charlotte Wik, charlotte.wik@coop.se 

Matmästare Sander Johansson, sander@coop.se 

Receptkreatör Kerstin Englund, kerstin.englund@coop.se 

Dietist Latifa Lindberg, latifa@coop.se 

Där ej annat anges är recepten i tidningen framtagna 

och provlagade av Coop Provkök. Alla recept hittar du 

på www.coop.se 

Produktion Åkesson & Curry, www.akessoncurry.com 

Annonsbokning 

CR Media 

Telefon 08-594 607 51 

jonas@crmedia.se 

www.crmedia.se 

Repro Grafi t, Västerås 

Tryck Frank Intra Print, Kiel, Tyskland 2007 

Läs Coop Mersmak på www.coop.se 

Nästa nummer av Coop Mersmak 

kommer ut vecka 43 2007. 

*!3A0B9A-aieicc! 

Pris 30:- 

MÄSTERKOCKEN PETER J SKOGSTRÖMS BÄSTA 

HÖSTGRYTOR 

Mersmak – nr 9 2007 

Poäng på varje krona, var du än handlar med 

Coop MedMera Visa. Alla inköp på faktura 

en gång per månad, 54 dagars räntefri 

kredit och låg avgift, endast 95 kronor 

per år. Läs mer på sidan 44. 

Du ansöker om ett Coop MedMera Visa på 

www.coopmedmera.se 

nr 9 

Lyxigt med höstsvamp 

Svenska kanelbullar i Paris PÅ HYLLAN: Sätt smak på 

Lär dig laga risotto koppen. Sidan 8. 

Svartkonst 

Nu fi kar vi efter kunskap! 

Coop Mersmak nr 9 2007. En inspirationstidning om mat och hälsa 

Premiär! 

Anslut ditt 

MedMera-kort 

till Visa 

Allt innehåll i Coop Mersmak lagras 

elektroniskt och blir åtkomligt via 

Internet. Icke anställda skribenter, 

illustratörer och fotografer måste 

meddela eventuellt förbehåll mot att 

få sitt material tillgängligt på detta 

sätt. I princip publiceras inget material 

med förbehåll i detta syfte. Tryckeriet 

uppfyller EU:s förordning avseende 

frivillig miljöstyrning och miljörevision. 

nr 9 

innehåll 

SID 12 

SID 28 

SID 22 

Kaff e är en färskvara, 

säger Anne Lunell, 

Årets barista 2006. 

6 Entré 

Världens barn behöver ditt stöd. 

8 Mixat 

Sätt ny krydda på kaff et. 

10 Krönika med Latifa 

Ät hellre nästan rätt än helt fel. 

12 Ingen kaff epaus 

Efter caff elatte-vågen vill vi veta 

mera - ursprung, smak, miljö! 

20 Så gör kocken 

Lär dig laga Risotto Milanese. 

22 Det puttrar i Stolpaberga 

Mästerkocken Peter J Skogström 

lagar härliga höstgrytor. 

28 Andra bullar i Paris 

Bageriet La Boul’Ange bullar 

upp med kanelbullar. 

30 Mixat 

Det fi nns inget dåligt höstväder, 

på med rätt höstkläder! 

32 I säsong – svamp 

Svår att hitta ibland, men 

välfunnen i köket. 

34 Pengar till Världens Barn 

På Vi-skogens plantskola i 

Rwanda lär sig barnen nya sätt 

att bruka jordens resurser. 

37 Veckans mat 

Gott hela veckan med färs. 

44 Mera om MedMera 

Tävling, erbjudanden och 

medlemsinformation. 

5

Vet du om att 

varje såld bärkasse 

ger tre öre till 

biståndsprojekt? 

Eva Husen 

– Det visste jag inte. Det 

var bra! Då slipper jag ha 

dåligt samvete för att jag 

köpte en plastpåse! 

Göran Winbergh 

– Nej, det var bra! Men 

det är därför jag handlar 

på Coop, jag tycker 

om engagemanget för 

miljön och omvärlden. 

Helen Lithander 

– Ja! Det är därför jag 

handlar på Coop. De 

visar omtanke och 

tänker på miljön. Jag 

tycker också om Kravutbudet. 

Anders Jörle 

– Jaså? Nej, det visste 

jag inte! Det är ju 

jättebra! Däremot 

brukar jag använda 

Biståndsknappen 

när jag pantar mina 

burkar. 

Andy Lindh med 

dottern Disa 

– Nej, det visste jag 

inte alls. Vad bra! 

Intervjuerna är gjorda i Stockholm. Foto: Malin Willner och Simon Kjellberg 

ENTRÉ 

GE OCH VAR GLAD 

”Tänk på barnen i Afrika, de skulle vara 

lyckliga för dina rester” var den stående 

anklagelsen från mattanterna om vi inte 

åt upp all uppslevad lappskojs i skolmatsalen. 

Det bet. Svällande magar och 

skinntunna armar var inget skämt, det 

förstod till och med en sjuåring i matkön. 

Men oftast resulterade mattanternas argument 

i att vi försökte komma på hur vi 

skulle förpacka lappskojsen och skicka 

ner den till Biafra snarare än att äta upp 

den. Och till vilken adress? 

Hot om svält är fortfarande ett starkt 

argument för många insamlingar, men 

sådana bilder har ofta en förmåga att få 

oss att blunda snarare än att öppna våra 

ögon. Det gör för ont att inse världens 

orättvisor ibland. 

Ytterligheten åt andra hållet är insamlingsgalorna. 

Tidigare tyckte jag att det 

var rätt makabert, att vi skulle behöva bli 

underhållna i tevesoffan för att öppna 

plånboken. Men jag har ändrat mig. Det 

kan faktiskt vara väldigt kul att ge av sitt 

överflöd. Och när man ser hur mycket 

pengar det blir om många hjälps åt inser 

man att det ändå går att göra skillnad. 

Även med en liten peng. Därför tänker 

jag bänka mig framför teven när kam- 

panjen Världens barn kulminerar i oktober 

med både reportage och galakväll. 

Insikten av behoven kanske går lättare in 

när vi sitter där med micropopcornen. 

Anklagelse är i alla fall ingen fungerande 

pedagogik om man vill nå förändring på 

sikt. När vi ger av egen fri vilja och glädje 

mår vi betydligt bättre själva. Det är en 

positiv och stark drivkraft. 

Jag försöker tillämpa den pedagogiken 

med mina barn. De får varje år var 

sin peng och väljer själva några olika biståndsprojekt 

som de får stödja. Hittills 

har de, med lite diskret vägledning kan 

Det kan faktiskt vara väldigt kul 

att ge av sitt överflöd. 

jag erkänna, valt att plantera träd genom 

Vi-skogen, stödja Läkare utan gränser 

och bygga skola med Plan International. 

Vi lärde oss allihop en hel del 

när vi surfade runt och studerade olika 

organisationers sajter. Och vi kände oss 

som lite extra goda människor för en 

stund. 

Dessutom var det betydligt enklare 

än att skicka lappskojs med posten. 

Ge och var glad du med, läs om 

kampanjen Världens barn på sidan 34. 

Eriq Agélii 

Chefredaktör 

6 Mersmak – nr 9 2007 

Illustration Lena Sjöberg/Söderberg Agentur

KAFFEKICKAR 

Svenskar är efter fi nländarna bäst i världen på att 

dricka kaffe. Men den svarta, aromrika drycken kan 

vara mycket mer än en startmotor på morgonen. 

Dags att uppgradera våra vanor med nya smaker. 

EN ELLER TVÅ skedar 

kanel i fi ltret tillsammans 

med favoritkaff et sätter ny 

krydda på en välbekant 

smakupplevelse. 17 gram 

Krav-märkt kanel från Santa 

Maria, 13 kronor. 

SMAKSÄTT KAFFET 

med hasselnöt-, choklad- 

eller vaniljsyrup. Fler 

smaker fi nns. 39 kronor 

för 50 centiliter. 

EKOLOGISKT KAFFE. Kaff e är en av jordens mest 

besprutade grödor. På konventionella storplantager 

används gift mot ogräs och insekter – gifter som även 

påverkar djur, natur och människorna som arbetar 

på odlingarna. Krav-märkt kaff e besprutas inte med 

sådana bekämpningsmedel. Classic ekokaff e, 

500 gram, 33 kronor. Zoégas Eko, 30 kronor. 

Café Luxury från Änglamark, 250 gram, 22 kronor. 

KRISPIGA KRISTALLER. 

Rättvisemärkt råsocker från 

Dansukker, 500 gram. 

Strö, 18 kronor eller bit, 

24 kronor. 

CHOKLAD- 

DOPPADE 

kaff ebönor 

från Equale, 

rättvisemärkta, 

125 gram, 

34 kronor. 

KAFFE HETT 

som chili. Med torkad 

chili blir kaff et starkt 

på ett helt nytt sätt. 

Chili från Santa Maria, 

45 gram, 18 kronor. 

KARAMELLKAFFE. Koka 

2 deciliter vispgrädde 

med 1 deciliter socker och 

en vaniljstång delad på 

längden i en kastrull cirka 

5 minuter tills det blivit en 

sirapsliknande massa. 

Ta bort vaniljstången. 

Fördela karamellsåsen 

i fem kaff ekoppar och häll 

på hett kaff e. Rör om 

och servera genast. 

Vaniljstång, från Santa 

Maria 3 gram, 28 kronor. 

Alla produkter på denna sida fi nns på Coop Forum. 

Vissa produkter fi nns även i våra andra butiker och stormarknader. Lokala prisvariationer kan förekomma. 

MIXAT 

8 Mersmak – nr 9 2007 

Foto: Sara Danielsson 

ORDET fi ka sägs vara en gammal 

förvrängning av ordet kaff e, som 

dialektalt även kallats kaffi . Ordet 

uppkom på 1800-talet i så kallad 

backslang, ett hemligt språk, där 

orden bildas genom omkastning 

av bokstäverna. Kopp från ID, säljs 

i 4-pack för 89 kronor. 

KRÄMIGARE KAFFE. Barista är 

ursprungligen det italienska ordet för 

bartender. I dag syftar barista främst 

på en kaff eexpert. Baristamjölk ger ett 

krämigt skum som lyfter smaken på 

ditt kaff e. Arla baristamjölk 1 liter, 

11 kronor. Havrebaserad baristamjölk 

från Oatly/Skånemejerier, 1 liter, 

15 kronor. 

KAFFEKOPPEN har sedan 

sextonhundratalets slut vandrat från 

storstädernas kaff ehus till frukostborden. 

Svensk kaff ebok berättar 

framgångssagan och ger oss recept 

på goda kaff edrinkar. Den magiska 

bönan tar ett mer internationellt 

grepp, som historien om pigga 

kaff ebärstuggande getter i Etiopien. 

Svensk kaff ebok 199 kronor, 

Den magiska bönan 209 kronor.

Var vaksam på 

sockrade löften 

HÄLSA MED 

Människor gillar socker . Preferensen för den söta smaken har vi redan från 

födseln vare sig vi vill det eller ej. Att känna söt smak var livsavgörande 

på den tiden vi letade efter ätliga växter i naturen eftersom det söta oftast 

var ätligt. Det som smakade beskt var ofta giftigt. Men i dag är utmaningen 

inte främst att hitta tillräckligt med mat utan att balansera det vi 

äter på ett sunt och gott sätt. För många är det svårt att orientera sig när 

man handlar, vad gäller alla söta begrepp, särskilt om man vill tillfredsställa 

sin medfödda försmak och samtidigt ta hand om sin hälsa. 

Du sparar en sockerbit i veckan på att välja 

den sukralossötade varianten. Är det värt det? 

Lite socker behöver inte vara helt fel. Hetsen att helt undvika socker går 

många gånger överstyr. Vårt fokus på att undvika sockersötade livsmedel 

har resulterat i en jättemarknad för livsmedel anpassade efter sockerlarmen. 

Det är positivt så länge det minskas på det vanliga sockret. 

Håll utkik efter ”Nyckelhålet” så hittar du livsmedel med lite socker och 

utan syntetiska sötningsmedel. De vanliga yoghurtarna har till exempel blivit 

bättre. Mejerierna har lyckats minska på både socker och fett, utan att tumma 

på den goda smaken. 

Men i dag ersätts sockret i många livsmedel med syntetiska sötningsmedel. 

Man kan verkligen fråga sig om det är motiverat att välja ett sådant 

alternativ om man inte behöver göra det av medicinska skäl. 

Om du till exempel jämför sockerinnehållet i vanlig ketchup med ett 

sukralossötat alternativ, ”utan tillsatt socker”, sparar du 7,5 kilokalorier 

per portion. Det motsvarar bara en halv sockerbit. En vanlig barnfamilj 

äter två ”ketchuprätter” i veckan. Du sparar alltså en sockerbit i veckan 

på att välja den sukralossötade varianten. Är det värt det? 

Fråga dig själv vilka livsmedel du egentligen ska spara kalorier på. I din 

mathållning som helhet kan det finnas större bovar att göra upp med. 

Läsk, godis, glass, kakor och kex till exempel. Vi svenskar får i genomsnitt 

i oss hela 25 procent av vårt kaloriintag från dessa produkter. Det 

vill säga sådant som innehåller mycket fett och socker, men dåligt med 

nyttigheter som vitaminer och mineraler. 25 procent av kaloriintaget motsvarar 

600–700 kilokalorier per dag för en vuxen. Jämför det med de 

15 kilokalorierna du sparar med den sockerfria ketchupen på en vecka. 

En sak är jag dock helt övertygad om: Det är bättre att äta nästan rätt 

än helt fel. 

Latifa Lindberg 

”Sockerfri” är inte detsamma som ”osötad”. 

Sötningsmedel delas ofta in i två grupper 

– med eller utan kalorier 

Sötningsmedel som 

ger kalorier: 

• Fruktos, finns naturligt i fruktsaft och 

honung 

• Glukos, finns i stärkelserika produkter 

• Sackaros, ”det vanliga sockret”, finns 

i sockerbetor och rörsocker 

• Laktos, finns i mejeriprodukter 

• Sockeralkoholer, som till exempel sorbitol 

och xylitol 

De naturliga sockerarterna, har gemensamt 

att de ger energi, cirka 4 kilokalorier per 

gram. 

Sötningsmedel som inte ger 

kalorier: 

Syntetiska sötningsmedel har kraftigare 

sötningseffekt jämfört med vanligt socker 

och används framför allt för att reducera 

produkters energiinnehåll. 

• Acesulfam K (130–200 gånger sötare än 

socker) 

• Aspartam (200 gånger sötare än socker) 

• Cyklamat (25–30 gånger sötare än socker) 

• Sackarin (200–700 gånger sötare än 

socker) 

• Sukralos (600 gånger sötare än socker) 

Syntetiska sötningsmedel är testade och 

godkända av EU ur hälsoaspekt. Däremot är 

sukralosens miljöpåverkan under debatt. 

10 Mersmak – nr 9 2007

påtår? 

Hemma i det egna köket är den enkla 

koppen kaffe fortfarande ohotad – trots vågen av kontinentala 

utmanare. Nu växer ett nytt kaffeintresse fram där smak, 

ursprung och miljöpåverkan avgör våra val. 

TEXT Nicolas Jändel FOTO Helen Pe, Frans Hällqvist, Martin Adolfsson REKVISITA Linda Sandberg 


Min kafferesa började med en panna kokkaffe som brändes kolsvart över 

en lägereld i fjällen. Den svarta simmiga vätskan hälldes upp i träkåsor 

och jag spottade sump en timme efteråt. En annan minnesvärd upplevelse 

är en liten stark och koncentrerad kopp kaffe som jag drack i Turkiet. En 

tredje milstolpe blev upptäckten av kedjan Coffee Cups stora sortiment, 

där jag kunde testa olika bönor genom att beställa dagens bryggkaffe. Det 

är en kafferesa som med tiden byggt upp ett allt starkare intresse. Och jag 

är inte ensam på min resa. 

Men det har hunnit rinna en hel del kaffe av tveksam kvalitet genom 

den svenska folksjälen mellan de två ytterligheterna – från stunderna med 

lunchrestaurangernas sönderbrända, halvljumna syra till att vi själva börjat 

mala bönor, intressera oss för deras ursprung och påverkan på miljön. 

– Men det som är häftigast av allt är att det kommer fram en del nya 

svenska rosterier, säger Petter Bjerke, författare av Espressoboken (Cordia 

bokförlag). 

Petter Bjerke är precis hemkommen till Stockholm från New York och 

låter lite sömnig i luren när han strosar fram genom huvudstaden, men hinner 

ändå med att notera två intressanta sorters kaffebönor när han passerar 

en espressobar i Vasastan. 

Kaffe har mer och mer blivit som vin. För tio år sedan tog vi in husets 

röda på restaurangen. I dag vet folk i allmänhet mycket mer om druvor, 

distrikt och ursprungsländer. Samma process verkar nu även ha börjat ta 

fart när det gäller kaffet. 

– Det håller absolut på att hända, även om det är en bit kvar. Många 

har upptäckt att det finns olika smaker och sorter. Många kaféer som förr 

bara hade en sorts kaffe har i dag kanske två eller tre sorter, säger David 

Haugaard, som engagerat sig hårt för att höja kaffenivån i Sverige. 

Han driver ett litet enmansrosteri och har som ambition att vara med 

hela vägen från plantan till koppen. Själv tål han inte vanligt kaffe som 

stått länge i bryggaren. Men espresso och färskmalet kaffe går bra. David 

Haugaard hoppas att folk blir mer kräsna med sitt kaffe och att kvalitets- 


SNABBFAKTA 

Bönor och ursprung 

Nästan allt kaffe i världen härstammar från 

två arter av kaffeträd, coffea arabica och 

coffea robusta. Arabica anses vanligen som 

den finare sorten av de två, medan robusta 

är stryktåligare och innehåller mer koffein. 

Kaffets smak påverkas av var det växer och 

hur det lagras och rostas. I dag finns det ett 

stort antal blandningar och ett framväxande 

antal mikrorosterier som gör att utbudet av 

bra kaffebönor aldrig varit större i Sverige. 

Brasilien är fortfarande den största kaffeproducenten, 

följt av nykomlingen Vietnam 

på andra plats och Colombia som tredje 

största nation. Men även Indonesien, Indien, 

Mexico och Etiopien tar varje år fram stora 

mängder kaffebönor för export. Vill du leta 

nya sorter är kaffebönor från Indien ett spännande 

tips, även etiopiska bönor har bra 

rykte just nu och gillar du sötare kaffesorter 

kan du hålla ögonen på bourbonkaffe (från 

familjen arabica). 

Kaffebäret har ett yttre fruktkött som smakar lite 

beskt, innanför finns ett mjukare fruktkött med en 

smak som påminner om honung. 

13

Kaffe är som färsk frukt 

BARISTAN ANNE LUNELL, HELSINGBORG 

Anne Lunell blev vald till årets barista 2006 och har även en 

fj ärdeplats i World Barista Championship i bagaget. Efter en tid 

i Oslo har hon nu fl yttat till Helsingborg för att starta ett mikrorosteri 

och kaff eshop. 

– Jag dricker som regel några espresso om dagen när jag 

jobbar, men det blir mycket fi lterkaff e också. Jag mal alltid själv, 

kaff et blir oändligt mycket bättre. 

Ställ gärna frågor som varifrån kaff et kommer, vilken sort det 

är och kanske det allra viktigaste, när det är rostat, tipsar Anne 

Lunell. Kaff e kan på sätt och vis jämföras med frukt, menar hon. 

Det är en färskvara som snabbt förlorar smaker och aromer. 

– Jag hoppas och tror att kaff et framöver får samma erkännande 

som vin i den gastronomiska världen, att vi kanske väljer 

kaff esort utifrån vilken efterrätt vi serverar. För det är otroligt 

stor skillnad på olika kaff esorter. 

FAVORITKOPPEN: 

Espresso eller bryggkaff e från bönor som malts precis före 

bryggning. Just nu helst bönor från farmen Esmeralda i Panama, 

som har smak av bergamott, citrus och fl äder.

Det mesta av världens kaff e plockas för hand. Omkring en procent av världsproduktionen är i dag Rättvisemärkt. 

Det första man kan göra som intresserad kaffedrickare 

är att skaffa sig en kvarn och mala själv. 

aspekten tar över reaprisstämpeln som mycket av dagens kaffe lever med. 

Kunskaperna förmedlar han bland annat via en kaffeblogg på nätet. 

Petter Bjerke är inte bara författare, han fungerar även som domare 

i svenska Barista cup som hålls årligen. Bland deltagarna pratas det numera 

väldigt mycket om bönornas ursprung, om hur de är odlade och hur 

kaffestockarna mått under uppväxten. Enligt Petter Bjerke ställs numera 

mycket större krav från allmänheten, och främst kaffekännarna, på noggrann 

ursprungsmärkning. Man vill veta exakt vilken odlare som plockat 

frukterna och hur bönorna är torkade. Jordmån, luftfuktighet, höjdnivå 

och hur bönorna tagits fram spelar stor roll för hur kaffet smakar. 

Det förstår man när man läser om kopi luwak från Sumatra, en av 

världens mest exklusiva kaffesorter. Där kaffefrukten växer har det lokala 

djuret mungo en speciell roll i framställningen. De äter enbart de fi naste 

kaffebären som sedan kommer ut den naturliga vägen, dessa samlas sedan 

ihop. Det sägs att tiden inne i mungons mage tillför kaffet en speciell smak. 

Enligt kaffeföretaget Kahls kaffe ska kopi luwak-kaffet vara mustigt med en 

sirapslik ton och ha en lång, ren eftersmak. Och i det perspektivet förstår 

man verkligen att det mesta spelar roll på kaffets väg till koppen. 

– Det första man kan göra som intresserad kaffedrickare är att skaffa 

sig en kvarn och mala själv, bönor blir annars fort gamla och ”trötta”. Men 

man måste våga sig bort från standardkaffet, säger Petter Bjerke. 

En parallell trend, kanske den allra största, menar Petter Bjerke, är den 

etiska trenden. I dag ställer både privatpersoner och större kedjor krav på 

att kaffet ska vara producerat utifrån etiska och miljövänliga riktlinjer, men 

så har det inte alltid varit. 

– Kaffe är en oerhört smutsig handelsvara och har historiskt sett stått 

för mycket av utsugningen av folk i tredje världen. Men numera vill många 

större kafé- och hotellkedjor ha rättvisemärkt kaffe och det kommer nog att 

slå igenom ordentligt framöver. 

Till sist, varför tror du vi svenskar dricker så enormt mycket kaffe? 

– Jag tror det beror på att vi inte riktigt haft en restaurangkultur och 

därför anammat en fi kakultur istället. Det blir en social grej. Vi vill sitta 

ner och prata länge, och då krävs det ganska mycket kaffe. 

KAFFE PÅ RÄTT VIS 

Rättvisemärkta produkter fungerar som 

en form av garanti för att varan har tagits 

fram på etiska grunder och med miljöhänsyn 

i produktionsprocessen. Kontrollen 

görs internationellt av Fairtrade Labelling 

Organization och i Sverige av Föreningen 

för Rättvisemärkt. 

Systemet innebär att kaff eodlarna 

alltid får bra betalt för sina produkter och 

till exempel mer för ekologiskt framtaget 

kaff e. Kriterierna omfattar även regler kring 

demokrati och att alla former av barnarbete 

och diskriminering motverkas. En särskild 

premie gör det möjligt för odlarna att 

återinvestera i verksamheten och lokalsamhället. 

Den premien har fördubblats från 

och med juni 2007. För mer information om 

rättvisemärkning och vilka kaff esorter som 

omfattas, gå in på www.rattvisemarkt.se, 

titta under ”produkter” och sedan ”kaff e” så 

hittar du en lista över rättvisemärkta sorter 

som säljs i Sverige. 

de för Samodlarna som säljer drygt hälften 

av landets ekologiska 

p 

Titta efter den här 

symbolen om du vill 

köpa Rättvisemärkt. 

Mersmak – nr 9 2007 15

Smakfullt med etisk hållning 

KAFFEÄGAREN OLLE HEDSTRAND, UPPSALA 

Pionjären Olle Hedstrand har sedan 1997, då han startade Hugos 

Kaff e och Deli i Uppsala, haft en tydlig kaff emission. Han är 

väldigt noga med kvaliteten och varifrån bönorna kommer. 

På kaféet maler personalen själv, alltid av färska bönor. Det 

fi nns alltid tre stora termosbryggare som står färdiga med 

färskbryggt kaff e med olika smaker. Kaff et köps från rosterier 

som rostar först när beställningen är gjord. Olle Hedstrand har 

även en tydlig etisk hållning i sin kaféverksamhet – kaff et ska 

vara producerat under bra villkor. 

– Jag försöker luska fram så mycket jag kan själv, sedan 

väljer jag de leverantörer som har störst intresse av att ta reda 

på hur förhållandena ser ut på plats vid odlingen. Det är viktigt 

för mig. Så tycker jag att man ska tänka som kund också. 

Olle Hedstrand har en förkärlek för Indien som kaff eland, där 

de gör ”monsunerat” kaff e. Bönorna får ligga ute i monsunregnet 

och lagras, då försvinner mycket av syrligheten och smaken blir 

rundare och mildare. 


Dagens första kopp, bryggkaff e av färskrostade och nymalda 

bönor, gärna från Indien.


Hellre få men 

goda koppar kaffe 

ENTUSIASTEN EVA GUSTAVSSON, UPPSALA 

Eva Gustavsson i Uppsala tröttnade på lunchrestaurangernas 

baljkaff e och är nu en kräsen 

kaff edrickare. Hemma har hon en kvalitetsbryggare, 

hon mal själv sina bönor och dricker hellre 

få men goda koppar kaff e, än många blaskiga. 

– Det brukar bli tre koppar per dag. Morgonkaff 

et är viktigast. 

Väninnor och bekanta tycker ibland att Eva 

är lite väl kinkig med sitt kaff e. En del tycker att 

det är svårt att bjuda henne på fi ka. Evas knep 

är då att ha mjölk i för att döva smaken och för 

att inte förstöra stämningen. Annars dricker 

hon alltid sitt bryggkaff e svart. 

– Men det är ingen fara, det som gäller 

hemma hos dem gäller där och kaff et hemma 

hos mig gäller för mig. Men nu har till och med 

min man börjat känna skillnad på bra och dåligt 

kaff e, det är kul. 

Bra kaff e för Eva är mörkrostat, gärna Zoégas. 

Hon gillar även mörkrostat med en ton av 

choklad i. 


Morgonkaff et från nymalda, mörkrostade bönor. 

Bryggt snabbt och med hög temperatur. 

Utan mjölk. 

17

1 

2 

3 

4 

18 

En smaksak 

En stilfull pressobryggare eller en trendig 

perkolator? Välj tillredningssätt efter tycke 

och smak. 

1. FILTERBRYGGARE 

För att du ska få riktigt bra bryggkaff e och 

ge det rättvisa så att alla smakerna kommer 

fram på rätt sätt bör du ha en bryggare 

med en eff ekt på minst 1 100 watt. 

Då kommer vattnet upp i rätt temperatur 

(92–96 grader) och rinner ner i lagom 

takt genom fi ltret. Rör om i kannan med 

en matsked innan du serverar; det mest 

smakfulla kaff et bryggs först och lägger sig 

annars i botten av kannan. Tänk på att ha 

en bryggare som är lätt att göra ren och 

kalka av den regelbundet. En fi lterbryggare 

av bra kvalitet mäktar med att få fram 

de allra fi naste aromerna från ett bra kaff e. 

2. PERKOLATOR 

I en perkolator behövs inga fi lter. Du häller 

vatten i underdelen och lägger kaff et i 

överdelen. När bryggaren slås på värms 

vattnet upp till ånga och när ångan gått 

igenom kaff et är det bara att hälla upp. 

Konstruktionen är särskilt bra då den 

distribuerar vatten med rätt temperatur i 

kaff ebädden, samt att den håller de fl yktiga 

aromerna på plats. Passar bäst för mörkrostade 

bönor. Kaff et måste vara tillräckligt 

grovmalet för att undvika att det kommer 

med alltför mycket sump i koppen. 

3. MOCKABRYGGARE 

Underdelen fylls med vatten upp till 

ventilen och fi lterdelen packas med 

kaff e. Mockabryggaren ställs på spisplattan 

på medelvärme. Vattnet trycks av 

uppvärmningen från vattenbehållaren i 

botten genom kaff ebädden och samlas i 

en behållare i toppen av bryggaren. När 

det slutat pysa är det klart. Använd ett 

fi nmalet kaff e (men något grövre än vad 

som används för espressomaskiner). 

4. PRESSOBRYGGARE 

Pressobryggare kallas ibland bistrobryggare. 

Koka upp vatten och låt det vila 

en kort stund innan du häller det över 

kaff et som lagts i botten. Rör om, låt dra 

i tre till fyra minuter och pressa ner fi ltret 

långsamt. Var noga med att dosera kaff et 

rätt till vattenmängden. Pressokaff et har 

en kraftigare karaktär med en tyngre 

”kropp” än det från en fi lterbryggare. 

Använd en något grövre malning än den 

för fi lterbryggare. 

FÖRVARING 

Ta vara på ditt färska kaff e. Orostade 

bönor kan hålla sig i fl era år medan 

rostade börjar tappa arom redan 

efter någon vecka. Malet kaff e börjar 

försämras redan efter ett par timmar. 

Det är syret i luften som bryter ner 

aromämnena. En öppnad förpackning 

ska helst förbrukas inom åtta till tio 

dagar. Tänk därför på att förvara ditt 

kaff e i en lufttät behållare med lock. 

PROPORTIONER 

Beroende på tillredningsmetod kan 

åtgången av kaff e vara olika. Däremot 

har det inget att göra med vilken typ 

av kaff e som används. Exempelvis ska 

du inte använda en mindre mängd 

av ett kraftfullt, mörkrostat kaff e, och 

tro att du får en något svagare men 

fullgod kopp. Det du får är i stället en 

tunn dryck som mest smakar bittert. 

En generell regel är en matsked per 

kaff ekopp (7–8 gram per 1¼ deciliter 

vatten). Med en fi lterbryggare och 

fi nmalet kaff e behövs en något mindre 

mängd än om du använder grovmalet. 


Källa: Svensk kaff einformation, Coff eenet

I Italien är det främst två sorters ris 

som kommer i fråga när man skall 

laga risotto – arborio och carnaroli. 

Det vanligaste risottoriset i Sverige är 

avorio. 

GRUNDRECEPT RISOTTO 

4 portioner 

Tid: cirka 25 minuter 

Ingredienser 

1 gul lök, finhackad 

2–3 msk olivolja eller smör 

3 dl arborio- eller avorioris 

1 ½ dl torrt vitt vin eller buljong 

1 liter höns-, kalv-, grönsaks- eller 

svampbuljong, varm 

2 dl parmesanost, finriven 

RISOTTO MILANESE 

Ingredienser 


2–3 msk olivolja 


1 ½ dl torrt vitt vin 

1 liter kalvbuljong, varm 


½ g saffran 

Tillagning: Rör ut saffranet i 3 matskedar 

av buljongen och tillsätt när 

risotton kokat 10 minuter. 

Följ i övrigt bilderna här intill. 

RISOTTO MED SVAMP 

Ingredienser 

200 g färsk svamp, t ex karljohanssvamp 

eller 20 g torkad, blötlagd 

minst 1 timme 



2 vitlöksklyftor, finhackade 

1 rosmarinkvist 


1 ½ dl torrt vitt vin 

1 liter svamp- eller grönsaksbuljong, 

varm 


Tillagning: Hacka svampen och stek 

den sakta i oljan 3–4 minuter. Tillsätt 

lök, vitlök och rosmarin och följ i 

övrigt bilderna här intill. 

Så gör 

KOCKEN 

RECEPT Sander Johansson FOTO Wolfgang Kleinschmidt 

STYLIST Cilla Göthlinder 

RISOTTO kan varieras på många sätt med olika ingredienser 

och smaksättningar. Det kan vara skaldjur, 

färsk sparris, örtkryddor eller saffran, som till klassikern 

Risotto Milanese. En annan variant är risotto med 

svamp, gärna karljohanssvamp, till en härlig hösträtt. 

1. Fräs finhackad lök mjuk och glansig i 

olivolja utan att löken bryns. Tillsätt riset 

och rör tills det känns nästan torrt och 

ser genomskinligt ut. 

3. Häll på 3 deciliter av den varma buljongen, 

rör om. Sänk värmen och låt 

buljongen koka in. Rör då och då. 

Tillsätt därefter 1 deciliter buljong åt 

gången, rör och koka in tills risotton 

är krämig. Totalt ska riset kokas 

15–18 minuter. 

2. Häll på vinet och låt det ånga bort. 

4. Rör ner osten och servera omedelbart. 


Djup tallrik från Berry, 

Linnetyg som duk från 

Svenskt Tenn. 

Vintips 

Krämig risotto med svamp och örter är som gjort för vin. Vi väljer 

ett fruktigt, kryddigt och fatlagrat rött vin som möter de kraftiga 

smakerna av rosmarin och svamp. Ett fruktigt och fatlagrat vitt 

vin matchar även saff ranstonerna i Risotto Milanese. 

5328 Monti Garbi Ripasso 97:- 

5621 Laroche Bourgogne Chardonnay Barrique Réserve 89:- 

Mersmak – nr 9 5 2007 

21

HATTEN AV FÖR 

höstgrytan 

Tålamod – en av de viktigaste ingredienserna i såväl en 

gryta som i en tävlingskock. Peter J Skogström har gott om 

den varan. På femte försöket vann han Årets Kock 2006. Ett 

år senare njuter han fortfarande av segern och firar med 

mustiga, smakrika höstgrytor. 

Text Mia Gahne FOTO Helen Pe RECEPT Peter J Skogström REKVISITA Linda Sandberg


Stjärnkocken Peter J Skogströms 

Stolpaberga ligger i Bunkeflo, bara tio 

minuter från centrala Malmö. 

I en vitkalkad fyrlängad gammal Skånelänga står en mästare och knaprar 

på en morot. Som vän av rotsaker är hösten en av hans favoritårstider. 

Rotfrukter är dessutom som gjorda för höstens härliga grytor, vilka står 

på dagens meny. 

Peter J Skogström vakar över puttrande kastruller i den före detta ladan, 

som sedan sex år tillbaka rymmer ett riktigt värstingkök. Det är fem 

meter upp till takbjälkarna, golvet är belagt med stora klinkerplattor och 

en varmt mörkröd fondvägg lyser upp hela härligheten. Här huserar hans 

företag Mat & Vin på Stolpaberga, som arrangerar matlagningskurser 

och provningsaftnar. 

I fjärran sträcker Öresundsbron ut sin smäckra silhuett, på närmare 

håll betar ridhästar och i den magnifika kastanjen på innergården tjattrar 

småfåglarna för fullt. Det är den perfekta miljön att skapa kokkonst på, 

så fridfullt och ändå på överkomligt taxiavstånd från Malmö. 

Numera hinner Peter J Skogström njuta av tillvaron. Annat var det 

2006. Ett ständigt jäkt mellan uppdrag, kastruller och framträdanden. 

Telefonen slutade aldrig ringa, väskan blev sällan uppackad och hotellnätterna 

avlöste varandra. 

– Det är skönt att det är över, men jag ska inte klaga. Jag hade verkligen 

kämpat för detta och ville så gärna vinna. När jag väl vann var det en 

euforisk känsla. Det fanns inget annat. 

Rader av diplom klär de vitkalkade väggarna. En blankvit kockjacka försedd 

med glänsande medaljer och broderat monogram pryder sin galge. 

Efter fem Årets Kock-tävlingar och fyra semifinaler blev titeln äntligen, 

äntligen hans. 

– Trägen vinner, sägs det ju. Men jag hade inte ställt upp en gång till. 

Det hade jag inte orkat. Det frestar på att vara så nära så många gånger 

och aldrig nå fram. 

– Nu tävlar jag mest mot mig själv. Jag gillar att sätta press på mig 

själv. Det tror jag alla skulle må bättre av, i stället för att bara gå runt och 

lalla. 

För stunden ser han emellertid hur lugn ut som helst där han står och 

Peter J Skogström 

Ålder: 35 år 

Bor: Bunkeflostrand utanför Malmö 

Alltid i mitt kylskåp: Smör, mjölk, fetaost, 

grönsaker, Kalles Kaviar och räkost 

Mest underskattade köksredskap: Slickepott 

Mest överskattade råvara: Fläskfilé 

Favoritgrönsak: Sparris 

Reser helst till: Dit det finns god mat 

Fyra saker jag inte kan leva utan: Familj, 

vänner, god mat och goda viner 

23

Jag gillar grytor för att det är så himla enkelt. De sköter sig själva 

– oavsett om man gör en snabbgryta eller ett riktigt långkok. 

fi léar apelsiner med grandios elegans. Från karotterna på spisen sprider 

sig himmelska dofter av rödvin, lagerblad och oxbuljong. 

I dag vankas det höstgryta gånger tre, alla tillagade med tålamod, 

kunskap och kärlek. Vaniljstång, saffran, vildsvin och korianderfrön 

står för det berömda lilla extra. En schysst gryta ska vara laddad med 

mustiga smaker, det vet varje proffs. 

– Jag gillar grytor för att det är så himla enkelt. De sköter sig själva 

– oavsett om man gör en snabbgryta eller ett riktigt långkok som kräver 

lite mer kärlek. 

Ända sedan Peter var en liten småländsk parvel som älskade att baka 

med farmor, har köket varit hans domän. Det var också i köket som det 

hettade till när han blev inkallad att hjälpa till på dåvarande gourmetrestaurangen 

Petri Pumpa i Malmö. Där stod Marie. 

Snart väntar de sitt första barn. De har dessutom Stolpaberga samt 

en delikatessbutik med bageri inne i Malmö, ett nostalgikafé i småländska 

Öhr (tillsammans med Maries syster) och en kokbok ihop. Och en 

hel kockmössa full med gemensamma tävlingserfarenheter, eftersom 

Marie Skogström också varit framgångsrik i Årets Kock. 

– Hon är min sparringpartner. Vi utnyttjar varandras kompetens i 

stället för att se oss som konkurrenter. Vi trivs med att arbeta ihop. Det 

blir ju mycket jobbsnack, men det är den livsstil vi har valt. 

För Marie är passionen att baka. För Peter handlar kärleken till maten om 

lokala, närproducerade råvaror. Gärna ekologiska så långt det går. Och 

att leva och laga med årstiderna. 

På köksbänken står skålar med skalade palsternackor, morötter och 

selleriknölar inköpta i grannbyn. Paprikahalvor lyser som trafi kljus i 

rött, gult och grönt. Man anar en svaghet för grönsaker. 

– Jag älskar alla grönsaker. Gärna i grytor, det är riktigt bra mat. 

Själv skulle jag vilja kalla min matlagning för rustikt elegant med nordiska 

förtecken. 

Hemma lagar den som har mest tid maten. Oftast tar den ena över 

det den andra påbörjat. Hur det blir när Mini-Skogström landar i köket 

återstår att se. Barnmat på burk blir det förmodligen inte tal om. 

24 

6 portioner 


Ingredienser 

1 ¼ kg vildsvinskarré 

3 msk smör 

2 tsk salt 

2 msk tomatpuré 

3 dl rödvin 

9 dl köttbuljong 

1–2 krm peppar 

6 lagerblad 

4 timjankvistar 

10 vitlöksklyftor 

8 schalottenlökar, 

i skivor 

Grytor smakar bättre 

dagen därpå, tipsar 

Peter J Skogström. 

Köttet blir saftigare 

och mörare när det 

får ligga och dra till 

sig av alla goda 

smaker. 

GRYTA PÅ VILDSVIN, 

APRIKOSER, NÖTTER OCH RUSSIN 

1 dl cashewnötter eller 

sötmandel, skållad 

15 torkade aprikoser, 

delade 

ca 1 dl russin 

3 msk majsena + ½ dl 

vatten 

20 mandelpotatisar, kokta 

och skalade 

1 dl örtblad, t ex persilja, 

timjan 

Tillagning: Tärna karrén i 2 centimeter stora bitar. 

Bryn dem i omgångar i 2 matskedar smör och 

lägg över i en gryta. Tillsätt salt, tomatpuré, vin och 

buljong, koka upp och skumma. Lägg i kryddorna 

och sjud på svag värme cirka 15 minuter. 

Fräs lökar, nötter eller mandel, aprikoser och russin 

i resten av fettet och lägg allt i grytan. Rör ut 

majsenan i vattnet och blanda ner. Koka upp och 

låt sjuda cirka 5 minuter. Dela potatisen i mindre 

bitar och blanda ner dem och örterna och sjud tills 

potatisen är genomvarm, cirka 2 minuter. 

Dryckestips 

Ett fruktigt, bärigt och smakrikt rött vin med 

ekfatstoner matchar den kraftiga smaken i 

vildsvinet och sötman i aprikoserna och 

russinen. Alternativ: en ordentligt fruktig ale. 

4570 Club Privado Reserva 97:- 

1537 Fuller´s Discovery 13:60 

Mersmak – nr 9 2007

Tips 

Vildsvinskarrén 

kan bytas ut mot 

fläskkarré. 


Gryta på vildsvin, aprikoser, nötter och russin. 

25

GRYTA PÅ FISK OCH ROTISAR 

6 portioner 


Ingredienser 

800 g tjocka fi léer av kolja eller 

annan vit fi sk, gärna med skinn 

1 ½ tsk salt 

4 schalottenlökar, i strimlor 

1 vitlöksklyfta, i strimlor 

4 potatisar, i bitar 

3 morötter, i bitar 

2 palsternackor, i bitar 

26 

Tips 

Skaff a en rejäl och 

tjockbottnad gryta som är 

praktisk och snygg att servera 

ur. Och välj grönsaker som 

inte vätskar sig för mycket. 

Rotfrukter passar 

perfekt i grytor. 

ca 250 g rotselleri, i bitar 

2–3 msk smör 

2 dl torrt vitt vin 

1 dl fi skbuljong 

3 dl crème fraiche 

ca 1 dl dill, hackad 

2 msk citronskal, rivet 

200 g räkor, skalade 

salt 

peppar 

Tillagning: Skär fi sken i portionsbitar, strö över salt och låt 

ligga i rumstemperatur med plastfi lm över 20 minuter. 

Fräs lökar, potatis och rotsaker i smör. Slå på vin och buljong 

och låt sjuda tills rotsakerna knappt är mjuka, 10–15 minuter. 

Blanda i crème fraiche och koka upp. 

Torka av fi sken, lägg i grytan med rotfrukterna och sjud tills 

fi sken är precis genomkokt, 3–5 minuter. Blanda i dill, citronskal 

och räkor. Hetta upp och smaka av med salt och peppar. 

Servera ur en vacker gryta, gärna i djupa tallrikar. 

Dryckestips 

Till den här grytan med fi nstämda smaker men ändå 

med kraft föreslår vi ett fylligt och smakrikt torrt vitt 

vin, med inslag av äpplen, smör och mandarin. Eller 

en weissbier. 

2032 Simonsig Chardonnay 82:- 

1505 Erdinger Weissbier Kristallklar 19:50 (500 ml) 

MARYS MATIGA 

GRÖNSAKSGRYTA MARRAKECH 

6 portioner 


Ingredienser 

2 gula lökar, i klyftor 

2 vitlöksklyftor, i skivor 

2 chili, urkärnade i skivor 

2 morötter, i bitar 

6 potatisar, i bitar 

5 dl röda linser 

2 paprikor, i bitar 

1 apelsin, rivet skal och 

fi léat fruktkött 


2 dl torrt vitt vin 

ca 5 dl vatten 

8 hela korianderfrön 

2 lagerblad 

1 msk hel kummin 

1 vaniljstång, i skivor 

500 g krossade tomater 

1–1 ½ tsk salt 

2 krm peppar 

1 tsk socker 

1 knippa bladpersilja, hackad 

2 dl meze yoghurt 

2 msk malen spiskummin 

Tillagning: Fräs lökar, chili, morötter, potatis, linser, paprika 

och apelsinskal i omgångar i oljan. Lägg över i en gryta. Slå på 

vin, vatten, kryddor och tomater och låt koka tills morötter och 

potatis är mjuka, 15–20 minuter. Smaka av med salt, peppar och 

socker. Vänd ner persilja och apelsinklyftor. Rör samman yoghurt 

med spiskummin, låt stå och dra en stund. Servera grytan med 

en klick yoghurt och gärna bröd. 

Dryckestips 

Till denna mustiga gryta smakar det gott med ett 

mjukt, fruktigt och bärigt rött vin. Eller en klassisk 

pilsner med lite citrustoner. 

6376 Lindemans Bin 40 Merlot 75:- 

Staropramen 3,5% 10:90

Escargots 

à la cannelle 

Bli inte förvånad om du på Paris gator ser en fransman mumsa på en helsvensk 

kanelbulle. Till bageriet La Boul’Ange kommer såväl svenskar som fransmän för 

att köpa Katarina Norrmans bullar. 

TEXT: Erik Bredhe ILLUSTRATION: Lovisa Burfitt 

Det krävs nog en svensk näsa . Morgonpigga Parisbor som hastar förbi 

bageriet La Boul’Ange på Avenue Simon Bolivar i nordöstra delen av staden 

uppfattar kanske inte dofterna. Någonstans bland de härliga dofterna 

av croissanter och baguetter luktar det… kanelbullar? 

Katarina Norrman från Värnamo kom till det franska bageriet för 

18 år sedan. Efter åtta år tog hon själv över verksamheten och gjorde 

genast plats för kanelbullar i sortimentet av franska bröd och bakverk. 

– Jag ville baka kanelbullar för att jag är svensk helt enkelt, säger 

Katarina Norrman. 

Fast det är både fransmän och svenskar som kommer hit för bullarna, 

mest stamkunder från kvarteret. 

Bageriet har öppet mellan sju på morgonen till åtta på kvällen, sex dagar 

i veckan. Det är mycket slit. Men det fi nns alltid tid att baka en plåt kanelbullar. 

– Vi bakar dem hela veckan, fast de är mest populära på helgerna. 

Fransmännen äter dem då som frukostbröd, istället för en croissant. 

Den fjärde oktober fi rar vi i Sverige Kanelbullens dag. Frågan är om den 

svenska bullen då får lov att vara lite extra mallig på La Boul’Ange? 

– Oj då, det visste jag inte. Ibland brukar jag ställa upp ett bord 

utanför på gatan med bröd och bakverk som 

förbipasserande får smaka på. Så den 

dagen ska jag nog göra 

så med mina kanelbullar 

också! n 

28 

KANEL– OCH KARDEMUMMA- 

BULLAR 

Antal: 40 stycken 

Tid: cirka 1 timma och 30 minuter 

Ugn: 250˚ 

Ingredienser 

5 dl mjölk 

50 g jäst 

125 g margarin, rumsvarmt 

1 dl vit sirap eller socker 

2 krm salt 

2 tsk kardemumma 

14–15 dl vetemjöl (ca 875 g) 

Fyllning: 

1 dl fl orsocker 

2 msk kanel 

100 g margarin, rumsvarmt 

1 ägg, uppvispat 

pärlsocker eller mandelspån 

TÅL INTE ALLT? 

Allergianpassade 

recept på www.coop.se 

Tillagning: Värm mjölken i en kastrull till 

37 grader (fi ngervarmt). Smula jästen i en stor 

bunke och rör ut den med lite av mjölken. Tillsätt 

resten av mjölken, margarin, sirap eller socker, salt 

och kardemumman och rör om. Tillsätt nästan allt 

mjöl, spara lite till utbakningen. Arbeta degen tills 

den blir slät och blank. Täck den med bakduk och 

låt jäsa på rumsvarmt ställe 30–40 minuter. 

Jäsningen blir bäst om alla ingredienser har 

samma temperatur. Ta därför fram allting en 

timme innan du ska baka. Kom ihåg att degen 

är känslig för drag. 

Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den 

lätt. Dela den i två delar. Kavla ut varje degbit till 

en avlång, ca 1 cm tjock platta. 

Blanda ingredienserna till fyllningen och bred 

över degplattorna. Vik plattan tredubbelt på 

längden. Skär varje längd i 20 avlånga strimlor. 

Snurra strimlorna några varv och gör en knut. 

Lägg den färdiga bullen på plåt smord, eller med 

bakplåtspapper. Jäs under bakduk ytterligare 

30 minuter. 

Pensla bullarna med ägg och garnera med 

pärlsocker eller mandelspån. Grädda i mitten av 

ugnen 6–8 minuter. Låt svalna på galler under 

bakduk. 

Mersmak – nr 9 2007

RUSTAD FÖR HÖSTRUSK 

Klara, soliga och färgsprakande höstdagar känns förlusten av 

sommaren inte lika stor. En plötslig regnskur passerar obemärkt 

med rätt kläder och utrustning. 

VATTEN, BARA VANLIGT VATTEN. Den 

uppmätta medelnederbörden per år ligger 

i Sverige på 500–800 millimeter. Rekordet för 

nederbörd under ett dygn i september sattes 

1913 i Hemse på Gotland, då regnade det 

141 millimeter. Paraply, 99 kronor. 

Hösten är en andra vår, 

då varje löv är en blomma 

Albert Camus 

TIPS! 

Recept på mat 

för friluftsliv 

hittar du på 

www.coop.se 

STÄRK DIG med något 

varmt under höstpromenden. 

Servera i en 

kåsa, fi nns i blått, grönt eller 

rött. 10 kronor för en liten 

(4 deciliter), 20 kronor för 

en stor (8 deciliter). 

TORRA FÖTTER är glada fötter. 

Vattentäta stövlar i olika färger 

och mönster. 149 kronor. 

RYGGSÄCKSKÖK. Man får 

inte göra upp eld hur som 

helst i naturen utan 

markägarens tillstånd. Men 

med ett stormkök från 

Trangia är du rätt utrustad 

med ett säkert alternativ. 

Två kittlar, non-stick 

stekpanna, kaff epanna, 

tång, spritbrännare och 

vindskydd för 499 kronor. 

Alla produkter på denna sida fi nns på Coop Forum. 

Vissa produkter fi nns även i våra andra butiker och stormarknader. Lokala prisvariationer kan förekomma. 

MIXAT 

30 Mersmak – nr 9 2007 

Foto: Sara Danielsson 

TORRA BARN och ett aktivt uteliv 

även på hösten – hur går det ihop? 

Kanske kan ett vatten- och vindtätt 

regnset rädda dagen. Med refl ex 

på ärmen och benet samt avtagbar 

huva. Finns i storlekarna 80–130 

centilong, 379 kronor. Regnvante, 

119 kronor. Allt från Abeko. 

BEVARA HÖSTENS vackert rödgula 

blad året om! Gör så här: snitta 

upp kvistarna några centimeter och 

ställ i varmt vatten en timme. 

Koka sedan upp två delar vatten med 

en del glycerol (fi nns att köpa på 

Apoteket) och låt svalna. Ställ ned 

kvistarna i vätskan i ungefär en vecka 

eller tills de blivit styva. Fin 

dekoration vid middagen hela året. 

LJUSHUVUD. Skingra det täta 

höstmörkret med en pannlampa. 

Så slipper du famla efter dörren till 

toaletten på landet och kan ha 

båda händerna fria när du byter en 

propp. Perfekt också på kvällspromenaden. 

Tre AAA-batterier räcker 

i 50 timmar. I svart och silver med 

resårband, från Wigwam, 69 kronor.

Just nu 

i säsong 

Pasta med svampsås. 

Svampchutney kan 

du göra på till expempel 

ostronskivling, karljohan 

eller kantareller. 

Herr Kantarell & Co 

Nu är det svamptider! Den goda och hälsosamma lättviktaren från 

skogens eget skafferi är tillbaka. Trivs utmärkt i matiga såser och 

soppor, men är lika läcker i en chutney serverad till kött eller fi sk. 

PASTA MED SVAMPSÅS 

4 portioner 

Tid: 25 minuter 

Ingredienser 

300 g pasta t ex fusilli, penne rigate, 

gnocchi 

1 liter färsk blandad svamp (ca 300 g), 

t ex soppar, champinjoner, karljohan 

5 marinerade soltorkade tomater, 

i strimlor, med olja 

2 vitlöksklyftor, hackade 

2 ½ dl matlagningsgrädde 

2–3 krm salt 

1 krm vit- eller svartpeppar 

4 msk ost, riven 

75 g rucola 

Tillagning: Koka pastan enligt anvisning 

på förpackningen och håll den 

varm. 

Skär svampen i bitar. Stek den i lite 

av oljan från tomaterna tills all vätska 

som bildats kokat in. 

Lägg i tomater och vitlök och stek ytterligare 

någon minut. Tillsätt grädden 

och låt såsen koka cirka 5 minuter på 

svag värme. Smaka av med salt och 

peppar. 

Blanda pastan med svampsåsen, strö 

på ost och servera med sallad. 

SVAMPCHUTNEY 

Cirka 3 dl 


Ingredienser 

1 liter färsk svamp (ca 300 g), t ex 

ostronskivling, karljohan, kantareller 

1 msk smör 

2 schalottenlökar, hackade 

2 msk balsamvinäger 

½ dl vitt matlagningsvin eller vatten 

½ dl honung 


½ krm vit- eller svartpeppar 

Tillagning: Skär svampen i ganska 

stora bitar. Stek den i smöret tills all 

vätska som bildats kokat in. Lägg i 

löken och stek någon minut till. 

Tillsätt vinäger och vin eller vatten och 

koka ihop på svag värme tills nästan all 

vätska kokat in. Rör ner honungen och 

låt koka ytterligare cirka 15 minuter på 

svag värme. Smaka av med salt och 

peppar. 

Häll upp på burk med lock och förvara 

i kylen. Servera kall som tillbehör till 

stekt kött eller fi sk. 

KORT OCH GOTT 

Svamparna formar sitt eget rike i naturen bredvid djur och växter. De saknar 

klorofyll och kan därför inte utnyttja solens energi, istället lever de i symbios 

med träd och växter. I tusentals år har man använt svamp i matlagning men 

också för dess medicinska egenskaper – svamp innehåller fl era mineraler som 

anses stärka immunförsvaret och hindra kroppen från att ta upp tungmetaller. 

När du plockar svamp, förvara den gärna i en luftig korg. I en plastpåse 

kan värme och fukt göra att bakterier växer fort. 



TRATTKANTARELLSOPPA 

4 portioner 


Ingredienser 

1 liter färska trattkantareller eller 200 g 

förvällda 

1 liten gul lök, fi nhackad 

1 msk smör 

3 msk vetemjöl 

1 tsk tomatpuré 

8 dl svampbuljong 

2 dl mellanmjölk 

1 ½ dl crème fraiche (15 %) 

2 msk torr sherry 

½–1 krm kajennpeppar 

1 krm timjan 


1 liten röd lök, hackad 

4 tsk färsk timjan, hackad 

½ dl crème fraiche (15 %) 

4 grova portionsbaguetter 

Tillagning: Grovhacka svampen. Stek den 

och löken i smöret tills all vätska som bildats 

kokat in. Strö över mjöl, rör ner tomatpuré och 

späd med buljong och mjölk i omgångar under 

omrörning. 

Låt soppan koka cirka 10 minuter på svag 

värme. Rör ner crème fraiche och sherry, hetta 

upp och smaka av med kryddor och salt. 

Servera soppan med lök, timjan, extra crème 

fraiche och bröd. 

33

Stöd 

insamlingen 

Världens Barn, 

pg 90 1950-6 

Samla kraft 

I Rwanda är obalansen mellan odling och eldning, mellan 

goda jordar och skyddande skog, en till synes hopplös ond 

cirkel. Men den kan brytas – och det är barnen som ska visa 

hur det går till. Den årliga insamlingen Världens Barn 

stöder Vi-skogens plantskola för barn i Bumbogo i Rwanda. 

TEXT OCH FOTO Finn Norgren 

På Vi-skogens plantskola i Rwanda 

får barnen bland annat lära sig hur 

man beskär avocadoplantor. 


Tack vare det vi lär oss här kan vi bo 

kvar och klara oss på den lilla plätt vi har. 

Det är morgonsamling i plantskolan i Bumbogo, som ligger mitt i Rwanda. 

Dagens ämne: ympning av avocadoplanta. Theophile Mudenge från 

Vi-skogen demonstrerar med ett rakblad hur det ska gå till. Barnen står 

sedan på en rät linje och beskär och ympar, koncentrerade och allvarliga. 

– Barnen som går här får ett sådant självförtroende när de får föra med 

sig kunskap hem till byarna. Och de älskar det de gör, de är oerhört motiverade, 

berättar läraren Annonciata Mukagasana. 

Vi-skogens trädplanteringar i östra Afrika görs tillsammans med 

Kooperation Utan Gränser. I år ingår båda organisationerna i Radiohjälpens 

insamling för Världens Barn. Modellen för projektet i Rwanda kallas 

agroforestry och står för en helhetssyn på miljö och resurser. 

De fl esta av barnen på plantskolan har förlorat en eller båda föräldrarna, 

i folkmordet 1994 eller i aids. De måste själva tidigt bli bra bönder och 

ta tillvara på jorden. Här utbildas de i hållbara jordbruksmetoder, men 

också i att odla grönsaker och driva upp träd. Plantskolan, som knutits 

till den vanliga skolan, har blivit basen i ett försök att utveckla jordbruket 

i hela trakten. 

– Vi känner oss verkligen som ambassadörer, vi lär våra föräldrar, 

säger Eugeni Kubwamahirwe, 16 år, som bor långt härifrån, men sökte 

sig till skolan när ryktet om den spreds. Han berättar att han har en 

”bra pappa”, det vill säga en som kan erkänna att han inte alltid kan allt. 

– Pappa vill att jag berättar för alla hemma i byn vad jag lär mig. Och 

det bästa är att jag har lärt mig att odla grönsaker. Det är lönsamt, så det 

ska bli min framtid. 

I närheten växer allehanda unga fruktträd och under skyddande lövverk 

spirar drivbäddar med gröna blad, nästa generation träd. Om bara ett år 

ska det gå att laga mat på veden från de här små kvistarna. Det låter osannolikt, 

men redan prunkar en vajande allé av smäckra ettårsträd i närheten. 

– Det är meningslöst att säga till folk att inte hugga ned träden, säger 

Theophile Mudenge. De måste ju kunna laga mat. Det är också ofta 

enormt tidsödande att samla ved, driver de upp egna träd hinner de odla 

mer. 

– Tack vare det vi lär oss här kan vi bo kvar och klara oss på den lilla 

plätt vi har, säger, Vestine Musabyimana, 15 år. Hon bor i ett så kallat 

omlokaliseringsläger med änkor som saknar egna åkrar och där har livet 

radikalt förbättrats sedan Vestine lärt kvinnorna odla grönsaker i säckar. 

De små köksträdgårdarna ger till och med familjerna lite inkomster av kål 

och bönor som säljs på marknader. 


Charlotte Perrelli 

ledde tv-insamlingen 

till Världens Barn 

2006. I år sänds 

galan 12 och 

13 oktober i SVT. 

Världens Barn 

Coop stöder och samlar in pengar 

till Världens Barn. I år bidrar insamlingen 

bland annat till Kooperation 

Utan Gränsers projekt för hivdrabbade 

familjer i Zimbabwe och Vi-skogens 

projekt i Rwanda där skolbarn lär sig 

bruka jorden. De första pengar som 

samlats in resulterade i ett regnvattensystem 

vid skolan i Bumbogo, för 

såväl planteringar, som för barnen att 

dricka. Genom Världens Barn-insamlingen 

fortsätter det framgångsrika 

samarbetet mellan Coop, Kooperation 

Utan Gränser och Vi-skogen. 

Insamlingen arrangeras av Radiohjälpen 

och genomförs i år med 15 av 

Sveriges mest etablerade humanitära 

organisationer. Tanken är att seriösa 

organisationer arbetar tillsammans, 

med gemensam kraft. Temat är barns 

utbildning, hälsa och en värdig framtid. 

Kampanjen drar 

igång under 

september och 

oktober, kampanjkulmen 

infaller den 12 

och 13 oktober 

med två 

färgsprakande tv-kvällar på SVT. 

Insamling sker genom dörrknackning 

och bössinsamling av 30 000 frivilliga 

i landets samtliga 290 kommuner. 

2006 hamnade insamlingen på över 

79 miljoner kronor. För 2007 är målet 

90 miljoner kronor. 

Foto: SVT 

35

FESTLIGT MED FÄRS 

Det fi nns fl era olika sorters god färs som låter sig varieras till 

spännande maträtter. Prova gärna att byta ut bland- eller 

nötfärsen mot kalvfärs eller den något fetare lammfärsen. 

– Det blir lite mer exklusiva biffar med lammfärs, säger 

Kerstin Englund, Mersmaks matkreatör. 

Annorlunda kryddningar gör också färsrätten till en kul 

och aptitretande anrättning. 

– Prova att variera den traditionella svenska svart- eller 

vitpepparn. Krydda köttfärssåsen med lite spiskummin 

Mersmak – nr 6/7 2007 

VECKANS MAT 

Köttfärs är enkel och god mat som går att variera i all oändlighet. Med läckra fyllningar, 

tillbehör och spännande kryddor kan man laga såväl bra vardagsmat som 

en riktig festmiddag. 

LÄTT- 

LAGAT 

4 PORTIONER TID: CIRKA 30 MINUTER 

KÖTTFÄRS MED KARDEMUMMA OCH SENAP 

Ingredienser 

300 g nötfärs (10 %) 

1 msk fl ytande margarin 

1 gul lök, fi nhackad 

1–2 vitlöksklyftor, hackade 

2 morötter (150 g), grovrivna 

200 g vitkål, i strimlor (ca 5 dl) 

1 krm svartpeppar 

2 krm malen kardemumma 

1–2 msk senap 

1 msk soja 

1 köttbuljongtärning 

1 ½ dl vatten 

4 portioner ris, kokt 

1 paprika, i strimlor 

1 dl kokosfl ingor 

örtgrönt 

Tillagning: Bryn färsen i fettet i en stor 

stekpanna. Lägg i lök, vitlök och morötter 

och fräs ett par minuter. Blanda ner 

vitkål, kryddor, senap, soja, buljongtärning 

och vatten. Koka under lock på svag 

värme cirka 10 minuter. Späd med mera 

vatten om det blir för torrt. 

Servera med ris, paprika och kokosfl ingor 

och garnera med örtgrönt. 

En portion ger cirka: 

Energi: 1850 kJ 

Fett: 15 g 

Fiber: 6 g 

Denna symbol visar att receptet uppfyller 

de krav som ställs för nyckelhålsmärkning. 

och den får en helt ny spännande smak. 

Köttfärs är även praktiskt att ha i frysen. Frys in i platta 

paket så tinar den fort, tipsar Kerstin Englund. 

– Det går bra att bryta ner den frysta köttfärsen direkt 

i stekpannan om du ska göra en köttfärssås. Eller varför 

inte en soppa? 

– Färs i soppor är väldigt gott! Använd då gärna mager 

nötfärs. Tillsammans med rotsaker, matkorn och en god 

buljong får man en mustig och matig soppa. 

KCAL: 440 

37

MATIG 

SOPPA 


VÄRMANDE FÄRSSOPPA MED MATKORN 

Ingredienser 

300 g nöt- eller älgfärs (10 %) 

1 msk flytande margarin 

100 g rotselleri, i små tärningar 

1 liten purjolök, i strimlor 

2 morötter, i skivor 

6 dl vatten 


2 höns- eller grönsaksbuljongtärningar 

1 lagerblad 

några kvistar färsk eller ½ tsk torkad timjan 

1 krm svartpeppar, grovmald 

1 dl matkorn 


4 portionsbröd 

Tillagning: Bryn färsen i fettet i en stor gryta och 

rör den jämnt grynig. Tillsätt grönsaker, vatten, mjölk, smulade 

buljongtärningar, kryddor och matkorn. Koka upp och låt sjuda 

under lock cirka 15 minuter. Smaka av med salt. 

Servera rykande varm med bröd. 

En portion ger cirka: Energi: 1175 kJ Fett: 11 g Fiber: 4 g KCAL: 280 

38 Mersmak – nr 6/7 2007

KRYDDIG 

& GOD 

Ingredienser 

400 g nöt- eller älgfärs (10 %) 

1 msk olivolja 

1 gul lök, hackad 

1 vitlöksklyfta, hackad 

2 msk tomatpuré 

1 burk chili beans (400 g) 

1 burk körsbärstomater (400 g) 

1 tsk spiskummin 

1–2 krm kanel 



ca 300 g majskorn 

4 mjuka tortillabröd 

ca 4 dl ärtskott och små salladsblad 

Tillagning: Bryn färsen i oljan i en stor stekpanna. Lägg i lök och 

vitlök och fräs ett par minuter. Blanda i resten av ingredienserna 

och låt koka cirka 5 minuter. 

Servera med bröden, gärna värmda, och lite grönt. 

Mersmak – nr 6/7 2007 


CHILI CON CARNE MED 

SPISKUMMIN OCH KANEL 

En portion ger cirka: Energi: 1670 kJ Fett: 13,5 g Fiber: 8,5g 

Denna symbol visar att receptet uppfyller de krav som ställs för nyckelhålsmärkning. 

KCAL: 400 

Hemgjord sylt 

på tio minuter! 

Det låter kanske som en dröm, men med 

vårt Syltsocker kan det bli verklighet. 

Recept och inspiration hittar du på 

www.dansukker.se 

DANISCO SUGAR AB, 205 04 MALMÖ. KONSUMENTKONTAKT TEL: 020-740200 

DANISCO TELEFONTID SUGAR 9-12. AB, 205 KONSUMENTKONTAKT.SUGAR.AB@DANISCO.COM 

04 MALMÖ. KONSUMENTKONTAKT TEL: 020-740200 

TELEFONTID 9-12. KONSUMENTKONTAKT.SUGAR.AB@DANISCO.COM 

Lokala avvikelser kan förekomma 

39

EN 

SVENSK 

ASIAT 

4 PORTIONER TID: CIRKA 50 MINUTER UGN: 225° 

SAVOYKÅLSPAKET MED FÄRSK INGEFÄRA 

Ingredienser 

1 savoykålshuvud (ca 1 kilo) 

500 g blandfärs (13 %) 

100 g purjolök, i tunna strimlor 

1 dl ströbröd 

1 ägg 

3 msk soja 

2 tsk sambal oelek 

2 msk färsk ingefära, riven 

2 msk sirap 

4 portioner potatismos 

2 äpplen, rivna 

Tillagning: Skär loss stocken 

från kålen och plocka av de 

största yttersta bladen, cirka 

16 stycken. 

Koka upp rikligt med lättsaltat 

vatten och koka bladen ett 

par minuter. Spola dem i kallt 

vatten och låt dem rinna av 

i ett durkslag. 

En portion ger cirka: Energi: 2470 kJ Fett: 17 g Fiber: 11 g 

Denna symbol visar att receptet uppfyller de krav som ställs för nyckelhålsmärkning. 

Finstrimla resten av kålen 

(cirka 100 gram) och blanda 

med färs, purjolök, ströbröd, 

ägg, soja, sambal oelek och 

ingefära. 

Lägg ut kålbladen och fördela 

färsblandningen på dem. Vik 

ihop bladen runt fyllningen 

och lägg paketen med skarven 

ned på ett ugnssäkert fat. 

Ringla sirap över paketen. 

Baka i mitten av ugnen cirka 

30 minuter. 

Blanda potatismoset med 

äpple och servera till. 

KCAL: 590 

 

 

 

 

 

 

 

40 Mersmak – nr 6/7 2007

FÄRS I 

UGN 

Mersmak – nr 6/7 22007 

4 PORTIONER TID: CIRKA 60 MINUTER UGN: 225° 

FÄRSFYLLDA OSTGRATINERADE AUBERGINER 

Ingredienser 

2 auberginer (ca 1 kg) 

2 msk olivolja 

1 gul lök, hackad 

300 g nötfärs (10 %) 

3 krm salt 


1–2 msk kanel 

1 tsk soja 

3 msk vatten 

3 msk vetemjöl 


1 tsk salt 

1 krm peppar 

1 dl mozzarella (21 %), riven 

5 dl blandade salladsblad 

12 cocktailtomater, delade 

Tillagning: Dela auberginerna 

på längden. Skåra fruktköttet 

och ställ halvorna på ett ugnssäkert 

fat. Pensla över lite av 

oljan. Låt fatet stå i mitten av 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medmera-pris 

1.549:– 1 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medmera-pris 

 

 

VECKANS MAT 

ugnen tills auberginerna är 

mjuka, 30–40 minuter. 

Fräs lök och färs i resten av oljan 

i en stekpanna. Tillsätt salt, 

peppar, kanel, soja och vatten. 

Koka på svag värme under lock 

cirka 5 minuter. 

Vispa ut mjölet i mjölken i en 

kastrull. Koka upp under om - 

rörning, låt sjuda cirka 3 mi - 

nuter. Smaka av med salt och 

peppar. Blanda i hälften av 

osten. Fördela färsblandningen 

över auberginehalvorna och 

bred på såsen. 

Strö över resten av osten. 

Gratinera i övre delen av ugnen 

cirka 10 minuter. 

Servera med grönsaker och 

gärna bröd. 

En portion ger cirka: Energi: 1545 kJ Fett: 17,5 g Fiber: 8 g KCAL: 370 

3.490:– 2 

 

 

 

 

 

 

medmera-pris 

 

 

1.090:– 3 

 

 

 

 

41

RÖTT GULD 

Nu är hedar och tallmarker fulla av lingon. 

De nyplockade bären tillsammans med ingredienser 

du antagligen redan har hemma är det som behövs 

för den här goda och lättbakade kakan. 

Servera med en kula glass. Voilà! 

LINGONKAKA 

Antal: cirka 20 bitar 


Ugn: 225º 

Ingredienser 

3 dl vetemjöl 

1 ½ tsk bakpulver 

1 dl socker 

75 g margarin 

1 ägg 

1 dl mjölk 

3 dl lingon, färska eller frysta 

Tillagning: Blanda mjöl, bakpulver 

och en halv deciliter av sockret. Smula 

ner matfettet i mjölblandningen. Vispa 

ihop ägget med mjölken och rör ner. 

Häll i en smord och bröad form, cirka 

20 x 30 centimeter. Strö över lingonen 

och resten av sockret. Grädda i nedre 

delen av ugnen cirka 25 minu ter. 

Servera gärna glass till. 

Mersmak – nr 9 2007 43

COOP MEDMERA INFO 

Lätt att ge stöd när du handlar 

Bidra till att människor i tredje världen får ett drägligare liv varje gång du handlar. Det enda du behöver göra 

är att ansluta ditt Coop MedMera-kort till Bistånd På Köpet. Då avrundas slutsumman automatiskt uppåt till 

närmaste hel krona när du betalar med kortet. Pengarna som samlas in fördelas lika mellan Vi-skogen och 

Kooperation Utan Gränser. Mer information får du i din butik eller genom att gå in på www.coopmedmera.se 

17 198 973 kr insamlat sedan 2001 

Hej 

Carina! 

Carina Ladow, du jobbar som 

inköpschef för damkläder på 

KappAhl, vad ska vi ha på oss i höst? 

– Det fi nns tre större trender. Dels har 

vi 40-talsstilen, tänk Katharine 

Hepburn, med vida byxor, kortare 

överdelar och långa svepande 

kappor i ull. Sedan har vi Twiggyinspirerade 

kortkorta klänningar, 

långa tunikor till tights eller täckande 

strumpbyxor. Sist men inte minst 

Preppy-stilen – den stickade 

koftan och argyle-rutan känns 

helrätt tillsammans med 

mörka jeans och en vit 

skjorta under. 

Feminint 

och bekvämt 

är höstens 

två ledord. 

Har du något eget favoritplagg 

i höst? 

– Ja, en lång härlig ullkappa! Jag 

drömmer om en röd, men det blir 

förmodligen en grå, som jag tänker 

använda hela vintern. 

Och vad har vi på huvudet? 

– Den lite större mössan i grunge-stil, 

som de unga killarna haft i fl era år, 

kommer att stjälas av oss kvinnor 

i höst, perfekt så man inte förstör 

frisyren. Basker och keps är också 

helrätt. 

Vad är det bästa med ditt jobb? 

– Ingen dag är den andra lik! Modet 

och trenderna förändras hela tiden, 

färg och form är viktiga ingredienser 

i mitt liv. 

Vad är KappAhls styrka? 

– Vi fångar upp trenderna när de är 

i sin linda och gör om dem så att de 

passar många. Vi gör lättburna plagg. 

Det ska också vara enkelt att förstå hur 

plaggen ska bäras och matchas. Vi får 

dagligen in nya modeplagg i butiken! 

Handla på KappAhl och få Coop MedMera-poäng. 

Dessutom får du tio procents rabatt med premiechecken. 

HÖSTENS VIKTIGASTE PLAGG 

• Kortkort klänning à la Twiggy. ”För den 

som är mindre vågad, så passar tights 

perfekt till!” 

• Byxor med vida ben och hög midja. 

”Midjan har sakta krupit uppåt de senaste 

åren, för en mer bekväm känsla.” 

• Blusar. ”Allt från mönstrade långa 

tunikor, med nya skärningar och ärmar 

där det händer mycket, till den klassiska 

skjortblusen.” 

POÄNG ÖVERALLT 

med Coop MedMera Visa 

Många har efterfrågat det. Nu är 

det här – Coop MedMera Visa. 

Du får en poäng för varje krona 

du handlar för, överallt! 

Nu kommer Coop MedMeras eget Visa-kort 

som på många sätt är bättre än andra betalkort 

på marknaden. 

Coop MedMera Visa är det enda kort som 

ger dig samma poäng när du betalar med 

ditt kort – överallt där Visa gäller. 

Genom att kortet gäller över hela världen 

går det därför ännu snabbare att få en Coop 

MedMera premiecheck. 

När du använder kortet får du alla inköp 

på faktura en gång per månad. Det kostar 

ingenting om du betalar fakturan i tid. 

Du har 54 dagars räntefri kredit och inga 

aviavgifter tillkommer. Om du vill kan du 

även sätta in pengar i förväg, med en av 

marknadens bästa sparräntor (för närvarande 

3 procent) så dras betalningen mot 

insatta medel så länge det fi nns pengar på 

kontot. 

När du ansöker om Coop MedMera Visa 

ansöker du om en kredit på mellan 1 000 

och 100 000 kronor. 

Coop MedMera bjuder på årsavgiften för 

huvudkort och extrakort till och med 31 december 

2007. 

Läs mer och ansök om ett Coop MedMera 

Visa på www.coopmedmera.se 

Laddat med fördelar 

• Räntefri kredit: 54 dagar 

• Ränta på insatta medel (upp till 50 000 kronor): 3 procent 

• Låg årsavgift: 95 kronor, • Extrakort: 95 kronor/styck 

• Poäng överallt, även utomlands 

• Låg skuldränta: 11,55 procent 


Tävla & vinn 

5 000 kr 

RESOR TILL 


Svara på frågan: Vilken årsavgift har Coop MedMera Visa? 

Svara på www.coopmedmera.se eller skicka namn, adress och svar på ett vykort till MedMera AB, 

Box 15 200, 104 65 Stockholm, senast 21 oktober. En vinnare får ett presentkort, värde 5 000 kronor, 

som gäller i alla Coop MedMera-butiker. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. 

Nyhet! 

SOLEN 

Packa handdukar och badtoffl or! 

Nu får alla som har en premiecheck 

fem procents rabatt på charterresor. 

Apollo är Sveriges tredje största researrangör 

och ny samarbetspartner till Coop MedMera. 

Samarbetet inleds med att du som har en 

premiecheck får fem procents rabatt på alla 

resor i Apollos sommarprogram 2008 när du 

bokar på www.coopmedmera.se. 

– Det ska vara enkelt, förmånligt och okomplicerat 

och utan en massa restriktioner. Därför ger 

vi fem procents rabatt på hela sortimentet, säger 

Birgitta Öberg, försäljningschef på Apollo. 

Apollo har ett brett utbud med många olika 

resmål, vilket gör att alla kan hitta något som 

passar, enligt Birgitta Öberg. Efter tjugo år på 

marknaden har Apollo en väl utvecklad känsla 

för hur och var resenärerna vill resa och spendera 

sina semestrar. Den regniga sommaren har 

ytterligare stärkt trenden att boka sommarresan 

i god tid. 

– Grekland, med sin fantastiska arkipelag 

och storfavoriten Kreta, är fortfarande det land 

som lockar fl est semesterfi rare. För att kunna 

erbjuda resenärerna att fl yga direkt till Kreta från 

hemorten, utökar vi antalet lokala fl ygplatser till 

sommaren 2008. 

Coop MedMera har sedan en tid sökt en samarbetspartner 

för charterresor och nu när det 

gått i lås är båda parter överens om att det är ett 

långsiktigt samarbete som inletts. 

– Vi är väldigt nöjda! Det här höjer värdet väsentligt 

på premiechecken. Apollo är en mycket 

Kreta, Mallorca och Kroatien är 

några av Apollos favoritresemål. 

bra partner eftersom de har ett så brett utbud av 

resmål och charterresor. Det här är viktigt för oss 

och det är extra roligt att få med en så välkänd 

researrangör, säger Kjell Birgersson, chef för aff ärsutveckling 

på Coop MedMera. 

OM APOLLO 

Apollo är marknadsledande på charterresor 

till Grekland. Företaget säljer resor 

till i huvudsak sol- och badresmål och 

fl yger från 17 olika fl ygplatser runt om 

i Sverige. På sommaren består utbudet 

främst av europeiska destinationer. Under 

vinterhalvåret är de populäraste resmålen 

Thailand, Egypten, Indien, Kanarieöarna 

och Mexiko. 

Läs mer på www.coopmedmera.se 

Här samlar du Coop MedMera-poäng och använder premiechecken 

 

Visste du att… 

…Coop tillsammans 

med Procordia Food har 

beslutat att frakta en stor 

del av varorna mellan företagen 

på järnväg istället för 

med lastbil? Beslutet mins - 

kar belastningen på vägarna 

med 12 000 mil och 

koldioxidutsläppen med 

125 ton per år. 

…MedMera-kortet ger 

dig medlemspriser på utvalda 

varor i våra butiker? 

Några aktuella erbjudanden 

hittar du redan på nästa 

sida. Fler bra erbjudande 

hittar du i foldern Bara bra 

erbjudanden, som följer 

med tidningen. 

… du alltid kan 

kontrollera ditt aktuella 

poäng- och kontosaldo på 

www.coopmedmera.se? Du 

väljer ett eget lösenord och 

loggar in för att komma åt 

informationen. 

… cirka 800 nyexaminerade 

civilekonomer söker 

Coop Sverige Management 

Trainee Program varje år? 

Cirka tio väljs ut för att 

genomgå programmet med 

sikte på en framtida chefs- 

eller specialistbefattning 

inom Coop Sverige. 

Så når du oss 

Coop MedMera Kundtjänst 

09.00–17.00 måndag–fredag 

Telefon: 0771-63 36 00 

Talsvar 

06.00–24.00 alla dagar 

Telefon: 0771-63 36 10 

Spärr av kort 

Dygnet runt alla dagar 

Telefon: 08-743 38 50 

45 

COOP MEDMERA INFO

Svartkonst - Coop

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?