28.10.2014 Views

Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet

Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet

Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

trøtt el. trøytt adj. trøtt trøytt adj.<br />

tø el. tøy m. tø m.<br />

tøy m.<br />

tø el. tøya v. tø v.<br />

tøya v.<br />

ty el. tøy n. ty tøy n.<br />

Ulike oppslag;<br />

tydings<strong>ny</strong>ansar<br />

Ulike oppslag;<br />

tydings<strong>ny</strong>ansar<br />

Normhistorikk<br />

Som me ser av oversikta nedan<strong>for</strong>, kom <strong>for</strong>mene med monoftong inn i 1917. I 1938 vart<br />

dei færre, men dei kom inn att, stort sett som klamme<strong>for</strong>mer, i 1959.<br />

Aasen 1917 1938 1959 1979<br />

peika peika [peka] peika peika [peka]<br />

Flaum flaum [flom] flaum flaum [flom]<br />

Draum draum [drøm] draum draum [drøm]<br />

drøyma drøyma<br />

(drømma)<br />

drøyma<br />

drøyma<br />

[drømma]<br />

køyra køyra [kjøra] køyra [kjøra] køyra el. kjøra<br />

Ty ty [tøy] ty el. tøy<br />

Skriftspråkleg tradisjon og praksis<br />

I <strong>skriftmålet</strong> står diftong<strong>for</strong>mene au og øy sterkt samanlikna med monoftongen ø.<br />

I 2002-inns<strong>til</strong>linga står <strong>det</strong> s. 40: «Med ein del frekvente ord som reknegrunnlag viser<br />

Nynorsk frekvensordbok at diftongen øy er brukt i 83 % mot ø i 17 % av <strong>til</strong>fella i<br />

materialet frå 1978 <strong>til</strong> 1984.»<br />

Av søka i <strong>ny</strong>norskkorpuset ser <strong>det</strong> ut <strong>til</strong> at diftongane i dei fleste ord står endå sterkare<br />

enn <strong>det</strong> som går fram av Nynorsk frekvensordbok. Det samsvarar òg med <strong>det</strong> Wetås<br />

(2001a og b) fann i avismaterialet ho granska. Der stod diftong<strong>for</strong>ma au sterkt jamført<br />

med <strong>for</strong>mer med monoftongen ø. I dei upubliserte tekstane såg <strong>det</strong> ut <strong>til</strong> å vera noko<br />

meir monoftongbruk, men materialet var <strong>for</strong> lite <strong>til</strong> at ein kan seia <strong>det</strong> sikkert. I ord som<br />

kan ha øy eller ø, dominerte <strong>for</strong>mene med øy både i publiserte og i upubliserte tekstar.<br />

Formene kjøra og trøtt skil seg ut frå andre ord som kan ha diftong eller monoftong. Lars<br />

S. Vikørs gransking (1995b) av ti 1970-tals<strong>for</strong>fattarar viser at dei monoftong<strong>for</strong>mene<br />

som har fått best gjennomslag, er kjøra og trøtt. Ein grunn <strong>til</strong> at monoftong<strong>for</strong>mene står<br />

sterkare i ord som kjøra, trøst og trøtt, er at desse <strong>for</strong>mene har vore jams<strong>til</strong>te med <strong>for</strong>ma<br />

med diftong i 50 år. Trøtt var jamvel hovud<strong>for</strong>m og trøytt klamme<strong>for</strong>m frå 1959 <strong>til</strong> 1981.<br />

Mens <strong>for</strong>mene med monoftong er like i substantivet og i verbet, er <strong>det</strong> ikkje slik med<br />

diftong<strong>for</strong>mene. Ved avleiingar kan mange vera usikre på om <strong>det</strong> er substantivet eller<br />

verbet som ligg <strong>til</strong> grunn. Særleg er <strong>det</strong> aktuelt med avleiingar av draum og drøyma. Det<br />

som med monoftong heiter drømmedag, heiter med diftong draumedag (ein dag som du<br />

har ein draum om å få).<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!