Demokrati og lærerbevissthet Konferanserapport - Universitetet i Oslo

mo tverka diskriminering och lcrankning i samb!illet. De tre o lika lararuppdragen ar narasamman1ån.kade med varandra, vilket innebar att Hirares val av kunskap synliggor ett visstseende och vissa varden som sager något om vad och vern som raknas och inte raknas isamhallet. Återigen, vad detta visar på ar att det lararuppdrag vi har idag ar komplext ochkraver mycket av lararstudenter och larare. Jag lamnar nu ordet till Maria som kommer attvisa på ett exempel på den komplexitet vi har att hantera.MariaJag ar alldeles nyanland så det ar extra roligt att ta komma hit. Jag ska som sagt forsoka goraett utsnitt ur det som Johan och Silvia fortjanst:fullt tagit upp vad galler uppdragen ochutmaningarna som dagens lararutbildning respektive dagens skala står infOr i Sverige. Jagkommer att gå in på eleverna och deras demokrati forståelse och handlingsutryrnme. Dettagestaltar och uppbar de skilda politlska ambitionerna som finns och har funnits vad gallerlararutbildningen och skolan. Jag gor detta genom att gora en utblick i ICCS 2009, denintemationella kvantitativa studien som amnar undersoka ungdomars medborgarkompetens,och utbildningens roll i relation ti11 denna. Vi - Silvia, Johan, Erik ochjag - har skrivit etttemanummer i tidskriften Utbildning & Demokrati om detta (vol21, nr l, 2012)ICCS-studiens frågor til! ungdomama bjuder på ett initierat och betydelsefullt satt upp till eninblick i vilka tankefigurer om demokrati och skola och medborgarskap som ar aktuella i deninnevarande sarnhallssituationen. De tacker med dessa frågor in elevers (14-åringars)predispositioner till och urtryck for vilka kunskaper, varden, fOrhållningssatt och handlingarsom 'råknas' som demokratiska och som ingår i 'det goda' medborgarskapet. De sager ocksånågot om vad som ar, och vad som borde vara sko lans roll i sammanhanget idag och iframtiden. Frågorna hjalper oss att resa sporsmål kring vad det kan betyda fOr oss soml!irarutbildare och larare att Jara ut, forvalta ocb fonnedla och hantera demokratiskakunskaper, varden, forhållningssatt och handlingar i den komplexa ocb rorliga varld somlararutbildning och sko la i Sverige befinner sig. Inte minst genom ett starkt reformtryck somtidigare namnts har. Frågan jag villlyfta har ar hur vi kan forstå de har matningarna, framforallt deras enkatfrågor, i forhållande tilllararutbildningens och skolans trefaldigademokrati uppdrag.Vad jag vill lyfta med detta utsnitt ar att lararutbildningens och sko lans uppdrag ofta lyftsfram som tvåfaldigt snarare an trefaldigt; det gors oftast till en fråga om att antingen fonnedlakunskaper eller att socialisera in blivande larare och skolelever till ett redan etablerattankande, handlande och fOrhåiJningssatt till demokrati och medborgarskap, och sallan till en:fråga om att skapa forutsattningar for att fOrandra detta rådande, etablerade synsått ocbforbålJningssått på demokrati och medborgarskap. Annorlunda uttryckt så bortser vi från dentredje uppgiften som såval lararutbildningen som skolan bar; att se til! elevers och ytterstdemokratins och vidare medborgarskapets inneboende fOråndringskraft.For att ta ett exempel. Når ICCS :frågar efter ungdomarnas medborgerliga engagemang, somar en aspekt av deras medborgarkompetens, så ber de dem svara på om de ar, har varit elleronskar vara (i framtiden) engagerade i ett elevråd, i någon debatt i klassrununet eller påskolan, inom korsång, drama eller musikaktivitet. Man forsoker tanga in deras aktiviteter ochtankar på vissa saker som inte bara ligger på sko l tid utan också utanfOr skoltid. Man forsokerockså tanga in och fråga om och de har deltagit, deltar i eller tanker delta i något politisktungdomsforbund eller något annat frivilligengagemang de senaste tolv månaderna.84Acta Didactica Oslo 1/2013 Side 84/273