11.07.2015 Views

Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

GÁLDU ČÁLA 3/2007att grunda en egen stat. 34 I sina egna ställningstagandenom i synnerhet urfolkenssjälvbestämmanderätt har FN:s kommittéför mänskliga rättigheter upprepade gångerbetonat innebörden i CCPR artikel 1 st. 2,dvs. att ett folk som åtnjuter självbestämmanderätt(inkl. åtminstone vissa urfolk)har rätt att bestämma över sina naturresurser.De nordiska länderna har deltagit aktivt iden internationella diskursen och pläderatför formuleringar enligt vilka också urfolkär subjekt beträffande folks självbestämmanderätt.Samtidigt har de nordiskaländerna dock poängterat att det av självbestämmanderätteni sig inte följer att ettfolk genom ensidig aktion har rätt att bildaen egen stat. 35Förslaget till nordisk samekonventionär på den internationella diskursens nivåi frågan om urfolks rätt till självbestämmande.Enligt konventionsförslaget har”samerna som folk självbestämmanderättenligt folkrättens regler och denna konventionsbestämmelser”. Som en rättsföljd avsjälvbestämmanderätten skulle det stadgassamerna har rätt att själva bestämma omsin ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingoch om sina naturresurser för sinaegna ändamål. 36Utmaningar: den samiska rennäringensframtid …När det gäller Finsk rätt är rennäringensställning som samisk näring och somgrund för samisk kultur en av de svårastepunkterna i Samekonventionen. Då det iNorge och Sverige med några obetydligaundantag har stadgats om rennäringen somsamers ensamrätt, och då protokoll nr 3om Finlands och Sveriges anslutning i denEuropeiska unionen uttryckligen medgerdenna lösning också för Finlands del, är detomöjligt att lämna utanför den Nordiskasamekonventionen frågan om hur mani Finland skall stärka rennäringens ställninguttryckligen som samisk näring samtsom grund för samisk identitet och kultur.Samtidigt är ändå den faktiska situationen iFinland den att flertalet renar finns utanförsamernas hembygdsområde och ägs avandra än samer.Expertgruppen diskuterade länge formuleringengenom vilken Finland under enviss övergångsperiod skulle binda sig till attgöra renskötseln till samernas ensamrättockså i Finland. I dessa diskussioner betonadeskonsekvent att skyddet till nuvarandeicke-samiska renskötares egendomskall respekteras, varför man vid övergångtill en modell som grundar sig på samernasensamrätt till renskötsel skall betona frivillighetoch rätt till full ersättning.Då även dessa modeller var svåra förmedlemmar som står nära den finska regeringen,kom expertgruppen till slut framtill en kompromissformulering, som inteinnebär något internationellt förpliktigandeför Finlands del att göra rennäringen tillen ensamrätt för samer. Däremot skulleFinland binda sig till att stärka den samiskarennäringens ställning med hänsyn tillprotokoll nr 3, som gäller samer som urfolkoch ingår i avtalet om anslutning till denEuropeiska unionen. 37Den samiska livsformen och kulturengrundar sig inte enbart på renskötsel. Detfinns också i Finland samiska grupper– bland annat i Tana älvdal – vilkas samhällslivoch samiska identitet sedan urminnestid bygger på fiske. För att den samiskakulturen i Finland skall förbli livskraftigförutsätts det ändå åtgärder för att stärkaden samiska renskötselns ställning. Dekvarvarande samiska samhällenas socialakontakter, samiskt språk, samernas relationtill naturen, samiskt konstnärligt uttryckoch överföring av samisk kultur till kommandegenerationer är alla bundna till densamiska renskötselns öden i Finland. Fortsattaavverkningar på samiska renbeteslagsvinterbetesområden där omloppsbrukanvänds, och att renen behandlas som ettdjur bland andra djur i köttproduktionen ärpå god väg att eliminera den samiska rennäringeni Finland. Samtidigt är också det34 Frågan har behandlats synnerligen grundligt i Kanadas högsta domstols utsaga Reference re Secession of Quebec, [1998] 2 S.C.R. 217.35 De fem nordiska ländernas gemensamt författade förslag har tagits med som bilaga till det betänkande som expertgruppen för beredning av Nordisk samekonvention harlagt fram.36 Förslag till Nordisk samekonvention, 3 artikel.37 Förslag till Nordisk samekonvention, 42 artikel.46

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!