Eiliv Vinje - Universitetet i Bergen
Eiliv Vinje - Universitetet i Bergen
Eiliv Vinje - Universitetet i Bergen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INNLEIING 13<br />
ganske samanfallande med dei ein finn hos Fløgstad : "Valget for kritikken går ikke<br />
mellom sakprosa og ikke-sakprosa, skillet går mellom den ubevisste og bevisste<br />
litterariteten" (Linneberg 1994, 86). For det tredje les Linneberg litteraturkritikk som<br />
litteratur; <strong>Vinje</strong>s kritikk av Bjørnsons bondeforteljing Arne er eksempel i så måte.<br />
Linneberg gir fyldig omtale av meldinga til <strong>Vinje</strong> og legg særleg vekt på simulering<br />
som litterært grep. Kort fortalt: <strong>Vinje</strong> "slaktar" Arne, men tar samstundes Bjørnson på<br />
alvor, gjennom ei dobbel simulering: <strong>Vinje</strong> simulerer at Bjørn son simulerer, dvs.<br />
parodierer. "Den ironien", seier Linneberg, "er essayets paradoks - som<br />
erkjennelsesprinsipp. Paradoksets form skal blottlegge paradokset i innholdet: Det er<br />
paradoksene i bondefortellingas egen poetikk <strong>Vinje</strong> rekonstruerer." (Linneberg 1992,<br />
240.)<br />
Ein viktig detalj hos Linneberg: I lesinga av <strong>Vinje</strong> knyter han essayet og<br />
paradokset til kritikarens oppgåve.<br />
En virkelig kritikk, mente Friedrich Schlegel, må gjenskape verket. Eller ifølge<br />
Adorno: "Det er ikke ved å oversette verket til begreper at man forstår det (…), men<br />
ved å gå inn i verkets immanente bevegelse". (Linneberg 1992, 253.)<br />
Eit liknande syn finn ein hos Roland Barthes og Gérard Genette. Barthes seier det ein<br />
stad slik.<br />
Om vi antar att kritiken endast är ett metaspråk, består kritikerns uppgift ingalunda i<br />
att upptäcka "sanningar" utan endast "giltigheter". I och för sig är ett språk varken sant<br />
eller osant utan endast giltigt eller ej; giltigt, det vill säga att det utgör ett konsekvent<br />
sammanhängande system av tecken […] den kritiska "prövningen", om en sådan är<br />
möjlig, beror helt på förmågan att täcka - inte att avtäcka - det granskade verket så<br />
fullkomligt som möjligt med sitt eget språk. (Barthes 1967, 278-79.)<br />
<strong>Vinje</strong> rosar Bjørnson, fordi han i Arne parodierer vårt nasjonale strev. Samstundes rosar<br />
<strong>Vinje</strong> Bjørnson, fordi han i Arne parodierer ein altfor rå realisme. På denne måten, seier<br />
Linneberg, lagar <strong>Vinje</strong> ei sjølvmotseiing i sin eigen tekst som samstundes peiker på ei<br />
sjølvmotseiing i Bjørnsons bondeforteljing. Som kritikar går <strong>Vinje</strong> inn i "verkets<br />
immanente bevegelse" (Adorno), han "avdekker" ikkje noko i teksten, men "dekker" verket<br />
på ein gyldig måte (Barthes).
Change language