Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

More documents

Recommendations

Info

GÁLDU ČÁLA 3/2007Rättigheter för människor och folk– mot Nordisk samekonvention*av Martin Scheinin* Dette er en svensk oversettelse av forfatterens artikkel ”Ihmisen ja kansan oikeudet – kohti Pohjoismaista saamelaissopimusta” publisert første gang på tidsskriftet LakimiesVol. 104 2006/1. Oversatt av Rita Taipale.38
GÁLDU ČÁLA 3/2007InledningEn expertgrupp som tillsattes av regeringarnai Norge, Sverige och Finland samtdessa länders sameting avslutade den16.11.2005 sitt treåriga arbete och offentliggjordesitt förslag till en gemensamnordisk samekonvention. Konventionensyftar till att stärka och befästa det samiskafolkets rättigheter så att det kan bevaraoch utveckla sitt språk, sin kultur och sinanäringar, och sitt samhällsliv utan att blihindrat av riksgränser. Konventionen skallerkänna det samiska folket som de trenordiska ländernas enda ursprungsfolk.Genom en rättsligt bindande internationellkonvention mellan de tre staterna skall detsamiska folkets och dess enskilda medlemmarsrättigheter normeras på ett sätt sommotsvarar den utveckling som har skettoch som är i gång inom internationell rättbeträffande urfolksrättigheter. Även för Finlands del reflekterar Samekonventionenden utveckling som har skettunder de senaste decennierna med stärkandeav individuella rättigheter som grundeni vårt rättssystem. Idén om staten och alladess verksamheter och myndigheter somförpliktade av respekt för den enskildesgrundläggande rättigheter har inte varit någonsjälvklarhet ens under självständighetstiden.Av de grundläggande rättigheternavar det bara äganderätten som fram tillsjuttiotalets början t<strong>og</strong>s på allvar, och ävendärefter var det först så småningom somuppfattningen om lagstiftarens utfästelsetill respekt för grundläggande rättigheteretablerade sig.Först i grundlagsreformen år 1995 slappman, delvis på grund av inverkan av deinternationella konventionerna om mänskligarättigheter , den hävdvunna praxisenatt tätt som ofta avvika från grundrättigheternasskydd genom kvalificerat majoritetsbesluti riksdagen (s.k. undantagslag). I denna utvecklingslinje är det ett särdragför Samekonventionen att det uppenbarligeni första hand är fråga om en vissgrupps individuella och kollektiva rättigheter.Trots detta är det inte direkt fråga omnågon nyhet, eftersom den redan traditionellalösningen med två nationalspråk delvisgenomfördes redan i Regeringsformenår 1919 i form av kollektiva rättigheter. År 1995 infördes Finlands grundlag ocksåett omnämnande, enligt vilket samerna är”ett urfolk”. Termen förekommer numera igrundlagens 17 §, 3 moment, enligt vilketsamerna som urfolk har rätt att vidmakthållaoch utveckla sitt eget språk och sinkultur. Urfolkens rättigheter är ett viktigttema i den internationella diskussionen omde mänskliga rättigheterna, och efter enlinjeändring i Finlands människorättspolitiki början av 1990-talet är det naturligtatt Finland i Förenta nationerna och påandra internationella fora även i dennafråga företräder en pr<strong>og</strong>ressiv ståndpunktmed positiv inställning till erkännande ochkodifiering av urfolksrättigheter. Finland,1 Se Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 (72 ILO Official Bulletin 59) om ur- och stamfolk, FN-deklarationen om urfolksrättigheter (FN-dokumentA/61/L.67, antagen av generalförsamlingen den 13.9.2007) samt art. 1 och 27 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (senare kallat CCPR) och dentolkningspraxis som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har för dessa.2 Som utgångspunkt till en mångsidigare uppfattning om grundrättigheter anses vara grundlagsutskottets utlåtande GrUU 2/1971 rd, som gällde säkerhetsgranskningar vidflygfält.3 Se GrUU VL 12/1982 rd, som betonar att den möjlighet som finns i Finland att i grundlagsstiftningsordningen lagstadga om undantag från den nationella grundlagen inteberättigar till avvikelser från vårt lands skyldigheter betr. multilaterala fördrag om mänskliga rättigheter.4 Undantagslaginstitutionen bevarades formellt i grundrättighetsreformen år 1995 och i grundlagens totalreform som trädde i kraft 2000. Undantagslagarnas faktiskaanvändningsområde och deras frekvens har dock blivit radikalt inskränkt.5 Se § 14 i 1919 års Regeringsform.6 Därtill omfattar grundlagens 121 § ett stadgande om samernas kulturella autonomi.39
Page 3 and 4: Gáldu Čála - Tidsskrift for urfo
Page 5: ForordGáldu Čála Nr. 3/2007 er i
Page 9 and 10: GÁLDU ČÁLA 3/20071. INNLEDNINGUn
Page 14 and 15: GÁLDU ČÁLA 3/20074. SENTRALE MAT
Page 16 and 17: GÁLDU ČÁLA 3/2007Samekonvensjone
Page 18 and 19: GÁLDU ČÁLA 3/2007verdig moderne
Page 20 and 21: GÁLDU ČÁLA 3/2007innebærer det
Page 22 and 23: GÁLDU ČÁLA 3/2007grensen mellom
Page 24 and 25: GÁLDU ČÁLA 3/2007for ikke å ha
Page 26 and 27: GÁLDU ČÁLA 3/2007hjemføring av
Page 28 and 29: GÁLDU ČÁLA 3/2007selvbestemmelse
Page 30 and 31: GÁLDU ČÁLA 3/2007sagt nært knyt
Page 32 and 33: GÁLDU ČÁLA 3/20075. BESTEMMELSER
Page 34 and 35: GÁLDU ČÁLA 3/2007det samiske fol
Page 36 and 37: GÁLDU ČÁLA 3/20078. NYERE UTVIKL
Page 40 and 41: GÁLDU ČÁLA 3/2007tillsammans med
Page 42 and 43: GÁLDU ČÁLA 3/2007nomiska, kultur
Page 44 and 45: GÁLDU ČÁLA 3/2007169 fått i den
Page 46 and 47: GÁLDU ČÁLA 3/2007att grunda en e
Page 48 and 49: GÁLDU ČÁLA 3/2007Den fortsatta b
Page 50 and 51: GÁLDU ČÁLA 3/20071. InledningTan
Page 52 and 53: GÁLDU ČÁLA 3/2007för urfolk, ä
Page 54 and 55: GÁLDU ČÁLA 3/2007fange opp slike
Page 56 and 57: GÁLDU ČÁLA 3/20072.2.2 ILO-konve
Page 59 and 60: GÁLDU ČÁLA 3/2007continuity with
Page 61 and 62: GÁLDU ČÁLA 3/2007väsentlig del
Page 63 and 64: GÁLDU ČÁLA 3/2007syftet med CCPR
Page 65 and 66: GÁLDU ČÁLA 3/2007anger att uttry
Page 67 and 68: GÁLDU ČÁLA 3/2007Ominayak (Lubic
Page 69 and 70: GÁLDU ČÁLA 3/2007i begrepenes na
Page 71 and 72: GÁLDU ČÁLA 3/2007gjennomføring
Page 73 and 74: GÁLDU ČÁLA 3/2007klaration som b
Page 75 and 76: GÁLDU ČÁLA 3/20075. Urfolkens sy
Page 77 and 78: GÁLDU ČÁLA 3/20076. Selvbestemme
Page 79 and 80: GÁLDU ČÁLA 3/2007lengst utvikled
Page 81 and 82: GÁLDU ČÁLA 3/2007I deklarasjonen
Page 83 and 84: GÁLDU ČÁLA 3/2007Snarare är bak
Page 85 and 86: GÁLDU ČÁLA 3/2007I Människorät
Page 87 and 88: GÁLDU ČÁLA 3/2007”Indigenous p
Page 89 and 90:
GÁLDU ČÁLA 3/2007”The State pa
Page 91 and 92:
GÁLDU ČÁLA 3/20077. Kort om sjä
Page 93 and 94:
GÁLDU ČÁLA 3/2007Nordisk samekon
Page 95 and 96:
GÁLDU ČÁLA 3/2007Artikkel 9Samis
Page 97 and 98:
GÁLDU ČÁLA 3/2007på en effektiv
Page 99 and 100:
GÁLDU ČÁLA 3/2007Artikkel 35Vern
Page 101 and 102:
GÁLDU ČÁLA 3/2007Artikkel 46Nasj
Page 103:
GÁLDU ČÁLA 3/2007Kompetansesente
show all

Menneskerettigheter, selvbestemmelsesretten og andre sentrale ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?