GASTROINTESTINAL PATOLOGI Rekommendationer från ... - BLF

GASTROINTESTINAL PATOLOGI
Rekommendationer från KVAST-Studiegruppen
I studiegruppen ingår, från norr till söder:
Roger Stenling, Umeå 090- 7852897 Fax: 139853
Wolfgang Kraaz, Uppsala 018- 663848 552739
Erik Wilander, Uppsala 018- 663847 552739
Adel Gad, Stockholm 08- 58581008 58581005
Åke Öst, Stockholm 08- 7929334 7929335
Sune Eriksson, Örebro 019- 151033 6114390
Lennart Franzén, Malmö* 040- 33 1402 336246
Ola Nilsson, Göteborg (fom 1998) 031- 602829 827194
Clas G Lindström, Malmö 040- 331460 336235
De rekommendationer som ges kan inte uppfattas som någon lärobok, men vi ger referenser
till för diagnostiken relevant litteratur. Dokumentet kommer att kompletteras med bildmaterial
för att öka reproducerbarheten i bedömningarna, men formen för framställningen av
bildmaterialet är ännu oklar.
Texten har framställts med "kollektivt författarskap" där samtliga ovan är ansvariga.
Undantag utgör kapitlet "Diagnostik av endokrina tumörer i mag-tarmkanalen" som författats
av Erik Wilander och kapitlet "Diagnostik vid kronisk idiopatisk pseudoobstruktion" som
författats av Bela Veress. Den nu föreliggande versionen är ett resultat dels av synpunkter
framförda vid KVAST-mötet Uppsala den 9/10 1997, dels av värdefulla synpunker från
medlemmar i Svensk gastroenterologisk förening. Särskilt tack riktas härmed till:
Kurt Borch, Linköping, Göran Ekelund, Malmö, Claes Hallert, Norrköping, Robert Löfberg,
Huddinge, Janusz Matusik, Borås och Lars Stenhammar, Norrköping.
Sist, men inte minst, också ett speciellt tack till Bela Veress för hans författarmedverkan och
också värdefulla muntliga kommentarer.
De rekommendationer som avser SNOMED-koder far tas som mycket preliminära eftersom
KVAST-kommittén kommer att lämna separata synpunkter i denna fråga.
Vad gäller anmälan till Cancerregistret bör det påpekas att höggradig dysplasi i hela
magtarmkanalen ska anmälas förutom maligna tumörer och endokrina tumörer.
(De nu föreliggande rekommendationerna ersätter tidigare rekommendationer).
Täby/Stockholm 1997-11-17
Åke Öst
Sammankallande
Avdelningen för patologi och cytologi
Medilab AB
183 15 Täby
• Ny adress från 15/8 1998
1

Tabell 5. Patologiska fynd vid ulcerös colit
Ulcerös colit
I: Utbredning
Rectum alltid engagerad
Aldrig segmentell utbredning
Ileit (backwash) i 10% av fallen
Appendix engagerad i 60% av fallen
Anala komplikationer ovanliga
II: Makroskopiska fynd
1. Serosan vanligen ej engagerad (endast vid akut fulminant).
2. Förkortning av tarmen vanlig (fås pga muskulär förändring).
3. Strikturer ovanliga.
4. Fistlar ovanliga.
5. Regionala lymfkörtlar oftast ej förstorade.
6. Engagemanget är kontinuerligt (aldrig segmentellt).
7. Slemhinnan sammetsliknande, lättblödande (rectocolite haemorrhagique)
8. Kullerstensutseende förekommer ej.
9. Inflammatoriska polyper vanliga (oftare i colon än i rectum)
10. Akut fulminant sjukdom förekommer.
11. Colit med "normal" rectum talar starkt emot ulcerös colit
III: Mikroskopiska fynd
1. Mucös inflammation (transmural endast vid akut fulminant sjukdom)
2. Ofta större ulcerationer, sällan fissurer.
3 Kraftig blodstas i slemhinnan.
4. Vanligen inget nämnvärt ödem.
5 Lymfangiectasier ovanliga.
6. Tätt, diffust inflammatoriskt cellinfiltrat, sällan härdvis.
7. Cellinflltratet består av lymfocyter, plasmaceller och eosinofiler. OBS! Basal plasmocytos
vanlig.
8. Lymfoid hyperplasi något mindre vanlig. Om den förekommer ses den oftast mucöst i
rectum (follikulär proktit).
9. Endast lätt fibros i basala delen av slemhinna, lätt förtjockning av muscularis
mucosae.
10. Kryptabscesser förekommer ofta rikligt.
11. Epiteldegeneration kan ses på vilken nivå som helst i körtelrören – kryptorna.
12. Bägarcellsförlust vanlig.
13. Granulom tillhör ej bilden. OBS! Dock främmande kropps-granulom.
14. Reaktiv hyperplasi av ytepitelet vanlig.
15. Panethcellhyperplasi vanlig vid lång duration.
16. Neuromatös hyperplasi ovanlig.
17. Pyloric gland metaplasia ovanlig.
18. Den histologiska bilden kan snabbt förändras efter medicinsk behandling.
19. Slemhinneatrofi vanlig.
20. Reaktiv och neoplastisk atypi förekommer.
2

3
Tabell 6. Patologiska fynd vid Morbus Crohn
I: Utbredning
Hela gastrointestinalkanalen kan vara engagerad.
Segmentell utbredning i colon vanlig.
Endast tunntarm engagerad 66%
Tunntarm + grovtarm 17% (25% dock app. engagemang)
Endast grovtarm 17%
>50% av Crohn-fallen har normal rektalslemhinna vid biopsi.
Anala komplikationer förekommer hos 25% av patienterna med endast tunntarmsengagemang,
hos 75% av patienterna med engagemang även av colon.
II: Makroskopiska fynd
1. Serosan vanligen engagerad.
2. Förkortning av tarmen mindre vanlig (fås pga fibros).
3. Strikturer vanliga.
4. Fistlar vanliga.
5. Regionala lymfkörtlar ofta förstorade.
6. Engagemanget är oftast diskontinuerligt (segmentellt).
7. Ojämnt utspridda "aftösa" sår i tidigt skede, senare longitudinella sårgator.
8. Kullerstensutseende i c:a 25% av fallen (dock sällan i colon).
9. Inflammatoriska polyper förekommer, men mindre vanligt.
10. Akut fulminant sjukdom förekommer, men sällsynt.
11. Colit med "normal" rectum kan förekomma.
III: Mikroskopiska fynd
1. Transmural inflammation, ofta starkare infl. submucöst än mucöst.
2. Små "aftösa" sår över lymfoida plaques i tidigt skede, senare fissurer.
3. Ingen nämnvärd blodstas i slemhinnan.
4. Mucöst - submucöst ödem vanligt.
5. Lymfangiectasier vanliga.
6. Oftast härdvis inflammatorisk cellinfiltration, endast lätt diffus.
7. Cellinfiltratet består av lymfocyter, plasmaceller och histiocyter. Basal plasmocytos mindre
vanlig.
8. Submucös lymfoid hyperplasi vanlig.
9. Utbredd, i synnerhet submucös fibros vanlig.
10. Kryptabscesser förekommer, vanligen dock sparsamt.
11. Epiteldegenerationen startar alltid basalt i kryptorna, vanligen över ett lymfoidt
plaque ("aftöst" sår).
12. Oftast ingen bägarcellsförlust.
13. Granulom vanliga och viktiga för diagnos. OBS! Speciellt angiiter.
14. Reaktiv hyperplasi av ytepitelet ovanlig
15. Panethcellshyperplasi ovanlig.
16. Neuromatös hyperplasi vanlig.
17. "Pyloric gland metaplasia" vanlig.
18. Den histologiska bilden tämligen oförändrad efter medicinsk behandling.
19. Slemhinneatrofi ovanlig.
20. Reaktiv resp. neoplastisk atypi kan förekomma, men är mindre vanlig.