Vatten i staden.pdf - Drick kranvatten
Vatten i staden.pdf - Drick kranvatten
Vatten i staden.pdf - Drick kranvatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Vatten</strong> i <strong>staden</strong><br />
om dagvatten och gröna tak<br />
Justyna Berndtsson
Synligt vatten i<br />
urban miljö
<strong>Drick</strong>svatten, badstrand<br />
Bilder: Sydvatten; Lars Bengtsson
Regn, dagvatten, snö
Översvämningar från floder
Innehåll<br />
• Dagvattensystem (slutna och öppna)<br />
• Urban hydrologi: Nederbörd och avrinning<br />
• Dagvatten och gröna tak
Nederbörd<br />
<strong>Drick</strong>svatten<br />
Avrinning i tätort – kombinerade<br />
ledningar<br />
Dagvatten<br />
Risk för bredning<br />
Kombinerad avloppsvatten<br />
och dagvattensystem
Nederbörd<br />
<strong>Drick</strong>svatten<br />
Avloppsvatten<br />
Dagvatten<br />
Avrinning i tätort – separata<br />
ledningar (för dagvatten kan<br />
vara slutna och öppna)<br />
Dagvatten
Vilka dagvattenledningar och system<br />
används?
Avlopps- och dagvattenledningar i Malmö<br />
källa: Sjölunda AVR)
Hur bestämmer man dagvatten system?<br />
Hur mycket regnar det?<br />
Nederbörd i södra Sverige =<br />
c. 550-650 mm/år;1 mm = 1 l/m 2<br />
Malmö 1980-2004 max<br />
År 800 mm<br />
Dygn 73 mm<br />
Timme 38 mm<br />
Min 3 mm
”Gammal” regndata - statistik<br />
Hernebring, C. 10års-regnets återkomst, förr och nu. Svenskt <strong>Vatten</strong>, 2006.
Hur stort blir dagvattenflöde från ett urbant<br />
avrinningsområde?<br />
Hur stora rör/kanaler behövs?<br />
t.ex. Rationella metoden Qdim =a*i*A<br />
Qdim - maxflöde (m 3 /s), a – avrinningskoefficient, i - regnintensitet (m/s), A- avrinningsområdesyta (m2)<br />
t.ex. Manning ekvation (1889):Q = (A/n) R 2/3 S 1/2<br />
Q- flöde, A- rörets tvärsnitt area, n- Mannings skrovlighetskoefficient (råheten hos röret), S – lutning av ledningens<br />
botten, R – hydraulisk radie
Dagvatten mängd beror på storleken på den hårdgjorda ytan
Problem med dagvattensystem<br />
t.ex. Översvämningar<br />
Source: www.tv4.se
Trelleborg 17 augusti 2010<br />
100 mm regn under 6 timmar<br />
Källa: Sydsvenskan läsarbilder av Hilding Ekelund (Wulfsgatan och Kapellplan)
Hur kan man förebygga översvämningar?<br />
t.ex genom att bygga om till öppna dagvattensystem med större kapacitet<br />
exempel från Augustenborg, Malmö
Öppna dagvattensystem används i<br />
många länder – storleken beror på<br />
hur stora regn man får
Olika delar av öppna dagvattensystem:<br />
kanaler
Olika delar av öppna dagvattensystem:<br />
dammar
Olika delar av öppna dagvattensystem:<br />
gröna infiltrationsytor<br />
Detta är även en så kallad torr damm
Olika delar av öppna dagvattensystem:<br />
permeabla trotuarer, parkeringsplatser,<br />
vägar
Delar av öppna dagvattensystem:<br />
gröna tak
24 Justyna Czemiel<br />
Berndtsson
Minskad avrinning<br />
English Nature, report 498 (2003)<br />
Cirka 30 % av<br />
jordvolymen
Fördelar med gröna tak:<br />
• Mindre risk för översvämningar<br />
• Minskad “värme-ö” effekt<br />
• Ökad biodiversitet<br />
• Estetiska värden<br />
• Bidrar till bättre hälsa<br />
• Skydar underliggande takmaterial<br />
• Mindre behov av uppvärmning/kylning<br />
• …
Fördelar med öppna<br />
dagvattensystem<br />
• Mindre avrinning, mindre flöde<br />
• Långsam vattentransport,<br />
infiltration – mindre risk för<br />
översvämning<br />
• Möjlighet till vatteninsamling<br />
och återanvändning<br />
• Rekreation, estetik<br />
• Biodiversitet<br />
• <strong>Vatten</strong>rening
Dagvatten kan ses som möjlighet<br />
• Till att skapa<br />
trivsamma blå-gröna<br />
områden<br />
• Uppsamlat dagvatten<br />
kan återanvändas<br />
(t.ex. bevattning)
Change language