Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet
Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet
Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vurdering<br />
Sidan nemnda har gått inn <strong>for</strong> å fjerna i-endingane i sterke hokjønnssubstantiv, fell<br />
hokjønns<strong>for</strong>ma liti, opi i adjektiv naturleg bort. Det har kome innspel om å ta inn <strong>for</strong>ma<br />
opa, som har eit visst grunnlag på Vestlan<strong>det</strong>, men nemnda har ikkje gått inn <strong>for</strong> <strong>det</strong>,<br />
sidan <strong>for</strong>ma aldri har vore inne i <strong>rettskriving</strong>a før.<br />
Når <strong>det</strong> gjeld inkjekjønnsendinga, peikar Sandøy-nemnda på at dei ulike <strong>for</strong>mene synest<br />
å høyra <strong>til</strong> ulike s<strong>til</strong>nivå:<br />
Former som opent blir kanskje oppfatta som moderne eller 'urban' <strong>ny</strong>norsk; i alle fall<br />
unngår dei som markerer seg med tradisjonell s<strong>til</strong>, å bruka slike -ent-<strong>for</strong>mer. Nøytrale i ein<br />
slik samanheng i dag er -en i hokjønn og -e i inkjekjønn. (2002-inns<strong>til</strong>linga s. 73)<br />
I inkjekjønn er endinga -e den tradisjonelle, og den naturlege i mange vanlege adjektiv<br />
på -en. Men denne bøyinga ser ikkje ut <strong>til</strong> å vera produktiv lenger, og <strong>ny</strong>e ord som kjem<br />
inn i <strong>ny</strong>norsk, ser ut <strong>til</strong> å bli tekne i bruk med -ent, sjølv om denne endinga hit<strong>til</strong> har hatt<br />
klamme<strong>for</strong>mstatus. Denne <strong>for</strong>ma står svært sterkt i talemålet.<br />
Nemnda meiner der<strong>for</strong> at endingane -e og -ent begge bør <strong>til</strong>latast i inkjekjønn i desse to<br />
adjektivtypane – den tradisjonelle (open – ope/[opent]) og den <strong>ny</strong>are (guffen –<br />
guffe/[guffent]).<br />
Adjektiv som klart er avleidde av eller samansette med sterke partisipp (t.d. kjærkomen,<br />
halveten), følgjer som før bøyinga <strong>for</strong> partisippa. Det vil seia at dei ikkje kan ha -ent<strong>for</strong>ma<br />
i inkjekjønn.<br />
3.2.2 Komparativ og superlativ av visse stadadverb<br />
Status i dag<br />
Mange stadadverb har i dag valfrie <strong>for</strong>mer i komparativ og superlativ. Fleire har ei<br />
lang<strong>for</strong>m og ei samandregen <strong>for</strong>m i komparativ og/eller superlativ. Døme: att –<br />
attare/attre – attarst/attast.<br />
Framlegg <strong>til</strong> <strong>ny</strong> <strong>rettskriving</strong><br />
Lang<strong>for</strong>mene i komparativ og superlativ av nokre stadadverb går ut or <strong>rettskriving</strong>a, t.d.<br />
<strong>for</strong>mer som attare – attast.<br />
Framlegget får følgjer <strong>for</strong> desse orda:<br />
Denne bøyinga gjeld i dag:<br />
Desse <strong>for</strong>mene Denne bøyinga blir<br />
går ut:<br />
gjeldande i <strong>ny</strong> <strong>rettskriving</strong>:<br />
att – attare/attre – attarst/attast attare – attast att – attre – attarst<br />
133