Norsk Maalbunad(1 8 2 9kb)

Norsk Maalbunad(1 8 2 9kb) Norsk Maalbunad(1 8 2 9kb)

aasentunet.no
from aasentunet.no More from this publisher
24.09.2013 Views

– 147 – sykja. Steinsott. Sya. Tjorgang. Turrverk. Tæring. Utbrot. Utsott, -sykja. Vatssott. Vondeld. Ølkveis. Ymse fleire (tildeils Dyresykjor). – Alvblaaster, -eld, gust, kula, skot. Antonseld. Aama. Begaving(?). Blodhald. Bor. Braade. Braadfengd, -mein, sott, sykja. Brendepoka. Busott. Draugblaaster. Draugedriv, -klora, slag, sleik. Dvergskot, -slag, sog. Elsk. Fesykja. Fillesjuke. Finnball, -gjerd, kula, skot, styng. Foderbann(?). Fransos(?). Gandskot. Grand. Grassott. Graassa. Grip. Grorsykja. Hagesott. Hardsott. Haseband(?). Herulv. Hjølt. Iglesott. Kjerresott (s. 216, b). Kleppeskot. Knippa. Knusk. Krypla. Kversyll(?). Lett (Havlett, Landslett, Sjolett. Maursott. Mingla. Mænarsykja. Ratesjuke. Raudsott. Reiarspenar(?). Renneskita, -sykja. Rida (Trollrida). Riska. Rome. Romebrot. Saudesykja. Sjodogg. Skauva. Skjæversott. Skurvesykja. Snorsykja. Sprøe(?). Svik. Sviva (s. 216). Talmarsykja. Tauver. Troll. Trollblaaster, -grip, nysta, rida, riv, skap, skot, stig, verk. Tullesott (216). Turkesott. Tussbit. Umvel. Vederkast. Villesykja (216). Vombarkast. Værslag. Adj. – fangsjuk(?). lettad. nomen. romebroten. spillt (spitelsk). M: alvskoten. draugbiten, -slegen. dvergslegen. fjetrad. forgjord. gandad(?). grandad. hugstolen. huldren. klumsad. svikad. tauvrad. trollad, tryllt. tussen(?). – Jf. bergteken. innteken. 218. Heilning. Batning. Betring. Bot. Framgang. Friskning. Grøding. Heilning. Kraaning. Lette. Lyv. Lækning. Mun. Reisning. Rettleiding. Skap. Stomning. Troning. Umbot. Uppkvikning. Jf. Heilbrigd, Heilskap. Helsa. Magt. Merg. (S. 213). V. – batna. beinka seg. besna. dyrna. fimast. fremdast. friskast. frægast. godna. gro (atter). heilna. holdast. kjømast. koma seg. kraa seg. kraana. kryast. kvikna. lettna. magna seg(?). mergast. muna. retta seg. rettleidast. rettna. risa. skapast. sterkna. stomna seg. tilast. traustna. trona. vilkast. (V. a.) bota. friska. grøda. heila. kosa (upp). kvika. lyvja. lækja. nøra (uppatter). reisa (upp). Adj. – batnad. frisknad. god atter. grødd. heilnad. kviknad.. lyvjad. lækt. rettleidd(?). tilfriskad. uppatter-nørd. (Til 213). ekkelaus. frisk. fullfør. heil. heilbrigd. helsug. kvidug. kvik. meinfri. retteleg. umeidd. uskadd. verklaus. – Jf. mannheilt.

– 148 – XXII. Vit. (Røynsla, Minne, Tru, Tvil, Verksemd, Skyn etc.) 219. Røynsla. a) Gaaing (Sans). – Finning. Fretting, Frettnad. Gaae. Gaaing, Gaaning. Hitting. Høyrsla. Kjenning, Kjensla. Merkning. Raam. Sansing(?). Sjaaing. Skyn. Spurnad. Syn. Tilgaaning. Timd. Tokke. (Njosn). Ande. Grymt. Knyst. Kvisker. Mukk. Njos. – Daam. Eim. Keim. Røyk. Snev. Teft. Teist. Tekk. Tev. Veder (av nokot). V. – finna. fjaatta. fretta. gauma. gaa. haa. himta. hitta. hyggja (etter). høyra. kjenna. koma paa. litast. lydast. merka (marka). nema (fornema). raaka (paa). røyna. sansa(?). sjaa. skilja. skyna. spyrja. synast. tefta. tekkja. timja. tokka. tykkja. vara. vita. øygja. øygna M: misgaa. mishøyra, -lydast, synast. – tvisynast. Adj. – fim. gløggsynt. grannhøyrd, -synt. kjøn. klaarsynt, -øygd. langsynt. letthøyrd. nasefim, -vis. skarpsynt. M: augelaus. blind. dauv. dimsynt. dumhøyrd. einsynt, -øygd. halvblind. nærsynt. rangsynt. skjegl. snjoblind. solblind. starblind. steinblind, -dauv. stuttsynt. synlaus. tunghøyrd. yversynt. øyrelaus. b) Røynsla. – Forfaring. Freistnad. Kjendskap. Kunnskap. Lærdom. Merknad. Prøva. Røyndom. Røynskap. Røynsla. Tame. Vane. Visende. V. – freista. kannast (ved). kjenna. læra. merka. næma. prøva. røyna. skyna (paa). taka (etter). vita (verda van). – kløkjast. temjast. varast. venjast. vitrast. Adj. – driven. forfaren(?). gjengen. kjend. lærd (upplærd). prøvd. reken (roken). røynd. tamd. vand (van). (Serlege). fjellvan. folkegjengd. husvan. mannkjend, -tamd. sjovan. vidfaren etc. – (Mots.) urøynd. vanfreistad. 220. Minne. a) Minne. – Atterkjensla. Etterhaaing. Haatt. Hugs, -ing. Ihugkoming(?). Kann. Kjensl. Minne (Flogminne, Langminne). M: Barneminne. Erveminne. – Heimkynne. Heimvit. Dyravit. V. – haa (etter). haatta (paa). hemsa. himpra (paa). huga. hugsa. kannast (ved). kjenna (atter). koma i Hug(?). minnast. Jf. anduga. angra. anka. atterlita. ira. sakna. syrgja. trega. Adj. – etterhugsen. haattig. hugsen. kjennespak. langminnug. minnesam, - sterk. minnug. snøgghugsall.

– 147 –<br />

sykja. Steinsott. Sya. Tjorgang. Turrverk. Tæring. Utbrot. Utsott, -sykja. Vatssott.<br />

Vondeld. Ølkveis.<br />

Ymse fleire (tildeils Dyresykjor). – Alvblaaster, -eld, gust, kula, skot.<br />

Antonseld. Aama. Begaving(?). Blodhald. Bor. Braade. Braadfengd, -mein, sott,<br />

sykja. Brendepoka. Busott. Draugblaaster. Draugedriv, -klora, slag, sleik.<br />

Dvergskot, -slag, sog. Elsk. Fesykja. Fillesjuke. Finnball, -gjerd, kula, skot, styng.<br />

Foderbann(?). Fransos(?). Gandskot. Grand. Grassott. Graassa. Grip. Grorsykja.<br />

Hagesott. Hardsott. Haseband(?). Herulv. Hjølt. Iglesott. Kjerresott (s. 216, b).<br />

Kleppeskot. Knippa. Knusk. Krypla. Kversyll(?). Lett (Havlett, Landslett, Sjolett.<br />

Maursott. Mingla. Mænarsykja. Ratesjuke. Raudsott. Reiarspenar(?). Renneskita,<br />

-sykja. Rida (Trollrida). Riska. Rome. Romebrot. Saudesykja. Sjodogg. Skauva.<br />

Skjæversott. Skurvesykja. Snorsykja. Sprøe(?). Svik. Sviva (s. 216). Talmarsykja.<br />

Tauver. Troll. Trollblaaster, -grip, nysta, rida, riv, skap, skot, stig, verk. Tullesott<br />

(216). Turkesott. Tussbit. Umvel. Vederkast. Villesykja (216). Vombarkast.<br />

Værslag.<br />

Adj. – fangsjuk(?). lettad. nomen. romebroten. spillt (spitelsk).<br />

M: alvskoten. draugbiten, -slegen. dvergslegen. fjetrad. forgjord.<br />

gandad(?). grandad. hugstolen. huldren. klumsad. svikad. tauvrad. trollad, tryllt.<br />

tussen(?). – Jf. bergteken. innteken.<br />

218. Heilning.<br />

Batning. Betring. Bot. Framgang. Friskning. Grøding. Heilning. Kraaning.<br />

Lette. Lyv. Lækning. Mun. Reisning. Rettleiding. Skap. Stomning. Troning.<br />

Umbot. Uppkvikning.<br />

Jf. Heilbrigd, Heilskap. Helsa. Magt. Merg. (S. 213).<br />

V. – batna. beinka seg. besna. dyrna. fimast. fremdast. friskast. frægast.<br />

godna. gro (atter). heilna. holdast. kjømast. koma seg. kraa seg. kraana. kryast.<br />

kvikna. lettna. magna seg(?). mergast. muna. retta seg. rettleidast. rettna. risa.<br />

skapast. sterkna. stomna seg. tilast. traustna. trona. vilkast.<br />

(V. a.) bota. friska. grøda. heila. kosa (upp). kvika. lyvja. lækja. nøra<br />

(uppatter). reisa (upp).<br />

Adj. – batnad. frisknad. god atter. grødd. heilnad. kviknad.. lyvjad. lækt.<br />

rettleidd(?). tilfriskad. uppatter-nørd.<br />

(Til 213). ekkelaus. frisk. fullfør. heil. heilbrigd. helsug. kvidug. kvik.<br />

meinfri. retteleg. umeidd. uskadd. verklaus. – Jf. mannheilt.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!