Fil Dr Börje Ekstam - Vattenmyndigheterna
Fil Dr Börje Ekstam - Vattenmyndigheterna
Fil Dr Börje Ekstam - Vattenmyndigheterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 Jan 2010<br />
<strong>Fil</strong> <strong>Dr</strong> <strong>Börje</strong> <strong>Ekstam</strong>
Månatlig nederbörd (mm)<br />
Halmstad<br />
Medelvärden åren 1960-1990<br />
Växjö<br />
Kalmar<br />
Uppmätt årsnederbörd (mm)<br />
http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/klimat.htm<br />
2
100 mm nederbörd<br />
◦ 0.1m x 1m 2 = 0.1m 3 eller 100dm 3<br />
100 liter per kvadratmeter<br />
100liter<br />
1m 2<br />
100mm nederbörd<br />
3
Område som avvattnas via<br />
samma position i ett vattendrag<br />
HARO (huvudavrinningsområde)<br />
61 Norrström<br />
http://www.gis.lst.se/vattenkartan<br />
4
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
2<br />
1<br />
2<br />
2<br />
2 2 2<br />
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
3<br />
3<br />
2<br />
1<br />
1 1<br />
2<br />
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
Strahlers strömordning<br />
5
Nederbörd (ni) Evapotranspiration (etu)<br />
ni=yu+gu+etu+∆mv<br />
Ändrad magasinsvolym<br />
(∆mv)<br />
Avrinning (yu+gu)<br />
6
HUMIDITET<br />
Nederbörd - avdunsting<br />
(juni-augusti)<br />
Kraftigt underskott (rött)<br />
Underskott av vatten (gult),<br />
Överskott (grönt)<br />
Kraftigt överskott (blått).<br />
7
Sterner<br />
8
600 mm år -1<br />
434 mm år -1<br />
166 mm år -1<br />
Avrinningsområdets area 53.78 km 2<br />
Uppmätt och verklig nederbörd 521 resp.<br />
600 mm år -1 (1961-1990)<br />
Medelvattenföring (1978-99)<br />
MQ=283,5 liter s -1<br />
Specifik avrinning:<br />
5.27 liter s -1 km -2 [= 283,5 / 53,78]<br />
Motsvarar 0,166 m 3 år -1 m -2<br />
[= 5,27*365*24*60*60) / (1000*1000000)]<br />
motsvarar en nederbörd på<br />
166 mm år -1<br />
[= 0,166 *1000]<br />
Avdunstning: 434 mm år -1<br />
[= 600 -166]<br />
9
Medelnederbörd Medelvattenföring<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
jan febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec<br />
1000<br />
750<br />
500<br />
250<br />
0<br />
10
nederbörd > avdunstning Magasinering<br />
- sedan ytavrinning<br />
mark-<br />
vatten<br />
ytvattensamling<br />
grundvatten<br />
avrinning<br />
11
avdunstning > nederbörd Uttag ur magasinen<br />
- grundvattenbildning<br />
- ytavrinning avstannar<br />
12
Foto:<br />
Jennie Niesel<br />
13
Temporära<br />
småvatten<br />
Grunda sjöar Permanenta sjöar<br />
Hydroperiod<br />
14
Markyta<br />
Grundvattenyta<br />
Våtmark<br />
Vattenyta<br />
Våtmarker är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära, under, i<br />
eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden<br />
(Våtmarksinventeringen VMI, Naturvårdsverket)<br />
… the depth … does not exceed six meters<br />
(Ramsar Convention)<br />
Committee on Characterization of Wetlands (USA)<br />
Wetlands: Characteristics and Boundaries (1995)<br />
15
luft<br />
luft<br />
Löst syrgas<br />
i vattnet<br />
Syrefritt vatten<br />
i sedimentet<br />
förbrukning>tillförsel<br />
Luftvävnad i stjälken av<br />
Hästsvans (Hippuris)<br />
Tvärsnitt © Peter v. Sengbusch<br />
16
VMI (SNV, Löfroth 1991)<br />
Myrar<br />
(torvbildande,<br />
Du Rietz, 1949)<br />
(Eng. mire)<br />
Limnogena<br />
stränder<br />
(vid sjöar och<br />
rinnande vatten)<br />
Marina stränder<br />
(vid hav)<br />
Övriga<br />
våtmarker<br />
Mossar<br />
Kärr<br />
Blandmyrar<br />
Fuktängar,hedar<br />
Mader/<br />
sumpskogar<br />
Vassar<br />
Flytblads- och<br />
undervattensvegetation<br />
Havsstrandäng<br />
Tidvis torrlagd<br />
havsbotten mfl.<br />
Fuktängar,<br />
fukthedar<br />
Sumpskogar
Mossar<br />
pH vanligen
Fattigkärr<br />
pH vanligen
Rikkärr<br />
pH vanligen >6.0,<br />
hög halt av kalcium Ca 2+<br />
och vätekarbonat HCO 3 -<br />
vegetationen innehåller,<br />
utöver halvgräsen, många<br />
tvåhjärtbladiga örter och<br />
“brunmossor”<br />
Öjmossen. Foto: Martin Borg
Kalkkärr<br />
(extremrikkärr, Du Rietz<br />
1954)<br />
pH vanligen >7<br />
mycket hög halt av Ca 2+ och<br />
HCO 3 -<br />
P-begränsad tillväxt<br />
orkideer (Orchidaceae), örter,<br />
kalkgynnade<br />
(calcicola) halvgräs<br />
(Cyperaceae)<br />
och “brunmossor”
styrande variabler:<br />
pH och näringstillgång<br />
(Wheeler & Proctor 2000)<br />
Produktionsförmåga<br />
pH
Klicka på kartan för att öppna den i nytt fönster
Jordarter:<br />
Grovkorniga -----> Finkorniga<br />
pH:<br />
lägre -----> högre<br />
Ledningsförmåga (konduktivitet/salthalt):<br />
lägre -----> högre<br />
Tot-P och Tot-N koncentration:<br />
lägre -----> högre<br />
Produktion (växter och djur):<br />
lägre -----> högre
”Fuktängar”<br />
Fuktig gräsmark<br />
Wet meadows<br />
”Mader”<br />
Låg -> högstarr veg.<br />
Short/Tall Sedge vegetation<br />
Vassar<br />
Reedbeds<br />
Öppet vatten<br />
Shallow (open) water<br />
Undervattensvegetation<br />
Submerged veg<br />
Flytbladsvegetation<br />
Floating leaved<br />
veg.
Förekomst:<br />
- Kolonisationsförmåga (spridningsegenskaper, tidigare utbredning, landskapsfaktorer)<br />
- Överlevnaden (stress- och störningsregimer)<br />
Spridnings- och/eller habitatbegränsning i anlagda och restaurerade våtmarker?<br />
Stress<br />
(minskar den möjliga tillväxten):<br />
Vattendjupet och nivåvariationerna under året (dränknings- och torkstress)<br />
pH<br />
Ljus- och näringskonkurrens från andra växter och alger<br />
Störningar<br />
(dödar redan bildad växtmassa):<br />
Vågexponering och iserosion<br />
Herbivori (predation, parasitism)
Karaktäristiska vattennivåer och strandzoneringar i sjön Tåkern<br />
(Du Rietz 1939,1940,1957)<br />
•<br />
<strong>Ekstam</strong> mfl 1979
(m.ö.h)<br />
Lågstarrveg. Högstarrveg. Blå bård /Sjösäv Vass<br />
Vegetationszonerna utbredning i strandens olika nivåer (m.ö.h) utmed en profil i sjön Tåkern. För<br />
zongränserna anges den genomsnittliga dränkningsvaraktigheten (%) under vegetationsperioden (<strong>Ekstam</strong><br />
opubl data).
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1) den glest bevuxna “blå bården” ersätts<br />
av vass och försvinner<br />
2) vassar expanderar genom horisontell<br />
tillväxt in i högstarrzonen<br />
3)fuktängen och madens övre del<br />
koloniseras med högvuxna halvgräs, gräs<br />
och örter<br />
4) buskar och träd etableras i fuktängen<br />
och madens övre del<br />
• lokala utdöenden av växter
Maximalt djup<br />
Djupt<br />
Grunt<br />
Skugg-<br />
effekter<br />
Expansion<br />
Regression<br />
Hårt Mjukt<br />
Sedimentets egenskaper<br />
Efter<br />
Weisner 1991
200 cm<br />
125 cm<br />
80cm<br />
50cm<br />
31
Förändringar vid eutrofiering
Andersson, Blindow, Hargeby & Johansson 1990
Vattenväxter kan öka våtmarkens förmåga att avskilja N och P från vattnet<br />
Övervattensdelar:<br />
• Skuggning minskar växtplankton ⇒ minskade förluster via alger<br />
• Värmeisolering ⇒ varmare mikroklimat under vintern<br />
• Reducerad vindhastighet ⇒ reducerad risk för resuspension (uppgrumling)<br />
Undervattensdelar:<br />
• <strong>Fil</strong>terfunktion och reducerad strömningshastighet ⇒ ökad sedimentation, reducerad risk för<br />
resuspension<br />
• Ökad yta för epifytiska biofilmer som bidrar till avskiljning<br />
• Utsöndring av fotosyntetiskt syre ⇒ medför ökad nitrifikationen och aerob nedbrytning<br />
• Upptag av närsalter<br />
Substratdelar:<br />
• Stabilisering av sedimentyta ⇒ mindre erosionsförluster<br />
• Läckage av syre från rot och jordstammar ökar nedbrytning och nitrifikationen<br />
• Upptag av närsalter
Skydd, boplatser och<br />
födoresurser<br />
teckning av N Forshed<br />
efter ide av B <strong>Ekstam</strong>
Växter som födoresurs<br />
– blad and skottdelar<br />
– övervattensväxter<br />
– gäss, sångsvan, bläsand<br />
– vuxna gräsänder (höst)<br />
– undervattensväxter<br />
– svanar, sothöna, brunand<br />
– vuxna simänder (höst)<br />
– frö, frukter<br />
– änder (sommar-höst)<br />
– skäggmes & gråsiska (vinter)<br />
Photo: Christer Elderud /N<br />
“TIOITOPP”<br />
Fröproduktion för simfåglar (Pehrsson 1980)<br />
Starr Carex<br />
Sävar Schoenoplectus<br />
Natar Potamogeton<br />
Småsävar Eleocharis<br />
Pilörter Persicaria<br />
Igelknoppar Sparganium<br />
Tåg Juncus<br />
Hästsvans Hippuris<br />
Skräppor Rumex<br />
Smörblommor/möjor Ranunculus<br />
Svaltingar Alisma
Lipara spp. (Diptera: Chloropidae)<br />
Photo: Bernd Blossey <br />
http://www.invasiveplants.net/phragmites/insects.htm<br />
Archanara geminipuncta (Lepidoptera: Noctuidae<br />
Hyalopterus pruni
Dytiscus spp.<br />
Asellus aquaticus<br />
foto: Annelies Cappan<br />
Chironomus spp.<br />
Chaoborus sp.<br />
foto: Annelies Cappan<br />
Cloeon dipterum<br />
foto: Annelies Cappan<br />
http://www.kuleuven-kortrijk.be/<br />
facult/wet/biologie/pb/<br />
kulakbiocampus/insectenongewervelden/vijverfauna/<br />
index.htm<br />
http://www.usask.ca/biology/<br />
skabugs/flies/Mosquitoes/<br />
culicid.html
Tät vegetation<br />
Gles vegetation<br />
Hargeby et al. 1994
Wagner1998
Efter Wellborn et al. 1996
Låg tolerans<br />
(laxartade fiskar)<br />
Intermediär tolerans<br />
(Aborrfiskar, gädda, vissa cyprinider)<br />
Hög tolerans<br />
(Sutare, Tinca tinca L.)<br />
Extremt hög tolerans<br />
(Ruda Carassius carassius L.)
Change language