Nr. 4. juni . 2008

Nr. 4. juni . 2008

Tekst 

2 Nummer 

4 . 2008 . Rotary Norden 

ETT UPPROP TILL SVERIGES MEST ERFARNA SENIORER. 

Hjälp svenska företag att 

undgå egna misstag 

– låt dem lära sig av dina! 

Vi har byggt landets största och mest spännande kompetensbank av mycket 

erfarna chefer och ledare. En bank som vi sedan matchar mot våra uppdrags - 

givares behov genom att hyra ut denna erfarenhet som rådgivare, interimchefer 

och till styrelser. Vi kallar det för erfarenhet – on demand! 

Just nu söker vi fl er kandidater över hela landet. 

Verkar det intressant eller känner du någon som du tror detta passar för? Har du 

minst 25 års erfarenhet? Har du arbetat som VD eller i ledningsgrupp? Har du 

personligen ansvarat för en eller fl era större förändringar? Får du en personlig 

tillfredsställelse av att se andra växa i sina roller? 

Vi behöver dig med ledningserfarenhet från följande branscher; svensk basindustri, 

detaljhandel, IT/telekom, media, tjänster, bank/fi nans/försäkring och 

offentlig sektor. Erfarenhet som värdesätts av våra uppdragsgivare är från 

exportsatsningar, större förändringsprojekt, tillväxtfaser, turn-a-round, fusioner 

och sammanslagningar. 

Låter det intressant? 

Ring oss på tel 08-402 54 54 eller kontakta oss via www.seniorwork.se. 

SVERIGE HAR INTE RÅD ATT LÅTA FÖRETAG 

LÄRA SIG GENOM EGNA MISSTAG! 

SENIOR WORK SVERIGE AB, Mäster Samuelsgatan 9, Stockholm. Tel. 08-402 54 54. www.seniorwork.se

Huvudredaktör/Ansvarig utgivare 

Håkan Nordqvist 

Redaktion 

Sverige 

Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall 

tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 

e-post: borje.alstrom@miun.se 

Norge 

Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak 

tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 

e-post: oystaa@online.no 

Suomi/Finland 

Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D 

FI-00330 Helsingfors 

mobil: +358 400 206 391 

e-post: hakan.nordqvist@welho.com 

Danmark 

Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund 

tel: +45 8655 0236 

e-post: rotary@mail.dk 

Island 

Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik 

tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 

e-post: hinrikb@simnet.is 

Layoutredaktör Per O. Dantoft 

Administration 

Sverige 

Lars Pettersson, 

huvudadministrator 

Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna 

tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 

e-post: lars.e-tuna@telia.com 

Norge och Island 

Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset 

tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 

e-post: j-spjel@online.no 

Suomi/Finland 

Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki 

mobil: +358 50 596 5596 

e-post: timoka@kauhajoki.fi 

Danmark 

Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia 

tel: +45 7594 0346 

e-post: emil.erna@profi bermail.dk 

Styrelse 

Styrelsens ordförande 

Andreas Norland 

Pilestredet 99, N-0358 Oslo 

tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 

e-post: anorland@frisurf.no 

Styrelsemedlemmar 

Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen 

Styrelsens sekreterare Arne Jensen 

Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding 

tel: +45 7553 8671 

Utgivare 

De 29 nordiska rotarydistrikten 

Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 

Vanda, ISSN0780-4288 

tel: +358 10 542 4479 

mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 

e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi 

Annonser 

Sverige/Norge/Island 

Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista 

tel: +46 8 7513664 

e-post: anna@dandenell.com 

Suomi/Finland 

Yhteys toimitukseen, osoite yllä 

Kontakta redaktionen, adress ovan 

Danmark 

Emil Christensen, adress ovan 

Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och 

redigera insänt material. Digitala bilder levereras som 

obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 

1600 x 1200 pixels. 

nr5/2008 når läsarna 08/08, redaktionell deadline 5/7 

Nummer 4 juni- Rotary Norden - Utgivningsdag 2.6. 2008. 

Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. 

Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. 

Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella 

rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. 

Nr. 4. juni . 2008 

Gränser 

Under den svenska (nordiska) stormaktstiden 

på 1600-talet ledde Gustav II Adolf 

(omslaget) sitt mobila kavalleri till militära 

triumfer i Europa. I Mellaneuropa sjöngs 

en vaggsång ”Bed Kindchen Bed, Morgen 

kommt der Schwed”. I Estland talar man 

fortfarande om den svenska tiden som 

den goda tiden. Nordiska gränser har justerats 

också defensivt i internordiska konfl 

ikter. Sverige förlorade Finland till Ryssland 

1809. Idag diskuteras nya gränser i 

världshaven och polarområdena. RN tar 

upp den nordiska territoriala drömmen i 

sitt tema (Omslag: Scanpix). 

Ledare 

Øystein Øystå 4 

Rotary International 6 

Tema 

Den regionala drömmen 8 

Landssidor 

Sverige 14 

Norge 26 

Finland 32 

Danmark 40 

Island 48 

RI:s Agenda 

Wilf Wilkinson Bob Scott 50 

Abonnemang och adressering 

Abonnemanget på Rotary Norden ingår i 

medlemsavgiften. Rotary Norden utges 

åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar 

som postas på abonnenternas hemadress. 

Adressförändringar görs i Norge, Finland, 

Danmark och Island genom klubbsekreteraren, 

i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, 

i Danmark även direkt i 

medlemsregistret genom www.rotary.dk 

Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden 

3 

Innehåll

Ledare 

4 

Fra krig til fred 

Norges tidligere utenriksminister og altmuligpolitiker 

Thorvald Stoltenberg fortalte følgende 

i et intervju i fjernsynet: 

For en tid tilbake hadde han diskutert – med 

en serbisk venn – Balkans tilsynelatende endeløse 

historiske hevngjerrighet, knyttet opp 

mot det avgjørende slaget mot tyrkerne i 

1389. Stoltenberg minnet ham om at også vi i 

Norden hadde ligget i krig i med hverandre. 

For eksempel hadde Danmark/Norge mistet 

ganske store og viktige landområder til Sverige 

for 350 år siden. Han hadde muligens tenkt 

å føye til noe om at våre land likevel er hjertevenner 

i dag, men jeg vet ikke om han rakk 

det. For serberen slo straks til med: ”Javel! Og 

hva gjør dere med det?” 

Vi har alle et forhold til historien. Dessverre 

ofte til de blodige sider ved den. Ofte nok blir 

historiens blodige og dyktige krigsherrer til 

ettertidens største helter. Alexander den store. 

Julius Cæsar. Napoleon. Karl XII, - å ja, vi har da 

slike helter også fra våre egne krigsmarker. 

Noen mer aggressive, andre mest defensive. 

I denne utgaven av Rotary Norden ser vi litt 

nærmere på Nordens rivninger gjennom de 

senere århundrer. Vi vant og tapte vekselvis. Til 

sist har vi vunnet freden. Vi har kunnet gjøre 

kirkefader Augustins ord til realitet: ”Hensikten 

med alle kriger er fred.” Vi bruker kreftene 

på annet enn å slå hverandre i hjel. De landegrenser 

som en gang var en utfordring for 

konger og generaler, voktes i dag stort sett av 

tollere, som søker like mye etter vin som etter 

våpen. 

Hva har vi altså gjort med vår blodige fortid? 

Vi har henvist den til historietimene på skolen. 

Til lærdom for kommende generasjoner. 

Øystein Øystå 

redaktør og temakoordinator 

Det enkla är det sköna värt – borde Rotary lätta 

på procedurerna? 


Välkommen till höstens 

Rotary-institut i Finland 

Lars-Olof Fredriksson, Convener, RI-Director 2008-09 

Rotary Institutet och seminarierna för 

Zonerna 15 och 16 hålls 1-5 oktober 

2008 i Tammerfors, Finland. Det har gått 

ungefär 30 år sen RI:s zoninstitut senast 

ordnades i Finland. Platsen blir återigen 

den samma, dvs. Hotel Rosendahl, naturskönt 

och lättillgängligt beläget i industri- 

och kulturstaden Tammerfors. 

Institut kommittén, som leds av PDG 

Veli-Matti Heinijoki, har arbetat både 

aktivt och professionellt för att allt 

skall stå klart i oktober för ungefär 

200-300 rotaryledare från de två zonerna 

och från RI. RI-presidenten D.K. 

Lee medverkar i spetsen för ett team 

sakkunniga från RI:s högkvarter i 

Evanston och Europakontor i Zürich. 

Rotaryinstituten har som känt fl ere 

komponenter. Utbildningen av inkommande 

guvernörer (DGE), GETS, inleds 

den 1 oktober. Den utbildningen är 

obligatorisk för alla DGE:s och DGEpartners. 

Följande dag hålls seminarierna: 

Rotary Foundation, Medlemskap 

och Ungdomsutbyte. Själva Institutet 

startar fredagen den 3. oktober. Tidsplaneringen 

för institutet är sådan att deltagarna 

kan nå Tammerfors med fl yg, 

tåg eller bil före programmet startar. 

Själva Institutet behandlar President 

D.K. Lees målsättningar med speciell 

inriktning på barnfrågor. Det handlar 

om såväl barn i utvecklingsländer som 

barns välfärd i vår världsdel. Ett fl ertal

andra stora frågor står också på agendan. 

Det skall bland annat handla om humanitära 

kriser, klimatförändringen och dess 

hälsoeffekter. RI:s strategiska plan, Rotary 

Foundations framtidsvisioner Rotarys ekonomi 

berörs också. Rotary Nordens huvudredaktör 

Håkan Nordqvist står för ett inlägg 

om medias syn på Rotary. 

Rotaryinstituten präglas också av gemytlig 

samvaro och fritt umgänge med gamla och 

nya rotarybekanta. Gemensam middag står 

på programmet alla kvällar och på fredag 

kväll hålls Tampere Evening med start på 

rådhuset och samkväm med program, musik 

och dans på ”Kuusvooninkinen”. 

All den information som behövs för respla- 

nering, registrering, inkvartering, program 

och fritid fi nns på Internetadreessen www. 

rotary.fi Institutkommittén besvarar frågor 

och assisterar deltagarna i alla avseenden. 

Institutets språk är engelska. 

Hjärtligt välkommen! 

Veli-Matti Heinijoki, RI:s president Wilfrid J. Wilkinson och Markku Kalliomäki (th.) diskuterar Tammerfors-evenemanget vid institutet i Lilleström i Norge. 

Hedra minnet av någon nära! 

Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning 

från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 

020-78 11 79 

Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se 


5 

Nordiskt

Internationellt 

CDC-chefen Julie Gerberding 

är Rotarys PolioPlus-partner 

Dr Julie Geberding är chef för CDC - U.S. Centers 

for Disease Control and Prevention – sedan 

juli 2002. CDC är en organisation under 

the U.S. Department of Health and Human 

Services med ansvar för amerikaners hälsa 

och säkerhet. CDC är också en av Rotarys samarbetspartners 

i kampen mot polio i det stora 

PolioPlus-program som Rotary drivit i 20 år. 

På 1980-talet förde Julia Geberding sin 

första stora kamp mot epidemier då hon 

6 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden 

stod i centrum för kampen mot AIDS i Kalifornien. 

Hon doktorerade vid University of 

California i San Fransisco. Specialinriktningen 

var smittosamma sjukdomar. 

Konfrontation med AIDS 

Vi befann oss i epidemins epicentrum och 

då vi behandlade de första fallen var sjukdomen 

ett stort mysterium. Upptäckten av 

smittorisken och utvecklingen av orsakerna 

och vården formade både mig och alla 

mina medarbetare. 

Chef på CDC? 

Engagemanget i ledningen för CDC kom 

10 dagar för 9/11. Vi kämpade mot anthrax-attacker, 

dödliga virusinfektioner, en 

extrem infl uensaperiod, brist på vaccin, en

tsunami och hurrikaner. Allt detta medförde 

att vår publika profi l höjdes. En defi nitive 

lärdom var att partnerskap med andra 

leder till mera genomgripande resultat än 

man kan drömma om. 

Prioritering 

Poliobekämpningen är fortfarande CDC:s 

första prioritet. Trots att sjukdomen eliminerats 

i USA sedan en generation tillbaka 

är den dock endast på en resenärs avstånd. 

Det handlar dessutom om att skydda såväl 

egna som andras barn på olika håll i världen. 

Sedan 1991 har vi bidragit till att antalet 

fall nedgått med 99,5 % genom insatser 

i 122 länder. Vi har bildat partnerskap men 

har fortfarande en lång väg att gå innan vi 

når vårt mål. 

Fyra länder kvar 

Poliofall förekommer fortfarande i fyra länder, 

Nigeria, Indien, Pakistan och Afganistan. 

Sjukdomens seghet beror på att bakgrunden 

är komplicerad och olika i de 

olika länderna. Det centrala i kampen är 

tillgången till vaccin och aktiva vaccineringsinsatser 

i riskområdena. 

CDC och Rotary 

Vi har ett perfekt partnerskap och kan 

åstadkomma en summa som är store än 

delarna. Rotary tillför många styrkefaktorer, 

speciellt engagemang och långsiktigt 

partnerskap. Erfarenhet, otroliga frivilliginsatser 

och fi nansiellt stöd ingår i bilden. 

Pandemier 

CDC, WHO och andra hälsovårdsexperter 

har försett sjukhus med testutrustning för 

att kontrollera om uppkomna infektioner 

beror på H5N1-viruset. Nationella regeringar 

är förberedda på att bekämpa pandemier. 

Men det behövs också ett nätverk 

med affärslivets, sjukvårdssektorns, utbildningssystemets 

och hela samhällets engagemang 

för att trygga befolkningens tillvaro 

i nödsituationer inom hälsovården. 

CDC:s uppgift är att identifi era problemen, 

bekämpa och begränsa dem och att vinna 

tid för motåtgärder. 

Vaccin för miljoner 

Amerikanska regeringen har vidtagit extraordinära 

åtgärder för att stöda utvecklingen 

av vaccinproducenternas kunnande 

och kapacitet. Vi bygger produktionsanläggningar 

och moderniserar produktionsteknologin. 

I USA räknar vi med att 

beredskapen måste gälla minst 20 miljoner 

människor. 

Tuberkulos 

Senaste år hade vi ett uppmärksammat fall 

där en person som bar på tuberkulos kunde 

resa omkring med sin smittorisk. Då 

misslyckades vi i förtroenderelationen 

mellan läkare och patient och införandet 

av behövliga begränsningar. Vår kommunikation 

fungerade inte. Nu har vi lärt oss 

vår läxa den hårda vägen. 

Terrorism 

Vi har byggt upp beredskap på det polisiära 

området men inom den allmänna hälsovården 

ligger vi ännu långt efter i fråga om 

behövlig beredskap. Vi har dock börjat 

krypa upp ur skyttegravarna och bland annat 

förbättrat vår beredskap mot pandemier 

väsentligt. Vi har blivit bättre på 

samarbetet mellan myndigheter, media 

och den breda allmänheten. 

Prioriteter 

Vi behöver bygga upp den preventive vården, 

den får nu endast 3 % av den penningmässiga 

sjukvårdsinsatsen I USA. Vi 

behöver också öka våra satsningar på poliobekämpning 

för att nå målet att utrota 

sjukdomen till 2012. Vi vill minska antalet 

dödsfall på grund av mässling med 90 % 

till 2010, bygga upp vårt beredskapslager 

av medicinsk utrustning så att vi kan hjälpa 

vilket område som helst i USA inom 12 

timmar, hjälpa 3.600 skolor i landet att lära 

eleverna leva ett hälsosammare liv, fortsätta 

att satsa på vårt vaccineringsprogram 

som under de senaste 20 åren förhindrat 

20 miljoner barndödsfall genom 

att erbjuda vaccin där det hjälper, satsa på 

AIDS/HIV test som gör att 250.000 personer 

som ovetande bär på sjukdomen blir 

medvetna om den. Detta är exempel på 

åtgärder som ingår i vårt program för detta 

sekel. Vi hart aldrig haft så många utmaningar 

som nu men heller aldrig så goda 

resurser att åtgärda dem. 

Rotary 

Ett stort tack tillgör Rotary som bekämpat 

polio i 20 år nu. Vi har nästan nått vårt gemensamma 

mål men nästan räcker inte till. 

Om vi inte helt kan eliminera sjukdomen får 

vi fortsätta mycket länge med utryckningar 

varje gång fall dyker upp. Själv ser jag ändå 

mycket optimistiskt på våra möjligheter att 

i samarbete nå vårt slutliga mål. 

Intervju: Vince Aversano, The Rotarian 

(bearbetning RN) 


7 

Internationellt

Tema 

Finland gick förlorat 

i Sveriges sista stora krig 

Scen från ett slagfält från 1808-1809, en rysk soldat sticker sin bajonett i en svensk krigsman. 

Sveriges sista stora krig, kampen om Finland, 

fördes i skuggan av Napoleonkrigen 

som ritade om Europas gränser. I bakgrunden 

fanns också frihetsideal som i Finland 

väckt tankar främst inom offi cerskåren om 

att Finland kanske någon gång kunde bli 

självständigt. Tidsmässigt inträffade USA:s 

självständighetsförklaring vid ungefär 

samma tidpunkt. I bakgrunden fi gurerade 

också franska revolutionen som innebar 

inbrottet av en ny tid i Europa. 

Den svenske historikern Martin Hårstedt 

uppskattar i sin bok om 1808-09 års krig 


att antalet omkomna på den svenska/fi nska 

sidan var cirka 20.000, hälften av dem 

fi nländare, och på den ryska sidan cirka 

10.000 stupade och ett okänt antal dödsfall 

som följd av sjukdomar och andra sviter. 

Armémuseum i Stockholm presenterar 

Sveriges sista stora krig i en imponerande 

utställning som pågår till januari 2009. 

Nya intressesfärer 

Krigets bakgrund låg i Napoleons och 

Alexander I:s Tilsit-fördrag från 1807 som 

syftade till isolering av England. Gustav IV 

Adolf gillade inte Napoleon och ville heller inte 

bryta sitt samförstånd med England. Delningen 

av Europa i intressesfärer ledde till ett ryskt 

angrepp mot Sverige genom Finland, som då 

tillhörde konungariket. Ryssarna gick över 

gränsen vid Kymmene älv i februari 1808. 

I början av 1800-talet hade Sverige tre arméer, 

den södra som skulle parera ett 

eventuellt danskt anfall, den västra som 

förde ett småskaligt krig mot Norge och 

armén i Finland som skulle möta det ryska 

angreppet. Strategin för kriget i Finland 

var att retirera under vintern 1808, behålla 

befästningar och återerövra de förlorade 

områdena med fl ottans hjälp på våren. 

Reträtter 

Sveaborgs kapitulation kom som en stor 

överraskning för krigsledningen, vapenstillestånd 

2.4. och slutlig kapitulation 

3.5.1808. Orsakerna till kapitulationen har 

berörts på många håll, även i denna tidskrifts 

spalter. Kriget till lands fortsatte. I 

april segrade general Adlercreutz, född i 

Borgå, vid Siikajoki och Revolax men i stort 

sett fortsatte den svenska reträtten norrut. 

Sandels Savolax-jägare gjorde effektiva 

framstötar och erövrade Kuopio 12.5. och 

uppnådde även en viktig avvärjningsseger 

i Idensalmi. En blick på kartan visar dock 

att riktningen fortsatt var reträtt norrut. 

I slutet av juni landade svenska stödtrupper 

i Vasa-nejden. De fi ck emellertid inte stöd av 

Klingspors huvudstyrkor, generalen väntade 

på att tillräckligt mycket bröd skulle 

bakas för armén. Ingen marscherar på tom 

mage. Historikern Hårstedt menar att en av 

arméns största svagheter låg just i livsme4delsförsörjningen, 

den fungerade helt enkelt 

inte. De närmaste förråden låg i Uleåborg. 

Samma förhållande gällde också ryssarna. 

Efter sin seger vid Lappo tvingades ryssarna 

retirera ända till Jämsä, försörjningen svek 

också dem. Ett avancemang då kunde ha 

givit Klingspor herraväldet på slagfältet 

men det uteblev. Varken vilja eller förmåga 

fanns, säger Hårstedt. Den sista segern fi ck 

svenskarna vid Alavus 17.8.. Förlusterna vid 

Ruona och Salmi pekade på ett kommande 

nederlag. De trupper Klingspor förfogade 

över vid kusten deltog aldrig i dessa strider.

Kejsar Alexander I ratifi cerade fredsavtalet som 

slutits den 17.9.1809 i Fredrikshamn. Finland hade 

efter en 600-årig gemenskap gått Sverige förlorat. 

Curt von Stedingk lyckades vid fredsförhandlingarna 

få ryssarna att acceptera att gränsen skulle 

gå vid Torne älv, inte Kalix älv. 

Oravais avgjorde 

Slaget vid Oravais, krigets blodigaste, förseglade 

krigets resultat. Armén drog sig 

tillbaka till Torneå för att slicka såren vilket 

även blev ödesdigert för de många sårade 

som omkom under primitiva förhållanden. 

Försök till svenska landstigningar i Egentliga 

Finland och på Åland misslyckades 

och Åland fi ck uppges vid vinterns inbrott. 

Under vintern marscherade ryssarna över 

isen till Umeå. Kriget på svensk mark i Västerbotten 

pågick ända tills fred slöts i 

Fredrikshamn. Huvuddelen av de fi nska 

styrkorna kapitulerade under general Gripenbergs 

ledning i Kalix 25.3.2009. 

Vid freden i Fredrikshamn tvingades Sverige 

avstå från Finland från Åland till Torne älv 

och Finland blev ett autonomt storfurstendöme 

under Ryssland. Gustav IV Adolf tvingades 

abdikera. Västra armén under general 

Adlersparre revolterade och marscherade 

mot Stockholm. I en oblodig epilog arresterades 

kungen av några offi cerare ledda av 

general Adlercreutz på Stockholms slott. 

Bearbetning: Håkan Nordqvist 

Källor: 

Matti Höök, Keravan Rk, Suomen Sota 

Armémuseum, material och bilder 

NJUT AV LIVSKVALITÉ I HÄRLIGT 

KLIMAT 

För info: www.solhus.com 

För info: www.solhus.nu 

Anlitad Anlitad fastighetsmäklar 

fastighetsmäklare! 

fastighetsmäklar 

fastighetsmäklare! 

e! 

Bostadsrätter, villor, 

fritidshus och tomter! 

BOETGRUPPEN ETGRUPPEN AB 

Fastighetsmäklare i samverkan 

08-23 70 00 

www.boetgruppen.se 


9 

Tema

Tema 

Havets nye grænser 

Tómas H. Heiðar (45) er retschef i Islands udenrigsministerium 

og direktør for Islands havretsinstitut 

Foto: Hinrik Bjarnason 

Klimaændringernes følger mærkes tydeligvis 

i området omkring nordpolen, hvor man 

har registreret at drivis og bræer allerede 

smelter i et stort omfang. Polarisen vil smelte 

i betydelig grad hurtigere end videnskabsmænds 

prognoser har regnet med og 

de gører sig nu spekulationer om at isen 

kommer til at forsvinde fuldstændig. Island 

har lagt stor vægt på at det internationale 

samfund skal forsøge at redusere klimaændringer 

ved at formindske udslip af drivhusgasser. 

På den anden side må man være 

realistisk og i stand til at reagere mod de 

forandringer som klimaændringerne har til 

følge, men disse forandringer indebærer 

visse muligheder og en vis fare. 

Smeltning af is og opvarming af havet, 

sammen med teknologisk fremskridt, 

frembyder nye lejligheder for søfart og udnyttelse 

af naturressourcer i Nord-Ishavet. I 

dette område fi ndes uberørte økosystemer 

med en enestående biologisk mangfoldighed, 

hvis bevarelse er af en stor betydning. 

Vi må passe på at åbningen af nye 

søruter og udnyttelse af ressourcer ikke 

truer disse ømfi ndtlige økosystemer og 

forsøge at redusere negative følger for 

miljøet så vidt det er muligt. 

Forrige sommer begyndte en slags kapløb 

for nordpolen med en russisk ekspedition 

som satte sit fl ag på havbunden under 


nordpolen. Russernes ekspedition og den 

efterfølgende reaktion fra andre kyststater 

ved Nord-Ishavet fangede værdens opmærksomhed. 

Det er dog klart at ekspeditionen 

var først og fremmest et propagandakapløb 

som i og for seg har ingen 

juridisk betydning. Den efterfølgende debat 

var på mange sæt forvirrende. Der blev 

tegnet op et billede af et kapløb for nordpolen 

eller Nord-Ishavet uden nogen form 

af internationale regler, men det er selvfølgelig 

helt forkert. 

De nye lejligheder til at udnytte ressourcer 

og til skibsfart, som frembydes ved den 

forandrede situation i Nord-Ishavet som 

følge af klimaændringer, smelting af is og 

opvarming af havet, medfører diverse 

spørgsmål om retslig status af dette havområde 

som man må få svar på. Det er 

klart at FN´s Havretskonvention fra 1982, 

som er den eneste alsidige konvention angående 

dette tema, gælder i Nord-Ishavet 

lige som andre havområder, med mindre 

der ikke er gyldige særlige aftaler for enkelte 

deler af området som f. eks. Svalbardaftalen 

fra 1920. Aftalen gælder for Svalbards 

territorium og alle havområder 

omkring Svalbard, dvs. territorialfarvandet, 

den eksklusive økonomiske zone og kontinentalsoklen, 

med Norge som håndhæver 

af suveræne rettigheder i disse områder. 

Det er klart at Norge kan ikke eksklusivt 

gøre krav på de naturressourcer som fi ndes 

i havområderne omkring Svalbard, da 

Norges suveræne rettigheder begrænses 

af Svalbardaftalens ligestillingsregel som 

stipulerer at statsparterne til aftalen har 

lige rettigheder når det gælder udnyttelse 

af naturressourcer i områderne. 

I øvrigt gælder Havretskonventionen fuldt 

ud i Nord-Ishavet men den indeholder detaljerede 

forskrifter for al udnyttelse af havet, 

havbunden og luftterritoriet ovenfor. 

Konventionen dækker bl.a. søfart, fi skeri, 

udnyttelse af olie, gas og andre ressourcer 

på kontinentalsoklen, afgrænsning af havområder, 

beskyttelse mod havets forurening 

og havforskning. 

Syv af de otte medlemslande i Arktisk Råd, 

dvs. Danmark, på Grønlands vegne, Finland, 

Island, Kanada, Norge, Rusland og Sverige, 

er blandt 155 statsparter til Havretskonventionen. 

USA har endnu ikke ratifi ceret 

konventionen men det er klart at en ændret 

situation i Nord-Ishavet har tvunget 

amerikanske myndigheder til at revidere 

sin indstilling. Præsident Bush har erklæret 

sig villig til at ratifi cere konventionen men 

sagen er under behandling i Senatet. Island 

spillede, som kendt, en stor rolle i udarbejdelsen 

af Havretskonventionen og blev i 

1985 det første vestlige land til at ratifi cere 

konventionen og har hele tiden været 

blandt dens driftigste forsvarere. 

Når det drejer sig om den retslige status af 

Nord-Ishavet må man skelne imellem de 

diverse udnyttelseslejligheder som havet 

frembyder og de forskellige deler af dette 

område, f.eks. kontinentalsoklen og udnyttelsen 

af dens ressourcer, fi skeri og søfart. 

Angående kontinentalsoklen og dens udnyttelse 

bør man huske på at ifølge Havretskonventionen 

har kyststater automatisk 

kontinentalsokkel helt ud til 200 sømil, 

som også er den eksklusive økonomiske 

zones ydergrænse. Når nærmere specifi cerede 

naturlige forhold er for hånden kan 

en stat besidde mere omfattende havbundsrettigheder. 

I så fald skal en stat 

sende detaljeret dokumentation til FNs 

Kontinentalsokkelkommission angående 

grænsen udenfor 200 sømil. Kommissionen 

vurderer dokumentationen, foretager 

en teknologisk vurdering af den og udarbejder 

en rekommendation angående 

kontinentalsoklens ydergrænse. På basis 

af kommissionens rekommendation kan 

kyststaten bestemme endeligt og bindende 

kontinentalsoklens ydergrænse ovenfor 

det internationale havbundsområde 

som ligger udenfor. Man regner med at 

kontinentalsoklens ydergrænse udenfor 

200 sømil bliver endelig fastsat i løbet af 

de kommende år i henhold til Havretskonventionens 

bestemmelser. 

En forudsætning for at en stat kan gøre 

krav til kontinentalsokkel i et bestemt havområde 

er at dens territorium når til havområdet. 

Når det gælder Nord-Ishavet opfylder 

de følgende fi re stater denne 

forudsætning: USA (Alaska), Danmark 

(Grønland), Kanada og Rusland. Desuden 

håndhæver Norge, som nævnt før, begrænsede 

suveræne rettigheder på Svalbard 

som ligger i området. Island ligger 

som kendt i syd fra området og landets 

ene kontinentalsokkelrettigheder i Nord- 

Ishavet ligger i Islands tilslutning til Svalbardaftalen 

og de medfølgende rettighe-

der til at udnytte naturressourcer på 

Svalbards kontinentalsokkel. 

Island gør derimod krav på vidtspændende 

kontinentalsokkelområder i syd og øst 

fra landet, dvs. på Reykjanesryggen, i Hatton-Rockall 

området og i den sydlige del af 

Sildehavet, men disse områder spænder 

over ca. en million kvadratkilometer. Island 

gør alene krav på kontinentalsokkelrettigheder 

på Reykjanesryggen og i 2006 blev 

der indgået en aftale om fordeling af kontinentalsoklen 

i Sildehavets syddel mellem 

Island, Norge og Danmark på Færøernes 

vegne. Der lægges nu vægt på at træffe en 

overenskomst om opdeling af Hatton- 

Rockall området, men foruden Island gør 

Storbritannien, Irland og Danmark på Færøernes 

vegne krav på området. 

Som følge af havets opvarming kan man 

regne med at nye lejligheder frembyder 

sig til fi skeri i Nord-Ishavet og det forventes 

at forskellige fi skebestande kommer til at 

fl ytte sig. Islændinge er blandt de nationer 

som formodentlig kan benytte sig af dette. 

Ifølge Havretskonventionen gælder der 

forskellige regler om fi skeri i forskellige 

havområder. En kyststat har eneret til fi - 

skeri indenfor sin 200 sømil eksklusive økonomiske 

zone, men på det åbne hav gælder 

derimod princippet om frihed til at 

fi ske med bestemte begrænsninger som er 

nærmere stipuleret i FN aftalen om fi skeri 

på det åbne hav. Statsparter til FN aftalen 

er nu 67, deriblandt alle medlemslandene 

til Arktisk Råd. Nordøst-Atlanterhavsfi skerikommissionens, 

NEAFCs, anvendelsesområde 

dækker en del af Nord-Ishavet men 

vedkommende stater må tage beslutninger 

om fi skeriforvaltning i andre dele af 

dette havområde, derunder om det er nødvendigt 

at sætte op en ny regional fi skeriforvaltningsorganisation. 

De største konsekvenser af issmelting i 

Nord-Ishavet i den næmeste fremtid vil 

uden tvivl blive åbningen af nord-søruterne 

som udviklingen i isbryderteknologi 

fremmer end videre. For det første drejer 

det seg om nord-vest-søruten mellem Kanada 

og Grønland, for det andet om nordøst-søruten 

langs Ruslands og Norges kyster 

og for det tredje drejer det seg om 

den såkaldte Trans-Polarrute mellem Grønland 

og Svalbard via Island. Åbningen af 

disse søruter vil have stor betydning i en 

større sammenhæng for økonomisk udvikling 

og sikkerhed i verden. Man regner 

med at kunne forkorte søruten fra Nord- 

Amerikas østkyst eller fra Europa til steder 

i Stillehavet som udgør ca. 40%, men i dag 

er man nødt til at benytte enten Suez-kanalen 

i øst eller Panama-kanalen i vest. 

Havretskonventionen stipulerer frihed til 

søfart på det åbne hav og inden kyststaters 

eksklusive økonomiske zone, foruden 

at udenlandske skip har ret til uskyldig sejlads 

indenfor kyststaters 12 mils territorialfarvand. 

Konventionen stipulerer også retten 

til transitsøfart af skib via såkaldte 

internationale stræder, men Bering-strædet 

mellem Rusland og Alaska falder derunder. 

De pårørte stater må sætte koordinerede 

regler for at bekæmpe forurening 

af havet, specielt i drivisområder, men det 

er også vigtigt at Havretskonventionens 

bestemmelser bliver overholdt og at søfart 

ikke vanskeliggøres unøvendigt. 

Åbningen af nord-søruterne, specielt 

Trans-Polarruten, vil formodentlig føre til 

stor vækst i fragtskibes søfart i islandsk 

område. Der frembyder sig gunstige kom- 

mercielle lejligheder for islændinge i landets 

enestående geografi ske beliggenhed, 

bl.a. muligheden for at sætte op transithavne 

som må undersøges nøjagtigt. På 

den anden side er der også en stor fare at 

stor vækst i søfarten i islandsk havområde 

kan medføre eventuelle miljøforureningskatastrofer. 

Nødvændige forberedelser 

kunne bl.a. indebære at det bliver nødvendigt 

at etablere eftersøgnings- og redningsudstyr 

samt udstyr for at begrænse 

forureningsuheld. 

Island lægger stor vægt på at Arktisk Råds 

medlemslande og andre stater som eventuelt 

har interesser i forbindelse med åbningen 

af søruter i Nord-Ishavet og udnyttelse 

af naturressourcer der i fremtiden, har et 

nøje og godt samarbejde velfunderet på folkeretslige 

regler. Ensidige foranstaltninger, 

som strider mod folkeretten, vil i det lange 

løb ikke lønne sig for nogen af parterne. 

Tómas H. Heiðar 


Tema 

11

Tema 

Den omstridte indrefi léen 

Hvem skulle trodd, i vårt fredelige Norden, 

at vi har et av de blodigste områder i Europa 

midt iblant oss? Få stater har vært så 

mye i krig med hverandre som Sverige og 

Danmark, forteller Wikipedia. Landområdet 

man oftest har kjempet om, er det fruktbare 

Skåneland, samt naturligvis kontrollen 

med Øresund, til og fra Østersjøen. 

Mellom 1276 og 1710 ble Skåneland invadert 

hele 39 ganger. Vold og blod ble resultatet 

– hver gang. 

Særlig ille var det midt på 1600-tallet. Etter 

et par års krig mellom Sverige og Danmark/Norge 

førte fredsslutningen i Brømsebro 

i 1645 til at Sverige fi kk Jämtland, 

Härjedalen Idre og Särna samt øyene Gotland 

og Ösel, pluss en viss tollfrihet i Øresund. 

Men svenskene var ikke fornøyd. I 

1658 gikk kong Karl 10. Gustav med sine 

tropper på isen over Øresund (!) til angrep 

på den danske Frederik 3. Svenskekongen 

gikk selv foran, trass i alle advarsler. Kong 

Vinter var på hans side, og da måtte også 

Gud være det, mente han. Mye kunne tyde 

på at han hadde rett i dette, han ble iallfall 

berget da han gikk gjennom isen. 

Men europeiske stormakter kom den svekkede 

danskekongen til hjelp. Disse ville likevel 

ikke at Danmark skulle få tilbake det 

tapte Skåne, noe som ville gitt Danmark 

full kontroll over Øresund. I mai 1658 ble 

en ny fredstraktat underskrevet i Roskilde. 

Skåne var tapt for danskene. 

Fra gammelt av hadde Sverige vært Danmarks 

hovedproblem. Nabofeider gjennomvevet 

forsåvidt hele Europa. Fra ca 

1550 ble svenskene mer aggressive, de 

krevde Skåne, Gotland og Nord-Norge, og 

rustet opp. Erik 14. av Sverige hadde sogar 

planer om å erobre Danmark, tvangsfl ytte 

den danske befolkning til Cayenne, la 

spanjoler kolonisere Danmark og svensker 

bosette seg i Skåne – som da var dansk. 


Tordenskjold - en sentral aktør i det nordiske 

krigsbilde 

Krevde etnisk rensing 

Imidlertid var det langt frem til fred og fordragelighet. 

Skåningene var forbannet på sine 

nye herskere og på alt svensk. Kong Karl 11. 

ble så sint over dette at han foreslo hele Skåne 

rensket for skåninger. Disse skulle deporteres 

til det svenske Baltikum, og erstattes med 

svenske bønder, prester, borgere og adelsmenn. 

Det lyktes heldigvis kongens rådgivere 

å forhindre denne etniske rensingen av Skåne, 

men mye blod – og adrenalin - fl øt likevel. Pre- 

Kongelig brevveksling: 

”Din gamle narr” 

Sverige følte seg inneklemt, og var den aggressive 

part. Danmark kontrollerte Øresund, 

men Sverige kunne presse Danmark 

med andre erobringer rundt Østersjøen. 

I 1597 fi kk danskekongen Christian 4. se et 

hollandsk kart hvor Nord-Norge var fargelagt 

som svensk. Det fi kk hans beger til å 

fl yte over, han planla sin store Nord-Norgereise, 

og styrket bemanningen i nord med 

befestninger på Vardøhus og i Nordland. 

ster og embedsmenn ble skiftet ut, statuer 

ødelagt og bøker på dansk ble forbudt. 

Noe av selvhevdelsen sitter likevel igjen. 

Skåneland har sitt eget fl agg – rødt med 

gult kors – og ble i 1993 tatt opp som medlem 

i UNPO, Unrepresented Nations and 

Peoples Organization, og i FUEN, Federal 

Union of European Nationalities, som har 

rådgivende status ved Euoparådet. Og i en 

nettavstemning som den danske avisen 

Politiken gjennomførte sist vinter, ga 62 

prosent av de spurte uttrykk for at gjerne 

ville tilbake til Danmark. Det svenske Aftonbladet 

stilte samme spørsmål, og fi kk 

51 prosent for dansk tilhørighet. 

Lenge siden Tordenskjold 

Begge undersøkelsene ble møtt med smil. 

Wikipedia lister opp over 150 slagmarker i 

Skånelan, fra 945 til 1811. Noen av de nyeste 

er fra høsten 1788, hvor norske tropper 

under dansk kommando marsjerte inn 

i Bohuslän i et angrep som senere har fått 

det fredelige navnet Tyttebærkrigen. 

Dagens norske invasjon i Bohuslän består av 

fritidsbåter og forventningsfulle båtfamilier, - et 

langt stykke vei og historie fra Tordenskjold og 

hans drønnende kanoner... 

Av Øystein Øystå 

Da danskene vant et slag under den såkalte 

Kalmarkrigen, mistet Sveriges kong 

Karl 9. fatningen og utfordret Christian 4. 

til duell mann mot mann. Christian Quart 

svarte, like ubehersket. ”Du skulle skamme 

deg, din gamle narr, sådan å angripe en 

ærlig herre, noe du visselig har lært av 

gamle horer, som pleier å ¨verge seg med å 

skjelle og smelle.” To måneder senere fi kk 

Karl 9. slag og døde.

FLEX ergo 

En telefon för alla, 

men särskilt för 

dem med nedsatt 

hörsel, röst, syn 

eller rörlighet 

Inkl telekablar för SE/DK/NO/FI 

FLEX easy 

Bluetooth®-headset set 

i komfortmodell för 

bilen och det 

trådlösa kontoret. t. 

Inklusive bil-, USB- B- 

och reseladdare. 

795:- * 

Enkla och lättskötta telefonihjälpmedel 

FLEX FL 

ringförstärkare 

ri 

Med M kraftfull justerbar 

ringsignal rin och 

blinkande bl högeffektsdiod. 

di Kopplas till 

valfritt vaa 

telejack. 

495:- * 

Hjälpmedelsinstitutet har granskat 

mätdata från mätningar av Flex Ergo: 

“Telefonen har stora knappar med 

tydlig kontrast för att passa synsvaga 

personer. Mätdata tyder på att 

telefonen är väl lämpad att användas av 

personer med hörselskada respektive 

svag röst.” 

”Förmodligen marknadens bästa 

förstärkning i telefonluren” 

- FLEX ergo är utvecklad i samarbete 

med ROEK Elektronik, ett välrenommerat 

svenskt akustikmätningslab. 

Mycket enkel att använda 

Mycket stora och skålade knappar med distinkt funktion, rejält upphöjd femma och siffertryck i högkontrast. 

Minimalt med knappar och intuitiva symboler gör alla funktioner enkla att förstå och använda. 

Kraftfull förstärkning 

Kraftig justerbar förstärkning för lur, högtalare, mikrofon och ringsignal. Dessutom lampa som blinkar då 

det ringer. Mycket hög ljudkvalitet även vid högsta förstärkning tack vare noggrant utprovade tonkurvor. 

Ergonomi 

Konstruerad med god ergonomi i åtanke. Stora knappar med tryck i högkontrast, greppvänlig upphöjd 

lur och ett praktiskt ställ som ger en riktig betraktningsvinkel vid både bords- och väggplacering. 

T-slinga 

Inbyggd teleslinga för dem som använder hörapparat. 

ICE 

På ICE-knappen lagrar man nummer till nära anhörig, larmnummer eller annat viktigt telefonnummer. Ett 

knapptryck kopplar upp samtalet direkt i högtalartelefonen. ICE (In Case of Emergency) är en märkning 

som rekommenderas av Räddningsverket, SOS alarm, Civilförsvaret med flera. 

FLEX strobo 

ringförstärkare 

Mycket kraftfull ljud- 

och ljusindikering 

med stroboskoplampa. 

Kopplas till 

valfritt telejack. 

295:- * 395:- * 

2 

* Rekommenderade erade cirkapriser cirka apriser p iinkl 

inkl moms moms. 

Generalagent ILD International AB. För närmsta återförsäljare, se www.flexheadset.se eller ring +46 (0)40 45 35 45 


13

Sverige 

Rotary i Rosengård 

Malmö Skeppsbrons Rk är en av de rotaryklubbar 

i Malmö som för fyra år sedan blev 

kontaktad av ledningen för Rosengårdsskolan 

i Malmö. Avsikten var, att skolans 

ledning såg en möjlighet i att genom medlemmarna 

i klubben kunna medverka till 

att skolans elever fi ck kontakt med det 

svenska samhället utanför stadsdelen Rosengård. 

Klubben fann förslaget intressant 

och fl era medlemmar engagerades och 

tog emot elever från skolan. 

Arabiska dominerar 

Rosengårdsskolan har idag cirka 800 elever 

från 30 olika nationer. De fl esta eleverna 

talar arabiska i hemmen. I många fall är 

det endast barnen i familjerna som kan 

tala och förstå svenska. Barnen får i sin tur 

ta på sig ansvaret att undervisa föräldrarna 

i svenska språket. Arbetslösheten är hög 

bland invandrarfamiljerna. Många föräldrar 

saknar kontakt med samhället utanför 

stadsdelen Rosengård. Språket integrerar 

– därför uttrycket ”Springprojektet”. 

Genom det samarbete som etablerades 

fi ck efterhand fl era av skolans elever möjlighet 

att komma ut till både företag och 

förvaltningar i Malmö med omnejd för att 

i första hand får hjälp med träning i svenska 

. ”Springprojektet” blev därmed efterhand 

fastare etablerat. Inte endast rotarianer 

från Malmö Skeppsbron ställde upp 

med att ta emot elever utan även medlemmar 

i andra Malmöklubbar följde exemplet. 

På en särskild anslagstavla på 

skolan fi nns några av företagen och förvaltningarna 

uppräknade där skolans 

elever tränat svenska. 

Springprojektets stipendium 

Det har blivit en tradition att klubben årligen 

besöker Rosengårdsskolan . Vid besöket 

i mars 2008 berättade rektor Lars Birgersson 

om undervisningen på skolan. En 

av skolans elever Elma Vajzovic, som är 

ordförande i elevrådet, beskrev på ett inlevelsefullt 

sätt betydelsen av Springprojektet. 

Vid skolavslutningen i juni brukar klubbens 

president närvara. Då sker utdelning 

av Malmö Skeppsbrons Rk: s stipendier till 

två välförtjänta elever. Detta är ett mycket 

uppskattat inslag vid skolavslutningen. 


I mitten presidenten i Malmö Skeppsbron RK, Inger Lindstedt samt skolans rektor Lars Birgersson, omgivna 

av några av Rosengårdsskolans elever. 

Tavlan på Rosengårdsskolan med uppgifter om 

företag/organisationer som haft besök av skolans 

elever. 

Både elever och lärare upplever kontakten 

med rotaryklubbarna som värdefull. 

Springprojektet har efterhand blivit känt 

även på orter utanför Malmö. Skolan får 

ofta studiebesök och då berättar rektor 

Lars Birgersson bl a om projektet och hur 

det utvecklats. 

Inom ramen för Rotarys samhällstjänst har 

vi i Malmö Skeppsbrons Rk funnit att detta 

är ett meningsfullt projekt väl värt att får 

spridning även utanför Malmö. Intresserade 

klubbar på andra håll i landet är välkomna 

att kontakta oss för att få ytterligare 

information om hur vi arbetar. 

Åke Persson 

Malmö Skeppsbron Rk 

Exklusivt boende i Thailand 

Ditt drömboende i Thailand. 

Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med 

stora möjligheter att påverka utformningen. 

www.kangsadarn.se

Underhållning i Mölnlycke 

– Hjälp till brasilianska barnhem 

Lasse Beischer 

På Mölnlycke Kulturhus framträdde fredagen 

den 7 mars i Landvetter-Råda Rk: s regi 

den underbare komikern Lasse Beischer 

med sin föreställning Shakespeare den absoluta 

sanningen, där ramberättelsen faktiskt 

handlar om William Shakespeare, men 

där clownmunderingen med illröd näsa 

och clownmun, Lasses ständiga avvikelser 

från ämnet och inte minst på det sätt han 

oupphörligen drar in publiken i skådespelet, 

gjorde tillställningen till en skrattfest 

av sällan skådat slag. 

Utan någon som helst ersättning höll Lasse 

Beischer och hans allt-i-allo (ljud/ljus/ 

»TOSCANA - Tuscany 

suffl ering/programförsäljning m.m.) Henri 

Kokko i gång nästan 3 timmar, ja 45-50 minuter 

längre än den föreställningen brukar 

ta och bifallet blev ovationsartat. 

94 000 netto 

Förutom de generösa artisterna sponsrades 

föreställningen av ett antal välvilliga 

personer och företag, vilket sammantaget 

bidrog till ett fantastiskt netto på något 

över 94 000 kronor. Vår klubb har tidigare 

haft liknande evenemang med artister 

som Lill Lindfors, Sylvia Vrethammar och 

Povel Ramel och då kunnat påräkna till- 

beautiful accommodations in typical Tuscanian style for every exigence. 

Independent villas, wine states, hotels for couples, families and larger 

groups. Personal assistance and consultation. Contact: Il Girasole, 

Susanne Beller Valacchi, staff @tuscanyinluxury.com, +39 348 4435725 

www.tuscanyinluxury.com 

läggsbelop från såväl DDF (district designated 

funds) som RI Foundation. Med 

motsvarande bidrag denna gång skulle vi 

kunna understödja de barnhem i den lilla 

brasilianska staden Tieté, vi sedan 2002 

försöker hjälpa, med 235 000 kronor. 

Under åren har 6 barnhem och ett sjukhus 

fått radikalt förändrade förutsättningar att 

höja livskvalitén för barnen, genom förbättrad 

sjukvårdsutrustning, pool för fysioterapiövningar 

för rörelsehindrade barn, 

material för skola och fritid, köksutrustning, 

möbler, fordon m.m. genom våra insatser. 

Vid personliga besök på plats har 

fl era av klubbens medlemmar kunnat konstatera 

hur väl våra pengar har använts. 

Landet där solen skiner! 

Hammamet 

Göran Håkanson 

President Elec 

Sköm bort er själva och bo på vårt mycket 

populära 4* golfhotell Phenicia, dubbelrum, 

Transfer, Halvpension, 4 greenfee, Golfvärd 

fr. 7.340 :- 

PORTUGAL 

Costa Azul 

Exklusivt erbjudande till Costa Azul. 

Dubbelrum på Hotell Costa da Capricia 

Havsutsikt Frukost+3 middagar, 5 greenfee 

Transfer, Golfvärd Golfvagn - 1 pollett/dag 

fr. 7.800 :- 

TURKIET 

Belek 

Ett säkert kort i Turkiet är Golfresorten 

Sirene o Antalya Golf 2 x 18 hål. 

Dubbelrum inkl Ultra all inclusive, VIP- 

Transfer, 4 greenfee. Gäller jul/nyår 

fr. 9.890:- 

Flygskatter tillkommer 

Beställ vår 

broschyr! 

063-431 63 info@revent.nu 

www.revent.nu 


Sverige 

15

Sverige 

Borlänge Stora Tuna 

satsar på brasaftnar 

Vad gör ”Knut i Gyllbergen” som levde på 

1500-talet, en yogainstruktör och en konstnär 

på sina arbeten när de inte är på Rotary? 

Brasaftnar ger den nyfi kne i Borlänge – 

Stora Tuna Rk svaret. 

Maria Lettius, vice president, vill undvika kotteribildning under lunchmötena. 

Handen på hjärtat hur mycket känner du 

till om dina medlemmar i klubben som du 

först minglar med och sedan äter en lunch 

tillsammans med? Idag 103 år senare efter 

bildandet går vi till våra lunchmöten och 

är i de fl esta fall ytligt sociala medan några 

”kotterier” känner varandra utan och innan 

sedan många år. De äldre har sina bestämda 

platser vid varje lunch och vips fi nns 

där en osynlig vägg mellan gamla och nya 

medlemmar. 

– Det är vi äldre som bär upp rotaryidealet 

med hög närvaro samtidigt som vi är måna 

om att verksamheten bedrivs inom traditionella, 

oftast trevliga ramar, tänker och 

säger många rotarianer. 

– Tyvärr är det så, bekräftar Lars Lyrvall, en 

av fyra chartermedlemmar som efter 37 

år fortfarande är aktiv inom Borlänge – 

Stora Tuna Rk. 


Brasaftnar skapar närhet 

– Därför tog vi i klubben tidigt initiativet 

till brasaftnar. Detta för att vi i mindre 

grupper skulle kunna lära känna varandra 

bättre samtidigt som vi diskuterade 

klubbaktuella ämnen och alltid till en god 

måltid, fortsätter Lars Lyrvall. 

Under förvinterns mörka kvällar kunde 

80-talet medlemmar i borlängeklubben 

boka in sig för besök hos ”Knut i Gyllbergen” 

alias Clas Jacobsson, yogainstruktören 

Charles Forman eller konstnären Anders 

Björnhager. Alternativet var traditionella 

privat-hemma-hos-någon möten. Trojkan 

Bernth Martinsson, Bo Persson och Ingemar 

Ström skötte det administrativa. 

Knut i Gylle var kunglig dalfogde under 

slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. 

Han bodde i Gylle, en stadsdel i Borlänge 

inom ramen för tunaklubben. Han 

hade sina djur under sommaren på fäbodar 

i Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika. 

Han var en framstående järnframställare 

och storbonde. 

Clas Jacobsson, till vardags politisk sekreterare 

för moderaterna i landstinget och 

IT-företagare har återuppbyggt Knut i Gylles 

miljö - 500 år senare. Här fi nns redan ett 

nästan traditionellt äventyrscentrum utökat 

med möjligheten att själv vara med 

och framställa järn. 

Snart började diskussionens vågor gå 

höga där vi dissekerade klubben och dess 

intentioner. Förväntat ”allvarligast” var de 

nyare medlemmarnas klagan över att inte 

riktigt hade chansen att lära känna de äldre 

klubbprofi lerna. 

Yoga räddningen 

Charles Forman kommer från norra Sri Lanka 

och är liksom hustrun Mindra rotarianer 

men i olika klubbar. Förutom jobben som 

lärare är paret yogainstruktörer i egen regi. 

Charles berättar hur han som barn drabbades 

av polio och hade svårt att kunna röra 

sig fram till elvaårsåldern. Då fi ck han behandling 

enligt en så kallad ayurveda-metod. 

Under tonåren fi ck han viss rörelseförmåga 

men den förblev begränsad. 

Många år har gått. Charles berättar hur 

han mött många utmaningar, människor 

och miljöer i livet. Kriget i Sri Lanka tvingade 

honom att fl ytta till olika länder och 

han fortsätter: 

– När jag ser i backspegeln är jag helt klar 

över att det är yogan som har hjälpt mig i alla 

svåra situationer både fysiskt och mentalt. 

Charles Forman är också en excellent kock 

och inspiratör i den indiska mattraditionen. 

Något som han bevisade med en avslutande 

vegetarisk middag. 

– Jag ställer gärna upp som lärare för mina 

rotarykamrater i matlagning, deklarerar 

Charles generöst. 

Konst lindrar 

Anders Björnhager är en spännande konstnär 

som arbetar i olja, akryl, akvarell samt 

tecknar i blyerts och tusch. 

Mellan 1979 och 1982 gjorde Anders fyra 

långresor till Asien. Han gästade bl. a ön Sri 

Lanka som back packer och han var i Thailand 

fem veckor innan den stora tsunamin 

för tre år sedan. I Sri Lanka fi ck han många 

vänner främst i Trincomalee-området. 

När tsunamin slog till kände Anders direkt

Lars Lyrvall är en av fyra chartermedlemmar som efter 

37 år fortfarande är aktiv inom samma rotaryklubb. 

att han måste göra en hjälpinsats men vilken? 

Han skänkte både konstverk och 

böcker som lottades ut. När Charles Forman 

kom med i klubben började planer 

smidas för ett understödsprojekt. Oron 

runt Trincomalee har försenat förvekligandet 

men klubben har en rejäl öronmärkt 

pott för en insats. 

Trevliga former 

– Under klubbens 35 år har strävan varit 

att inte bli bara en sömnig, lokal föreläsningsförening. 

Brasaftnar är alldeles utmärkta 

för att lära känna varandra. Det 

bästa med Rotary är en ständigt pågående 

lektion i praktisk samhällskunskap – man 

kommer in på platser även hemma hos 

medlemmar och lär känna verksamheter 

som annars är stängda, säger Lars Lyrvall. 

Maria Lettius är vice president i Borlänge 

Stora Tunaklubben och har varit rotarian i 

drygt fyra år. Hon summerar sin syn på 

brasaftnar så här: 

– Som ny medlem var brasaftonen ett ypperligt 

tillfälle att träffa en mindre skara 

klubbmedlemmar under trevliga former, få 

en presentation av dessa och få veta mer om 

klubben. Det är viktigt att andra tillfällen än 

lunchmötena ges för att knyta kontakter när 

man inleder sin tid i Rotary för att bli ”hemmastadd”, 

något som man gärna kan trycka 

lite extra på till de nya medlemmarna. 

– Jag har fortsatt att prioritera brasaftnar, 

uppskattar att få lite längre tid till samvaro 

och diskussion och att fl er för fram sina 

åsikter i det mindre forum som brasaftonen 

erbjuder. Uppskattar särskilt det initiativ 

som togs nu senast med ett ”smörgåsbord” 

av aktiviteter och valfria datum vilket 

med fördel kan varvas med den andra modellen 

vi har, med utsedd värd och gästlista, 

för att undvika kotteribildning. 

Bo Persson 

Text och foto 

Vem kan tro att den idag supervige yogainstruktören Charles Forman i tonåren drabbades av polio och 

knappt kunde röra sig? ”Knut i Gylle”, Clas Jacobsson, lär ut hur man av 25 kg myrmalm och en halv kubikmeter 

kol kan tillverka ett fi nt svärd på gammalt och väl beprövat sätt. Anders Björnhager är en väl inarbetad 

borlängekonstnär. Trion bjuder verkligen på sig under Borlänge – Stora Tuna Rotaryklubbars brasaftnar. 

Fortsatt kamp mot polio 

Sigtuna Rk bjöd på Musik i Midvinterkväll 

I februari höll Sigtuna Rk enligt traditionen 

jazzkonsert i Mariakyrkan till förmån för 

Polio Plus. Kyrkan var liksom tidigare 

år fylld ”med råge”, vilket innebär upp emot 

400 besökare. Konserten gav riktigt god 

ekonomisk utdelning. Klubben räknar med 

att ytterligare runt 20 000 barn i världen 

kan vaccineras tack vare intäkterna från 

entrébiljetter och frivilliga bidrag/kollekt. 

Tidigare års uppskattade konstellation - 

Fredrik Hermanssons trio, Emily Mc Ewan 

Fornhammar, solist och Sigtuna Sångensemble 

stod för underhållningen . 

Producent för konserten var Leif Hermansson, 

Sigtuna Rk. 

Text och foto: Birgitta Collenius 

Solist Emily Mc Ewan Fornhammar(foto: Birgitta Collenius). 


Sverige 

17

Sverige 

Rotary Norrtäljes president Olof Cedervall tackar Bengt Westerberg, ordförande i Svenska Röda korset, 

för ett intressant föredrag och överräcker Rotarys gåvobrev till förmån för Läkarbanken. 

Bengt Westerberg i Norrtälje 

När Bengt Westerberg deltog i Norrtälje 

Rk: s torsdagsmöte den 28 februari, var det 

nära nog fullsatt i s/s Norrteljes aktersalong. 

I sin roll som ordförande för Svenska Röda 

Korset bjöd Bengt Westerberg sedan de 

närvarande på ett innehållsrikt föredrag. 

1865 bildades Svenska Röda Korset. Idag 

fi nns 186 nationella Röda kors- och Röda 

halvmåneföreningar i världen och närmare 

100 miljoner människor är medlemmar i 

Röda korsrörelsen. För att skydda sig i krig 

bär dess frivilligarbetare det Röda Korset 

eller en röd halvmåne som skyddssymbol, 

en symbol som har kommit att respekteras 

även av stridande grupper som inte skrivit 

på en uppgörelse. 

Större andel civila drabbas 

Bengt Westerberg konstaterade att krigsfångar 

fortfarande behandlas illa i krig och 

att övergrepp sker. Men utan Henry Dunant 

och Röda Korsets idoga arbete som 

bidragit till överenskommelser hade övergreppen 

sannolikt vara betydligt fl er. Det 

är fl er människor som drabbas nu än i slutet 

av 1800-talet och behovet av Röda 

korsinsatser har inte minskat under åren 

utan ökat och de är inte längre knutna 


bara till krig. Idag är de drabbade oftast 

mammor och barn. 

Ett exempel på hjälpinsatser där Röda 

Korset rycker ut är de vid naturkatastrofer 

och de klimatförändringar som vi ser idag 

kommer med all sannolikhet att leda till 

att fl er sådana insatser behövs. Så svaret 

på frågan som Bengt Westerberg och 

Röda Korset själva har ställt sig - om Röda 

Korsets verksamhet fortfarande behövs 

är tveklöst ”ja”. 

Arbete på svenska fängelser och skolor 

Humanitära insatser görs även i Sverige. 

Som exempel nämnde Bengt Westerberg 

den besöksverksamhet som sker på skolor 

och på fängelser. Själva utgångspunkten 

är ju att hjälpa grupper som har det svårt 

och dessa kan vi hitta i vår absoluta närhet. 

Varje lokal Röda korsgrupp kan se sig om i 

sin närhet hur behovet ser ut just där, säger 

Bengt Westerberg. 

Röda Korset tillhörde för 100 år sedan de 

grupper som drog igång hjälpinsatser som 

ingen annan gjorde. Successivt tog kommunerna 

över. Ett exempel är tandvård för 

unga som tämligen snart efter andra världskriget 

togs om hand av kommunerna. Efter 

2:a världskriget trodde man att det inte 

längre skulle behövas frivilligarbete och 

man mötte även motstånd från facket som 

motsatte sig frivilliga insatser. Idag är inställningen 

en annan. Sveriges kommuner och 

landstinget har nu gett ut en bok om samarbetet 

med frivilligorganisationer. 

Den offentliga sektorn klarar inte av att tillgodose 

alla behov längre. Behoven är stora 

och de växer. Antalet gamla har ökat dramatiskt 

och en mindre andel än tidigare får 

tillgång till kommunal hemtjänst. Kommunerna 

har inte blivit snålare utan man måste 

helt enkelt prioritera var man lägger sina 

resurser. När färre får kommunal hjälp skapas 

isolering och ensamhet hos många 

äldre. Här kan Röda Korset göra en stor insats. 

ñ Vi kan besöka gamla, kanske ledsaga 

människor till olika aktiviteter. Detta kommer 

att växa, berättade Bengt Westerberg. 

Unga medlemmar sökes 

Under frågestunden efter föredraget frågades 

om hur nyrekryteringen till Röda 

Korset ser ut idag? Bengt Westerberg svarade 

att det sker en tillströmning, men antalet 

gamla medlemmar som ”faller ifrån” 

är fl er så medlemsantalet sjunker. Röda 

Korset skulle helt enkelt behöva bli bättre 

på att locka unga människor att ansluta sig. 

På frågan om hur den senaste kampanjen, 

”Kramkampanjen”, föll ut berättade Bengt 

Westerberg att den gav mer pengar än den 

”brödinsamling” som ägt rum tidigare år. 

Bengt Westerberg påtalade att det är viktigt 

att skapa arenor som kan diskutera 

samarbete. Röda Korset är politiskt och religiöst 

obundna men jobbar ändå ibland 

tillsammans med t ex svenska kyrkan. Ett 

annat exempel på samarbete är det avtal 

som Luftfartsverket tecknat med Röda 

Korset om insatser på Arlanda att ta hand 

om människor som anländer från katastrofer 

som exempelvis det vi såg efter tsunamin 

i Sydostasien i december 2004. Efter 

tsunamin kom det in väldigt mycket pengar. 

Nu är man tillbaka på de insamlingsnivåer 

som man brukar ligga på - 180 mkr 

per år. Av de medel som samlas in går 13 % 

till insamlingskostnader. - Det är en rimlig 

nivå, fortsatte Bengt Westerberg. 

- De som arbetar med hanteringen av 

medel skall ju avlönas och det fi nns krav 

på att det sker en bra uppföljning av hur 

medel används och det är också ett arbete 

som sker med avlönad personal.

Stipendium i Kivik 

Vid terminsstart hösten 2007 inbjöds sjätteklassarna 

i skolorna i S:t Olof, Rörum, Kivik 

och Brösarp till en bild- och uppsatstävling 

med temat Linné, blomsterkungen. 

Det lämnades in många fi na och välskrivna 

essäer och bilder som bedömdes av en 

jury bestående av författare Karin Brunk- 

Holmqvist, konstnär Hasse Karlsson och 

rotarypresident Jan-Erik Månsson. 

Vinnande klass blev klass 6 Brösarps skola 

där Fanny Gartz Levin lämnat in den uppsats 

som sattes främst. Ninnie Kronvall fi ck 

ett hedersomnämnande. Många andra 

uppsatser från denna klass var mycket bra. 

Från klass 6 S:t Olofs skola kom Daniel Andersson 

med ett mycket bra bidrag och fi ck 

även han ett hedersomnämnande. Bästa 

bild som var ett kollage föreställande Carl 

Linné var inlämnat av Viktor Rosberg från 

S:t Olof och han tilldelades ett speciellt pris 

av rotarypresident Jan-Erik Månsson. 

Prisutdelning med prischeck på 3 500:- och 

blommor skedde på Brösarps Konsthall där 

Stipendiaterna mottar prischecken 

Kivik rotaryklubb hade sitt ordinarie veckomöte. 

Fanny och Ninnie läste sina uppsatser 

och fi ck mycket uppskattning. Doktor Matti 

Yllö tog fasta på de många sjukdomar som 

var beskrivna och redde ut begreppen om 

Stafettvasan 2008 är nu avgjord 

Mora Rk står som arrangör för en internationell 

skidtävling för 5-mannalag där 

samtliga rotaryklubbar kan deltaga i samband 

med Stafettvasan som är en av de tävlingar 

som ingår i Vasaloppsveckan. Loppet 

går mellan Sälen och Mora, en sträcka på 90 

km, i slutet av februari varje år. 

I årets tävling segrade åter igen Falun Kopparvågen 

Rk. På andra plats kom Mora Rk 

lag 2, tredje plats Mora Rk lag 1, fjärde plats 

Siegen-Schloss Rk från Tyskland. 

I det segrande laget ingick Dan Westerberg, 

Ronny Holmlund, Jan Hedberg, Bengt 

Nyberg och Torsten Löfgren som såg till 

att erövra vandringspriset i form av en 

»Vinresor 

vacker Dalahäst, skänkt av Mora Rk. Segertiden 

blev 6.17.32. 

På Vasaloppssöndagen hade Mora Rk traditionsenligt 

en vätskekontroll i Gopshus, 

ca 20 km före mål. Totalt passerade 21 rotarianer. 

15 från Sverige, 3 från Finland, 2 

från Danmark och 1 från Österrike som erhöll 

uppmuntran, hjälp och dryck enligt 

Rotarys valspråk ”Service above self”. 

Mora Rk hälsar alla skidintresserade rotarianer 

välkomna till nästa års tävlingar. 

Bengt Hedenmark 

Mora Rk 

Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, 

Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. 

Ring eller faxa +46 (0) 533-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se 

Av Munskänkarna “Rekommenderade resor” www.vinsten.se 

hjärnskakning, spetälska och difteri. 

Viktor fi ck en ingående redogörelse av Hasse 

Karlsson om varför hans bild var av så 

god klass och utsetts till vinnande bidrag. 

Boka visningsresa nu! 

Vi erbjuder villor och lägenheter vid 

stranden i Thailand i alla prisklasser, 

med hög kvalitet och stilren design. 

Besök någon av våra utställningar eller 

boka in en visningsresa. Låt drömmen 

bli verklighet. Prioritera i livet. 

För utställningar och information: 

www.wiphanai.se, tel. 054-21 51 48 


Sverige 

19

Sverige 

Deltagande ungdomar tillsammans med instruktörer och värdfamiljer 

International Youth Sailing Camp 2007 

Under sommaren 2007 deltog sexton ungdomar 

från femton olika länder på ett seglarläger 

i Karlshamn. Karlshamn- Mörrum 

Rk anordnar vartannat år ett internationellt 

seglarläger i samarbete med Karlshamns 

Rk och Karlshamns segelsällskap. Lägret 

syftar till att skapa internationell förståelse 

och att ge möjlighet för ungdomar från 

olika länder att träffas och lära känna var- 

Flyktingprojekt i Avesta Rk 

Avesta Rk startade under 2007 ett projekt 

kallat ”Flykting-Rotary”. 

Klubben strävar efter att stötta de fl yktingar 

som fått uppehållstillstånd och som vill 

integreras med ”vanliga” svenskar. Klubben 

ansökte hos distriktet 2330 som ett 

simplifi ed grant-projekt. Distriktet beviljade 

2000 kronor. 

Vi började med att bjuda in männen till en 

träff på Jularbo Museet i maj. Ett av ortens 

företag, C A Östbergs Fläkt berättade om sin 

verksamhet, det var Jane Allansson dess 

personalchef som presenterade företaget. 

Efter presentationen var det fl era av männen 

som hade frågor till Jane om det fanns 

några lediga jobb. Vår kulturchef Lars-Åke 

Everbrand berättade om Karl Jularbos liv. 18 

personer hade anmält sig men det kom 31. 

Kvinnoträff 

Nästa träff vi anordnade vände vi oss till kvinnorna. 

Det var en regnig oktoberkväll, och det 

kanske var en bidragande orsak för det kom 

inte lika många. Den kvällen var några Inner 


andra. Tanken är också att ungdomarna 

skall lära sig att segla mindre segelbåtar. 

Lägerprogrammet innehåller, förutom en 

stor portion segling, bland annat teambuilding, 

kanotfärder och utfl ykter i vår skärgård. 

Senaste lägret gick av stapeln mellan 

30 juli och 7 aug 2007. Klubbarna bidrar 

med instruktörer, värdfamiljer och alla aktiviteter. 

Lägret är mycket uppskattat av del- 

Drygt 30 manliga fl yktingar mötte upp 

Weel kvinnor med också. Där knöts några 

kontakter mellan fl yktingkvinnor och Inner 

Weel kvinnor som lever vidare. Stora Ensos 

personalchef Ingela Dunger berättade om företaget 

och hur man gör papper, även hon 

fi ck frågor om det fanns några lediga jobb. 

Vid båda tillfällena hade vi gjort i ordning 

enkäter som gästerna fi ck fylla i. Vad de 

ville uppleva med oss. De enkäterna skall 

vi jobba vidare med. 

Tredje träffen var det barnens tur. Vi ordnade 

familjefest, lördagen mellan jul och nyår. 

tagarna. På en hemsida kan familjerna följa 

alla lägrets aktiviteter dag för dag. 

För ytterligare information kontakta vår 

ungdomsansvarige Stefan Håkansson eller 

se vidare på följande länkar 

Sailing Camp 07 (www.rotary.ec.se/ysc07/ 

index.htm) 

(Previous Camps (www.rotary.ec.se/ysc07/ 

index.htm) 

Vi bjöd in svenska barnfamiljer som bor i 

närheten. Det kom 45 fl yktingar och lika 

många svenskar. Vi dansade traditionella 

juldanser och hade super star tävlingar, och 

så kom tomten med påsar förstås. En fl icka 

från Irak gick upp spontant på scenen och 

sjöng en kärlekssång från sitt hemland. 

När allt var slut kom en pappa fram till oss 

och sade: ”så här roligt har inte min son haft 

sedan vi kom till Sverige” Det kändes fi nt! 

Erik Jernelius President 

Ulla-Britt Axelsson Past president

Landskrona Citadellen 40 år 

Guvernören Mikael Halling omgiven av presidenterna i de tre Landskrona klubbarna. Ingela Englund 

president i Landskrona Rk, Fedor Polacek president i Landskrona Glumslöv Rk. Nils-Eric Winqvist längst 

till höger är president Landskrona Citadellet som jubilerade. 

Chartermedlemmarna Curt Salomonsson (med fru Doris) Kjell Eriksson 

Mitt: Arne Vennberg, Ingvar Östling samt Presidenten 2007-2008 Nils-Eric Winqvist 

Presidenten Nils-Erik Winqvist kunde hälsa 

fyra av klubbens sex kvarvarande chartermedlemmar 

välkomna, när Landskrona 

Citadell Rk den 12 januari fi rade sitt 40-årsjubileum. 

Jubileet fi rades naturligtvis på 

Citadellet, den medeltida turistattraktionen 

som gett klubben dess namn. 

På Citadellet höll klubben sin charterhögtid 

den 7 januari 1968, och vid den tidpunkten 

hade anläggningen ännu inte 

öppnat efter restaureringen, och det kräv- 

des specialtillstånd för att charterhögtidligheten 

skulle få hållas där. 

Sedan många år håller klubben sina måndagsluncher 

i ett av huvudbyggnadens två 

tornrum. Jubileumsfesten hade klubbens 

medlem och krögare Mats Wilhelmsson 

dock dukat upp i den stora kyrksalen utanför 

det övre tornrummet för att få plats 

med det 90-tal gäster som deltog i festen. 

Presidenten kunde hälsa både distriktsguvernören 

Mikael Halling och biträdande 

guvernören Kristian Vestergren välkomna 

till jubileumsfesten, och på plats fanns 

också presidenterna Ingela Englund och 

Fedor Polacek från de två andra rotaryklubbarna 

i kommunen och Inner Wheels 

president Barbro Bodin. 

Stöd till KRIS 

Kvällen bjöd på mingel och bubbel till toner 

från en stråkkvartett, underhållning 

och generösa uppvaktningar till projekt 

som den 40-åriga klubben driver lokalt, 

bland annat för att stödja unga KRIS och 

utsatta kvinnor. 

Två av klubbens tre externa PHF fi ck dessvärre 

lämna återbud i sista stund på grund 

av sjukdom, och inte heller kunde klubbens 

mångårige medlem och gästvärdsansvarige 

Helmer Svensson närvara. Helmer skulle ha 

fått en PHF för sina insatser vid jubileumsfesten, 

men utmärkelsen fi ck i stället delas ut 

vid ett ordinarie möte någon vecka senare. 

För jubileumsfestens seriösa inslag stod 

författaren Åke Jönsson, som skrivit Landskrona 

stads historia i tre tjocka band. Medan 

de levande ljusen lyste upp medeltidsvalven 

höll han ett intressant anförande 

om Citadellets spännande historia. 

Klubbens 40-åriga historia berättade vice 

presidenten Olof Böiers i en rapp och humoristisk 

exposé. 

Efter en uppskattad måltid fi ck de cirka 90 

gästerna chans att motionera bort något 

av kaloriintaget till tonerna av den legendariska 

Landskrona-orkestern Domnivet, 

som bjöd på dansanta rytmer. 

Gunilla Ernlund 

Exklusivt boende i Thailand 

Ditt drömboende i Thailand. 

Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med 

stora möjligheter att påverka utformningen. 

www.kangsadarn.se 


Sverige 

21

Sverige 

Stjärnsamling i Strängnäs 

Kulturskolans unga musiker (foto: Wolfgang Heller) 

Konsert med unga musikartister utbildade 

på Kulturskolan i Strängnäs medverkar i en 

välgörenhetskonsert till förmån för Maschambanzou 

projektet. 

Strängnäs Bisp Thomas Rk anordnade i februari 

en välgörenhets konsert till förmån 

för ett utvecklings projekt som klubben 

driver i samverkan med bl a Harare West Rc 

i Harare Zimbabwe i Sydafrika. I Zimbabwe, 

liksom i många länder i södra Afrika, är 

stora delar av befolkningen svårt plågad 

av Hiv/Aids och fattigdom. Som en följd av 

Diplom för 50 år i Rotary 

Guvernören Elisabeth Zander besökte i 

början av januari Norrköpings Norra Rk. 

Elisabeth tog del av hur klubbarbetet utvecklas 

och informerade också om arbetet 

i Rotary internationellt och regionalt. Elisabeth 

överlämnade härefter ett diplom till 

klubbens ”50-åring”, Thomas Wahlberg. 

Thomas har varit rotarian i 50 år och verksam 

i Grums, Sundsvall och Norrköping. 

Rotaryåret 1971-72 var Thomas president i 

klubben där han nu är Paul Harris Fellow. 

Rolf Sundberg, klubbens president överlämnade 

även en liten gåva. 

Thomas noterade att han under de 50 åren 

satt mycket stort värde på kamratskapet 

med alla rotaryvännerna. Särskilt intresse 

har han alltid haft för den internationella 

delen av Rotary´s verksamhet, i vilken Rotary 

Foundation spelar en viktig roll. Thomas 

avser nu genom en penninggåva till 


att många människor dör i Hiv/Aids epidemin 

blir många barn föräldralösa och dessutom 

utan nära släktingar. 

Syftet med projektet är att samla pengar, 

som i olika projekt skall hjälpa dessa barn 

till ett någorlunda drägligt liv. 

Konsert med variation 

Konserten hade en mycket varierande färgpalett, 

med allt från folkmusik, jazz, marimbaspel 

till Haydns trumpetkonsert, och presenterades 

av Ulf Jansson för dagen iklädd frack. 

vår klubb göra det möjligt för klubben att ge 

ett bidrag till RF. I förlängningen kan detta 

förhoppningsvis också skapa förutsättningar 

Medverkande i konserten var unga lovande 

artister, som anlänt från när och fjärran, 

med bakgrund från Strängnäs Kulturskola. 

Att här försöka rangordna de medverkande 

låter sig ej göras, men t ex Mats Carlsson, 

som sjunger på de stora scenerna bl a Puccinis 

stora tenoraria Nessum Dorma ackompanjerad 

på piano av klubbens egen Britta 

Snickars. Tubaisten Jörgen Wellander från 

Tyskland tillsammans med saxofonisten 

Mike Schweitzer framförde på kända låtar. 

Anna Norberg på blockfl öjt, ackompanjerad 

på piano av Britta Snickars och marimbaspelaren 

Olle Pettersson soloframträdde, 

i övrigt var det sju unga fi olspelare i Folkmusikgruppen 

Cinema, Mattias Andersson 

trumpet, Per Henning Olsson Gitarr, Helena 

Olsson Blockfl öjt, Niklas Lundberg Gitarr 

samt Gustav Rosén Altsaxofon. 

Som avslutning på konserten framförde 

musiker och publik på ett rungande sätt Barnens 

Pomp på melodin i Pomp and Circumstances. 

Efter konserten samlades klubbens 

medlemmar på supé på hotell Rogge. 

Ett stort tack till alla musikanter som ställde 

upp gratis till förmån för Strängnäs Bisp 

Thomas Rk: s Mashambanzou projektet 

Jan Mimer 

för ytterligare Paul Harris Fellowships för någon 

förtjänt klubbmedlem. 

Lennart Kördel 

Från vänster Ingemar Nimstrand, ass guvernör, Rolf Sundberg president. Thomas Wahlberg, 50-åring 

och Elisabeth Zander, guvernör

RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson 

uppmärksammar Strängnäs Rk projekt i Vilnius 

Syateljén används varje dag! 

President Matz Hultin, Strängnäs Rk, har 

just kommit hem från Vilnius, dit han rest 

för att träffa RI-presidenten Wilfrid J. 

Wilkinson under dennes besök i Vilnius 

första dagarna i maj. 

Wilkinson har uppmärksammat vårt projekt 

inom Matching Grant programmet till 

stöd för ”Yrkesskolan för dövstumma/hörselskadade 

ungdomar i Vilnius”. 

Frälsningsarmén i Mölndal 

- jubileumsåret 2008 

I samband med att Frälsningsarméni 

Mölndal startade sitt jubileumsår, med kafékväll 

-2008-03-08- överlämnade Mölndal-Fässbergs 

Rk genom sin president Lars 

Ekberg till kårledare Birgitta Cagmo 10000 

kronor att användas till deras lovvärda 

verksamhet. Klubben har under fl era år 

lämnat bidrag till Frälsningsarmén 

Allan Johansson 

Lördag 3 maj ägde en ceremoni rum på skolan 

och i anslutning härtill gjordes en guidad 

tur för RI-presidenten, där bl.a. vår president 

Matz Hultin deltog. Under rundvisningen 

framgick tydligt att Wilkinson var imponerad 

och nöjd med vår insats, vilket Matz Hultin 

med glädje vidarebefordrade till medlemmarna 

i Strängnäs Rk vid lunchmötet 6 maj. 

Skolan har genom Rotarys försorg fått ett 

RI-presidenten Wilfrid J Wilkinson och presidenten 

Strängnäs Rk Matz Hultin 

uppsving och kan nu hjälpa sina elever på 

ett helt annat sätt tack vare klubben. President 

Wilkinson uttryckte sitt stora tack till de 

inblandade klubbarna och menade, att 

vårt gemensamma projekt på ett utomordentligt 

sätt visat vad Rotary kan åstadkomma 

när det är som bäst. 

Kirsten Lindqvist 

Strängnäs Rk 


Sverige 

23

Sverige 

Guvernör Margareta Magnusson delar ut PHF till Lars Olsson (foto: Kjell Ahlén). 

Uddvalla Byfjorden Rk 30 år 

Lördagen den 8 mars höll klubben jubileumsfest 

på offi cersmässen I 17, Uddevalla. 

Uddevalla Byfjorden Rk chartrades den 14 

april 1978, den 3 juni hade klubben charterfest 

tillsammans med Munkedals Rk på 

Åtorps Herrgård i Munkedal. 

Av 32 chartermedlemmar fi nns i dag bara 

fyra kvar i klubben, fl era har fl yttat från orten 

och många återfi nns nu i andra rotaryklubbar. 

Guvernör Margareta Magnusson med President Roger Johansson (foto: Kjell Ahlén). 


Födelsebarnet Uddevalla Byfjorden Rk 

Charterpresident var Arvid Bolmstrand. Ett 

antal medlemmar från den då nystartade 

klubben kom från de två äldre klubbarna, 

och ett antal nya medlemmar tillkom alla 

med sin specifi ka yrkesklassifi kation med 

mottot att tillföra varandra sina speciella 

kunskaper om sitt yrkesområde. Ett stort 

antal intressanta föredrag har tillfört medlemmarna 

ytterligare kunskaper och erfarenheter. 

Jubileumsfest 

Ett 40-tal medlemmar och gäster hade slutit 

upp. Presidenten Roger Johansson inledde 

kvällen med att hälsa alla hjärtligt 

välkomna till jubileet. Bland gästerna 

märktes DG Margareta Magnusson, nyligen 

hemkommen från en distriktskonferens 

i Maharastra i Indien. 

Hon berättade i sitt tal om Rotary i världen 

och den samhörighet det skapar, Indienbesöket 

är ett bevis på detta och hur hon 

som kvinnlig guvernör blev extra uppskattad. 

Hon överlämnade också distriktets 

standar till klubben. 

Ett antal tal hölls under kvällen under ledning 

av toastmastern Peter Wide. Nils Melin 

hade besökt klubbens charterpresident, 

Arvid Bolmstrand (92 år) som han framförde 

en hälsning från. Representanter 

från övriga rotaryklubbar talade och överlämnade 

bevis på insättningar till b.l.a Rotary 

Foundation. Konstnären Anders Sköld 

hade skänkt en målning som lottades ut 

och där intäkterna skall gå till Rotary Foundation. 

Kjell Ahlén som närvarande chartermedlem 

berättade kort om klubbens 

charterfest 1978 och den fi na kamratskapen 

och alla intressanta föredrag under 

åren. Lars Olsson fi ck motta Paul Harris Fellow, 

en utmärkelse för förtjänstfullt arbete. 

Stämningen var hög och det var full fart på 

dansgolvet. En minnesvärd fest. 

Kjell Ahlén

Stipendieutdelning 

i Hallsberg 

Andrea Schirmer och Tobias Bader dansar (foto: Södra Närkes Tidning). 

Andrea Schirmer, Johanna Bolin och Johan 

Åström är årets stipendiater från Rotary i 

Kumla och Hallsberg. Den högtidliga utdelningen 

av stipendierna om 10 000 kronor 

vardera skedde på Restaurang Cedars 

den 28 februari. Bakom stipendierna står 

Jan Folke Vd på Malmbergs Elektriska AB i 

Kumla. Inga Davidsson-Friberg berättade 

att till årets val av stipendiater blev det 

problem eftersom man egentligen skulle 

dela ut två stipendier om 10 000 kronor 

vardera. Men eftersom det fanns tre lika 

duktiga ungdomar bland dem som sökt 

stipendierna beslutade Jan Folke att lägga 

till pengar till ytterligare ett stipendium. 

”De här ungdomarna har alla tre högsta 

betygen i gymnasiet samtidigt som de utvecklat 

sin fritidssysselsättning till strålande 

resultat”, sade Inga Davidsson-Friberg 

när hon delade ut årets stipendier. 

Andrea Schirmer har satsat på dans och 

bjöd på en dansuppvisning tillsammans 

med sin partner Tobias Bader. Hon vill satsa 

mer på dansen och då kommer stipendiepengarna 

väl till pass. 

Johanna Bolin är cellist och vill satsa 

sitt stipendium på en egen cello. Det är 

ett dyrt instrument som kostar minst 

60 000 kronor. 

Johan Åström är trombonist och reser 

på regelbundna studieresor till 

Stockholm för att ta lektioner, han 

kommer att använda stipendiet till 

Johanna Bolin spelar cello (foto: Södra Närkes Tidning). 

studieresorna. 

Johanna Bolin spelade ett par stycken till 

ackompanjemang av Inga Davidsson-Friberg 

och Johan Åström bjöd på ett par solostycken 

vilket uppskattades av rotarianerna 

från Kumla och Hallsberg. 

AnneMarie Hellström 


Sverige 

25

Norge 

Så lett som 

en elefantpumpe 

Elefantpumpe – hva er det? Det er en enkel, 

hånddrevet vannpumpe etter paternosterprinsippet. 

Kjentfolk påviser hvor man med 

hell kan grave seg ned til grunnvannet – det 

kan være ganske dypt dit ned - men når man 

først fi nner vann, er det tekniske utstyret som 

henter opp vannet meget enkelt. Kan det 

være enklere enn en håndsveiv? Elefantpumpene 

gir rent vann og nytt liv til skoler og 

grønnsakhager. 

Stein Nørve styrer samarbeidet mellom fem klubber 

i fi re land. 

Vi er i Zimbabwe, et land hvor mye ikke 

fungerer som det skal. Behovet for hjelp er 

stort. Fem klubber i fi re land i nord er gått 

sammen om å skaffe rent vann til skoler, 

hvor det undervises i havebruk. Grenaa Rk 

og Grenaa Djurs Rk i Danmark, Drøbak Rk i 

Norge, Türi Rk i Estland og Grossefehn/ 

Wiesmoor Rk i Tyskland har fått støtte fra 

RIs Matching Grant som også inkluderer 

midler fra Distrikt 2260.. 

Vellykket samarbeide 

-Forarbeidet har tatt tid, men alle som har 

arbeidet med Matching Grant-prosjekter 

vet jo hvor strenge krav som stilles, sier 

Stein Nørve i Drøbak Rk, som leder og ko- 


En dobbelt sveiv – og så kommer det rene vannet opp. 

ordinerer arbeidet. Han lar seg ikke skremme 

av rapporter om de politiske tilstander 

i Zimbabwe. På grunn av de økonomiske 

tilstander i Zimbabwe bruker man en bank 

i Zambia, men forholdet til myndighetene 

har gått greit. - Alle dokumenter er i orden. 

Jeg må også rose vårt distrikt, D 2260, hvor 

PDG Morten Bjerkan var særdeles hjelpsom 

under forarbeidene. 

-Vi har følt oss veldig trygge på prosjektet 

etter at vi fi kk kontakt med Hunyani RC, 

hvor Chris Molam har full styring som lokal 

partner. Vi samarbeider også med organisasjonene 

Pump Aid, som i den siste tiårsperioden 

har installert rundt 2 500 elefantpumper 

og skaffet vann til grønnsakhager 

for 300 000 mennesker, og Environment 

Africa, gjennom underavdelingen Tree 

Africa, som blant annet arbeider med planteskoler, 

sier Nørve. –Målet er å installere 

pumper i seks landsbyer det første året. To 

av dem er allerede i bruk. De er bygget for 

hånd av lokale håndverkere, og er praktisk 

talt vedlikeholdsfrie. 

Kinesisk idé? 

Når først vannet er funnet, er elefantpumpene 

meget enkle å produsere og drive. 

Enhver som har prøvet en paternosterheis, 

vil nikke gjenkjennende til prinsippet, som 

det sies bygger på en eldgammel kinesisk 

idé. . Pumpene utstyres med lokk og en lås, 

for sikkerhets skyld. 

I forrige nummer av Rotary Norden fortalte 

vi om Jessheim Rks vannpumpeprosjekt i 

Etiopia, som, som betjener 500 mennesker 

i ti familier. Prosjektet i Zimbabwe er enklere, 

men bekjemper på sin måte – som 

viktig del av et planteskole-opplegg – 

mangelen på rent vann. Det er behov for 

slike prosjekter på alle plan, til forbedring 

av helsetilstanden lokalt, hvor vannhenting 

både er strevsomt og risikabelt. 

-Hvorfor heter det elefantpumpe? 

-Neimen om jeg vet, sier Stein. 

Av Øystein Øystå

Bergen Rk skapte 

miljøringer i vannet 

Yrkeskomiteen i Bergen Rk ønsket å sette klimaendring 

som etisk utfordring på dagsorden. 

Resultatet ble en workshop den 8.april 

med 130 deltakere i et stormøte i samarbeid 

med Bergen Næringsråd, Bergen kommune, 

universiteter og høyskoler i Bergen. 

-Det er tredje gangen miljø står på den internasjonale 

dagsorden, sa president Torbjørn 

Wilhelmsen i sin innledning. -Tidlig på 

1970-tallet ble begrepet ”økologi” introdusert. 

Miljøgifter og sur nedbør var en betydelig 

trussel mot naturen og det biologiske 

mangfold. Etter omfattende press ble det 

innført reformer som reduserte den industriskapte 

forurensingen til luft og vann. I alle fall 

i Vesten. Men det glødende engasjementet 

døde gradvis bort. Inntil det andre forsøket 

ble lansert av Gro Harlem Brundtland under 

vignetten Bærekraftig utvikling i 1987. Bergen 

sto på hodet da Brundtlandkommisjonen 

hadde verdensmøte her i 1991. Men også 

dette tonet ut av våre medier og sinn, og debatten 

ble ført videre på fjerne steder som 

Kyoto og det landet som heter ”klimakvoter”. 

Vi er ved tredje forsøk: Et stort fl ertall av verdens 

klimaforskere er enig i at den globale 

økologien er i rask negativ endring. Men endring 

åpner også muligheter, og det er derfor 

vi er her. Jeg tror ikke vi får en fjerde sjanse, 

og vi må begynne å innrette våre liv og vårt 

forbruk, våre arbeidsplasser og vårt næringsliv, 

og våre samfunn i en mer klimavennlig 

retning. Vi kan ikke fortsette å importere lav 

infl asjon og skape velstand for oss selv, mens 

Kina og India produserer avfall for en hel verden, 

øker sin velstand og kjøpekraft og krever 

ressursbruk for sine 2 milliarder innbyggere 

på linje med det vi har – og er vant til. 

Hvis havet stiger…. 

Dermed overtok professor Tore Furevik fra 

Geofysisk Institutt og Bjerknessenteret for 

klimaforskning. Bjerknessenteret er et av 

verdens ledende sentre for klimaforskning, 

og Furevik førte troverdige og vitenskapelig 

godt fundamenterte bevis for 

de byrdene vi mennesker nå legger på atmosfæren, 

og hvilke konsekvenser det 

kan få. 19 av de siste 20 årene har vært var- 

mere enn ”normalt” på vår klode. Populistiske 

krefter hevder gjerne at man ikke 

kan bevise at endringene er menneskeskapt, 

at forandringene i klimaet stoppet 

opp i 1998 eller at det er naturlige svingninger 

vi nå er vitne til. En overveldende 

majoritet av klimaforskere verden rundt 

stiller seg imidlertid bak konklusjonene i 

FNs klimarapport, mens mange mener at 

det er vesentlig verre utsikter enn det som 

det der ble konsensus om. Blant annet er 

ikke utslipp av metangasser fra den smeltende 

tundraen tatt med i beregningene, 

dette får vesentlig større konsekvenser 

enn CO2-utslippene som vi i dag fokuserer 

på. Om isen på Grønland smelter, tilsvarer 

dette 6-7 m høyere havnivå over 

hele kloden. Bare i Bangladesh bor det 50 

millioner mennesker mindre enn 5 m over 

havfl aten, forklarte Furevik som gav de 

fremmøtte en del fakta å tygge på. 

Bergen som (mulig) miljøby 

Hva kan en kommune gjøre med dette? 

Det fi kk Lisbeth Iversen svare på. Iversen er 

byråd for Klima, Miljø og Byutvikling, og 

sjelden har vi hørt en politiker få så mye ros 

og støtte fra tilhørerne. Hun gav inntrykk 

av en kommune som virkelig hadde adressert 

klimautfordringene. Blant annet har 

Bergen kommune satt av 10 millioner til et 

klimafond, de hadde innført energiledelse 

og miljøledelse, og fokusert på Miljøfyrtårn 

og holdningsarbeid i skolen. Og Bergen 

kommunes ambisjoner strekker seg ut over 

det lokale. –Vi arbeider for at ren luft og 

godt miljø skal bli en menneskerett, nedfelt 

i FNs konvensjoner, forklarte byråden. 

En enkel og krevende etikk 

Styreleder Ingar Flatlandsmo fra Naturvernforbundet 

Hordaland kompletterte 

bildet. Han tok virkelig fatt i konferansens 

tittel, og fokuserte på den etiske siden. 

–Jeg mener det er et moralsk spørsmål for 

den enkelte, for bedriften og for lokalsamfunnet. 

Det er ikke noe som noen langt 

borte må løse for oss, forklarte Flatlandsmo 

– som derved tok livet av Kina-syndromet: 

At tingene må løses langt borte og ikke 

Tredje forsøk: Vi får ikke fl ere anledninger til å endre 

vårt miljøfi endtlige forbruksmønster, sa president 

Torbjørn Wilhelmsen i Bergen Rotary Klubb 

under åpningen av klimamøtet i Bergen. 

hos oss. -Sannheten er at vi i Norge slipper 

ut vesentlig mer klimagasser per innbygger 

enn det kineserne gjør. Potensialet for 

reduksjon er mye større her hos oss. 

Flatlandsmo var frisk nok til å utforme en klimaetikk: 

Hver bergenser bør ikke slippe ut mer 

i Bergen enn det planeten kan tåle dersom alle 

jordens innbyggere slapp ut like mye som oss. 

Han minnet oss om at den mest miljøvennlige 

energien er den som ikke brukes….. 

Work shop 

Etter så mye faglig påfyll, var det klart for 

idédugnad. Diskusjonene gikk livlig rundt 

bordene, hvor alle fi kk defi nerte tema de 

skulle drøfte, med hindringer og løsninger. 

Mange gode forslag til hva vi og den enkelte 

kan og bør gjøre kom frem, men den 

kraftige og unisone beskjeden til politikerne 

var: Bygg ut kollektivtrafi kken! Gjør 

den raskere, med høyere frekvens og bedre 

rutedekning, så vil mange ta buss og 

bane. (full oversikt: www.bergenrotary.no) 

Det fi re timer lange møtet var meget vellykket, 

sett med både Rotary-briller, for 

medarrangørene og ikke minst for alle de 

engasjerte deltakerne. Kan hende det blir 

nytt møte til neste år: Har klimaetikken fått 

noen nye utslag? 


Norge 

27

Norge 

Liten klubb 

fører fl aggskipet 

Enebakk rotaryklubb er, med sine 25 medlemmer, 

en av de aller minste i D 2260. Likevel 

har den for annen gang tatt på seg å arrangere 

Handicamp på Haraldvangen ved Hurdalssjøen, 

som godt kan kalles norsk rotarys 

fl aggskip. Det betyr full innsats fra loft til kjeller 

av engasjerte rotarianere om en oppgave 

mangen større klubb ville kvie seg for. 

President Per Kongsnes, Enebakk Rk: Kanskje, muligens, 

lettere i en liten klubb...? 

Men president og prosjektleder Per Kongsnes 

klager ikke. Han antyder såvidt at jo 

mindre klubben er, desto lettere er det 

kanskje å vekke engasjement. Årets Handicamp 

er så godt som på skinner, og neste 

gang – i 2010 – skal en klubb i D 2310 overta 

jobben. Det er ennå ikke klart hvilken. 

Per Kongsnes leder et Handicamp-styre på 

fi re. Men når tiden for leiren nærmer seg, 

skal mange oppgaver fordeles. Når dette 

leses, er jobbene forlengst fordelt. 

Visumproblemer 

-De kommer og spør: ”Hva skal jeg gjøre 

for noe i år?” sier han til RN. Programmet er 

i store trekk det samme fra år til år, men 

noen endringer blir det alltid. Deltagere 

kommer fra hele verden. I år er mer enn 70 

lag påmeldt. Det er fl ere enn i fjor, men det 

endelige antallet avhenger av blant annet 

at deltagerlandenes behandling av søkna- 


Rafting har alltid vært populært. Dessverre får man ikke besøkt Hunderfossen – hvor dette skjer – i år. 

Litt karnevalstemning hører med.

dene om visum. Det kan være usikkert helt 

til siste øyeblikk. Men at de kommer tre lag 

fra USA er sikkert. Det er 17 gang Handicamp 

arrangeres under NORFOs paraply. 

Per kan fortelle om iallfall én spennende 

endring i programmet. 

Bob-kjøring i OL-bakken? 

-Hunderfossen familiepark går ut i år. Til 

gjengjeld skal deltagerne få besøke en 

topp moderne gård i Gjerdrum, en helautomatisert 

bondegård som viser de unge, 

som jo alltid er interessert i data, hvordan 

gårdsdriften idag kan styres med data. Automatisk 

melking mens kuene blir klødd 

på ryggen av en robot, - og hvordan alle 

data om produksjonen fra hvert enkelt dyr 

blir registrert. 

Dessuten arbeider vi med et nytt innslag 

på Lillehammer: å kjøre bob! Må bare forsikre 

oss om at bremsingen er effektiv nok, 

så vi ikke risikerer uhell. Det kan bli en minneverdig 

opplevelse for deltagerne. 

-Sommerferien ryker for medlemmene av 

Enebakk rotaryklubb – i år som i fjor? 

En vitamininnsprøytning 

-Årets Handicamp blir avviklet i dagene 20 

juli til 2. august. Vi får vel fri noen dager tidlig 

i juli. Og lørdag 26. juli, midt under leiren, 

har vi en åpen dag! Men den egentlige 

Nek tet spil le au to ma ter – fi kk PHF 

I halv an net år kjem pet Dram mens 

ord fø rer Tore Op dal Han sen for å for by 

spil le au to ma ter. Det ble han Paul Harris 

Fellow på. 

Det var pre si den te ne i ro ta ry klub be ne 

Drammen Syd, Drammen Vest, Drammen, 

Sankt Hall vard, Konne rud, Lier Øst og Lier 

som kom i på ide en om å dele ut en fel les 

Rotarypris. For må let er å frem me Ro ta rys 

yr kes etis ke stan dard ba sert på Ro ta rys 

for mål og yr kes ko dek sen for ro ta ria ne re. I 

til legg skal pri sen bi dra til en syn lig gjøring 

av Ro ta rys idea ler. – Den ne gang 

had de vi en fl ott kan di dat som vi øns ket å 

hed re, sier In ge borg Søl ve rud, pre si dent i 

Drammen Syd Ro ta ry Klubb. 

Dram mens ord fø rer Tore Op dal Han sen 

gikk i bre sjen for å fjer ne spil le au to ma tene 

en gang for alle. In gen er len ger i tvil 

om at de blin ken de, pen ge slu ken de spille 

au to ma te ne har rui nert og øde lagt 

man ge fa mi li er. Ordføreren startet derfor 

sin egen aksjon for at kommunene selv 

kunne bestemme om de vil ha utplassert 

spilleautomater. Han sendte e-post til 

alle landets ordførere. 210 av dem ga 

Opdal Hansen støtte. 

– I Drammen had de vi over 300 au to ma ter 

og over 2000 per so ner som var spil le avhen 

gi ge el ler i ri si ko so nen. Man ge har spilt 

seg fra gård og grunn og liv har gått tapt. 

Som ord fø rer og pri vat per son kun ne jeg 

ikke for hol de meg li ke gyl dig til det. At vi 

klarte å bli kvitt au to ma te ne som ska per 

spill av hen gig het, er en stor sei er for meg, 

ferien må nok vente til vi har hatt vareopptelling 

og avlagt rapport, en gang ut i august, 

sier Per Kongsnes, som ikke høres ut 

til å være det minste lei seg av den grunn. 

-Hele Handicamp er jo en vitamininnsprøytning. 

Å få oppleve forventningene hos de 

handicappede deltagerne og det positive 

samværet, opplevelsene og minnene som 

sitter igjen, er en varig glede. Jeg oppfordrer 

alle rotarianere til å komme og få del i 

dette, sier president og Handicamp-general 

Per Kongsnes i den fryktløse Enebakk Rk. 

Øystein Øystå 

– Det te set ter jeg stor pris på, smil te Tore Op dal Han sen da han mot tok sin Paul Harris Fellow av In ge borg 

Søl ve rud. Pri sen be står av en Paul Har ris Fel low. (Foto: Bjørn Frode Hansen, Drammen Vest Rk.) 

sier han. – Men kampen har vært lang og 

hard. Opdal Hansen møtte mye motbør, 

både fra organisasjoner og lag som hadde 

økonomiske fordeler av spilleautomatene, 

og fra egne politiske rekker som var uenige 

med ordføreren. 

Tore Op dal Han sen har vist en rak ryg get 

hold ning spe si elt knyt tet til etisk ut fordren 

de si tua sjo ner. Det er nett opp det Rotaryprisen 

leg ger vekt på. Hvis klub be ne 

fi n ner en ny og eg net kan di dat, vil Rotaryprisen 

bli delt ut også til nes te år. 

Pris ut de lin gen leg ges til et in ter ci ty mø te 

for klub be ne i Drammen og Lier. 

Tekst: Harald Gautneb, Drammen Rk 


Norge 

29

Norge 

Kirkekonsert for Zulufadder 

-Jeg var i Sør-Afrika for et par år siden, - og 

som mange andre spurte jeg meg selv om 

det ikke er noe man kan gjøre? Så mye 

elendighet og fattigdom. Jeg kom i kontakt 

med skuespillerinnen Mari Maurstad, 

som selv hadde vært der nede og startet 

sin egen fadderorganisasjon, ”Zulufadder”. 

Hun fortalte meg at den lokale rotaryklubben 

i Eshowe, Sør-Afrika, var en nær samarbeidspartner. 

Det er Torill Schjetne i Trondheim Rk som 

forteller dette. Da hun ble PR-ansvarlig i sin 

klubb begynte ting å skje, godt hjulpet av 

PDG Per Ottosen. Skulle klubben innby til 

konsert i nyoppussede Vår Frue Kirke, til 

inntekt for det gode formål? 

-Med klubben og Trøndelag Teater i ryggen 

lyktes det å drive prosjektet frem på 

kort tid. Særlig hjelpsom var skuespiller 

Hilde Olaussen, som hjalp med å stille et 

stjernepekket lag med artister til konserten, 

- Mari Maurstad, Kåre Conradi, Stephen 

Brandt-Hansen, Hildegunn Eggen og Svein 

Tindberg, for å nevne noen. Det ble natur- 

Ny RYLA-suksess 

Årets RYLA gikk av stabelen på Sørmarka 

Kurs og Konferansesenter utenfor Oslo i 

perioden 10-13 april. I år som i fjor var det 

Østensjø Rotaryklubb som sto ansvarlig 

for gjennomføringen og årets tema var Internasjonalisering 

og entrepenørskap. Det 

var i alt 37 deltakere, alle sponset av distriktets 

rotaryklubber. 

-Evalueringen samt tilbakemeldinger fra 

deltakerne viste klart at dette var vellykket. 

I 2007 fi kk vi en tilbakemelding/score 

på 83 % av 100 % mulige, og i år klarte vi 

faktisk å overgå dette, scoren ble 84 % 

sier Dag-Inge Flatraaker som har ledet 

distriktets RYLA-arrangement både for 

2007 og 2008. 

PDG Bjørn Dahl var som vanlig med på åpningen 

av arrangementet og Distriktsguvernør 

2310 Sverre Bjønnes var tilstede 

under avslutningen med appell og utdeling 

av deltakerbevis. Stor takk til alle foredragsholdere 

samt ikke minst Svein Tangen 

og Hans Kristian Huseby, begge fra 

Østensjø Rotaryklubb, Svein som meget 


ligvis en stor aften i kirken. Konserten ga et 

overskudd på 100 000 kroner! forteller en 

begeistret Torill Schjetne. 

Beløpet er øremerket drift av en helsestasjon 

ved skolen Zulufadder driver i Sør-Af- 

profesjonell prosessleder under arrangementet 

og Hans Kristian for betydelig 

praktiske og administrative bidrag før og 

rika. Trondhjem Rk har også inngått et 

samarbeid med Sogndal Rk, som igjen har 

nære bånd til Eshowe Rk. Planleggingen 

av et Matching Grant-prosjekt med disse 

klubbene er nå i full gang. 

Noen av nøkkelpersonene bak konserten i Vår Frue Kirke: fra v. Atle Fredlund og Guttorm Eilertsen fra 

Trondhjem Rk, skuespiller Hilde Olaussen og Torill Schjetne. 

Deltakerne under åpningen av RYLA 2008 i Distrikt 2310 

etter arrangementet. RYLA-komiteen besto 

for øvrig av Rolf Løhren og Dag-Inge 

Flatraaker (leder RYLA 2008).

Rotaryheder til dobbeltguvernør 

Under 35 års jubileet til Bergen Vest Rotary 

den 26. april ble PDG Egil Jørgen Eikanger 

tildelt Sapphire i tillegg til Paul 

Harris som han tidligere har mottatt. 

Som distriktsguvernør tok Egil Jørgen 

Eikanger en ekstra periode som guvernør 

som følge av en spesiell vanskelig situasjon. 

Det er annen gang i Rotarys historie 

i Norge at et medlem har tatt på seg en 

slik krevende oppgave i to sammenhengende 

perioder. 

Rotary inn i sneglekrigen 

Nå ligger iberiaskogsneglen tynt an – iallfall 

på Nesodden! For nå har den fått også 

Nesoddens rotarianere på nakken. Annonsen 

i Akershus Amtstidende samlet hele 

80 interesserte hageeiere, som fi kk gode 

råd og ekstra viten av professor Arild Andersen 

ved ”Det grønne universitet” på Ås. 

-Vi inviterte kommunens befolkning til 

åpent klubbmøte om dette aktuelle temaet. 

Nesodden er en grønn kommune, hvor 

mange er sterkt plaget av iberiaskogsneglen, 

sier klubbpresident Brita Lagmo til RN. 

Medaljedryss i Spjelkavik 

Spjelkavik Rk har tildelt hederspriser til tre 

hedersmenn i sitt lokalmiljø. Kjøpmann 

Per Myrstad fi kk klubbens Yrkespris for 

2008 for langvarig og mangfoldig innsats 

og positivt virke i Spjelkavik. Myrstad Mathus 

er stedets eldste igangværende fi rma. 

Carsten Vasstrand og Jan Isaksen ble utnevnt 

til Paul Harris Fellows for sin innsats 

for friluftslivet – den første for Trimløypa, 

den andre som en drivkraft for Turheisa i 

Spjelkavik. De tre har også vært engasjert i 

mange andre oppgaver i lokalsamfunnet. 

President i Bergen Vest Rotary Kaare Høy 

Müller tildeler Egil Jørgen Eikanger PHF Sapphire 

hederstegn. 

-Tidligere inviterte vi til åpent møte med 

den lokale politietat som tema. Ved å velge 

åpne møter innimellom, med aktuelle temaer, 

gjør vi Rotary synlig, og øker kanskje 

interessen for klubben, mener hun. 

-Møtet om mordersneglen ble en stor suksess, 

med god diskusjon og mange spørsmål. 

Vi hadde lagt stort arbeid i forberedelsene. 

Våre medlemmer delte ut hundrevis 

av invitasjoner i sine respektive nabolag. 

Salget av kaffe og kaker, og utlodningen, 

ga sannelig også penger i klubbkassa. 

-Hvilke faglige råd fi kk best karakter i sneglekampen? 

-Å pelle selv, sier president Brita Lagmo. 

Fra v Jan Isaksen, Carsten Vasstrand, klubbpresident Harald Tronstad og Per Myrstad. 


Norge 

31

Norge 

Idrettsglede i Langesund 

Det ble vist sann idrettsglede i Skjærgårdshallen 

lørdag 26. april 2008 da Rotarylekene 

ble avviklet. Det var Langesund Rk som arrangerte 

idrettsstevne for psykisk utviklingshemmede. 

Dette var et arrangement der 

glede ved å delta sto i fokus, og målet var å 

bidra til et inkluderende lokalmiljø. Det var 

ca 30 deltakere i de ulike øvelsene, og det 

var like moro for de utøvende idrettsutøverne 

og for arrangørene fra Langesund Rk. 

Idrettslekene ble gjennomført etter regler 

for påmelding slik Telemark Idrettskrets 

krever det. Langesund Rk ønsker at dette 

skal bli et årlig arrangement. Årets idrettsleker 

for psykisk utviklingshemmede var 

en stor opplevelse for alle som var tilstede. 

Det var varaordfører Andreas Kjær som foretok 

den offi sielle åpningen av Rotarylekene, 

før det ble fl aggparade gjennom hele Skjærgårdshallen. 

Rotarypresident Espen Hoell 

tok seg av premieutdelingen med medaljer 

i alle øvelser. Avslutningsvis takket DG Laila 

Lerum for engasjert deltakelse. 

Integrering på Toten 

Raufoss Rk arrangerte i fjor et intercity/ 

åpent møte i samarbeid med Vestre Toten 

kommune og Frivillighetssentralen. Temaet 

var Flyktninger på Toten, med undertittel 

”Integrering – hva er det?” 

Møtet førte til at fl ere kontakter ble etablert, 

og nå møtes lokalbefolkning og 

fl yktninger/innvandrere til en uformell 

prat hver 3. torsdag. Internasjonal Venneforening 

er stiftet, og er blitt riktig populær. 

Også kommunale sjefer dukker av og 

til opp på disse møtene. 

I vår ble det igjen holdt et intercity/åpent 

møte, denne gang over temaet ”Etnisk 

mangfold i arbeidslivet – et samspill 

mellom fl ere aktører. Tar vi denne utfordringen?” 

Direktør Turid Kjølseth i Nasjonalt senter 

for læring i arbeidslivet var foredragsholder. 

Hun presenterte en sammensatt oppskrift 

for å få innvandrere inn i arbeidslivet. 

Nøkkelordet er opplæring, særlig i språk 

og samfunnskunnskap. 

-Å bidra til samfunnet gir verdighet, og 

innvandrerne ønsker å bidra, fremfor å 

motta stønad, sa hun blant annet. 


Rotaryguvernør Laila Lerum og klubbypresident Espen Hoell fl ankerer her varaordfører Andreas Kjær 

som høytidelig åpnet idettsstevnet i Skjærgårdshallen lørdag. 

Raufoss Rk har fått positiv omtale for sitt 

initiativ for en viktig sak. –Det åpne møtet 

var et vindkast i seilene, skrev Oppland Arbeiderblad 

i en fyldig omtale. 

Piker fra Kurdistan underholdt med dans og fengende rytmer. (Foto: Oppland Arbeiderblad.)

Heder til Majoren 

Vestnes Rk har feiret sitt 30-årsjubileum, 

og benyttet anledningen til å utnevne 

festmøtets foredragsholder, Birger Lilleheim 

til Paul Harris Fellow. 

Birger Lilleheim, på folkemunne bare Majoren, 

har en særs lang og fortjenstfull merittliste 

i lokalsamfunnet, hvor han nyter 

stor personlig popularitet. 

”Majoren” Birger Lilleheim (,ja da, han er 

ekte major) mottok sin PHF-medalje 

sammen med fru Mary. T.h. president Liv Birgit 

Holseter, som sto for overrekkelsen. 

Skål for den lille forskjellen 

Vi har det godt i Norden. Men noen bekymringer 

har vi vel? Nordea bank har undersøkt 

saken. Resultatet viser at Nordens 

folk engster seg for helt ulike ting. Noen 

engster seg ikke i det hele tatt. 

”Svenskene er mest bekymret for pengene, 

danskene frykter for helsen sin og nordmennene 

er mest bekymret for å måtte 

fl ytte fra huset sitt,” skriver Aftenposten. 

Sonemøte om Foundation 

Sist i april møttes soneteamene for sone 

15 og 16 i København, til opplæring og 

planlegging for Rotary Foundation i kommende 

rotaryår, melder PDG Edrund Olaisen 

fra Langesund. Samtlige medlemmer 

er tidligere guvernører. Mange oppgaver 

Munnkurv i andre klubber? 

Menneskerettigheter, talerett og Rotary. 

Idag var jeg i en naboklubb og hørte et 

glimrende foredrag om menneskerettigheter 

og innvandrere. Jeg fi kk ordet som 

tredjemann. 

Har også tidligere fått delta i debatt i denne 

førsteklasses klubben. En god venn oppsøkte 

meg etter møtet og mente at fl ere av 

medlemmene mislikte at “jeg blandet meg 

Finnene er ikke så bekymret for å måtte 

fl ytte, svenskene begynner tidligst å spare 

til pensjonsalderen. Danskene er – muligens 

på grunn av sin håndbajer og sine 

høye smørrebrød? – mer bekymret for helsen 

i pensjonisttilværelsen. 

Finnene ligger mellom ytterpunktene. De 

er et lite fryktsomt folkeferd, og regner 

med å klare seg uansett. Men hva med is- 

skal løses. For kommende rotaryår står PolioPlus-kampanjen 

i fokus. Hvordan kan vi 

bidra til at RF får midler? 

Sonene 15 og 16 består av 12 land; en frisk 

utfordring når det gjelder både geografi , 

språk og kultur. Fra sone 15 deltok repre- 

opp i klubbens indre anliggender.” Jeg lovte 

bot og bedring. Men nå spør jeg guruene 

i vår bevegelse:”Hva har en rotarianer rett 

til under møte i en annen klubb?” 

Svært mange i Rotary er pensjonister og vi 

besøker ofte andre klubber. Er vi i de klubbene 

som “gjester” eller som rotarianere? 

Er det siste tilfelle medfører vel det at vi, 

som de øvrige fremmøtte, kan be om or- 

lendingene? Island var ikke med i undersøkelsen. 

Vi interpellerer Rotary Nordens 

islandske redaktør Hinrik Bjarnason. 

-I Island har vi sterke pensjonsfond. Debatten 

om pensjonisttilværelsen dreier 

seg her som i andre land om penger, boligforhold 

og helse, uten at jeg kan se at 

noe av dette peker seg spesielt ut, sier 

Hinrik beroligende. 

sentanter for Rotary i Sverige, Finland og 

Latvia, og fra sone 16 Norge, Danmark og 

Island. Deres oppgave er å støtte distrikter 

og klubber i arbeidet for å nå deres målsetninger, 

og øke kunnskapen om Rotary 

Foundation generelt. 

det og delta i debattene. Eller er jeg helt 

ute på jordet? Det skal jo herske ytringsfrihet, 

sier Grunnloven her i landet, men gjelder 

dette utelukkende den enkelte klubbs 

medlemmer på egne møter? 

Takknenlig for svar! 

PDG Alf R. Bjercke, Ekeberg Rk 


Norge 

33

Suomi/Finland 

DGE Anna-Liisa Kiiskinen haluaa 

toteuttaa maailman lasten unelmia 

- Äiti, minulla on kaikkea. Äiti, en minä tarvitse 

mitään, sanoi Anna-Liisa Kiiskiselle 

hänen oma pieni poikansa 30 vuotta sitten 

halutessaan äitinsä pois työn ääreltä.. Lapsi, 

jolla ei ollut nälkä, jano eikä kylmä, ei 

unen puute eikä pelkoa mistään. - Äiti, tarvitsen 

vain, että istut lattialle ja osoitat minulle, 

että olen tehnyt hienon legotornin 

ja että se torni, siis minä, olen sinulle kaikkein 

rakkain, tärkein ja arvokkain. 

Anna-Liisa Kiiskisen mukaan nuo sanat 

ovat johdattaneet häntä aikuiselämän ratkaisuissa. 

Panneet kerta toisensa jälkeen 

kysymään, mikä on elämässä todella tärkeää. 

Johdattaneet työhön lasten hyväksi 

mm. Mannerheimin lastensuojeluliitossa. 

Johdattaneet myös rotaryyn ja maan ensimmäiseksi 

naispuoliseksi governoriksi. 

Ja kuin taivaan lahjana tulivat myös RI:n 

tulevan presidentin, D.K.Leen , ajatukset 

alkavalle toimintavuodelle. Kohteena ovat 

lapset ja teemana unelmien toteuttaminen: 

Make Dreams Real. 

Naisia, rotareita ja veljiä 

Rotary tupsahti Anna-Liisan elämään 

yllättäen: 

- Puhelinlangan päässä täysin tuntematon 

ihminen kysyi ”tahdotko?” En tiennyt rotarysta 

muuta kuin nimen. En tuntenut ensimmäistäkään 

rotaria enkä ketään, kuka 

olisi tuntenut. Mutta sillä samalla istumalla 

vastasin ”Kyllä”. 

Naisten mukaan tulosta rotaryjärjestöön 

ryhdyttiin keskustelemaan viitisentoista 

vuotta sitten.. Vahvaan naisjäsenyyteen 

pohjautuvat sekaklubit perustettiin Jyväskylään 

ja Tampereelle vuonna 1995. 

- Jyväskylä-Interlux Rk:n charterprresidenttinä 

olin varmasti kautta rotaryhistorian 

kokemattomin, mutta intoa oli sitäkin 

enemmän, muistelee Anna-Liisa. 

– Presidenttivuotenani halusin olla valon 

lähettiläs ja sillanrakentaja. Hyvin nope- 


asti kokeneemmat rotarit havaitsivat, 

että jokainen meistä on tullut järjestöön 

samasta syystä. 

Suomen rotareissa ristiriitaisia tunteita herättänyt 

ns. naiskysymys oli Anna-Liisa Kiiskisen 

mukaan ongelma vain muissa klubeissa. 

Interluxissa oli alusta asti sekä naisia 

että miehiä. - Olemisemme ydin oli alusta 

asti rotarius, ei sukupuoli, painottaa Anna- 

Liisa. - Kukaan meistä ei ole ollut eikä tule 

olemaan mies- tai naisrotari, ei mies- tai 

naispresidentti saati mies- tai naiskuvernööri. 

Vielä kymmenen vuotta sitten muiden 

klubien jäseniä askarrutti, kuinka puhutella 

naisia, kun oli totuttu 

puhuttelemaan miehiä veljinä. Rotariystävä 

ei luontunut suomalaiseen kielenkäyttöön. 

Anna-Liisan mielestä syy on vielä syvemmällä: 

- Veljeys on enemmän kuin 

ystävyys! Veljeyteen liittyy vahvasti yhteisen 

totuuden etsiminen. Niinpä me kaikki 

rotarit, naiset ja miehet, nuoret ja vanhat, 

mustat ja valkoiset, jaamme saman veljeyden. 

Näkymiä rotaryvuoteen 2008-2009 

Alkavaa kautta DGE Anna-Liisa Kiiskinen 

tarkastelee kolmen ikkunan kautta. Niistä 

avautuu maisema omiin arvoihin, elämään, 

yhteiskuntaan ja maailmaan. Ja myös rotaryyn 

ja toimintavuoden teemaan , lasten 

unelmien täyttämiseen.. 

Aineellinen taso 

Anna-Liisan ensimmäisestä ikkunasta 

avautuu maisema elämän aineelliselle tasolle, 

biologisiin ja fyysisiin tarpeisiin. Rotareilla 

aineellista puolta edustavat mm. klubien 

hallinto, kokouspaikat, pöytäkirjat, 

rituaalit, viirit ja käädyt, joiden pitää olla 

kunnossa. - Hallinto ja sen hoitaminen hyvin 

on kaiken järjestäytyneen yhteiskunnallisen 

toiminnan ehdoton kivijalka. 

Rotareiden pohdittavaksi Anna-Liisa antaakin 

tuleville vuodelle: - Muodollisuuksien 

takiako me olemme rotareita? Kuka tu- 

lee joka viikko kokoukseen rituaalien 

vuoksi tai täyttääkseen oman vatsansa? 

Vuosia sitten muuan vanhempi rotari vastasi 

minulle kysymykseeni ”miksi sinä olet 

rotari”, että ”pitäähän ihmisen syödä”. 

Henkinen taso 

Toisesta ikkunasta avautuvat elämän henkinen 

taso, henkiset tarpeet ja arvot. Rotaryjärjestössä 

hyvyyden, totuuden ja kauneuden 

etsiminen, jäsenten oma henkinen 

kasvu ja elinikäinen oppiminen on ollut 

johtava periaate alusta alkaen. Klubeissa 

henkisiä tarpeita ja arvoja palvelevat esitelmät, 

vierailut, keskustelut, keskinäinen 

vuorovaikutus ja kohtaamiset, yhdessäolo 

ja viihtyminen. 

Anna-Liisan kysymys ensi vuodelle kuuluu: 

Mikä on klubin henkinen taso? Millä tasolla 

on jäsenten välinen vuorovaikutus? Tarjoaako 

klubi jokaiselle jäsenelle kohtaamisia, 

iloa ja oppimista? Kuinka hyvin neljän 

kysymyksen koe toteutuu klubien arjessa? 

Sosiaalinen taso 

Elämän sosiaalisen tason keskipisteenä 

ovat sydän, tunteet ja tunteminen, tahto. 

Tärkeää on läheisyys ja kuuluminen johonkin: 

perheeseen, lähiyhteisöön, kotimaahan.. 

Sosiaalisia arvoja ovat vapaus, veljeys, 

tasa-arvo ja ihmisoikeudet, oikeudenmukaisuus, 

yhteisvastuu ja yhteisöllisyys. Viisaus 

on halua ja taitoa toimia sen mukaan 

kuin oma henkilökohtainen käsitys maailmanjärjestyksestä 

osoittaa oikeaksi tieksi. 

Rotaryjärjestössä se merkitsee toimintaa 

toisten hyvän puolesta. 

- Mitä pidempään olen rotari, sitä enemmän 

ihailen järjestön nerokasta formaattia, 

sanoo Anna-Liisa Kiiskinen. - Siinä meillä 

on samassa paketissa, yhdessä 

klubikokouksessa, läsnä kaikki elämän perustarpeet 

ja arvot: aineelliset, henkiset ja 

sosiaaliset. Ensin ravitsemme ruumiimme 

ja hoidamme kokousrutiinit. Sitten opiskelemme 

uutta ja kehitämme itseämme ja

Jyväskylän PETSissä DGE Anna-Liisa Kiiskinen kehotti veljiä miettimään, mikä elämässä on todella tärkeää. 

teemme hyvää sielullemme. Kolmanneksi 

teemme hyvää muille ja palvelemme, annamme 

omastamme. 

Unelmia ja niiden toteutumia 

-Jos ihmisellä ei ole unelmia, ne eivät voi 

koskaan toteutua, aloitti tuleva kuvernööri 

Anna-Liisa Kiiskinen puheensa Tampereen 

piirikonferenssissa huhtikuussa.. - Miten 

käy ihmiselle, jolla on suuri unelma, joka ei 

koskaan toteudu? Tai ihmiselle, jolla ei ole 

minkäänlaisia unelmia? 

Nuoruuden suuren unelman puuttuminen 

ei Anna-Liisan mukaan kuitenkaan ole ollut 

rasite. Unelmat ovat kasvaneet eri elämänvaiheiden 

kautta. -Ammatinvalinta oli 

melkein sattumaa, Jyväskylän yliopistoon 

kasvatustieteitä opiskelemaan lähtö 

enemmän ajautumista kuin päättäväistä 

unelmien toteuttamista ja työelämä ensin 

ajelehtimista yliopiston tutkimus- ja kehittämistöissä, 

lääninhallituksessa ja lopuksi 

ympäristöhallinnossa ympäristökasvatusta 

kehittämässä. 

Unelmat olivat kuitenkin siellä, odottamassa 

aikaansa: - Vuosituhannen lopulla tuli 

sisäinen tarve kehittyä itse, kehittää omaa 

työtä ja samalla ympäristöpolitiikkaa. Nykyinen 

työni kasvatustieteilijänä ympäristöhallinnossa 

toteuttaa lähes joka päivä 

unelmia, joita en ikinä tiennyt itselläni olleenkaan. 

DGE Anna-Liisa Kiiskinen haastaakin rotarit 

toteuttamaan unelmia: 

”Uuden toimintavuoden aikana ehdimme 

toteuttaa yhdessä ja erikseen monen monta 

unelmaa. Sekä omiamme että maail- 

man lasten. Meissä, minussa ja sinussa, on 

koko yhteiskunta ja koko maailma.: Jos me 

emme voi, kuka voi? On meidän rotarien 

tehtävä vastata yhdessä omien lastemme 

henkiseen ja sosiaaliseen hätään ja pahoinvointiin. 

On meidän tehtävämme yhdessä 

huolehtia aineellista hätää kärsivän 

maailman lapsen unelman toteutumisesta. 

Koko maailmaa emme voi pelastaa, 

mutta jokaiselle lapselle oma elämä on se 

ainoa. Lapsen unelmat ovat aina meidän 

aikuisten käsissä - ja sydämissä”. 

Teksti: Anne Heino 

Tammer Nova Rk 


Suomi/Finland 

35

Suomi/Finland 

Hyvä työilmapiiri, kiva pomo, mielekkäät työtoverit………… 

Espoolaisnuoret kertoivat 

hyvästä yrityksestä 

”Hyvän yrityksen tulee tuottaa rahaa, kilpailla, 

vastata kysyntään, olla aikaansa edellä, 

näkyä, saada tunnettuutta ja pitää kirjanpito 

kohdallaan.” Arveliko lukija, että tämä virke 

oli jostain liikkeenjohdon oppikirjasta? Ei 

suinkaan, se oli Tapiolan koulun Lotan, Hinnin 

ja Viivin käsitys hyvästä yrityksestä. He 

ottivat osaa espoolaisille 9. -luokkien oppilaille 

järjestettyyn kirjoituskilpailuun. Myös 

15 muuta ryhmää osallistui, samoin yksi kokonainen 

luokka. Tytöt eivät voittaneet kilpailua 

mutta saivat erikoismaininnan hyvästä 

toteutuksesta ja tulivat neljänsiksi. 

- Tavoitteenamme oli kehittää oppilaiden 

ymmärrystä yritystoimintaa ja yrittäjyyttä 

kohtaan. Samalla halusimme kartoittaa tu- 

Matti Wall (67), Valkeakosken Rk, PDG 2004- 

2005, on saanut Rotary Foundationin Distinguished 

Service Award huomionosoituksen. 

Suomeksi DSA:sta käytetään nimitystä Erinomaisen 

palvelun palkinto. DSA-huomionosoituksia 

jaetaan koko rotarymaailmassa 

vuosittain korkeintaan 50 ja yksi sen saamisen 

edellytyksistä on aiemmin saatu CMS (Citation 

for Meritorious Service) , Ansiokkaan 

palvelun tunnustus, jonka myöntämisestä on 

kulunut vähintään neljä vuotta. Rotarysäätiön 

hallintoneuvoston piirin hakemuksesta 

myöntämiä DSA-tunnustuksia on Suomessa 

jaettu vain kourallinen kautta aikain. 

- Vaikka rotaryssa yleensä noudatetaan aika 

matalaa profi ilia otan tämän huomionosoituksen 

julkaisemisen sillä mielellä, että se 

osaltaan ehkä innostaa muitakin piirejä hakemaan 

tätä arvokasta muistamista työmyyrille. 

Vastauspuheessani palkitsemistilaisuudessa 

piirikonferenssissa Tampereella 

sunnuntaina 13.4.2008 totesin, että omistan 

palkitsemisen piirimme klubeille ja toimihenkilöille, 

jotka ovat tehneet suuren 

työn edistäessään piirissämme Palvelun 


levien päättäjien mielipiteitä jo tuossa elämänvaiheessa 

yritystoiminnasta yleensä, 

kertoo kauppatieteiden maisteri Kai Friskberg 

Leppävaaran Rotaryklubista. Hän oli 

ideoinut tämän kirjoituskilpailun ja saanut 

mukaan sitä järjestämään oman klubinsa 

lisäksi myös Helsingin seudun kauppakamarin 

ja Espoon koulutoimen. 

- Samalla pyrittiin kehittämään ryhmätyötaitoja 

ja kykyä ilmaista asioita selvästi erilaisilla 

käytössä olevilla keinoilla. Oppilaat 

saivat lisäksi haasteen siitä, että töitä arvioi 

myös koulujen ulkopuolinen raati. Toivomme 

myös, että meidän lisäksemme kilpailun 

tukijat Aktia, Tilintarkastus Erns & Young, 

Kalevala Koru, Oy Econtact Ab, TeliaSonera 

Matti Wall sai harvinaisen 

DSA-huomionosoituksen 

Ihannetta ja Rotarysäätiön toimintaa . Edelleen 

totesin, että voin vilpittömin sydämin 

todeta, että piirimme rotarit ovat osoittau- 

ja EVTEK voivat hyötyä kilpailutöistä saatavilla, 

ehkä heikoillakin signaaleilla. 

Koulujen sisäisten karsintojen jälkeen välieriin 

pääsi 17 työtä, näistä fi naaliin selvisi 

kuusi työtä. 

Kilpailutöiden joukossa oli kaikkia mahdollisia 

toteutustapoja pienoismalleista ja poustereista 

kirjoitelmiin ja video-ohjelmiin. Arvosteluraadin 

puheenjohtaja, kauppakamarin 

varatoimitusjohtaja Sampsa Saralehto oli iloinen 

siitä, että peruskäsitteet olivat oppilailla 

hallussaan ja miltei poikkeuksetta korostettiin 

mm. oman henkilökunnan ja ympäristön 

huomioimista. Tärkeänä myös pidettiin hyvää 

liikeideaa, riittävää pääomaa ja kilpailukykyä. 

– Oppilaat olivat aika hyvin ymmärtäneet 

tuneet olevansa rotareita, joihin voi luottaa 

ja jotka antavat enemmin kuin ottavat. 

Matti Wall ja RI:n presidentin piirikokousedustaja Andrew Herniman, joka suoritti palkitsemisen yhdessä 

DG Juhani Rouhesmaan kanssa.

Kuvassa vasemmalla Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkonen, joka jakoi palkinnot. Seuraavina 

ensimmäisen palkinnon saaneet Elsa James, Minttu Salmela, Susanna Niemi, ja Linda Siren sekä heidän 

opettajansa Anuleena Kimanen. 

tämän päivän haasteet yritysmaailmassa. 

Kärki kotoisin Tapiolasta, Olarista ja 

Karakalliosta 

Millainen on hyvä yritys -kirjoituskilpailun 

voitti Tapiolan koulun 9 H –luokan oppilaat 

Elsa James, Susanna Niemi, Minttu Sal- 

Tikkurilan Rotaryklubi palkitsi 

kapellimestari Markku Johanssonin 

Kapellimestari Markku Johansson on Vantaan 

kulttuurihenkilö 2008 

Vantaalainen Tikkurilan Rotaryklubi on valinnut 

vuoden 2008 Vantaan kulttuurihenkilön 

klubin teemavuoden ohjelman mukaisesti. 

Huomionosoitus annetaan 

Vantaan Viihdeorkesterin taiteelliselle johtajalle, 

kapellimestari-sovittaja-trumpetisti 

Markku Johanssonille. 

Rotaryklubi perustelee valintaansa Markku 

Johanssonin tekemälle 20-vuotiselle 

työlle Vantaan kulttuurielämän hyväksi. 

Lisäksi hän on perusteluiden mukaan vahvistanut 

Suomen musiikkielämää ja erityisesti 

Vantaan kaupungin asukkaiden mahdollisuuksia 

osallistua musiikin 

maailmaan. 

Tikkurilan Rotaryklubin presidentti Tapio 

Maljonen luovutti tunnustuspalkinnon 

klubin viikkokokouksessa Vantaan hotellilla. 

Klubin kulttuuripainotteinen ohjelma 

jatkuu kesäkuun loppuun saakka. 

Teksti: Tapio Maljonen, Tikkurilan Rk 

Kuva: Antti Pylkkänen 

mela ja Linda Siren. Heidän työtään ohjasi 

opettaja Anuleena Kimanen. Palkintoraadin 

mukaan heidän työnsä oli monipuolisesti 

toteutettu, kysymykset SAP-, Nokia- ja 

Danfoss -yritysten edustajille hyvin laadittu 

ja videototeutus hyvin editoitu. Sitä pidettiin 

hyödyllisenä oppimisprojektina. He 

voittivat 1000 euroa. 

Toiseksi arvioitiin Olarin koulun 9b:n oppilaiden 

Lukas Kilpuan ja Mikko Laakson työ, 

jota pidettiin täsmällisenä ja perusteellisena, 

myös kypsänä toteutuksena. Palkinto 

600 euroa. Kolmas palkinto, 400 euroa, 

meni Karakallion koulun joukkueelle. 

Kilpailuraati totesi mielihyvin, että kouluissa 

yhteiskunta- ja taloustiedon opettajat 

ovat hyvin opettaneet peruskäsitteet. Kilpailuvastaukset 

osoittivat myös, että oppilaiden 

kiinnostuksen mukaan lisää tietoa 

on hankittu sekä kotoa, että eri tietolähteistä. 

Kilpailijoita ohjanneet opettaja toivoivat 

kilpailulle jatkuvuutta. 

Teksti ja kuva: Anssi Siukosaari 

Leppävaaran Rk 

”Olen matkoillani nähnyt lukuisia 

esimerkkejä Rotary Shares –teemamme 

ulottuvuuksista. Islannin 

presidentti Olafur Ragnar Grimsson 

ilmaisi tämän asian minulle ikimuistoisella 

tavalla: Rotarylla on oikeat 

vastaukset. Organisaationne muodostuu 

tasavertaisista miehistä ja 

naisista, teillä on kansainvälinen jäsenkunta 

jossa kaikki rodut, ihonvärit 

ja uskonnot ovat edustettuina. 

Maailman tulisi nyt vain saada 

enemmän rotareita. Tästä on helppoa 

olla samaa mieltä.” 

RI-presidentin kuukausikirje 

ruotsiksi siv. 50. 


Suomi/Finland 

37

Suomi/Finland 

Piirin komein 

Laitilan rotareilla muhkea jäsenlisäys 

Uusista jäsenistä osallistui joulujuhlaan näin komea joukko. 

Laitilan Rotariklubi on saanut kuluvan toimintavuoden 

aikana yksitoista uutta jäsentä. 

Jo 54 vuotta toimineen klubin jäsenmäärä 

on parhaimmillaan ollut yli 40, 

mutta oli viime vuosina laskenut jo alle 

Delawaren suomalaiset 

Ruotsi oli suurvalta 1600-luvulla ja suurvallan 

arvovalta edellytti myös siirtomaiden 

omistamista. Ainakin hollantilaisten 

kauppamiesten oli helppo taivuttaa Kustaa 

II Adolf ja muut Ruotsin päättäjät asian 

taakse. Saksalais-hollantilainen Peter Minuit 

, joka oli saanut potkut hollantilaisten 

Amerikan siirtokunnan päällikkyydestä 

tarjosi Ruotsin päättäjille ajatuksen uuden 

ruotsalais-hollantilaiset siirtokunnan perustamisesta 

Delaware- joen laaksoon 

Amerikassa. Suomalaiset tulivat alusta asti 

näyttelemään varsin merkittävää roolia 

Uuden Ruotsin siirtokunnan historiassa. 

Ensimmäiselle matkalle uudelle mantereelle 

lähdettiin 1637- vuoden lopulla kahdella 

laivalla Kalmar Nyckelillä ja Gripenillä. 

Matkan johtajana oli mainittu Peter Minuit. 

Varsinaisia siirtolaisia tällä matkalla ei ollut 

lainkaan, mutta sen sijaan sotilaita ehkä 


30:n. Aktiivinen ja määrätietoinen toiminta 

jäsenhankinnassa on tuonut hyvän tuloksen. 

Jäseniä on nyt 39 ja samalla klubin 

keski-ikä on laskenut noin kolmella vuodella 

ollen nyt 53,5. 

pari-kolmekymmentä. Sotaväen päällikkönä 

oli luutnantti Nils Månsson Kling, joka 

kaikesta päätellen oli suomalainen. 

Tämän ensimmäisen retkikunnan tehtävänä 

oli ostaa maata intiaaneilta ja sehän onnistui 

varsin helposti. Intiaanit eivät ymmärtäneet, 

että maalla saattoi olla jonkinlainen arvo ja 

niin retkikunta sai haltuunsa merkittäviä 

maa-alueita luovuttamalla hieman kankaita, 

työkaluja, erilaista rihkamaa ja viinaa intiaaneille. 

Sotilaat rakensivat jokivarteen Kristinan 

linnan (Fort Christina), miehittivät sen ja 

odottivat tulevien siirtolaisten saapumista. 

Måns Andersson – George Bushin esi-isä 

Seuraava retkikunta saapui jo 1640 ja tällä 

kertaa matkassa oli jo joitakin siirtolaisia, mm. 

Måns Andersson, jonka sukututkijat ovat viime 

vuosina voineet osoittaa presidentti George 

W. Bushin esi-isäksi. Suomalainen suku- 

- Tulokseen on päästy systemaattisella 

toiminnalla, joka alkoi jo edeltäjäni toimikaudella, 

kertoo presidentti Erkki 

Palonen. Silloin kartoitettiin pienryhmissä 

alueen työpaikkoja ja potentiaalisia 

henkilöitä. Listausten jälkeen jokainen 

jäsen sai tehtäväkseen ottaa 

yhteyttä esiin tulleisiin henkilöihin. Keskustelut 

ja rotary-tietouden jakaminen 

alkoi sitten tuottaa tulosta.Tavoitteekseni 

asettama viiden jäsenen lisäys onnistui 

yli odotusten. 

Klubin jäsen apulaisgovernori Jussi 

Perkkola muistuttaa, ettei jäsenhankinta 

ole pelkästään presidentin eikä minkään 

komitean murhe, vaan jokaisen 

klubin jäsenen. 

- Asiassa tarvitaan päättäväisyyttä ja vastuuntuntoa 

klubin tulevaisuudesta, Perkkola 

sanoo. 

.Uudet jäsenet ja heidän luokitteensa: Elo 

Maija, peruskoulut, Heinonen Juhani, linjaautoliikennöinti, 

Koskinen Riku, kiinteistöpalvelu, 

Laaksonen Markku, aikuiskoulutus, 

Lehmuskallio Matti, peruskoulut, Lehtimäki 

Timo, elintarviketeollisuus/rehuteollisuus, 

Mattila Tuija, logistiikka, Peura Sami, 

osuuspankit, Rapala Marianne, terveyskodit, 

Varjo Ville, insinööritoimistot ja Vuola 

Hanna, julkishallinto. 

Teksti ja kuva: Kari Parsama. Laitilan Rk 

tukija Salomon Ilmonen, joka vaikutti pappina 

New Yorkissa, osoitti jo 1920-luvulla, että 

tämä Måns oli itse asiassa Mauno Antinpoika, 

metsäsuomalainen Värmlannista. Månsista 

eli Maunosta väännetään vielä kättä ruotsalaisten 

ja suomalaisten sukututkijoiden kesken 

hänen alkuperästään. 

Kolmas retki joka tehtiin hollantilaisella 

Freeburg-laivalla lienee ollut lähinnä kaupallinen. 

Amerikasta tuotiin turkiksia ja tupakkaa. 

Näitä tuotteita varten siirtokunta 

alun alkaen perustettiinkin. Näihin aikoihin 

kauppayhtiö siirtyi puhtaasti ruotsalaisten 

omistukseen. 

Ensimmäiset siirtolaiset rikollisia? 

Siirtolaisten saaminen uuteen siirtokuntaan 

osoittautui aluksi ongelmalliseksi. Asia 

ratkaistiin siten, että Amerikkaan lähetettiin 

suomalaisia lainrikkojia. Tarkemmin sa-

nottuna metsäsuomalaisia, jotka olivat 

syyllistyneet laittomaan kaskenpolttoon, 

hirvien salakaatoon ja sotilaskarkuruuteen. 

Jossain mielessä samalla tavalla englantilaiset 

asuttivat Australian aikanaan. 

Neljännellä, viidennellä ja kuudennella retkellä 

1641- 1643 oli matkassa runsaasti suomalaisia, 

joita on lueteltu laivojen matkustajaluetteloissa. 

Matkustajien värväystoiminta 

alkoi tuottaa tulosta ja tiedot siirtolaisten 

varsin mukavasta elämästä uudella mantereella 

herättivät matkustusintoa. 

Yhdeksännelle retkelle 1649 ilmoittautui 

200 suomalaista, mutta vain satakunta 

matkustajaa pääsi Katt-laivalla matkaan. 

Laiva ajoi karille Porto Ricossa ja matkustajat 

joutuivat espanjalaisten merirosvojen 

pidättämiksi. Tältä retkeltä selvisi hengissä 

takaisin Ruotsiin vain 19 henkilöä. 

John Mortonin suomalaiset juuret. 

Kymmenennelle retkelle ilmoittautui 350 halukasta, 

mutta huomattava osa jäi rannalle 

ruikuttamaan, kun Örnen lähti matkaan Göteborgista 

1953. Matkustajia tungettiin laivaan 

liikaa ja tuloksena oli joukkosairastuminen. 

Satakunta matkustajaa kuoli ja perille pääsi 

vain noin 150 Matkustajien joukossa oli muuan 

Martti Marttinen, amerikkalaisissa lähteissä 

Marten Martensson, josta tuli tunnetun itsenäisyysmiehen 

John Mortonin isoisän isä. 

Seuraavallakin retkellä oli vastoinkäymisiä. Gyllene 

Haj-laiva, joka oli lähinnä tavaralastissa 

suunnisti harhaan ja joutui New Amsterdamiin, 

nykyiseen New Yorkiin, joka oli hollantilaisten 

hallussa. Hollantilaiset kaappasivat laivan, sillä 

tässä vaiheessa suhteet olivat täysin katkenneet 

ruotsalaisiin. Laivassa olleet siirtolaiset 

saivat asettua asumaan New Amsterdamiin, 

mutta tiedetään joidenkin myöhemmin siirtyneen 

Uuden Ruotsin siirtokuntaan. 

Matkailun vastoinkäymiset eivät kuitenkaan 

lannistaneet suomalaisten matkustushaluja. 

Merkurius-laivalla lähti noin 100 suomalaista 

matkaan ja saman verran jäi laiturille - 

henkilöitä jotka olivat myyneet kaiken 

omaisuutensa voidakseen lähteä siirtolaisiksi. 

Kun laiva neljän kuukauden matkan 

jälkeen saapui perille, niin voitiin todeta, 

että siirtokunta oli joutunut hollantilaisten 

haltuun. Uudet isännät yrittivät estää siirtolaisten 

maihinnousun, mutta paikallisten 

asukkaiden ja intiaanien painostuksesta 

heidän oli annettava periksi. Ruotsin valtiolla 

ei tämän jälkeen ollut mitään intressiä lähettää 

siirtolaisia siirtokuntaan. 

Enemmistö asukkaista suomalaisia. 

Kuusitoistasataa- luvun puolivälissä siirtokunnassa 

lienee ollut tuhatkunta asukasta. 

Ruotsalaisten historioitsijan Helmer Lindholmin 

mukaan asukkaista noin kolme 

neljäsosaa oli suomalaisia. Suomalaisten ja 

ruotsalaisten rooli alueen kehityksessä oli 

pitkään hyvin merkittävä. Hollantilaisvallan 

aikana paikalliset skandinaavit nauttivat 

tietystä itsehallinnosta. Englantilaisten 

vyöryessä alueelle suomalaisten ja ruotsalaisten 

rooli vähitellen heikkeni, mutta yhä 

edelleen lukuisat paikannimet kielivät 

pohjoismaalaisten merkittävästä panoksesta 

alueen asuttamisessa. 

Suomalaisten hyvät suhteet intiaaneihin 

on herättänyt monien tutkijoiden huomion. 

Uuden Ruotsin siirtokunta ei koskaan 

käynyt mitään intiaanisotia. Siirtolaisten hyvät 

suhteet intiaaneihin hermostutti siirtokunnan 

kuvernööri Johan Printziä, joka oli 

kotoisin Mustasaaresta, Vaasan läheltä. Hän 

oli huolestunut mm. siitä, että eräät sotilaat 

olivat karanneet palveluksesta ja muuttaneet 

asumaan intiaaninaisten luokse. 

TTukea maahanmuuttajaperheiden 

suomen kielen opiskeluun 

Keravan Rotaryklubi ja Keravan kasvatus- 

ja opetusvirasto käynnistävät projektin, 

joka tähtää maahanmuuttajaäitien suomen 

kielen taitojen parantamiseen. 

- Lapset oppivat kielen koulussa ja miehet 

töissä. Pienten lasten äidit ovat tässä mielessä 

monesti väliinputoajia, Keravan Rk:n edustaja 

Pertti Sorsa toteaa. Yksi projektin päätavoitteista 

on edistää maahanmuuttajien 

sopeutumista yhteiskuntaan. Aloite tähän 

tuli meiltä rotareilta. Tällainen projekti sopii 

hyvin järjestömme aatteisiin ja toimintaan. 

Koulutuksen toteuttaa Keski-Uudenmaan 

Suomalaisten uudisrakentajien panos on 

saanut tunnustusta ja kiitosta myös julkiselta 

taholta Yhdysvalloissa. Presidentti 

Ronald Reagan totesi aikanaan: 

- Suomalaiset uudisrakentajat tulivat tähän 

maahan ensimmäistä kertaa vuonna 

1638, kun pohjoismaalaiset, joista monet 

olivat suomalaisia, perustivat Uuden Ruotsin 

siirtokunnan nykyiseen Delawareen. 

He toivat eurooppalaisen sivistyksen Delaware-joen 

laaksoon ja aloittivat tämän valtavan 

erämaan muokkaamisen uuteen 

muotoon. Heillä oli sitä pioneerihenkeä ja 

niitä avuja, joka on perustana meidän kansalliselle 

ominaispiirteellemme. 

Teksti: Matti Höök, Ylikeravan Rk 

Toimituksen huomautus 

Rotary Norden –lehden teema tämän numeron 

alkusivuilla käsittelee voitettuja ja menetettyjä 

alueita Pohjoismaiden historiassa. 

Eräs tällainen alue oli myös Ruotsi-Suomen 

siirtokunta Delawaren osavaltiossa Yhdysvalloissa 

1600-luvulla.. 

aikuislukio. Kyseessä on pilottiprojekti, johon 

osallistuu aluksi noin 10.?15 maahanmuuttajaa. 

Tavoitteena on Suomen kansalaisuus. 

Hankkeen rahoittavat Keravan Rk, 

rotarypiiri 1420, Keravan Inner Wheel ja 

Keravan kaupunki. 

Teksti: Mikko Kuusela, Keski-Uusimaa 

Kuva: Keski-Uusimaa 

Yhteistyö alkakoon. Projektin osapuolet tapasivat 

Keravalla. Keskellä Keravan Rk:n 

Pertti Sorsa ja Keski-Uudenmaan aikuislukion 

rehtori Tuula Torasvirta esittelevät sopimuspapereita. 


Suomi/Finland 

39

Danmark 

Kunst i Påsken 

Fra ferniseringen: Stående, tidl. borgmester på Frederiksberg John Winther; borgmester Mads Lebech, der åbnede 

udstillingen; tidl. president på Island Vigdís Finnbogadóttir; Ugandas ambassadør Joseph Tomusange. 

En række af Danmarks bedste kunstnere 

donerede værker til ”Kunst i Påsken”, en 

udstilling man fra 16. - 28. marts kunne opleve 

i Byggeriets Hus på Frederiksberg. Ca. 

1100 mennesker besøgte udstillingen. 

Den 29. marts blev de 121 værker solgt 

ved en velbesøgt auktion med godt 250 

tilstedeværende. Værkerne indbragte 

310.000 kr. Blandt topscorerne ved auktionen 

var to større malerier af den Ugandesiske 

kunstner Adholla Rogers, to serigrafi er 

af Robert Jacobsen, skænket af hans enke, 

malerier af bl.a. Ingvald Holmefjord, Niels 

Reumert, Knud Odde, Birgit Badstue, Ulla 

Lyme, Jørgen Teik Hansen samt et glasfad 

af Lars Ravn og Per Hebsgaard og en bronzefi 

gur af Carsten Jensen. 

Auktionen blev suverænt gennemført af 

Thomas Høiland, der havde stillet sit auktionshus 

vederlagsfrit til rådighed for ”Kunst 

i Påsken”. Frederiksberg Kommune stillede 

Byggeriets Hus til rådighed for udstillingen. 

Donationer fra en række fonde muliggjorde 

dækning af en række udgifter til 

bl.a. trykning og udsendelse af program 

og invitationer m.m. Arrangørerne kan 

med fuld ret sige, at hele salgsprovenuet 


fra kunstauktionen samt fra et særskilt lotteri, 

der indbragte 90.000 kr., ubeskåret går 

til bistandsprojektet i Uganda. 

Arranørerne af ”Kunst i Påsken” er de frederiksbergske 

Rotary klubber i samarbejde 

med Danmark mod Landminer. 

Fra ferniseringen: Vigdís Finnbogadóttir afslører 

et litografi af Lise Malinowski doneret til 

”Kunst i Påsken” 

Projektet i Uganda kombinerer minerydning 

med genbosættelse af internt fordrevne 

fl ygtninge i det nordlige Uganda. 

Efter våbenhvilen mellem Ugandas regering 

og oprørsbevægelsen Lord’s Resistance 

Army (LRA) er mere end 10 års 

krig i det nordlige Uganda bragt til ophør. 

Den demokratisk valgte regering 

kontrollerer nu hele landet. Det er tid til 

at bringe de ca. 1,3 mio. fl ygtninge tilbage 

fra fl ygtningelejrene i Uganda til de 

bosteder, de måtte forlade pga. krigshandlingerne, 

volden, terroren, kidnapningerne 

af børn og andre ugerninger 

begået af LRA. 

Langt størsteparten af de fordrevne er 

landbrugere og kvægavlere. 

Den første indsats er koncentreret om at 

rydde området for landminer og ueksploderet 

ammunition. 

Denne aktivitet er fi nansieret af DANIDA 

og gennemført af specialtrænet personel 

fra Ugandas hær og politi. Uddannelse og 

teknisk støtte ydes af Danish De-mining 

Group (DDG), en afdeling af Dansk Flygtningehjælp. 

På trods af minerydningen vil 

der stadig være en fare forbundet med at 

færdes i de krigsramte områder. Rotary 

klubberne på Frederiksberg vil derfor støtte 

en oplysningskampagne rettet mod de 

fl ygtninge, der vender tilbage til deres områder. 

Ikke mindst børnene er vigtige mål 

for informationskampagnen for at forebygge 

død eller lemlæstelse. 

Når fl ygtningene forlader lejrene, står de 

på bar bund, bortset fra at de har et stykke 

jord at dyrke. De er i Uganda heldigvis generelt 

i den situation, at jorden er frugtbar 

og klimaet gunstigt. Men det er nødvendigt 

med en startpakke. De frederiksbergske 

Rotary klubber støtter en sådan genbosætningspakke. 

Til en værdi på ca. 250 

US $ (1250 kr) omfatter pakken til en tilbagevendende 

landmands familie såsæd 

(hybrid majs, ris, sorghum o.l.), gødning, to 

Uganda hakker, en oksetrukken plov, myggenet, 

fi lter til vandrensning og to forme 

til murstensfremstilling. 

De frederiksbergske Rotary klubber samarbejder 

med Lira Rotary Club i det nordlige 

Uganda og St. Thomas Rotary Club, US 

Virgin Islands.

Målet med indsamlingen var at støtte 200 

familier med en pakke, dvs. ca. 1500 mennesker. 

Det mål er i alt fald nået via ”Kunst i Påsken” 

og 30.000 kr. fra Rotary’s Hjælpefond. 

Et kinesisk ordsprog siger, at hvis du giver 

en mand en fi sk, kan han spise den og blive 

mæt, men hvis du giver ham en fi skestang, 

kan han klare sig selv i fremtiden. 

Det er ud fra denne tankegang, at startpakken 

skal ses. 

Der var fi n lokal pressedækning af ”Kunst i 

Påsken” både fra Lokalavisen Frederiksberg 

og Frederiksberg Bladet samt fra Frederiksberg 

TV. De landsdækkende aviser 

viste endnu engang, at man ikke behøver 

holde en avis for at vide, hvad der foregår 

blandt almindelige borgere i Danmark. 

Tre PHFer i Farum Rk 

Ved Farum Rotary Klubs Julemøde udnævnte 

Præsidenten Elsebeth Popp- 

Madsen 3 klubmedlemmer til Paul Harris 

Fellows. 

Villy Birch Hansen fi k sin PHF med certifi - 

kat, Ib Jensen, som er Chartermedlem fra 

1961, fi k sin første PHF i 1986 ved klubbens 

25 års jubilæum og fi k sammen med 

Der er måske ikke 1,2 millioner svar, 

men der er mange. Da Paul Harris samlede 

de første mennesker for at danne 

en klub, var det først og fremmest for 

medlemmernes skyld. Han savnede et 

sted, hvor man på tværs af brancher 

kunne diskutere tidens spørgsmål. 

Rotary har eksisteret i 102 år, og der er 

nødvendigvis sket ændringer både på 

den ene og den anden måde. Først og 

fremmest har Rotary Foundation vokset 

sig stor og effektiv. Det har medført, at 

mange rotarianere i verden opfatter Foundation 

som selve formålet med Rotary. 

Der er ingen tvivl om, at mange mennesker 

af et ærligt hjerte ønsker at gøre 

noget godt for verden. Vi ser det i Danmark 

ved alle indsamlinger, som foranstaltes 

af de mange udmærkede foreninger, 

der ligesom Rotary Foundation 

Fra ferniseringen: Udenrigsminister Per Stig Møller, Vigdís Finnbogadóttir, Joseph Tomusange 

Henning Bundgaard, som fi k sin første 

PHF i 2003, fornyet deres PHF til en PHF 

med Safi r for deres altid engagerede indsats 

for klubben og deres villighed til at 

give klubben en hjælpende hånd, når det 

er påkrævet. 

arbejder med service. Vi ser det med 

udsendelsen af de mange ulandsfrivillige 

og de mange mennesker, der på 

lokalt plan bidrager med deres arbejdskraft 

i serviceprojekter. 

I mange lande er det projekterne, der er 

samlingspunktet for den lokale rotaryklub. 

Ud af projekterne gror der et fællesskab, 

et kammeratskab. Nye medlemmer hverves 

på det spændende ved at deltage i 

arbejdet med de mange projekter. Nogle 

af projekterne er også lokale. De er med til 

at skabe goodwill i lokalsamfundet og bidrager 

dermed til at interessere fl ere for at 

deltage i rotaryarbejdet. 

Rotary klarer sig pænt i konkurrencen 

mod de øvrige serviceorganisationer i 

de lande, hvor service er selve formålet 

med Rotary. Rotary er effektiv fordi der 

altid er en lokal rotaryklub i det frem- 

Villy Birch Hansen – Ib Jensen – Henning 

Bundgaard 

Hvorfor er vi medlemmer af Rotary - hvem er de rigtige rotarianere? 

mede, der garanterer for effektiviteten. 

Men Rotary har et aldersproblem. At 

være en serviceorganisation blandt andre 

serviceorganisationer er en tilværelse 

på markedsvilkår. 

Jeg tror ikke, at vi i Danmark, eller Norden, 

måske Europa, kan overleve, uden 

at vi også bevidst er til for medlemmernes 

skyld. Vi tilbyder et unikt netværk af 

ledere og selvstændige af begge køn, 

og forhåbentlig også i alle aldre. 

Jeg har meget respekt for klubber, der 

gennem projektarbejdet opnår et godt 

kammeratskab. Ikke desto mindre tror 

jeg mere på fremtiden i de klubber, der 

gennem kammeratskabet og netværket 

får et overskud, der så giver lyst til 

også at deltage i projekter. 

Mogens Berrig 


Danmark 

41

Danmark 

Teamudviklingsseminar 

for de danske guvernørgrupper 

Deltagerne samlet foran Transportbranchens Uddannelsescenter i Vejle 

Rotary Danmarks Råd (RDR) afholdt i april 

et succesfuldt teamudviklingsseminar for 

de 5 distrikters guvernørgrupper anno 

2009-10 med det formål at skabe begejstring 

og styrke teamopfattelsen, sammenholdet 

og kontinuiteten i det enkelte 

distrikts guvernørgruppe. 

I seminaret deltog også distrikternes ansvarlige 

for medlemsudvikling samt distriktstrænerne. 

Sidstnævnte var i samarbejde 

med formanden for RDR ansvarlige 

for forberedelse og gennemførelse. I alt 

deltog 25 rotarianere i seminaret, der blev 

afholdt i Vejle, midt i landet. 

Distriktstræner Per Hylander understreger vigtigheden af at følge op på handlingsplaner. 


En guvernørgruppe består af det aktuelle 

års distriktsguvernør, guvernøren fra året 

før, guvernør elect og guvernør nominee. 

At målgruppen for dette seminar var de 

guvernørgrupper, der skal lede distrikterne 

i 2009-10, skyldtes ønsket om at give mulighed 

for inspiration på et tidspunkt, hvor 

guvernøren for det pågældende år stadig 

er nominee og står ved begyndelsen af 

planlægningen for sit år. 

Baggrunden for seminaret var RDR’s beslutning 

i januar 2007 af disse 2 strategiske 

hovedindsatsområder for sin støtte til de 5 

distrikters ledelser: 

· Styrkelse af uddannelsen til at omfatte 

inspiration til medlemsudvikling (rekruttering, 

fastholdelse af medlemmer og start 

af nye klubber) i distrikterne, samt uddannelse 

af distrikternes embedsmænd, bl.a. 

de ansvarlige for PR og medier 

· Udformning og implementering af en 

egentlig PR-politik 

Efterfølgende besluttede RDR i juni 

samme år en handlingsplan for de 2 

områder, der bl.a. resulterede i udarbejdelsen 

og gennemførelsen af det pågældende 

seminar. Indledningsvis blev 

der på foranledning af distriktstrænerne 

skabt et overblik over, hvad det enkelte 

distrikt på daværende tidspunkt 

gjorde på ovennævnte område. Resultatet 

heraf blev et endags seminar, der 

blev gennemført i en vekselvirkning 

mellem oplæg og drøftelser i forskellige 

gruppekonstellationer, dels i egen guvernørgruppe, 

og dels på tværs af distrikterne. 

Programmet for seminaret havde følgende 

indhold: 

· Hvordan ser du/I den ideelle distriktsledelse? 

– Kort gennemgang af den løste 

hjemmeopgave 

· Ansvarsområde og roller i forhold til 

gruppen med følgende oplæg: 

Distriktets ledelsesplan – Guvernørgruppen 

og resten af distriktets ledelse 

Gruppedrøftelse: Hvilke forventninger 

har jeg til (sam)arbejdet? Hvad kan jeg 

bidrage med?

· ”Hvorfor team, når DG alligevel bestemmer?” 

– Kort oplæg med efterfølgende samarbejdsøvelse 

· Sammensætning af distriktets ledelse – 

Sammenhæng mellem kontinuitet og fornyelse 

samt Indslusningsprocessen 

· Intern teamudvikling – Spilleregler og 

kommunikation 

· Helhed i planlægningen – Distriktets årscyklus 

· Distriktsledelsens samarbejde med klubberne 

– Hvad er klubbernes egne behov for 

service?- Hvilken service ønsker distriktets 

ledelse formidlet, og hvilke sager ønsker den 

fremmet?- Distriktets checkliste for servicering 

af klubberne 

· Guvernørgruppens strategi – med ud- 

En del af guvernørgruppen fra D-1480 i gang med 

at udforme sin vision. Fra venstre mod højre assisterende 

distriktstræner Bjarne Ø. Rasmussen, DG 

2008-09 Gunnar Mikkelsen og ansvarlig for medlemsudvikling 

Jørgen Ørum. I nederste højre hjørne 

DG 2009-10 Henning Damtoft Pedersen 

gangspunkt i den gennemførte SWOTanalyse 

– Visionen, ledestjernen for guvernørgruppen 

– Strategiske handlinger til 

implementering af visionen – Hvilke konkrete 

målbare handlinger? 

· Samarbejdsøvelse – ”Forbered indslusningen 

af den kommende DGN i guvernørgruppen” 

· Afslutning på en spændende dag – Hvordan 

ser I nu den ideelle distriktsledelse? 

Forud for seminaret løste den enkelte guvernørgruppe 

2 hjemmeopgaver. Dels en 

beslutning om de 5 væsentligste punkter 

for den ideelle distriktsledelse, dels gennemførelse 

af en simpel SWOT-analyse af 

eget distrikt. Resultatet af begge opgaver 

indgik i seminarets program. 

Den efterfølgende evaluering viste med 

stor tydelighed, at formålet med seminaret 

i høj grad var blevet indfriet, og der er 

skabt gode forventninger til (sam)arbejdet 

i distrikternes guvernørgrupper. 

PDG Per Hylander, distriktstræner, D-1440 

En danmarksrekord (delt) 

I marts måned kunne Frede Pedersen og 

Frederikssund Rotary Klub fejre, at Frede 

har været medlem af klubben i 60 år. 

Dagen blev markeret på festlig vis med besøg 

af Jan Harring og Anders Quade Rasmusen, 

hvor Jan Harring på vegne af Distiktsguvernør 

Bjarne Karlsson overrakte 

Frede et diplom og udnævnte ham til Poul 

Harris Fellow med 1 safi r. 

Jan Harring kunne oplyse, at der ud af Danmarks 

ca. 12.000 Rotarianere ud over Frede 

Fr. v.: PDG Jan Harring, Frede Pedersen og præsident Karsten Hecht-Nielsen 

kun er én Rotarianer i Skive RK, der med 

rette kan kalde sig Seniorrotarianer. 

Som et kuriosum nævnte Jan Harring at 

chartringen af hans klub, Stenløse-Ølstykke 

RK, fandt sted i 1973 med Frederikssund 

RK som fadder, samme år som Frede havde 

25 års jubilæum. 

Som ved andre ”prisoverrækkelser”, havde 

vi formået Frede til at fortælle om Rotary 

før i tiden. 

Frede fortalte på sin sædvanlige, levende 

måde om klublivet før i tiden. Om vanskelighederne 

ved at starte og opretholde en 

Rotary Klub under krigen med forsamlingsforbud 

– men den overlevede krigen, 

så Frede kunne optages som en meget 

ung sparekassedirektør i 1948. 

Klubben førte en lidt kummerlig tilværelse 

indtil 1950, hvor fl ere nye, driftige medlemmer 

kom ind i klubben. 

Hidtil var møderne gået med at læse andre 

klubbers ugebreve (gab!), men nu kom der 

udfl ugter og foredrag på programmet, og 

mange deltog i Vikingespillene. Der blev 

så stor interesse for at være Rotarianer, at 

man i 1987 startede en ny RK Frederikssund-Falkenborg. 

Af begivenheder i klubbens historie hæftede 

Frede sig især ved året 1998, hvor den 

daværende præsident Helge Olsen besluttede, 

at det var på tide at optage kvinder i 

klubben. Det gik ikke stille af, jeg selv var 

klubmester på det tidspunkt og blev lidt 

nervøs for mit budget. Men det overlevede 

klubben også, og Frede understregede, at 

det bestemt havde været en gevinst for 

klubben. Som Frede konstaterede: Kvinderne 

pynter på klubben, og herrerne er 

ved visse lejligheder knap så ”pyntede”. 

Frede modtog stående klapsalver for sit 

foredrag og blomster, diplom og Poul Harris 

Fellow-nål med en safi r. 

Karsten Hecht-Nielsen 

Præsident 


Danmark 

43

Danmark 

GRSP – undskyld 

men hvad er det? 

GRSP er forkortelsen for Georgia Rotary 

Student Program – et program, der fortjener 

at blive omtalt, så endnu fl ere unge 

kan få glæde af programmet. 

Rotary klubberne i staten Georgia i USA 

har siden 1946 givet mere end to tusinde 

unge mulighed for et års studieophold – 

vel at mærke UDEN omkostninger for den 

studerende. Programmet startede kort efter 

anden verdenskrig i et ønske om at 

give unge mennesker en bedre forståelse 

for amerikansk kultur og dermed sikre fred 

i verden. Hvert år modtager Rotary klubberne 

i Georgia mellem 60 og 70 unge studerende 

fra resten af verden, og tilbyder 

dem et års studie- og kulturophold. 

Programmet tilbydes til unge mellem 18 

og 25 år, der ikke tidligere har været på 

exchange-ophold i USA, og som ønsker at 

følge undervisningen på et universitet eller 

college. De unge bor sammen med andre 

især amerikanske studerende på kollegieværelser, 

hvorved de bliver en naturlig 

del af studenterlivet. Ikke kun er den studerendes 

studie betalt af Rotary, men også 

deres husleje og udgifterne til et almindeligt 

kostbudget. 

I modsætning til studerende, der på egen 

hånd tager et år til USA, har de studerende, 

der sendes ud gennem GRSP kontakt til de 3 

– 4 klubber, der har sponsoreret deres ophold. 

Hver klub har en kontaktperson til den 


studerende, og kontaktpersonens familie 

fungerer som ”værtsfamilie”, hvor den unge 

ofte inviteres til at deltage i familiens forskellige 

gøremål. Hvis der skulle ske noget uventet, 

er det godt at vide, at hjælpen er lige ved 

hånden gennem disse ”værtsfamilier” 

At værtsfamilierne tager deres opgave alvorligt 

og decideret forkæler de unge bliver 

tydeligt, når man hører en af de studerende 

fortælle om, hvordan vedkommende 

sammen med sine ”værtsfamilier” har været 

på surf-ferie på Hawaii, på ski i Canada, 

på camping, på sejltur, på storbyferie til 

Washington, i sommerhytte og deltaget i 

familiens fødselsdage. Det lyder næsten 

som en lang ferie og sådan opleves det af 

de fl este. Men der forventes også noget af 

den studerende, for den studerende forventes 

selvfølgelig at følge sit studie, men 

det er desuden almindeligt at deltage i de 

ugentlige Rotary møder, stå til rådighed, 

når klubberne har brug for en ekstra hånd 

ved sociale arrangementer og være aktiv i 

klubbernes serviceprojekter, hvad end det 

indebærer, at man de fl este lørdag formiddage 

skal pakke medicinsk udstyr eller 

give lektiehjælp til skolebørn. 

Unge, der er interesseret kan fi nde mere information 

på hjemmesiden www.grsp.org, 

hvor ansøgningsskemaet også kan udfyldes. 

Den studerende skal beskrive hvilke 

fag vedkommende ønsker at følge, så man 

kan matche dette så godt som muligt, hvilket 

giver den studerende mulighed for at få 

overført point fra studieopholdet i Georgia 

til den danske uddannelse vedkommende 

er i gang med. Den studerende skal udvælges 

i den danske komite, og skal desuden 

bestå to tests i engelsk (TOEFL og SAT 1, 

GRE eller GMAT), hvorefter ansøgningen 

bliver sendt til GRSP’s kontor i Savannah. 

Så kommer der en ventetid, hvor den studerende 

og dennes familie blot kan krydse 

fi ngre for, at man bliver en af de heldige, 

der bliver udvalgt i Georgia. Det er forskelligt, 

hvad den enkelte klub fi nder interessant 

– nogle synes at det er godt, hvis den 

studerende har relationer til Rotary, andre 

ønsker sig en student fra et bestemt land 

eller med bestemt køn, andre falder for en 

studerende, der er spejder, danser eller sejler 

i sin fritid, så det handler om at beskrive 

sig selv og sine interesser så fyldestgørende 

som muligt. 

Det kræver, at der er en dansk Rotary klub, 

der sender den studerende af sted, og den 

eneste investering, der er for klubben, er 

de 3-4 bannere, som den unge skal have 

med til sine kontaktklubber, men til gengæld 

vil den danske klub kunne have kontakt 

med den unge undervejs og bede 

ham eller hende komme og fortælle om 

sine oplevelser i Georgia. Oplevelser der 

meget vel kan give anledning til en smule 

misundelse og tanker om, hvor dejligt det 

ville være, hvis man atter var ung… 

Fra det øjeblik man lander i Georgia er det 

principielt et gratis ophold, der ligger foran 

den studerende, men man skal selvfølgelig 

selv stå for lommepenge og skal også 

betale udgifterne til sin fl ybillet, forsikring, 

vaccination og til de to test i engelsk. 

GRSP er et program, som mange muligvis 

ikke har det store kendskab til, men hvis 

man i sin familie eller omgangskreds kender 

unge, der er interesseret i at udfordre 

studie-livet i et andet land, er dette en helt 

fantastisk mulighed, som kan anbefales 

ikke kun af såvel de danske studerende, der 

har været af sted, men også af forældrene. 

Anette Løwert, Assens Rotary klub, mor til 

Jonathan, der havde sit livs år i Savannah i 

2006/2007.

Hundige-Ishøj Rk giver 105.000 samt 

komplet EDB anlæg til børnehjem i Indien 

Hundige-Ishøj Rk gennemførte den 18. februar 

et meget vellykket koncertarrangement 

i Kulturcafeen i Ishøj hvorfra hele 

overskuddet, der blev på ca. 100.000 kroner, 

går til vort internationale serviceprojekt 

som er Sunway Children Home. Børnehjemmet 

ligger i byen Bodh Gaya i delstaten Bihar 

i Indien (www.sunwaychildren.dk ), der 

er et af Indiens fattigste områder. 

Troubadouren Michael Falch stillede gratis 

op for projektet og gav en fantastisk 

koncert. Michael Falch brillerede med 

kendte gamle sange og fl ere nye numre. 

Koncerten strakte sig over 2½ time, og Falchèn 

måtte give to ekstra numre, hvorefter 

den totalt udsolgte ( hvilket er uhørt for en 

støttekoncert) sal hilste ham med stående 

applaus. Koncerten blev en kæmpe succes 

for alle og ikke mindst for Michael Falch. 

Der var helt udsolgt med 430 solgte billetter 

til koncerten, og dette gav et overskud 

på kr. 105.000,00 til Sunway Children 

Home, der ligger i provinsen Bihard i det 

nordøstlige Indien. 

Den første bevilling der skal frigives fra 

puljen til børnehjemmet er på kr. 30.000 og 

gælder en bil som hjemmet endnu ikke råder 

over. Selv i Indien koster en bil imidlertid 

mange penge hvorfor vi blev tilskyndet 

til at søge midlerne suppleret med midler 

fra Hjælpefonden. De øvrige midler skal 

anvendes til såvel medicin som hjælpemidler, 

skolematerialer, lægehjælp og etablering 

af en ”fi lial” i Mumbay i løbet af i år. 

Vidste du... 

at Jydsk Emblem Fabrik A/S støtter ROTARY FOUNDATION med 10% 

af al vores salg af Rotary artikler? 

Projektleder Yrsa Solveig Grüning på scenen sammen med troubadouren Michael Falch 

Fra klubbens eget budget har børnehjemmet 

i år desuden modtaget en computer 

til håndtering af de administrative opgaver, 

hjemmeside mm. 

Grunden til at vi valgte dette projekt er 

dels at det med sit virke rammer meget 

præcis ind på alle de områder som Rotary 

anser for vigtige: børnene, analfabetismen, 

vandforsyning, lægehjælp og en god etik. 

Det er da værd at tænke på, når der skal vælges samarbejdspartner vedrørende: 

• Rotary & InnerWheel emblemer 

• Rotary & InnerWheel præsidentkæder 

• Rotary & InnerWheel navneskilte 

• Rotary & InnerWheel merchandise i øvrigt 

Dels at projektets skaber og leder Yrsa Solveig 

Grüning gennem fl ere år er personligt 

bekendt med et af vore klubmedlemmer 

og dennes tætte kontakt i kombination 

med Fru Grünings fl ere årlige ophold i Indien 

sikrer midlernes korrekte anvendelse. 

Hundige–Ishøj Rk ønsker også at sige tak 

til alle der har hjulpet i forbindelse med 

denne støtte koncert. 

Køb direkte via vores hjemmeside 

www.jydskemblem.dk 

Bestil kataloger via info@jydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030 


Danmark 

45

Danmark 

Mærk verden 

Af Henrik Sigvardt 

Præsident, Odense Hunderup Rk 

Rotary Exchange programmet er et bedre 

tilbud end nogensinde. Vi skal bare lære at 

sælge det på den rigtige måde. 

”Jeg kender godt Australien. Jeg var der på 

ferie i 10 dage sidste år.” Eller ”Japan er fedt, 

vi har været på stop ovre i Tokyo to gange.” 


I dag skal der ikke meget til, før vores teenagere 

synes at de har oplevet et andet 

land ude i den store verden. De skal faktisk 

bare have strejfet lufthavnen med en vingespids. 

Så har de også været der. Men der 

fi ndes også andre og mere intense måder 

at mærke verden på. 

Hvert år sender Rotary i Danmark unge 

mennesker af sted i et helt år til lande som 

Australien, Brasilien, Japan, New Zealand og 

USA. Samtidig modtager vi unge fra de samme 

lande i lige så lang tid. De bliver indkvarteret 

hos private værtsfamilier, der tager 

imod dem af interesse og uden at få penge 

for ulejligheden. I løbet af året ude oplever 

den unge livet i sit nye land. Ikke som uforpligtet 

turist. Men som aktiv deltager i en 

vedkommende hverdag. Som udvekslingsstudent 

går man i skole med jævnaldrende 

kammerater. Dels fordi det er en meningsfuld 

måde at bruge tiden på. Og dels fordi 

det er den hurtigste vej til at lære sproget. 

I Odense Hunderup Rotary klub har vi haft 

udvekslingsstudenter fra USA, der er kommet 

hertil uden at kunne tale et ord dansk. 

Et år efter er de så dygtige, at de taler vores 

sprog fuldstændig uden accent og kan bestå 

en mundtlig eksamen på 3. g niveau. På rejsen 

den anden vej er oplevelsen lige så overraskende. 

En udvekslingsstudent fra vores klub 

rejste til Japan og stod den første dag i en japansk 

skolegård uden at forstå et ord af, hvad 

der blev sagt til hende af de fnisende japanske 

skolepiger. Et år efter talte hun fl ydende 

japansk og sms’ede ivrigt med sine venner – 

på en mobiltelefon med de japanske tegn. 

Vi har al mulig grund til at fortælle til højre 

og venstre om Exchange med Rotary. Og vi 

behøver ikke at være bange for konkurrencen 

fra den rejselyst, der er blevet så 

almindelig. De rejsende med Rotary får en 

oplevelse for livet. Uanset hvor dejligt det 

er at besøge et land som turist i et par uger, 

kan det aldrig sammenlignes med et ophold 

på Long Term Exchange med Rotary. 

Der er en verden til forskel.

COSTA RICA OPLEVELSER TEATER SOMMER PARIS STORBY CUBA AZUR BLÅT VAND LONDON DYRELIV DISNEY IRLAND 

GALAPAGOS PALMER BROADWAY SEYCHELLERNE JUNGLE MUSEER USA SOL KULTUR 

Sammen laver vi drømmerejsen 

Malaysia 

Naturskønne Borneo 

Inkl. fly, skatter, transfer, guidede ture, 3 nætter i 

Kuching, 3 dages tur til Langhus samt 3 nætter på 

luksus hotel på Damai Beach 

inkl. morgenmad. 

fra 11.595,- 

Florida 

14 dages kør-selv ferie 

Inkl. fly, skatter, 12 nætter på 

hotel samt billeje med fuld 

forsikring. 

Afrejse i perioden 1/09-1/12. 

fra 8.995,- 

New York 

Storbyferie 

Inkl. direkte fly, skatter samt 

2 nætter på 3 * hotel på 

Manhattan. 

Ekstra nat fra 595,fra 

5.795,- 

Nordamerika 

Seychellerne 

Californien 

15 dages kør-selv ferie 

Inkl. fly, skatter, 13 nætter på 

hotel samt billeje med fuld 

forsikring. 

Afrejse i perioden 1/09-1/12. 

fra 9.395,- 

Vancouver 

Fly & Drive 

Inkl. fly, skatter samt 1 uges 

billeje med fuld forsikring. 

fra 6.495,- 

Vidunderlige sandstrande – 8 dages badeferie 

Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 nætter på hotel inkl. 

halvpension. 

24. okt. – 01. nov. 

fra 10.995,- 

Trinidad/Tobago 

Oplevelser & afslapning 

Inkl. fly, skatter samt 9 

nætter i Atlanta, på Trinidad 

samt Tobago. 

Eksotiske øer 

fra 9.995,- 

Bali 

Badeferie 

Inkl. fly, skatter, transfer samt 

7 nætter på luksuriøst strandhotel 

inkl. morgenmad 

Ekstra nat fra 350,fra 

9.795,- 

Dubai 

Mellemøstens perle 

Inkl. fly, skatter samt 6 nætter på hotel 

inkl. morgenmad. 

Ekstra nat fra 195,fra4.995,- 

Thailand 

Mauritius 

1.klasses spa-hotel 

Inkl. fly, skatter, transfer 

samt 7 nætter inkl. 

halvpension i værelse med 

havudsigt. 

fra 12.595,- 

Hawaii 

Oahu og Maui 

Inkl. fly, skatter, transfer 

samt 10 nætter på hotel i 

Honolulu og på Maui. 

fra 12.295,- 

Eventyrlige Thailand – 15 dages rundrejse 

Inkl. direkte fly, skatter, transfer samt 11 nætter på 

hotel i Bangkok, Chiang Mai og luksus strandhotel i 

Hua Hin inkl. morgenmad. 

fra 10.795,- 

Kan bestilles på tlf. 86 13 77 44 

Check Point Travel 

Cuba 

Kør-selv ferie – 22. dec. – 7. jan. 

Inkl. fly, skatter, visum, transfer, 14 nætter på hotel 

samt billeje. Ved bestilling inden 1. juli – spar 500,fra 

16.495,- 

Costa Rica 

17 dages rundrejse – 

m/ dansk rejseleder 

8. nov. - 24. nov. Inkl. fly, 

skatter, privat transport i 

bus, 15 nætter på hotel samt 

guidede ture. 

fra 16.995,- 

Ecuador & Galapagos 

15 dages rundrejse 

Inkl. fly, skatter, transport i 

minibus, 13 nætter på hotel 

samt guidede ture. 

Latinamerika 

fra 19.995,- 

Irland 

Mexico 





LØRDAGSÅBENT 

KL. 9-14 

Kun for telefonisk henv. 

fra 16.795,- 

Peru 





fra 19.395,- 

Fortryllende Irland - Kør-selv-ferie 

Inkl. fly, skatter, 6 nætter på Bed & Breakfast samt 

billeje i 7 dage inkl. fuld forsikring og fri km. 

fra 3.995,- 

cpt@cpt.dk · www.cpt.dk DOWNLOAD KATALOGER PÅ 

VORES HJEMMESIDE 

PYRAMIDER SOL ISLAND KRYDSTOGT PARASOL VIETNAM MARKEDER RUNDREJSE 

SANDSTRAND SIGHTSEEING TEATER THAILAND BOUNTY ØER HISTORIE MEXICO SHOPPING AFSLAPNING DISNEY IRLAND 


47

Island 

Det som vi har til fælles 

er motivation….. 

Bradford´s fredforskningsstipendiater hos rotarianere i Scarborough. Pálín Dögg længst til venster. 

Rotaryfonden, The Rotary Foundation, har 

hvert år fra 2002 uddelt omkring 70 stipendier 

til to-års magisterstudier i fredsforskning, 

og det islandske rotarydistrikt 1360 har 

haft den glæde at se dets kandidater udvalgte 

som stipendiater hver gang. Ved den 

sidste uddeling som blev offentliggjort i 

En vandpost ved stien 

Gården Árbær (Åby) var før i tiden den første 

anløbsplads og hvilested for rejsende 

som påtog sig farlige rejser fra Sydlandet 

til Reykjavík. 

I anledning af RI´s 100 årsdag blev der besluttet 

i Reykjavík-Árbær Rkl at gøre noget i 

sit bykvarter til glæde og nytte for områdets 

indbyggere og andre. Et “fødselsdagsudvalg” 

som blev valgt kom frem til den beslutning 

at det skulle være i overensstemmelse med 

Árbær´s historie som anløbs – og rasteplads 

at placere en vandpost for gæster at slukke 

sin tørst i kvarterets dejlige fritidsområde. 

Vandposten blev opsat i et udmærket samarbejde 

med Reykjavík´s bystyre i nærheden 

af sognekirken, hvor Reykjavík-Árbær 

Rkl har sine møder i menighedens forsamlingslokaler. 

Der står så vandposten nu ved 

en populær vandresti i et område hvor 

mennesker nyder al slags friluftsaktiviteter 

i Elliðaárdalens naturskønne omgivelser. 


Tekst: Jón Magnússon 


2007, blev Hafnarfjörður Rkl´s ansøger, Pálín 

Dögg Helgadóttir, udvalgt som RF stipendiat. 

Hun er født i 1974, er BA i antropologi fra 

Islands Universitet og har studeret videre 

som ERASMUS udvekslingsstudent ved Barcelona 

Universitet. Pálín studerer nu ved 

University of Bradford i England hvor hun er 

…at slukke sin tørst… 

særlig godt tilfreds og roser den akademiske 

atmosfære. I en e-mail til Rotary Norden siger 

hun bl.a.: “Jeg føler at jeg opnår værdiful 

viden og oplevelser, ikke alene fra min forskning 

men også gennem meningsudveksling 

med mine medstudenrende som kommer 

fra forskellige lande med diverse 

baggrund og erfaringer, noget som i sin helhed 

gør vores studier her i Bradford så givende. 

Det som vi har til fælles er motivation 

og interesse for at forbedre verden. Dette 

må gøres via dialog og holdbare politiske 

løsninger. Jeg håber at kunde bruge mine 

kundskaber i diplomati, enten for en statslig 

institution eller en af de selvstændige internationale 

organisationer, som arbejder for 

kundskab og forståelse og bidrager til den 

verdensomspændende fredsproces.” 

Rotary Norden ønsker Pálín Dögg og hendes 

fællesstuderende held og lykke med 

deres studier og i deres vigtige gerning efter 

studiernes slut. 

Tekst: Hinrik Bjarnason

Til et møde med eventyret…. 

Hvert år sender rotaryklubberne i Island 3 

– 5 unge mennesker ud i verden for den 

fantastiske oplevelse at blive Rotary udvekslingsstudenter 

i eet skoleår. Til efteråret 

skal to drenge og en pige, alle 17 år 

gamle, af sted til et møde med eventyret: 

Steinar Orri Hafþórsson bor í Kópavogur. 

Han rejser til Mexico hvor han vil opleve 

den syd-amerikanske kultur og opfylde sin 

drøm om at lære det spanske sprog. 

Dagur Páll Friðriksson kommer fra Hafnarfjörður 

og har længe ønsket sig at bo en tid 

i USA. I august får han sit ønske opfyldt når 

han bliver modtaget af rotarianere i Ohio. 

Sæunn Tamar Ásgeirsdóttir er fra Ólafsfjörður 

på Islands nordkyst. Hendes ønske 

var at opleve et exotiskt land, langt borte 

fra Island. Sæunn vil bo og studere i Brasilien 

det kommende år, hvor hun glæder 

sig til at lære sig portugisisk. 

Til Island kommer der så fi re Rotary udveks- 

Branden i Kaffi Krókur 

Sauðárkrókur ligger i Skagafjörður og er 

den største by i det nordvestlige Island 

med omkring 2700 indbyggere. Sauðárkrókur 

Rkl blev charteret i 1948 og har været 

aktiv uafbrudt sidenhen. Nu er der 23 

rotarianere i klubben, hvoraf de 4 er blevet 

Dagur Páll og Steinar Orri 

lingsstudenter næste år, en dreng fra Australien 

og en anden fra Brasilien, plus to piger, den 

ene fra Mexico og den anden fra Ohio, USA. 

rekruteret i år. 

I Sauðárkrókur´s centrum er der mange 

gamle bygninger med tilknytning til byens 

kultur, handel og næringsliv og som stammer 

fra byens grundlæggelse. De sidste 

mange år har Sauðárkrókur Rk holdt sine 

Tekst: Halla Helgadóttir 


møder i et af byens bedst kendte gamle 

huse, Restaurant Kaffi Krókur. I januar forleden 

blev der ildebrand i huset med stor 

ødelæggelse og en stor del af klubbens 

ejendomme blev beskadiget eller ødelagt. 

Umiddelbart efter nyhederne om branden 

tog fl ere klubber i distrikt 1360 kontakt 

med rotarianerne i Sauðárkrókur Rk og ønskede 

oplysninger om hvordan de kunde 

hjælpe. Resultatet er blevet et bestandigt 

beløb penge som klubben kommer til at 

bruge til at erstatte det, som blev tabt og 

ødelagt i branden. For dette er vi særdeles 

taknemmelige - mange tak til alle rotarianere 

rundt omkring i Island! 

Sauðárkrókur Rk har nu etableret et foreløbigt 

mødested og arbejdet fortsætter med 

fornyet kraft. 

Tekst: Ómar Bragi Stefánsson 

Foto: Feykir/Guðný Jóhannesdóttir 


Island 

49

RI-Presidenten och RF 

50 


Bästa rotarianer: 

Tänk om alla rotarianer hade en möjlighet 

att få se Rotary i aktion som Joan och jag 

har kunnat göra under de senaste månaderna. 

Från Indien till Frankrike, från Hong 

Kong till Brasilien och Filippinerna till Turkiet 

har vi bevittnat massor av insatser 

som präglats av engagemang och uppfi nningsrikedom 

och som visat bredden av 

temat Rotary Shares. 

Vi har bevittnat otroliga insatser för katastrofhjälp 

i Pakistan och också fått delta i 

invigningen av en av sju skolor som byggts 

med bidrag från rotarianer. I Indien fi ck vi 

se imponerande återuppbyggnad efter 

tsunami-förödelser. I Brasilien besökte vi 

en skola som med stöd av en stiftelse av 

rotarianer i Sao Paolo erbjuder akademisk 

och yrkesorienterad utbildning för hörselskadade. 

Vi var också mycket stolta över 

det rotarianerna i Houston utfört genom 

byggande av ett fyrastjärnigt hotell för patienter 

och deras familjer som besöker 

M.D.Anderson Cancer Center. 

Till årets höjdpunkter hörde också medlemskonferenserna 

i Nord-Amerika. De 

sju konferenserna samlade ett stort antal 

rotarianer som ville gå in för att vända 

den negativa trenden i medlemsutvecklingen 

i regionen. 

Också fredskonferenserna blev en stor inspirationskälla 

för de deltagande rotaria- 

Tack för ett bra år 

Detta blir mitt sista budskap som ordförande 

för Rotary Foundation. I år har jag, 

precis som mina föregångare, på nytt påmints 

om rotarianernas enorma generositet 

och insatser till förmån för Rotary 

Foundations program för utbildning och 

humanitärt arbete. 

Donationerna till alla våra fonder har ökat 

och utmaningsbidraget från Bill & Melinda 

Gates Foundation har lett till enorm entusiasm. 

Vår primära målsättning har vi formulerat 

på följande sätt: ”Att utrota polio 

är realistiskt.” Sedan Rotary startade sitt 

PolioPlus-arbete 1985 har infektionsfrekvensen 

minskat med 99 %. Endast fyra poliodrabbade 

länder återstår. Vem vill påstå 

att polion inte kan elimineras? 

nerna. Möten arrangerades i Bulgarien, Indien, 

Kenya och Turkiet för att diskutera vari 

hindren för fred ligger i dessa regioner och 

hur Rotary kan erbjuda sin hjälp i praktiken.. 

I Kanada och Frankrike hölls rotarykonferenser 

under temat Fred är en möjlighet. 

Vi möts nu i Los Angeles på ett nytt viktigt 

rotarymöte – vår årskongress 2008. Min förhoppning 

är att så många som möjligt skall 

begagna sig av tillfället att utveckla sina 

vänskapsband inom det nätverk som jag 

har haft så stor glädje av som RI-president. 

Av de kommentarer om Rotary som jag 

mötte under årets resor uppskattade jag 

speciellt det Islands president Olafur Ragnar 

Grimsson sade till mig: ”Rotary har de 

rätta svaren. Er organisation består av jämlika 

män ioch kvinnor, ni har en internationell 

medlemsbas bestående av alla raser, 

hudfärger och trosbekännelser. Det gäller 

alltså för världen att få mera rotarianer.” Det 

är lätt att helhjärtat hålla med om detta. 

Jag vill personligen tacka er alla för ert 

storartade arbete. Joan och jag kommer 

aldrig att glömma rotaryåret 2007-2008. 

Wilf Wilkinson 

RI-President 2007-2008 

Rotary Foundation har byggt upp en förstklassig 

meritlista under sina 91 år av verksamhet 

och fått erkänsla som en av världens 

mest respekterade privata stiftelser. 

För mig har det varit en ära att ha fått 

fungera som stiftelsens ordförande. Jag 

vill tacka alla rotarianer för allt det goda ni 

åstadkommit, för allt det goda ni fortsättningsvis 

gör och allra viktigast, för allt det 

goda ni också framöver kommer att göra. 

Robert S. Scott 

Ordförande för förvaltningsrådet


 

Tekst 

 

 

 

 

51

52 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden

Nr. 4. juni . 2008

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?