Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

GÁLDU ČÁLA 3/20075. Urfolkens syn påsjälvbestämmanderätten5.1 GenerelltSom redogjorts för ovan anses idag rätttentill självbestämmande utgöra en av demest centrala mänskliga rättigheterna, dåett erkännande av självbestämmanderättenanses utgöra en förutsättning för etteffektivt utövande av övriga mänskligarättigheter och grundläggande friheter.Det är därför inte att förundras över att påsenare år, självbestämmanderätten kommitatt inta en central roll i urfolkens kamp förrättigheter. Urfolken betonar idag kravet påett erkännande av urfolkens självbestämmanderätttydligare än kravet på någonannan rättighet.I kampen för att få sina rättighetererkända brukar urfolksrepresentantergenomgående betona vikten av icke-diskrimineringoch rättvisa. Detta gäller ocksåför självbestämmanderätten. Urfolksrepesentanterhar upprepat att man inte kräverfler - eller mer långtgående rättigheter - änandra folk. (En annan sak är att alla folksrättigheter kan komma materialisera sigpå annorlunda sätt än för andra folk närde anpassas till urfolkens specifika situation).Denna grundinställning har varitväldigt tydlig i självbestämmandedebatten.I de diskussionerna om självbestämmanderättensom förts bl a inom ramarna förWGDD har samtliga urfolksrepresentanterdock betonat att man inte heller accepteraren självbestämmanderätt som avvikerifrån, d v s är mindre långtgående, än densjälvbestämmanderätt som tillkommerandra folk. Samtliga urfolksrepresentanterhar motsatt sig alla förslag som kvalificerarurfolkens rätt till självbestämmande istörre utsträckning än vad som är fallet förandra folk. Å andra sidan har urfolksre-presentanterna inte heller ställt krav på ensjälvbestämmanderätt som går längre änandra folks. Urfolken har i allmänhet accepteratatt de begränsningar som folkrättenuppställer för självbestämmanderättensutövande applicerar också på urfolk, såsomt ex principen om staters territoriellaintegritet, dock endast i motsvarande utsträckningsom sådana principer uppställerbegränsningar också för andra folks utövandeav självbestämmanderätten.Vad avser principen om staters permanentasuveränintet över naturresurser harsamtliga urfolksrepresentanter genomgåendebetonat att urfolkens samhällen ärså intimt kopplade till deras traditionellalandområden att en självbestämmanderättför urfolk måste innefatta en rätt attbestämma också över land, vatten ochnaturresurser. Urfolksrepresentanterna görockså gällande att detta är i linje med ickediskrimineringspricipen,enligt vad somredogjorts för ovan. En korrekt och adekvatimplementering av urfolkens självbestämmanderättmåste, enligt urfolken, ta hänsyntill urfolkens nära koppling till sina traditionellalandområden.Urfolksrepresentanternas syn på detnordiska förslaget kan beskrivas som splittrat.Som anförts ovan är flertalet urfolksrepresentantersgrundinställning att dettaskall kunna accepteras om det inte diskriminerarurfolken jämfört med andra folk.Många urfolksrepresentanter är bereddaatt godta att en skrivning om territoriellintegritet inkluderas i Urfolksdeklarationen,så länge det står klart att denna inteinnebär en negativ särbehandling av urfolk.Det framfördes emellertid en rad varierandetolkningar av det nordiska förslaget.75