Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

GÁLDU ČÁLA 3/2007169 fått i den offentliga debatten och i lagberedningen.23Det är skäl att framhäva att samernasställning och skydd, när det gäller mänskligarättigheter som urfolk, inte kan lösasgenom historiska utredningar, hur värdefullade än må vara som faktagrunder föravgöranden som träffas genom lagstiftningeller i domstolar. I synnerhet är det skäl attiaktta förbehållsamhet när det gäller dennytta som utredningar som beställts av Finlandsjustitieministerium kan ha – de riktarsig ju till en helt annan tidsperiod än deårhundraden under vilka staten (Sverige-Finland) och dess majoritetsbefolkning harlagt beslag på jordområden som historiskthar bebotts av samer. 24 Justitieministerietsutredningar berör till stor del fråganom vilka individers äganderätt staten harerkänt först, och ingalunda frågan om vemsäganderätt föregick statens inom områdensom traditionellt har bebotts av samer.Förslaget till Nordisk samekonventiondefinierar inte land som ägs av samerna,staten eller någon annan i Finland, Norgeeller Sverige. I samsvar med bestämmelsernai ILO-konvention nr 169 skullestaterna dock binda sig till att utreda bonafide, inom vilka områden samernas långvarigatraditionella utnyttjande av land- ellervattenområden bildar en grund för samernasindividuella eller kollektiva äganderätti enlighet med nationella eller internationellanormer enligt urminnes hävd ellermotsvarande institutioner. Där samerna,vid sidan av den övriga befolkningen, haranvänt vissa land- eller vattenområden traditionellttill renskötsel, jakt eller fiske ellerpå annat sätt, där skall de ha en fortlöpanderättighet att äga och bruka områdena. Detsärpräglade i samernas sätt att utnyttja landborde erkännas så att man vid värdering avbevis tar hänsyn till att samernas traditionellautnyttjande av land ofta inte lämnarbestående spår i naturen. Nordisk samekonventionskulle inte vara något hinderför samernas individuella eller kollektivarätt att ställa mer långtgående krav påland, varför det föreslås att man antecknari konventionen att dess bestämmelser inteinnehåller några inskränkningar betr. rätttenatt få tillbaka egendom som samernaenligt nationell eller internationell rätt kanha. 25I konventionen skulle staterna binda sigtill att vidta åtgärder för att effektivt skyddasamernas rätt till land och vatten. I nationellrätt skall det finnas lämpliga procedurerför behandling av samernas krav påland och vatten. I synnerhet skall samernafå nödvändig ekonomisk hjälp som krävsför att de skall få sina krav till domstolsbehandling.26Rätt till nutid. Den internationella debattenom urfolksrättigheter grundar sig påfakta- och argumentationsmaterial i förbindelsemed historiskt landinnehav och dessorättfärdiga avskärande, men den grundarsig också starkt på vår tid. Rätten till ennutid betyder att urfolk i dag representerarsärpräglade kulturer vilkas bevarande ochöverförande till kommande generationerär ett värde i sig – helt oberoende av vemsom juridiskt sett äger de naturresursersom utgör den materiella grunden förkulturerna i fråga. De rättsliga krav somutgår från beskyddande av urfolkskulturgrundar sig utom på kulturernas särprägelockså på historisk kontinuitet i förhållandetill det förflutna samt på ett särförhållandesom under årtusenden eller -hundradenhar utvecklats mellan respektive kultur ochde särskilda naturresurser som finns inomett geografiskt område och utgör grundenför denna kultur. I människorättsdebattenartikuleras ”rätten till nutid” speciellt somgruppens och dess medlemmars rätt attnjuta av sin egen kultur. Kulturbegreppetär också det centrala både i 17 § 3 mom. iFinlands Grundlag i stadgandet om samersom urfolk och i FN:s CCPR art. 27 ochi tolkningspraxis som gäller detsamma.Enligt CCPR-konventionens vedertagnatolkningslinje som antogs som utgångspunktockså i Finlands grundlagsreformår 1995 omfattar ”kulturen” särskilt i fråga23 Se Vihervuori, Pekka: Maahan veteen ja luonnonvaroihin sekä perinteisiin elinkeinoihin kohdistuvat oikeudet saamelaisten kotiseutualueella. ILO:n alkuperäis- jaheimokansoja koskevan yleissopimuksen edellyttämät saamelaisten maahan ja vesiin kohdistuvia oikeuksia koskevat muutosehdotukset. Oikeusministeriö. Yleisen osastonjulkaisuja 3/1999; Wirilander, Juhani: Lausunto maanomistusoloista ja niiden kehittymisestä saamelaisten kotiseutualueella. Oikeusministeriö 2001.24 Se Justitieministeriets tillkännagivande 20.12.2002: Lapin maaoikeustutkimus käynnistyy.25 Förslag till Nordisk samekonvention, 34 artikel.26 Förslag till Nordisk samekonvention, 35 artikel.44