Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet
Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet
Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
trøtt el. trøytt adj. trøtt trøytt adj.<br />
tø el. tøy m. tø m.<br />
tøy m.<br />
tø el. tøya v. tø v.<br />
tøya v.<br />
ty el. tøy n. ty tøy n.<br />
Ulike oppslag;<br />
tydings<strong>ny</strong>ansar<br />
Ulike oppslag;<br />
tydings<strong>ny</strong>ansar<br />
Normhistorikk<br />
Som me ser av oversikta nedan<strong>for</strong>, kom <strong>for</strong>mene med monoftong inn i 1917. I 1938 vart<br />
dei færre, men dei kom inn att, stort sett som klamme<strong>for</strong>mer, i 1959.<br />
Aasen 1917 1938 1959 1979<br />
peika peika [peka] peika peika [peka]<br />
Flaum flaum [flom] flaum flaum [flom]<br />
Draum draum [drøm] draum draum [drøm]<br />
drøyma drøyma<br />
(drømma)<br />
drøyma<br />
drøyma<br />
[drømma]<br />
køyra køyra [kjøra] køyra [kjøra] køyra el. kjøra<br />
Ty ty [tøy] ty el. tøy<br />
Skriftspråkleg tradisjon og praksis<br />
I <strong>skriftmålet</strong> står diftong<strong>for</strong>mene au og øy sterkt samanlikna med monoftongen ø.<br />
I 2002-inns<strong>til</strong>linga står <strong>det</strong> s. 40: «Med ein del frekvente ord som reknegrunnlag viser<br />
Nynorsk frekvensordbok at diftongen øy er brukt i 83 % mot ø i 17 % av <strong>til</strong>fella i<br />
materialet frå 1978 <strong>til</strong> 1984.»<br />
Av søka i <strong>ny</strong>norskkorpuset ser <strong>det</strong> ut <strong>til</strong> at diftongane i dei fleste ord står endå sterkare<br />
enn <strong>det</strong> som går fram av Nynorsk frekvensordbok. Det samsvarar òg med <strong>det</strong> Wetås<br />
(2001a og b) fann i avismaterialet ho granska. Der stod diftong<strong>for</strong>ma au sterkt jamført<br />
med <strong>for</strong>mer med monoftongen ø. I dei upubliserte tekstane såg <strong>det</strong> ut <strong>til</strong> å vera noko<br />
meir monoftongbruk, men materialet var <strong>for</strong> lite <strong>til</strong> at ein kan seia <strong>det</strong> sikkert. I ord som<br />
kan ha øy eller ø, dominerte <strong>for</strong>mene med øy både i publiserte og i upubliserte tekstar.<br />
Formene kjøra og trøtt skil seg ut frå andre ord som kan ha diftong eller monoftong. Lars<br />
S. Vikørs gransking (1995b) av ti 1970-tals<strong>for</strong>fattarar viser at dei monoftong<strong>for</strong>mene<br />
som har fått best gjennomslag, er kjøra og trøtt. Ein grunn <strong>til</strong> at monoftong<strong>for</strong>mene står<br />
sterkare i ord som kjøra, trøst og trøtt, er at desse <strong>for</strong>mene har vore jams<strong>til</strong>te med <strong>for</strong>ma<br />
med diftong i 50 år. Trøtt var jamvel hovud<strong>for</strong>m og trøytt klamme<strong>for</strong>m frå 1959 <strong>til</strong> 1981.<br />
Mens <strong>for</strong>mene med monoftong er like i substantivet og i verbet, er <strong>det</strong> ikkje slik med<br />
diftong<strong>for</strong>mene. Ved avleiingar kan mange vera usikre på om <strong>det</strong> er substantivet eller<br />
verbet som ligg <strong>til</strong> grunn. Særleg er <strong>det</strong> aktuelt med avleiingar av draum og drøyma. Det<br />
som med monoftong heiter drømmedag, heiter med diftong draumedag (ein dag som du<br />
har ein draum om å få).<br />
51