Kontrollprogram fåglar Martin Green, LU (PDF 3816 kB) - Vattenfall

Fågelundersökningar
vid
Lillgrund
Martin Green & Leif Nilsson
Ekologihuset, Lunds universitet

Fågelundersökningar
vid
Lillgrund
Vad vi har gjort
Vad vi ska göra
Vad vi vet från andra studier ?

Huvudfrågor
Fåglar och havsbaserad vindkraft
1. Störning av betydelsefulla rastnings-/övervintringsplatser
- sänkt överlevnad?/ sänkt reproduktion?
2. Störning av etablerade flyttningskorridorer
- ökad energiförbrukning, okända konsekvenser
(ingen effekt? dödlighet? sänkt reproduktion?)
3. Kollisionsrisker - ökad dödlighet för flygande fåglar

Studier vid Lillgrund
Rastande och övervintrande sjöfåglar
Flyttande fåglar
Före-efter etablering av vindkraftparken (BACI)
Här: Översikt av läget “före”
och en liten sammanfattning av kunskapsläget

Studier vid Lillgrund
Rastande och övervintrande sjöfåglar
Båtinventeringar dec 2001- dec 2005
Flyginventeringar, feb-mars 2002, jan-maj 2006
Radaranalys av viggars rörelser, sept 2001-april 2005
Flyttande fåglar
Fältobservationer, höst 2001 & vår 2002 (+ 2005)
Radaranalys, höst 2001 & vår 2002 & 2005

Rastande och övervintrande
fåglar
Båtinventering
19 inventeringar
januari 2, februari 2, mars mars 4,
april april 4, 4, september 1,
november 3, december 3
30 sjöfågelarter
1076 - 8974 individer, medel 3548
Småskrake
Ejder är de talrikaste arterna
Storskarv

Småskrake
Ejder
Storskarv

Rastande och övervintrande
fåglar
Båtinventering
Småskrake
Flest individer under senhöst-vintern
Som mest > 4000 individer
Området är av internationell betydelse
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Småskrake
Mergus serrator
DJFMAMJ JASOND JFMAMJ JASOND JFMAJ J ASONDJFMAJ JASOND
2002 2003 2004 2005

Rastande och övervintrande
fåglar
Båtinventering
Ejder
Flest individer under våren
Som mest knappt 8000 individer
(Området är av internationell betydelse)
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Ejder
Somateria mollisima
D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A J J A S O N D J F M A J J A S O N D
2002 2003 2004 2005

Rastande och övervintrande
fåglar
Båtinventering
Storskarv
I regel ganska få individer
Ibland flera 1000
Vinterhalvåret
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Storskarv
Phalacrocorax carbo
D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A J J A S O N D J F M A J J A S O N D
2002 2003 2004 2005

Rastande och övervintrande
fåglar
Flyginventering
7 inventeringar
januari 1, februari 2, mars 2,
april 1, maj 1
35 sjöfågelarter
Småskrake
Ejder
är de talrikaste arterna i
Lillgrundsområdet

Flyginventering
Rastande och övervintrande
fåglar
Småskrake
Flest individer under vintern
Som mest > 4600 individer kring Lillgrund
Som mest 13 000 i hela området
Området är av internationell betydelse
(> 1% av totalpopulationen)
Lillgrund 2.7%, totalt 7.6%

Flyginventering
Rastande och övervintrande
fåglar
Ejder
Flest individer under vintern totalt sett
Som mest ca 1000 individer kring Lillgrund
på vintern
Som mest 16 000 i hela området
Området är totalt sett av internationell
betydelse (> 1% av totalpopulationen)
Totalt 1.5%

Flyginventering
Rastande och övervintrande
fåglar
Ejder
Flest individer vid Lillgrund på våren
Som mest ca 3600 individer i maj
Efter att de flyttande ejdrarna passerat
Troligen kopplat till kolonin på Saltholm
Saltholmskolonin är av internationell
betydelse (>1% av totala populationen)

Flyginventering
Rastande och övervintrande
fåglar
Knipa
Normalt stora antal i grunda strandnära
delar
Vid isläggning stora antal på grundområden
längre ut
Som mest 2500 på Lillgrund-Bredgrund i
januari 2006

Radarstudier
Höst (7 dagar)
Rastande och övervintrande
fåglar
Vigg
Radarstudier
Vinter (3 dagar)
Radarstudier
Vår (16 dagar)
1000 ex 5000-10000 ex 4000 ex

Rastande och övervintrande
fåglar
Vigg
Området är av nationell betydelse
Lillgrund användes endast i mindre omfattning
Lillgrund användes endast på våren
Bredgrund och delarna runt Knösen är de
viktigaste födosöksområdena
Vi vet inte hur det ser ut vid isbeläggning

Rastande och övervintrande
fåglar
Sammanfattning
Lillgrundsområdet är av internationell betydelse för
Småskrake (vinter) och Ejder (vår)
Närområdet (och ev. Lillgrund?) är av nationell
betydelse för Vigg
Stora antal av Storskarv och Knipa förekommer ibland

A
B
1 2 3 4
C
D
E
Flyttande fåglar
Fältobservationer
Lernacken
höst 2001 & vår 2002 (+ 2005)
Alla fåglar på hösten
Ejder, Vitkindad gås, Prutgås
på våren
Radaranalys
höst 2001 (11 dagar)
vår 2002 (17 dagar)
vår 2005 (24 dagar)

% av totalantal
60
50
40
30
20
10
0
-3 -2 -1 0 1 2 3 4
km från Lernacken
Flyttande fåglar
Fältobservationer, Lernacken
% av flockar (N = 247)
% av individer (N = 11 907)
Ejder, Vår
Huvudelen passerar nära
elleröverland
Ytterst få flyger långt ut,
dvs kan komma i
närheten av Lillgrund

% av totala antalet
50
40
30
20
10
0
Flyttande fåglar
Fältobservationer, Lernacken
Vitkindad gås, Vår
% av antal flockar (N = 75)
% av antal individer (N = 11 007)
söder om Lillgrund norr om
Ca 1/3 passerar över
Lillgrund
Prutgässen flyger i
allmänhet längs samma
stråk

Flyttande fåglar
Radar, höst
% av antal ekon
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Lillgrund
16 % av sträcket passerar över
10 km sektorn med Lillgrund
11% över själva Lillgrund
Jämnare fördelning på natten
Radar höst 2001
N = 12 535
A B C D E
Zon

Flyttande fåglar
Radar, vår, Ejder
% av antal ekon
60
50
40
30
20
10
0
Ejder, sydriktat sträck vår 2005
N = 1770
Lillgrund
1 2 3 4
Zon
0-11 % av sträcket passerar över
10 km sektorn med Lillgrund
0-9% över själva Lillgrund

Flyttande fåglar
Radar, vår
% av antal ekon
40
30
20
10
0
Radar vår 2005
N = 17 862
A B C D E
22-26 % av sträcket passerar över
10 km sektorn med Lillgrund
Zon
Lillgrund
12-14% över själva Lillgrund
Jämnare fördelning på natten och sent
på säsongen

Flyttande fåglar
Sammanfattning
Mycket stora mängder flyttande fåglar passerar
över Lillgrund!
Höst: > 5 miljoner, Vår: > 2.5 miljoner
En större andel av det totala sträcket på våren
flyger över Lillgrund, jämfört med hösten.
Andelen som passerar Lillgrund är också högre
på natten än på dagen

Kommande studier
Rastande/övervintrande fåglar:
-Upprepade båt- och flyginventeringar
• ev. förändringar i antal och utbredning
• (Mer detaljerade studier av beteende?)
Flyttande fåglar:
-Upprepade radarstudier
• ev.förändringar i antal och geografiskt mönster
• möjlighet till att följa ändrat flygbeteende
- Fältstudier?
Planeras starta under kommande vinter

Vad vet vi idag?
Havsbaserade vindkraftparker,
Rastande/övervintrande fåglar
Ett visst undvikande har registrerats för flera arter
Lommar, alfågel, ejder, sjöorre
Vissa arter attraheras av vindkraftparker
Skarvar, måsar, tärnor
Det finns tecken på att fåglar kan “vänja sig” med vindkraftparker
Sjöorre
Få detaljerade studier av beteende har gjorts/pågår

Vad vet vi idag?
Havsbaserade vindkraftparker,
Rastande/övervintrande fåglar
Undvikande beror på båttrafik och inte direkt på vindkarftverk
Alfågel, sjöorre, småskrake
Tiden som ägnas åt födösök är bara hälften så hög i närheten av
vindkraftverk (inom 500 m) som på längre avstånd
Alfågel
Området nära vindkraftverken används istället för vila
Alfågel
Inga detaljerade studier av beteende har gjorts i stora parker

Vad vet vi idag?
Havsbaserade vindkraftparker,
flyttande fåglar och kollisioner
Dödliga kollisioner (för fåglarna) förekommer med de flesta konstruktioner
Den direkta kunskapen från havsbaserade vindkraftparker
är begränsad!
Den allmänna kollisionsrisken med vindkraftverk verkar
vara lägre än för andra konstruktioner
Kollisionsrisken verkar bero på:
Typ av fågel (art)
Väderförhållanden
Var parken ligger

Vad vet vi idag?
Havsbaserade vindkraftparker,
flyttande fåglar och kollisioner
Från landbaserade verk:
Generellt sett få fåglar dödas
Rovfåglar verkar löpa större risk
Antalet nattflyttande småfåglar som kolliderar
beror på väderförhållandena

Vad vet vi idag?
Havsbaserade vindkraftparker,
flyttande fåglar och kollisioner
Från havsbaserade verk:
Generellt sett få fåglar dödas
Flyttande sjöfåglar upptäcker verken på långt håll (0.5-3 km)
och flyger runt dem, eller mellan raderna av verk
Beteendet är detsamma på natten som på dagen, men förändringen
i flygriktning sker på kortare avstånd