Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

GÁLDU ČÁLA 3/2007väsentlig del av urfolksrättigheterna kollektiva.27Förenklat uttryckt kan skillnaden mellanminoritetsrättigheterna och de kollektivaurfolksrättigheterna sägas bestå i attminoritetsrättigheter syftar till att möjliggöraför minoritetsindivider att bevara ochutveckla sin specifika identitet som en delav majoritetssammhället, medan de kollektivaurfolksrättigheterna betonar urfolkensrätt att bevara och utveckla sina specifikasamhällen och samhällsstrukturer vid sidanav, eller om man så vill, parallellt med majoritetssamhället.28 Minoritetetsättigheterfokuserar på ett effektivt politiskt deltagandei det samhälle vilket medlemmarnaav minoritetsgruppen utgör en del av. Dekollektiva urfolksrättigheterna, å andrasidan, syftar till att möjliggöra för urfolkssamhällenaatt fatta sina egna beslut. Attdelta i det större, omgärdande, samhälletspolitiska system är för urfolken en sekundär– och valfri – rättighet. Som exempelpå ovanstående kan nämnas Urfolksdeklarationenartikel 4, som lyder;”Indigenous peoples have the right tomaintain and strengthen their distinctpolitical, economic, social and culturalcharacteristics, as well as their legalsystems, while retaining their rights toparticipate fully, if they so choose, in thepolitical, economic, social and cultural lifeof the State”Den mest centrala av de kollektiva rättigheternaär rätten till självbestämmande. Attfolkrätten kommit att fokusera på urfolkenskollektiva rättigheter har ibland förklaratsmed att de problem urbefolkningar brottasmed i väsentlig utsträckning är ett resultatav en diskriminering av gruppen (ellerfolket) som sådant, snarare än av de individerssom tillhör folkgruppen. De åtgärdersom vidtas för att korrigera sådan orättvisamåste således också vara riktad mot folkgruppensom sådan. 29 Detta påstående kansägas stämma bra in på samernas situation.Även om samiska individer iblandär föremål för diskriminering, betonarsamiska företrädare i allmänhet framförallt de problem samerna brottas med somgrupp. De mest grundläggande problemenden samiska befolkningen har att hanteraär ett resultat av att länderna med samiskbefolkning haft svårt att (i vart fall i handling)betrakta samerna som en kollektivgrupp, med rätt att själva ta ansvar för sinegen framtid.Samerna är således, i folkrättsligt hänseende,framför allt att anse som ett ”urfolk”,och inte enbart som en minoritet. 30 Fråganär då hur begreppet ”urfolk” förhåller sigtill begreppet ”folk” (people) i folkrätten.3.1.4 Förhållandet mellan begreppen ”urfolk”och ”folk” enligt folkrättenFolkrätten definierar inte heller begreppet”folk”. Vissa arbetsdefinitioner förekommerdock även här, av vilka den s k Kirby-definitionen31 vunnit störst acceptans. Kirbydefinitionen,som bl a UNESCO anslutit sigtill vid en expertkonferens 1989 32 , definierarett ”folk” som;“1. a group of individual human beingswho enjoy some or all of the following commonfeatures:a. a common historical tradition;b. racial or ethnic identity;c. cultural homogeninty;d. linguistic unity;e. religious or ideological affininty;f. territorial connection;g. common economic life;2. the group must be of a certain number27 Idag torde det föreligga närmast fullständig enighet kring att urfolk kan vara föremål för kollektiva rättigheter. Därtill är den övervägande majoriteten folkrättsexperter samtde allra flesta stater idag överens om att en rad av dessa kollektiva rättigheter är att anse som kollektiva mänskliga rättigheter. Ett fåtal stater hävdar dock (fortfarande) attinga av de kollektiva rättigheter som kommer till uttryck i ILO 169 och Urfolksdeklarationen, eller som tillkommer urfolk enligt andra rättskällor, är att betrakta som mänskligarättigheter..28 En annan skillnad mellan minoritetsrättigheter och urfolksrättigheter är självfallet att rätten till land, vatten och naturresurser utgör ett centralt element i urfolksrättigheterna.Urfolkens rätt till sina traditionella land- och vattenområden samt naturresurser kan emellertid lika gärna beskrivas som det mest centrala elementet i just rätten att bevaraoch utveckla sina egna sammhällsstrukturer. Urfolkens rätt till land och vatten innefattar såväl ett individuellt som ett kollektivt element.29 Freeman, Michael, “Are There Collective Human Rights, Political Studies (1995), s. 32 – 3330 En annan sak är att samerna självfallet, i ordets semantiska betydelse, utgör en minoritet i de länder de lever och att de, som redogjorts för, också kan åtnjuta minoritetersrättigheter.31 Uppkallad efter definitionens upphovsman, Michael Kirby.32 The UNESCO International Meeting of Experts on Further Study of the Concept of the Rights of Peoples, UNESCO HQ, Paris, November 27 – 30, 198961