Bonitering med ståndortsegenskaper

Fälthäfte iBoniteringSVärmlands län

InnehållAnvändningsområde 2Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4Diagram, Interceptmetoden 8Bonitering med ståndortsegenskaper 10Markfuktighetsklass 10Rörligt markvatten 10Jordartens textur 11Jorddjup 11Markslag 12Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 13Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 13Flödesschema 14Avvikande ståndorter 16Tabeller, Tall, Fastmark 17Tabeller, Gran, Fastmark 28Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 32SundsvallMoraGävleAnvändningsområdeBoniteringshäftet förS-länGöteborgKarlstadJönköpingUppsalaStockholm60°59°MalmöLänsgränsFälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ettkomplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem,författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I dennafinns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera.2

Bonitering med höjdutvecklingskurvorAnvänds i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick ochhöjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda.Beståndet på provytan...K1: domineras av det bonitetsvisande trädslagetK2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd ärhögst 15 årK3: är ej hugget uppifrånK4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hållaminst slutenet 0.7 – om de inte nyligen låggallratsK5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder ochståndortsindexK6: har inte hammats i sin ungdomsutvecklingK7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är docktillåtenÖvrehöjdsträden skall...K8: vara oskadadeK9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslagetHärutvöver skall...K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre beståndÖvre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden)på en provyta med 10 m radie.Bonitering med interceptmetodenKan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd ochi tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att– det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan– kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskottsom utgör interceptet utbildats– jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm.Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5meters höjd.3

Höjdutvecklingskurvor – TallTALLhela SverigeÖvre höjd, m3432302826242220181614STÅNDORTSINDEXH100, mT 30T 28T 26T 24T 22T 20T 18T 16T 14T 12T 101210864220 40 60 80Brösthöjdsålder, år100 120 140StåndortsindexÅr till brösthöjdT14 T16 T18 T20 T22 T24 T26 T2814 12 10 9 9 8 8 84

Höjdutvecklingskurvor – GranGRANsödra SverigeÖvre höjd, m343230282624222018161412108G 38G 36STÅNDORTSINDEXH100, mG 34G 32G 30G 28G 26G 24G 22G 20G 1864201020 30 40 50 60 70 80Brösthöjdsålder, år90100Ståndortsindex G 18 G 20 G 22 G 24 G 26 G 28 G 30 G 32G 34 G 36År till brösthöjd12 10 9 9 8 8 7 77 75

Höjdutvecklingskurvor – VårtbjökVÅRTBJÖRKSvealand och södra NorrlandÖvre höjdm3432302826242220STÅNDORTSINDEXH50, mB 28B 26B 24B 22B 20B 18B 161816141210864220 40 60 80Brösthöjdsålder, år6

Höjdutvecklingskurvor – Ek, ContortatallEKÖvre höjdm32STÅNDORTSINDEXH100, mEK 3030EK 2828EK 2626EK 2424EK 2222EK 2020EK 181816141210864220 40 60 80Total ålder, år100 120Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträdenTrädslagBokEkStåndortsindex201210H 100 m24 28 32111010109CONTORTATALLnorra SverigeÖvre höjdmSTÅNDORTSINDEXH50, m3432C 2830C 2628C 2426C 2224C 2022C 1820C 1618C 1416141210864220 40 60Brösthöjdsålder, årNorra Sverige: Norrland och Kopparbergs län7

Interceptmetoden – TallTALLSTÅNDORTSINDEXH100, m3028– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyperoberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten(klass K eller L)Höjd över havet100 m500 m2624222018166 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36Intercept, dmTALLSTÅNDORTSINDEXH100, m2826– Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligtmarkvatten saknas (klass S)Höjd över havet100 m500 m242220181614126 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36Intercept, dm8

Interceptmetoden – GranGRAN 60° NSTÅNDORTSINDEXH100, m34323028– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyperoberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten(klass K eller L)Höjd över havet0-200 m300 m400 m262422201810 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42Intercept, dmGRAN 60° NSTÅNDORTSINDEXH100, m302826– Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligtmarkvatten saknas (klass S)Höjd över havet0-200 m300 m400 m2422201810 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40Intercept, dm429

Bonitering med ståndortsegenskaperAnvänds på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar motväxtplatsens bördighet – dvs. där de andra metoderna inte kan användas.MarkfuktighetsklassTorr mark – Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar.Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högtbelägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvattensaknas.Frisk mark – Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Planmark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan.Fuktig mark – Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extremafall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen avlängre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan mangå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Oftabevuxen med sumpmossor.Blöt mark – Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kaninte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträdabeståndsbildande.Rörligt markvattena) Stark lutning >3:20 (

Jordartens texturST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindreän 2 cm i diametersaknas på provytan (räknatned till ca 0.5 mfrån markytan).MoränSedimentGR: Grusig morän Rik på gruskorn KornstorlekGrus (diam 2-20 mm) 2-20 mm.fattig på mindrepartiklar än sand.Ofta stenrik.SA: Sandig morän Kan ej formas eller KornstorlekGrovsand rullas. 0.6-2 mm.Sandpartiklar dominerar.Vanligenmåttligt rik på stenoch block.SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlekmorän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm.Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktionerrullas, dock ej av SM (grovmotunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kanMåttligt – mycket formas, men ejsand kvar i handen rullas.vid blötning.FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindreFinmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. KanObetydligt med sand rullas till 6 mmkvar i handen vid eller tunnare.blötning.JorddjupMäktigt jorddjupTämligen gruntjorddjupGrunt jorddjupMycket varierandejorddjupMer än 70 cm. Inga synliga hällar.Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar.Ståndorter på plan eller svagt sluttandemark med riklig förekomst av skenhälla.Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar.Brottytor i berggrunden delvis synliga.11

Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKALsumpmossor = björnmossor + vitmossorTäcker bottenskiktet (samtliga mossor ochlavar) mer än 1 % av provytan?NejJaTäcker bottenskiktet mer än1/8 av provytan?NejJaTäcker sumpmossarna mer än1/8 av provytan?Utgör sumpmossorna mer änhalva bottenskiktet?JaNejJaNejSumpmosslokalEj sumpmosslokalSumpmosslokalEj sumpmosslokalMarkslagFastmarkTorvmarkNågonstans inom provytan finns mineraljord eller hällinom 30 cm:s djup från markytan.På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom helaytan överstiger 30 cm.Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK12NejMOSSOR + LAVARTäcker befintligt bottenskiktmer än 1 % av beaktad provyteareal?JaTäcker lavar mer än 1/2 avbefintligt bottenskikt?NejTäcker vitmossarter mer än1/2 av befintligt bottenskikt?NejVarken vitmosstyp eller lavtypJaJaVitmosstyp eller lavtyp

Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ)Allmän – tämligen allmänMindre allmän, enstaka eller saknasHögörterBrudborste Trolldruva Busk-stjärnblomma SkogsbingelBrännässla Älgört Gulplister SmörblommorKärrtistel Ängssyra Gulsippa SårläkaMidsommarblomster Högvuxna ormbunkar Kirskål TandrotOrmbär (utom örnbräken) Kärrfibbla ToltaRödblära Lund-stjärnblomma TvåbladSkogssallatMyskmadraStinksyskaNordisk stormhattSträttaRamslökLågörterBlåsippaEkbräkenHarsyraHumleblomsterHultbräkenVitsippaLungörtNunneörterSvalörtVårlökVårärtLågörter om det finns minsten av ovanstående arterDaggkåpa Smörblommor GullvivaEkorrbär Veronikor Violer (vissa)HönsbärVioler (vissa)StenbärSmultron1)Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av atttidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnarbl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m.Lågörter som tillkommer på torvmarkBlodrot Slåtterblomma BjörnbroddKärrfräkenDvärglummerOrkidéer (Jungfru Marie nycklar)Orkidéer (vissa)Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ)HalvgräsSkogsfräkenVattenklöverHjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöveringår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art,vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm övermarkytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren börman mäta på fjolårets bladverk).13

BÖRJAHÄRTäcker BB merän 1% av BPY?Täcker lavar merän 1/4 av BB?LAVMARKMOSSMARKFinns typarter för HÖ eller LÖ?Finns minst3 typarterför HÖ?Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?Finns någon typartför HÖ?Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖi luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?Täcker BF merän 1/16 av BPY?Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täckermer än 1/16 av BF?Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ somtillsammans täcker mer än1/16 av BF?Täcker en typart förHÖ minst 1/8 av BPY?Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) merän 1/8 av BPY?Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?HögörttypHÖÖRTTYPERLågörttypLÖMark utanfältskikt UFTäcker ris mindre än 1/4 av BPY?Är blåbär dominerande ris?14Örttyp utan risHÖUR resp.LÖURÖrttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.LÖMR/BLÅUNDERORDNADE ÖRTTYPERÖrttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.LÖMR/EJ BLÅ1)Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖutslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

Täcker lavar merän 1/2 av BB?LavriktypLAVRIKLavtypLAVLAVMARKSTYPERFlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyppå fastmarkJaNejGå vidareTäcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?Täcker starrfräkentyparternamer än 1/4 av BF?Är täckningenstörre för bredbladigagräs+örnbräken + typarterför HÖ ochLÖ än försmalbladigagräs + övrigaörter?Har blåbärsrisetstörretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessadominerarbland typarterna?Täckerföljandetyparterminst 1/2av BF?örter + gräs+ ormbunkar+ lummerväxter+ blåbär?+ lingon+ mjölon?Ackumulering av arternas täckning+ kråkbär+ ljung?+ odon+ skvattram+ rosling+ tranbär?Bredbladiggrästyp+ örnbräkenBRGRSmalbladiggrästypSMGRGRÄSTYPERStarrfräkentypSTA-FRÄBLÅLINGBlåbärstypLingontypKråkbärljungtypKRÅK-LJURISTYPERFattigristypFA-RISFörkortningarBPY = Beaktad provytearealBF = Befintligt fältskiktBB = Befintligt bottenskiktHÖLÖ= Högörttyp= LågörttypTäckningsgraderAndel av hel provyta med10 m radie1%23 m 1/4280 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 31515

Avvikande ståndorterOlika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificerasenligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt.Avvikande ståndortstypLavmarkstyp med örtrikt fältskiktTorr mark med sumpmossfläckarKlassificeras somLavmarkstypFrisk markTorr mark med grandomineratFrisk markbeståndFuktig mark med lavmarkstypSumpmosslokal med starrfräkentypFrisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristypergrandominerat bestånd Minska SI med 20 %Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligengrunt jorddjup. Minska SI med 10 %Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligenrande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI medtens textur angiven som sten 10 %Undantag: Sluttningar medJordart anges som grus och SIväxtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sättpåverkas av rörligt markvattenBlöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark– klass S utan rörligt markvatten.Minska SI med 30 %Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig markunder längre perioder – klass L utan rörligt markvatten – klass SVAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND-ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALASTÅNDORTER I OMGIVNINGEN!16

Tall på torr markTall på torr mark– 100-400 meter över havetS-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstypMäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupTexturklassSM SA GR SM SA GRBreddgradHöjd över havet, m100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400Örttyper ellerBredbladig grästypMark utan fältskikt,Smalbladig grästypeller Blåbärstyp59-606159-606127 26 25 2326 25 24 2226 25 24 2225 24 23 2126 25 24 2225 24 2325 24 23 2124 23 22 2125 24 23 2222 24 24 2224 23 22 2123 23 21 2024 24 23 2121 24 23 2223 23 21 2023 22 21 1924 23 22 2020 23 22 2123 22 21 1922 21 20 1923 22 21 2020 22 22 201922 21 20 1921 21 20 18Lingontyp,Kråkbär-Ljungtypeller Fattigristyp59-606123 22 21 2022 22 21 1923 22 21 1922 21 20 1922 21 20 1921 20 19 1821 21 19 1820 20 19 1821 20 19 1820 19 18 1720 19 18 1719 19 18 17Lavrik typLavtyp59-606159-606120 20 19 1720 19 18 1719 18 18 1618 18 17 1620 19 18 1719 18 18 1618 18 17 1618 17 16 1519 18 17 1618 18 17 1618 17 16 1517 17 16 1518 18 17 1618 17 16 1517 17 16 1517 16 15 1418 17 16 1517 17 16 1517 16 16 1416 16 15 1417 17 16 1517 16 15 1416 16 15 1416 15 15 1417

Tall på torr markTall på torr mark– 500-700 meter över havetS-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupTexturklassSM SA GR SM SA GRHöjd över havet, m500 600 700700500 600 500 600 700 500 600 700 600 700500 500 600 700Örttyper eller Bredbladig grästyp20 18 1620 18 1519 17 1519 17 1518 16 1417 16 14Mark utan fältskikt, Smalbladiggrästyp eller Blåbärstyp19 17 1519 17 1518 16 1418 16 1417 15 1317 15 13Lingontyp, Kråkbär-Ljungtypeller Fattigristyp18 16 1417 15 1317 15 1316 14 1316 14 1215 13 12Lavrik typ15 14 1215 13 1214 13 1114 12 1114 12 1113 12 10Lavtyp14 13 1114 13 1114 12 1113 12 1013 11 1012 11 1018

Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk – mark GranTall på frisk mark– Örttyper, Mark utan fältskikt och GrästyperS-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstyp100200Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup300400 500 600 700Höjd över havet, m100200300400 500 600 700BreddgradHögörttyp utan ris ellerHögörttyp med blåbärLågörttyp utan ris,Lågörttyp med blåbäreller Grästyper59-606159-606128 28 27 26 – – –27 26 26 25 24 23 2127 26 26 25 – – –26 25 25 24 23 22 2025 25 24 23 – – –24 24 23 22 21 20 1924 24 23 22 – – –23 23 22 21 20 19 18Örttyp med ris utomblåbär ellerMark utan fältskikt59-606125 24 24 23 – – –24 23 23 22 21 20 1922 22 21 20 – – –21 21 20 20 19 18 1719

Tall på frisk markTall på frisk mark– Ristyper. 100-400 meter över havet– Rörligt markvatten klass S och klass KS-länStåndortsindex H100, MBreddgradMarkvegetationstypBlåbärstypMäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupTexturklassFM SM SA GR SM SA GRHöjd över havet, mRörligt markvatten596061100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 40026 25 24 –26 25 24 2325 24 23 2225 24 24 –25 24 23 2224 23 23 2224 23 23 –24 23 23 2123 23 22 2123 22 21 –22 22 21 2022 21 20 2022 22 21 –22 22 21 2021 21 20 1921 21 20 –21 21 20 1920 20 19 1820 20 19 –20 20 19 1819 19 18 17S, KLingontypKråkbär-LjungtypFattigristyp59606159606159606125 24 24 –25 24 23 2224 23 23 2222 22 21 –22 22 21 2021 21 20 1921 20 20 –20 20 19 1920 19 19 1824 24 23 –24 23 23 2223 23 22 2122 21 20 –21 21 20 1921 20 20 1920 20 19 –20 19 19 1819 19 18 1723 23 22 –23 23 22 2122 22 21 2021 20 20 –21 20 20 1920 20 19 1819 19 18 –19 19 18 1718 18 17 1722 21 21 –22 21 20 2021 20 20 1920 19 18 –19 19 18 1719 18 18 1718 18 17 –18 18 17 1617 17 16 1622 21 20 –21 21 20 1921 20 20 1919 19 18 –19 19 18 1718 18 17 1718 17 17 –18 17 17 1617 17 16 1521 20 20 –20 20 19 1920 19 19 1818 18 18 –18 18 17 1718 17 17 1617 17 16 –17 17 16 1516 16 16 1519 19 18 –19 19 18 1719 18 18 1717 17 16 –17 17 16 1617 16 16 1516 16 15 –16 16 15 1415 15 15 1420

Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk – mark GranTall på frisk mark– Ristyper. 100-400 meter över havet– Rörligt markvatten klass LS-länStåndortsindex H100, MBreddgradMarkvegetationstypBlåbärstypLingontypKråkbär-LjungtypFattigristyp596061596061Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupTexturklassFM SM SA GR SM SA GRHöjd över havet, mLRörligt markvatten596061596061100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 40027 27 26 –27 26 25 2426 25 25 2326 26 25 –26 25 25 2325 25 24 2323 23 22 –23 23 22 2122 22 21 2022 21 21 –22 21 20 1921 20 20 1926 26 25 –26 25 25 2325 25 24 2325 25 24 –25 25 24 2324 24 23 2223 22 22 –23 22 21 2022 21 21 2021 21 20 –21 20 20 1920 20 19 1825 25 24 –25 24 24 2324 24 23 2224 24 23 –24 24 23 2223 23 22 2122 21 21 –22 21 20 2021 20 20 1920 20 19 –20 20 19 1819 19 18 1724 23 22 –23 23 22 2123 22 21 2023 22 22 –23 22 22 2122 22 21 2020 20 19 –20 20 19 1820 19 19 1819 19 18 –19 18 18 1718 18 17 1623 23 22 –23 23 22 2122 22 21 2023 22 21 –22 22 21 2022 21 21 2020 20 19 –20 20 19 1819 19 18 1819 18 18 –19 18 18 1718 18 17 1622 22 21 –22 22 21 2021 21 20 1922 21 21 –22 21 20 1921 20 20 1919 19 18 –19 19 18 1719 18 18 1718 18 17 –18 17 17 1617 17 16 1621 21 20 –21 20 20 1920 20 19 1820 20 19 –20 20 19 1820 19 19 1818 18 17 –18 18 17 1618 17 17 1617 17 16 –17 16 16 1516 16 15 1521

Tall på frisk markTall på frisk mark– Ristyper. 500-700 meter över havet. Endast 61°S-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstypMäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupTexturklassFM SM SA GR SM SA GR500 600 700 700Höjd över havet, m500 600 500 600 700 600 700500 500 600 700500 600 700 500 600 700Rörligt markvattenS, KBlåbärstypLingontypKråkbär – LjungtypFattigristyp21 19 1820 19 1718 17 1517 16 1420 19 1720 18 1718 16 1516 15 1420 18 1719 18 1617 16 1416 15 1318 17 1618 16 1516 15 1415 14 1318 17 1518 16 1516 15 1315 13 1217 16 1517 16 1415 14 1314 13 1216 15 1416 15 1314 13 1213 12 11LBlåbärstypLingontypKråkbär – LjungtypFattigristyp22 20 1921 20 1819 18 1618 16 1521 20 1821 19 1819 17 1617 16 1520 19 1720 18 1718 16 1516 15 1419 18 1619 17 1617 15 1415 14 1319 18 1618 17 1616 15 1415 14 1318 17 1618 16 1516 15 1315 14 1217 16 1517 15 1415 14 1314 13 1222

Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk – mark GranTall på frisk mark– Lavmarkstyper. 100-400 meter över havetS-länStåndortsindex H100, MBreddgradMarkvegetationstypPlan markklass SMäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupNosluttningÖvrigmarkPlan markklass SHöjd över havet, mNosluttningÖvrigmark100 200 300 400 400 100 200 300 400 100 200 300 400 400 100 200 300 400Rörligt markvattenS, KLavrik typLavtyp59-606159-60611919 19 19 1818 18171818 17 18 1717 1716181717162120 20 20 2019 19191919 19 19 1918 18171717 16 17 1616 16151616 15 16 1515 1514161515141818 18 18 1717 17161717 16 17 1616 1615LLavrik typLavtyp59-606159-6061191817172120 20 21 2020 20191919 19 19 1918 1818161615151818 18 18 1817 17171717 17 17 1716 161623

Tall på frisk markTall på frisk mark– Lavmarkstyper. 500-700 meter över havet. Endast 61°S-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstypPlan markklass SMäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjupNosluttningÖvrigmarkPlan markklass SNosluttningÖvrigmarkHöjd över havet, m500 600 700 500 600 700 500 600 700 500 600 700 500 600 700 500 600 700Rörligt markvattenS, KLavrik typLavtyp16 15 1415 14 1317 15 1415 14 1318 16 1516 15 1414 14 1314 13 1215 14 1314 13 1216 15 1315 14 13LLavrik typLavtyp– – –– – –18 17 1616 16 1519 18 1717 17 16– – –– – –15 15 1414 14 1316 16 1515 15 1424

Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig – mark GranTall på fuktig mark– 100-400 meter över havet– Ej sumpmosslokalMarkvegetationstypÖrttyperS-länStåndortsindex H100, MEj sumpmosslokalTexturklassFM SM SA GRHöjd över havet, mRörligt markvattenS, KMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller LingontypKråkbär – Ljungtypeller FattigristypStarr – Fräkentyper59-606159-606159-606159-6061ÖrttyperMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller LingontypKråkbär – Lljungtypeller FattigristypStarr – Fräkentyper59-606159-606159-606159-6061100200 300 400100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400BreddgradL27 26 24 2226 25 23 2126 25 23 2125 24 22 2026 25 23 2125 24 22 2025 24 22 2024 23 22 1925 24 23 2024 23 22 1924 23 22 1924 22 21 1924 23 21 1923 22 21 1823 22 21 1822 21 20 1821 20 19 1721 20 18 1618 18 16 1518 17 16 1421 20 18 1720 19 18 1618 17 16 1417 16 15 1420 19 18 1619 18 17 1517 16 15 1417 16 15 1319 18 17 1518 17 16 1516 16 14 1316 15 14 1327 2726 2426 26 252326 26 25 2325 25 24 2327 2625 2426 25 242326 25 24 2325 24 23 2226 2524 2325 24 232225 24 23 2224 23 22 2124 2423 2223 23 222123 23 22 2122 22 21 2022 21 20 1921 20 19 1819 18 17 1718 17 17 1621 20 20 1920 20 19 1818 18 17 1617 17 16 1520 20 19 1819 19 18 1717 17 16 1617 16 16 1519 19 18 1718 18 17 1616 16 16 1516 15 15 1425

Tall på fuktig markTall på fuktig mark– 100-400 meter över havet– SumpmosslokalMarkvegetationstypÖrttyperS-länStåndortsindex H100, MSumpmosslokalTexturklassFM SM SA GRHöjd över havet, mRörligt markvattenS, KMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller LingontypKråkbär – Ljungtypeller FattigristypStarr – Fräkentyper59-606159-606159-606159-6061ÖrttyperMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller LingontypKråkbär – Lljungtypeller FattigristypStarr – Fräkentyper59-606159-606159-606159-6061100200 300 400100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400BreddgradL25 24 22 2024 23 21 1924 23 21 1923 22 21 1925 23 22 2024 22 21 1924 23 21 1923 22 20 1824 23 21 1923 22 20 1823 22 20 1822 21 19 1722 21 20 1822 21 19 1722 21 19 1721 20 18 1720 19 18 1619 18 17 1517 16 15 1416 16 15 1319 18 17 1519 18 16 1517 16 15 1316 15 14 1319 18 17 1518 17 16 1416 15 14 1315 15 14 1218 17 16 1417 16 15 1415 15 13 1215 14 13 1225 2524 2324 24 232224 24 23 2223 23 22 2125 2423 2224 23 222124 23 22 2123 22 21 2024 2322 2123 22 222023 22 22 2022 22 21 2023 2221 2022 21 201922 21 20 1921 20 20 1920 20 19 1819 19 18 1717 17 16 1517 16 16 1519 19 18 1719 19 18 1717 16 16 1516 16 15 1419 18 18 1718 18 17 1616 16 15 1416 15 15 1418 17 17 1617 17 16 1515 15 14 1415 14 14 1326

Tall på fuktig markTall på fuktig mark– 500-700 meter över havet. Endast 61°S-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstyp500SumpmosslokalTexturklassFM SM SA GR FM SM SA GR600 700500600 700500600 700Höjd över havet, m500600 700500600 700500600 700500600 700500600 700Rörligt markvattenS, KÖrttyperMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller LingontypKråkbär – Ljungtypeller Fattigristyp18 15 1317 15 1214 12 1018 15 1217 14 1214 12 1017 14 1216 14 1113 11 916 14 1115 13 1113 11 917 14 1216 14 1113 11 916 14 1116 13 1113 11 916 13 1115 13 1112 11 915 13 1014 12 1012 10 8Starr – Fräkentyper 12 10 9 12 10 8 12 10 8 11 9 8 11 10 8 11 9 8 11 9 7 10 9 7Örttyper22 20 18 21 20 18 21 19 17 20 18 16 20 19 17 20 18 17 19 18 16 18 17 15Mark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller Lingontyp21 19 1821 19 1720 18 1719 17 1620 18 1619 18 1618 17 1517 16 15LKråkbär – Ljungtypeller Fattigristyp17 16 1417 15 1416 15 1415 14 1316 15 1316 14 1315 14 1314 13 12Starr – Fräkentyper 15 14 12 14 13 12 14 13 12 13 12 11 14 13 12 13 12 11 13 12 11 12 11 1027

Gran på frisk markGran på frisk mark 1) S-län– 100-400 meter över havetStåndortsindex H100, MMarkvegetationstypEj sumpsmosslokal SumpmosslokalRörligt markvatten – klassS K L S K LBreddgradHöjd över havet, m100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400Högörttyp utan risLågörttyp utan risÖrttyper med ris ellerMark utan fältskiktGrästyperBlåbärstypLingontyp ochSämre ristyper59606159606159606159606159606159606132 31 30 –30 30 292728 28 27 2630 30 29 –29 29 282627 27 26 2530 29 28 –28 28 272626 26 25 2428 28 27 –27 27 262525 25 24 2328 27 25 –27 26 242324 24 22 2126 25 23 –25 24 232123 22 21 1933 32 31 –31 31 302929 29 28 2631 31 30 –30 29 282728 28 27 2530 30 29 –29 29 282627 27 26 2529 29 28 –28 28 272526 26 25 2429 28 26 –28 27 252325 24 23 2126 26 24 –26 25 232223 23 21 2033 33 31 –32 31 302830 29 28 2732 31 30 –31 30 292829 28 27 2631 30 29 –30 29 282728 27 26 2530 29 28 –29 28 272627 26 25 2429 28 27 –28 27 262526 25 24 2327 26 25 –26 25 242324 23 22 2129 29 28 –28 28 272526 26 25 2428 28 27 –27 27 262425 25 24 2327 27 26 –26 26 252425 24 23 2226 26 25 –25 25 242324 23 22 2126 25 24 –25 24 232123 22 21 1924 23 22 –23 22 211921 20 19 1830 30 29 –29 29 282627 27 26 2529 29 28 –28 27 262526 26 25 2428 28 27 –27 27 262425 25 24 2327 27 26 –26 26 252424 24 23 2227 26 24 –26 25 232224 23 22 2025 24 23 –24 23 222022 21 20 1831 30 29 –30 29 282728 27 26 2530 29 28 –29 28 272627 26 25 2429 28 27 –28 27 262526 25 24 2328 27 26 –27 26 252425 24 24 2227 26 26 –26 26 252324 23 23 2125 24 24 –24 24 232222 22 21 201)Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark.med 10 % på frisk/tämligen grund mark.med 15 % på torr/tämligen grund mark.28

Gran på frisk markGran på frisk mark 1) S-län– 500-700 meter över havet. Endast 61°Ståndortsindex H100, MMarkvegetationstyp Ej sumpmosslokal SumpmosslokalRörligt markvatten – klassS K L S K LHöjd över havet, m500 600 700700500 600 500 600 700 500 600 700 600 700500 500 600 700Högörttyp utan ris24 22 2025 23 2125 23 2122 21 1923 21 2023 22 20Lågörttyp utan risÖrttyper med ris ellerMark utan fältskikt23 21 2022 21 1924 22 2023 21 2024 22 2124 22 2021 20 1821 19 1822 21 1921 20 1823 21 1922 20 19Grästyper22 20 1822 21 1923 21 1920 19 1721 19 1821 20 18BlåbärstypLingontyp ellerSämre typer19 17 1417 15 1319 17 1518 16 1422 20 1820 18 1717 15 1316 14 1218 16 1417 15 1320 19 1719 17 161)Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark.med 10 % på frisk/tämligen grund mark.med 15 % på torr/tämligen grund mark.29

Gran på fuktig markGran på fuktig mark– 100-400 meter över havet– Odikat. (på dikad yta höj ståndortsindex med 1 meterför värden på H100 20 meter eller bättre, annars ingen höjning).S-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstypEj sumpsmosslokal SumpmosslokalRörligt markvatten – klassS K L S K LBreddgradHöjd över havet, m100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400Högörttyp utan risMark utan fältskiktLågörttyp utan risÖrttyp med ris ellerGrästyperBlåbärstyp ellerLingontypSämre ristyper ellerStarr-Fräkentyper59606159606159606159606159606159606132 31 29 –30 29 272528 27 25 2330 29 28 –29 28 262427 26 24 2230 29 27 –28 27 262326 25 24 2228 27 25 –27 26 242225 24 22 2126 26 24 –25 24 232123 23 21 1923 23 22 –22 22 211921 21 19 1733 32 30 –32 30 292629 28 27 2432 31 29 –30 29 282528 27 26 2431 30 28 –30 28 272527 26 25 2329 28 27 –28 27 252326 25 24 2228 27 25 –26 25 242224 24 22 2025 24 22 –23 22 222022 22 20 1834 33 31 –32 31 302830 29 28 2632 31 30 –31 30 292729 28 27 2531 31 29 –30 29 282628 27 26 2430 29 28 –28 28 262526 26 24 2328 27 26 –27 26 252325 24 23 2225 24 23 –24 23 222122 22 21 2029 28 27 –28 27 252326 25 24 2228 27 26 –27 26 242225 24 23 2128 27 25 –26 25 242224 23 22 2026 25 24 –25 24 232123 22 21 1925 24 22 –23 23 212022 21 20 1822 22 20 –21 21 191820 19 18 1631 30 28 –29 28 272427 26 25 2330 29 27 –28 27 262426 25 24 2229 28 26 –27 26 252325 25 23 2127 26 25 –26 25 242224 23 22 2026 25 23 –25 24 222023 22 21 1923 22 21 –22 22 201821 20 19 1731 30 29 –30 29 282628 27 26 2430 29 28 –29 28 272527 26 25 2329 28 27 –28 27 262426 25 24 2228 27 26 –26 26 242325 24 23 2126 25 24 –25 24 232223 22 21 2023 22 22 –22 22 212021 20 19 1830

Gran på fuktig markGran på fuktig mark– 500-700 meter över havet– Odikat (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meterför värden på H100 20 meter eller bättre, annars ingen höjning).S-länStåndortsindex H100, MMarkvegetationstyp Ej sumpmosslokal SumpmosslokalRörligt markvatten – klassS K L S K LHöjd över havet, m500 600 700700500 600 500 600 700 500 600 700 600 700500 500 600 700Högörttyp utan risMark utan fältskiktLågörttyp utan risÖrttyper med ris ellerGrästyperBlåbärstyp ellerLingontypSämre ristyper ellerStarr-Fräkentyper21 18 1620 18 1520 17 1519 16 1417 15 1315 13 1222 19 1621 18 1621 18 1519 17 1518 16 1416 14 1324 21 1923 21 1822 20 1821 19 1720 18 1618 16 1419 17 1519 16 1418 16 1417 15 1316 14 1214 13 1120 18 1520 17 1519 17 1418 16 1417 15 1315 13 1222 20 1821 19 1721 19 1620 18 1618 17 1516 15 1331

Tall på torvmarkTall på torvmark– 100-400 meter över havetS-länStåndortsindex H100, MFältskiktstyp100BottenskiktVarken vitmosstyp eller lavtypTexturklassS, K L S, K L200 300 400Höjd över havet, mBottenskiktVitmosstyp eller lavtyp100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400DikningsingreppBreddgradDikatÖrttyperMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller Lingontyp59606159606123 22 21 –22 21 201921 20 19 1821 20 19 –20 19 18 1719 19 18 1725 24 23 –24 23 222123 22 21 2023 22 21 –22 21 20 1921 20 20 1819 19 18 –19 19 171618 18 17 1618 17 17 –17 17 16 1516 16 15 1421 21 20 –20 20 19 1820 19 18 1719 19 18 –19 18 17 1618 18 17 16Sämre ristyper ellerStarr-Fräkentyp59606118 18 17 –17 17 16 1517 16 16 1520 19 18 –19 19 18 1718 18 17 1616 15 14 –15 15 14 1314 14 13 1317 17 16 –16 16 15 1416 15 15 14OdikatÖrttyperMark utan fältskikt,Grästyper, Blåbärstypeller LingontypSämre ristyper ellerStarr-Fräkentyp59606159606159606120 19 18 –19 18 181718 18 17 1618 17 17 –17 17 16 1517 16 16 1516 15 15 –15 15 14 1315 14 14 1322 21 20 –21 20 191820 20 19 1820 19 18 –19 19 18 1718 18 17 1617 17 16 –17 16 15 1516 16 15 1417 16 16 –16 16 151416 15 15 1415 15 14 –15 15 14 1314 14 13 1314 13 13 –13 13 12 1113 12 12 1119 18 17 –18 17 17 1617 17 16 1517 17 16 –16 15 15 1416 15 15 1415 14 14 –14 14 13 1314 13 13 12OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.32

Tall på torvmarkTall på torvmark– 500-700 meter över havet. Endast 61°S-länStåndortsindex H100, MDikningsingreppFältskiktstypBottenskiktVarken vitmosstyp eller lavtypS, KRörligt markvatten – klassHöjd över havet, mBottenskiktVitmosstyp eller lavtypL S, K L500 600 700 500 600 700 500 600 700 500 600 700DikatÖrttyperMark utan fältskikt, Grästyper,Blåbärstyp eller LingontypSämre ristyper ellerStarr-Fräkentyp17 15 1415 14 1214 12 1118 17 1517 15 1415 13 1215 13 1213 12 1112 11 916 14 1315 13 1213 12 10OdikatÖrttyperMark utan fältskikt, Grästyper,Blåbärstyp eller Lingontyp15 13 1213 12 1116 15 1315 13 1213 11 1012 11 914 13 1113 12 10Sämre ristyper ellerStarr-Fräkentyp12 11 913 12 1010 9 811 10 9OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.33

Gran på torvmarkGran på torvmark– 100-400 meter över havet– Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter).S-länStåndortsindex H100, MFältskiktstypBottenskiktEj vitmosstypBottenskiktVitmosstypRörligt markvatten – klassS K L S K LHöjd över havet, m100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400 100 200 300 400BreddgradÖrttyper utan ris ellerMark utan fältskiktGrästyperÖrttyper med ris,Blåbärstyp ellerLingontypLingontyp ochSämre ristyper59606159606159606159606128 27 26 –27 26 252325 24 23 2126 25 24 –25 24 222123 22 21 1925 24 22 –23 23 212022 21 20 1823 22 21 –22 21 201820 19 18 1730 29 27 –28 27 262426 25 24 2227 26 25 –26 25 232224 23 22 2026 25 23 –25 24 222123 22 21 1924 23 22 –23 22 211921 20 19 1830 30 28 –29 28 272527 26 25 2328 27 26 –26 26 242324 24 23 2126 26 24 –25 24 232223 23 22 2024 24 23 –23 23 222021 21 20 1923 22 21 –22 21 201820 20 18 1721 20 19 –20 19 181718 18 17 1520 19 18 –19 18 171618 17 16 1518 18 17 –18 17 161516 16 15 1424 23 22 –23 22 211921 20 19 1822 21 20 –21 20 191819 19 18 1621 20 19 –20 19 181718 18 17 1519 19 18 –18 18 171517 16 16 1425 24 23 –23 23 222022 21 20 1922 22 21 –21 21 201920 19 18 1721 21 20 –20 20 191819 18 17 1620 19 18 –19 18 171617 17 16 15OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.34

Gran på torvmarkGran på torvmark– 500-700 meter över havet. Endast 61°– Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värdenpå H100 10 meter eller bättre, annars ingen höjning).S-länStåndortsindex H100, MFältskiktstypBottenskiktEj vitmosstypRörligt markvatten – klassS K L S K LHöjd över havet, mBottenskiktVitmosstyp500 600 700700500 600 500 600 700 500 600 700 600 700500 500 600 700Örttyper utan ris ellerMark utan fältskiktGrästyperÖrttyper med ris,Blåbärstyp ellerLingontyp19 17 1417 15 1316 14 1220 17 1518 16 1417 15 1322 19 1720 18 1619 17 1515 13 1214 12 1013 12 1016 14 1215 13 1114 12 1017 16 1416 14 1315 14 12Sämre ristyper ellerStarr-Fräkentyper15 13 1116 14 1217 16 1412 11 913 11 1014 13 11OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.35

Byte av bonitetsvisande trädslagGRAN GRAN TALL TALLNomogram56-60° 56-60°Breddgrad°NStåndortstyp StåndortstypAABCBCD DE FEF600500400 4000-200 0-200Höjd Höjd över över havet havetH100, H100, m m14 14 16 18 16 18 20 22 20 24 22 24 26 26 28 28 30 32 30 32 34 34 36 3612 12StåndortsindexGRAN GRAN14 1416 1618 18Ståndortsindex20Ståndortsindex2022 2224 24TALLTALL26 2628 2830 30H100, H100, m mStåndortstypKlimatområde– markfuktighetsklassMarkvegetationstyp Örttyper Övriga typerLokalkontinentala områden– torr mark A C– frisk, fuktig och blöt mark B EÖvriga områden– torr mark B E– frisk, fuktig och blöt mark D F36

Byte av bonitetsvisande trädslagTALL TALL GRAN GRANNomogram Nomogram60 6260 625858Breddgrad°NBreddgradºNStåndortstypStåndortstypIIHHGGH100,H100,mm600400 400200 2000 0HöjdHöjdöveröverhavethavetStåndortstyp1414161618 1820202222242426262828303014 Ståndortsindex TALL14 Ståndortsindex TALL1616181820202222StåndortsindexStåndortsindex2424262628 GRANGRAN283030323234343636H100,H100,mmKlimatområdeMarkfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktigoch blöt markLokalkontinentala områden G HÖvriga områden H I37

Från ståndortsindex till bonitetSTÅNDORTSINDEX H100, MTRÄD- MARKVEGETATIONS-SLAG TYP M.M. 10 12 14 1618 20 22 24 26 28 30 32BONITET M 3 SK/HA OCH ÅRTALL Kråkbär-Ljungtyp 1.1 1.6 1.9 2.5 3.1 3.7 4.4 5.2 6.0 7.1 – –och sämreLingontyp och bättre 1.4 1.9 2.4 2.9 3.6 4.3 5.1 5.9 6.8 7.7 8.8 –GRAN Örttyper, Grästyper – – – 3.6och Mark utan fältskiktBlåbärstyp och sämre 1,5 2.0 2.6 3.14.3 5.0 5.8 6.6 7.5 8.4 9.3 10.43.8 4.5 5.3 6.1 7.0 8.038

Handledning i BoniteringBoniteringssystemetHöjdutvecklingskurvorÖvre höjdInterceptmetodenStåndortsegenskaperBrösthöjdsålder, årStåndortsindex H100 eller H50 m© Skogsstyrelsen 19853Bonitet m sk /ha och årDel 1 Definitioner och anvisningarPresenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem.Del 2 Diagram och tabellerAnvänds för att bestämma ståndortsindex och bonitet.Del 3 Markvegetationstyper - SkogsmarksfloraAnvänds för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskapereller för andra syften.Del 4 TorvmarkPraktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet.Omslagsbild: Michael EkstrandFörlag:Skogsstryelsen551 83 JönköpingTel: 036-35 93 40 (dir)036-35 93 00 (vx)Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping