337 Gaularvassdraget, Lauevatn-Åmot
337 Gaularvassdraget, Lauevatn-Åmot
337 Gaularvassdraget, Lauevatn-Åmot
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. NATURGRUNNLAG OG SAMFUNN.<br />
1.1 Natur runnla .<br />
1.1.1 Geografisk 21assering.<br />
<strong>Gaularvassdraget</strong> ligg sentralt i. Sogn og Fjordane i kommunane<br />
Gaular, Førde og Balestrand. Prosjektområdet 21 <strong>Lauevatn</strong> er el<br />
lita sidegrein til Gaula på nordsida av Lauavatnet.. Prosjektområdet<br />
22 Amot omfattar ei sidegrein til Gaula frå Amot til<br />
Langelandsvatnet, og dessutan delar nedbørfeltet til Kvamselva<br />
(Hjelmelandselva) som renn ut i Dalsfjorden ved Bygstad.<br />
Ber runns edIo<br />
Berggrunnen 1 prosjektområdet 21 <strong>Lauevatn</strong> er dominert av bandgneis,<br />
helleskifer og kvartskifer.<br />
I prosjektområdet 22 Amot er berggrunnen meir samansett. Her<br />
dominerer biolittgnela meci ei„rekkje soner av glimMerskifer og<br />
kvartsskifer. Ein finn dessutan intrusiva djupbergartar'som<br />
gabbro, serpentinisert olivin. Lengs.E. aust i området er det<br />
grønskifer og devonsk sandstein og kongIomerat.<br />
- Storformer eomorfolo i.<br />
Myklevassda.len (Lauavatn-prosjektet) er hengande 1 høve til<br />
hovuddalføret og har iserodert preg. Det er fleire botn-formasjonar<br />
nedbørsfeltet.<br />
Området kring Langelandsheia (Amot-prosjektet) har meir struktur-<br />
prega landskap; mellom anna følgjer lengderetninga på Langelands<br />
vatnet strøkretninga i området. r vest er det markerte formasjonar<br />
der ein finn bergartar frå Devon-tida.<br />
Kvartær eolo i.<br />
Kvartærgeologien i del to prosjektområda er ikkje særskilt granska.