Gävle kommuns dagvattenpolicy - Gästrike Vatten AB
Gävle kommuns dagvattenpolicy - Gästrike Vatten AB Gävle kommuns dagvattenpolicy - Gästrike Vatten AB
18 Bilaga Bakgrund Vad är dagvatten? Det finns inte en bra och entydig definition av dagvatten i lagstiftningen. Gävle kommun har därför valt att utgå från ovanstående definition i Statens Naturvårdsverks föreskrifter 1994:7 (SNFS). När det regnar och snöar hamnar mycket av regnvattnet och snön på byggnaders tak och terrasser, på gator, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor. Detta vatten är olika mycket förorenat beroende på vilken typ av yta det har passerat. Nederbördsvattnet kallas dagvatten och leds oftast iväg via ledningar eller diken till ett vattendrag eller till infiltrationsmark. Historik Tätorternas utveckling har radikalt förändrat vattnets lokala kretslopp. Den andel av nederbörden som infiltrerar, avdunstar och tas upp av växtligheten har minskat betydligt. Från början fungerade gatan och naturliga diken som avloppssystem i staden. När urbaniseringen tog fart och det byggdes vattenledningar för dricksvatten och så småningom även avloppsledningar sågs dagvattnet främst som ett kvittblivningsproblem. Dagvatten är det nederbördsvatten, dvs regn -och smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. (Definition enligt SNFS 1994:7) Dagvattenpolicy2004
Nederbörden skulle snabbt ledas iväg i diken eller i ledningar. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed även belastningen på ledningarna. Användningen på dessa ytor har i allt högre utsträckning alstrat ämnen som kan vara farliga och främmande för ekosystemet. När nederbörd faller på hårdgjord mark som används för till exempel trafik, industri och boende kan tungmetaller, petroleumprodukter, förslitningsprodukter, beläggningsmaterial, oljor och näringsämnen följa med dagvattnet. I dagsläget har dagvattnet blivit något vi måste ta hänsyn till på grund av: ▪ att vi blivit mer miljömedvetna och fått ökad kunskap om dagvattnets föroreningsinnehåll. Kraven ökar på att minska dagvattnets belastning av föroreningar till recipienterna och grundvattnet. ▪ att klimatforskningen visar på ökande nederbördsmängder i framtiden. ▪ att dagvatten direkt eller indirekt belastar reningsverken och därmed försämrar behandlingen av spillvattnet. ▪ att vi vill skapa en mer attraktiv stad och tror att vatten kan bli en tillgång i stadsbyggandet. Vatten i stadsmiljö –tillgång eller problem? Här vatten i en europeisk stad. Resurs och problem Dagvattnet kan vara både en resurs och ett problem i stadsbyggandet. I grönområden och parkmiljöer är dagvattnet ofta en estetisk resurs eller till biologisk hjälp för att förbättra livsmiljöer för vissa växter och djur. För stadens byggnader och infrastruktur är det viktigt att dagvattenhanteringen fungerar. Tar vattnet ”fel väg” kan byggnader skadas, markens bärighet förändras och trafiken hindras, t ex. genom översvämningar. Dagvattenpolicy2004 19
- Page 1 and 2: Antagen Antagen av kommunfullmäkti
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning INLEDNING...
- Page 5 and 6: Läsanvisning Denna dagvattenpolicy
- Page 7 and 8: Policy Gävle kommun och dagvattnet
- Page 9 and 10: Principer i befintliga bebyggda omr
- Page 11 and 12: Ledningssystem för dagvatten - dag
- Page 13 and 14: Kommunens ansvar Kommunens ansvar k
- Page 15 and 16: Driftskede: • Tillsyn enligt Milj
- Page 17: Bilaga Fortsatt arbete Dagvatten i
- Page 21 and 22: Vanligt förekommande begrepp i dag
- Page 23 and 24: Globala klimatförändringar Klimat
- Page 25 and 26: Problemen är att i de flesta fall
- Page 27 and 28: Nyheter På senare tid har i Gävle
- Page 29 and 30: Lokalt utförande eller uppföljnin
- Page 31 and 32: Bygglov Skriftligt tillstånd från
- Page 33 and 34: Bilaga Lagtext Nationella anvisning
- Page 35: Bilaga Litteraturlista Dagvattenha
18<br />
Bilaga Bakgrund<br />
Vad är dagvatten?<br />
Det finns inte en bra och entydig definition av dagvatten i lagstiftningen. <strong>Gävle</strong> kommun<br />
har därför valt att utgå från ovanstående definition i Statens Naturvårdsverks föreskrifter<br />
1994:7 (SNFS).<br />
När det regnar och snöar hamnar mycket av regnvattnet och snön på byggnaders tak och<br />
terrasser, på gator, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor. Detta vatten är olika<br />
mycket förorenat beroende på vilken typ av yta det har passerat. Nederbördsvattnet kallas<br />
dagvatten och leds oftast iväg via ledningar eller diken till ett vattendrag eller till infiltrationsmark.<br />
Historik<br />
Tätorternas utveckling har radikalt<br />
förändrat vattnets lokala kretslopp.<br />
Den andel av nederbörden som infiltrerar,<br />
avdunstar och tas upp av växtligheten<br />
har minskat betydligt. Från<br />
början fungerade gatan och naturliga<br />
diken som avloppssystem i staden.<br />
När urbaniseringen tog fart och det<br />
byggdes vattenledningar för dricksvatten<br />
och så småningom även avloppsledningar<br />
sågs dagvattnet främst<br />
som ett kvittblivningsproblem.<br />
Dagvatten är det nederbördsvatten, dvs regn -och<br />
smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner<br />
på markytan.<br />
(Definition enligt SNFS 1994:7)<br />
Dagvattenpolicy2004
Change language