28.10.2014 Views

Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet

Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet

Innstilling til ny rettskriving for det nynorske skriftmålet - Språkrådet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vurdering<br />

Sidan nemnda har gått inn <strong>for</strong> å fjerna i-endingane i sterke hokjønnssubstantiv, fell<br />

hokjønns<strong>for</strong>ma liti, opi i adjektiv naturleg bort. Det har kome innspel om å ta inn <strong>for</strong>ma<br />

opa, som har eit visst grunnlag på Vestlan<strong>det</strong>, men nemnda har ikkje gått inn <strong>for</strong> <strong>det</strong>,<br />

sidan <strong>for</strong>ma aldri har vore inne i <strong>rettskriving</strong>a før.<br />

Når <strong>det</strong> gjeld inkjekjønnsendinga, peikar Sandøy-nemnda på at dei ulike <strong>for</strong>mene synest<br />

å høyra <strong>til</strong> ulike s<strong>til</strong>nivå:<br />

Former som opent blir kanskje oppfatta som moderne eller 'urban' <strong>ny</strong>norsk; i alle fall<br />

unngår dei som markerer seg med tradisjonell s<strong>til</strong>, å bruka slike -ent-<strong>for</strong>mer. Nøytrale i ein<br />

slik samanheng i dag er -en i hokjønn og -e i inkjekjønn. (2002-inns<strong>til</strong>linga s. 73)<br />

I inkjekjønn er endinga -e den tradisjonelle, og den naturlege i mange vanlege adjektiv<br />

på -en. Men denne bøyinga ser ikkje ut <strong>til</strong> å vera produktiv lenger, og <strong>ny</strong>e ord som kjem<br />

inn i <strong>ny</strong>norsk, ser ut <strong>til</strong> å bli tekne i bruk med -ent, sjølv om denne endinga hit<strong>til</strong> har hatt<br />

klamme<strong>for</strong>mstatus. Denne <strong>for</strong>ma står svært sterkt i talemålet.<br />

Nemnda meiner der<strong>for</strong> at endingane -e og -ent begge bør <strong>til</strong>latast i inkjekjønn i desse to<br />

adjektivtypane – den tradisjonelle (open – ope/[opent]) og den <strong>ny</strong>are (guffen –<br />

guffe/[guffent]).<br />

Adjektiv som klart er avleidde av eller samansette med sterke partisipp (t.d. kjærkomen,<br />

halveten), følgjer som før bøyinga <strong>for</strong> partisippa. Det vil seia at dei ikkje kan ha -ent<strong>for</strong>ma<br />

i inkjekjønn.<br />

3.2.2 Komparativ og superlativ av visse stadadverb<br />

Status i dag<br />

Mange stadadverb har i dag valfrie <strong>for</strong>mer i komparativ og superlativ. Fleire har ei<br />

lang<strong>for</strong>m og ei samandregen <strong>for</strong>m i komparativ og/eller superlativ. Døme: att –<br />

attare/attre – attarst/attast.<br />

Framlegg <strong>til</strong> <strong>ny</strong> <strong>rettskriving</strong><br />

Lang<strong>for</strong>mene i komparativ og superlativ av nokre stadadverb går ut or <strong>rettskriving</strong>a, t.d.<br />

<strong>for</strong>mer som attare – attast.<br />

Framlegget får følgjer <strong>for</strong> desse orda:<br />

Denne bøyinga gjeld i dag:<br />

Desse <strong>for</strong>mene Denne bøyinga blir<br />

går ut:<br />

gjeldande i <strong>ny</strong> <strong>rettskriving</strong>:<br />

att – attare/attre – attarst/attast attare – attast att – attre – attarst<br />

133

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!