Er gratis skolemåltid i grunnskolen samfunnsøkonomisk lønnsomt ...

Wicksells villkor för monetär jämvikt. Problemet enligt
Myrdal var just att Lindahl utgick från temporär jämvikt.
I stället borde man använda sig av en analysmetod som
inte förutsatte att prissystemet klarerade marknaderna i
den innevarande perioden. Om det inte föreligger jämvikt
så kommer inte heller företagens och hushållen planer att
vara konsistenta. 7 Det innebär bl a att det planerade sparandet
och de planerade investeringarna inte kommer att
vara lika. När man blickar tillbaka på vad som har hänt
under perioden kommer emellertid p g a rent bokföringsmässiga
förhållanden sparandet och investeringarna överensstämma.
I den tyska versionen av sitt papper, Myrdal
(1933), formulerade Myrdal det i termer av ex ante (analys
av planerna i början av en period) och ex post (det slutliga
utfallet i slutet av en period).
Dessa termer är kanske det som slutligen har överlevt av
de svenska ekonomernas penninganalys. En tanke får
acceptans då den kläds i ord. Ju bättre terminologin fångar
sinnena, desto större kan också genomslaget för de bakomliggande
idéerna bli. I det här fallet var idén att ekonomin
måste analyseras som ett förlopp. Redan i Lindahls
tanke om temporär jämvikt fanns en tanke om förloppsanalys
eftersom även vid givna värden på de exogena variablerna
marknadslösningen kunde förändras period för
period. Om ekonomins utveckling i en viss period inte
karaktäriserades av jämvikt fanns det ytterligare skäl för
att analysera utvecklingen över ett antal perioder. De oförenliga
planerna i periodens början kommer nämligen att
resultera i överraskningar av olika slag. Inkomsterna och
kapitalvärdena kommer inte att överensstämma med de
förväntade och dessa överraskningar kommer att påverka
förväntningarna och planerna för de kommande perioderna.
Det är också denna anpassning som gör sparandet och
investeringarna lika ex post. 8
Erik Lindahl tog djupt intryck av Myrdals kritik och arbetade
de första åren av 1930-talet på att omformulera sin
analys till att gälla situationer utanför jämvikt. I ett utkast
från 1934 byggde han vidare på Myrdals tankar. Han
sände pappret till Keynes. Denna var då i full färd med att
utveckla General Theory som ju inte var baserad på periodanalys
utan som i stället analyserade situationer med hög
konjunkturarbetslöshet som ett jämviktsfenomen. 9 Här
var den effektiva efterfrågan på varor och tjänster den centrala
variabeln och nationalinkomst och sysselsättning
erhölls som jämviktslösningar. Keynes negativa reaktion
på Lindahls papper ger skillnaden mellan Keynes och
stockholmsekonomernas analys i blixtbelysning. 10
ARBETSLÖSHETSUTREDNINGEN
Lindahls och Myrdals utveckling av Wicksells idéer om
sambandet mellan ränteläget och prisnivå räknas som den
första fasen i utvecklingen av stockholmsskolan. Den
andra fasen av stockholmsskolan sammanhänger med
arbetet inom ramen för den 1927 tillsatta Arbetslöshetsutredningen.
Denna utredning hade blivit extra aktuell i
och med den stora världsdepressionen som startade i USA
med en börskrasch hösten 1929 och nådde Sverige ungefär
ett år senare. De svenska nationalekonomerna skrev ett
antal bilagor till utredningen.
Dag Hammarskjöld, som senare blev FN:s generalsekreterare,
skrev om konjunkturspridningen (1933). Här handlade
det dels om prissystemets roll i konjunkturförloppet,
dels om hur konjunkturläget sprids från ett land till ett
annat. I motsats till de flesta andra svenska nationalekonomerna
utgick han från kvantitetsteorin som en central
del av konjunkturanalysen. Vid denna tid hade köpkraftsresonemang
blivit allt vanligare i konjunkturanalyser.
Hammarskjölds ståndpunkt var att köpkraften var lika
med penningmängden, alltså ett bestånd och inte som i
den keynesianska analysen ett flöde.
Frågan om vilka impulser som är centrala för konjunkturutvecklingen
analyserades vidare av Alf Johansson (1934)
i hans avhandling om löneökningars verkningar. Äldre
svenska nationalekonomer så som Gösta Bagge (1931)
hade koncentrerat sig på reallönens betydelse för syssel-
7 Analysen av planer och förväntningar är ett av de centrala dragen i stockholmsskolan. Denna analys går ytterst tillbaka på Gunnar Myrdals doktorsavhandling
från 1927 som innehåller en diskussion av företagens intertemporala planering.
8 För vidare diskussion av monetär jämvikt, se Steiger (1987) och Siven (2006).
9 Parallellt med arbetet på boken höll Keynes en föreläsningsserie vid universitetet i Cambridge där han successivt redogjorde för studenterna hur tankarna
bakom boken växte fram. Den första föreläsningen hölls den 10 oktober 1932 och de allra första orden var dessa: «Gentlemen, the change in the title of these
lectures – from ’The Pure Theory of Money’ to ’The Monetary Theory of Production’ – is significant» (se Tarshis 1987 sid 47).Vad han menade med detta var
att medan han tidigare studerat pengarnas roll i en ekonomi och prisnivåns bestämning hade han nu kommit över på problemet att själva förekomsten av pengar
kan orsaka ett gap mellan besluten att producera varor och tjänster å ena sidan och besluten att använda dessa varor för konsumtion och investeringar å
den andra.
10 Se vidare Henriksson 1991 sid 61.
12 // ØKONOMISK FORUM NR. 6 2006 CLAES-HENRIC SIVEN