Gävle kommuns dagvattenpolicy - Gästrike Vatten AB

Nederbörden skulle snabbt ledas iväg i diken eller i ledningar. Med tiden har andelen
hårdgjorda ytor ökat och därmed även belastningen på ledningarna. Användningen på
dessa ytor har i allt högre utsträckning alstrat ämnen som kan vara farliga och främmande
för ekosystemet. När nederbörd faller på hårdgjord mark som används för till
exempel trafik, industri och boende kan tungmetaller, petroleumprodukter, förslitningsprodukter,
beläggningsmaterial, oljor och näringsämnen följa med dagvattnet.
I dagsläget har dagvattnet blivit något vi måste ta hänsyn till på grund av:
▪ att vi blivit mer miljömedvetna och fått ökad kunskap om dagvattnets föroreningsinnehåll.
Kraven ökar på att minska dagvattnets belastning av föroreningar
till recipienterna och grundvattnet.
▪ att klimatforskningen visar på ökande nederbördsmängder i framtiden.
▪ att dagvatten direkt eller indirekt belastar reningsverken och därmed försämrar
behandlingen av spillvattnet.
▪ att vi vill skapa en mer attraktiv stad och tror att vatten kan bli en tillgång i
stadsbyggandet.
Vatten i stadsmiljö –tillgång eller problem? Här vatten i en europeisk stad.
Resurs och problem
Dagvattnet kan vara både en resurs och ett problem i stadsbyggandet. I grönområden
och parkmiljöer är dagvattnet ofta en estetisk resurs eller till biologisk hjälp för att förbättra
livsmiljöer för vissa växter och djur. För stadens byggnader och infrastruktur är
det viktigt att dagvattenhanteringen fungerar. Tar vattnet ”fel väg” kan byggnader skadas,
markens bärighet förändras och trafiken hindras, t ex. genom översvämningar.
Dagvattenpolicy2004 19