Gävle kommuns dagvattenpolicy - Gästrike Vatten AB

Antagen Antagen av
kommunfullmäktige
kommunfullmäktige
1 november november 2004
2004
Dagvattenpolicy Gävle kommun 2004

2
Dagvattenpolicyn är framarbetad av dagvattengruppen i Gävle kommun.
Policydelen beslutad i kommunfullmäktige 1 november 2004.
Se beslutsutdrag sist.
Till policyn hör en samrådsredogörelse daterad 2004-08-16.
Gävle november 2004
ÖVERGRIPANDE PLANERING
Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottninggatan 22
Tfn 026-17 80 00 (vx), Fax 026-12 54 56
gavle.kommun@gavle.se
www.gavle.se
Dagvattenpolicy2004

Innehållsförteckning
INLEDNING...............................................................................................................................................4
Läsanvisning ......................................................................................................................................5
Syfte ....................................................................................................................................................6
1. POLICY ..................................................................................................................................................7
Gävle kommun och dagvattnet ..........................................................................................................7
Principer för dagvattenhantering ......................................................................................................8
Principer vid nyexploatering på tomtmark......................................................................................................8
Principer i befintliga 9bebyggda områden......................................................................................................9
Principer på allmän plats, parker, grönytor, torg och lekplatser .....................................................................9
Principer för allmän plats, gator, vägar, parkeringar.....................................................................................10
Ledningssystem för dagvatten ......................................................................................................................11
Undantag från principerna ............................................................................................................................11
Vem har ansvar för dagvattenhanteringen i Gävle kommun? .......................................................12
Kommunens ansvar....................................................................................................................................13
Kommunens ansvar i olika skeden ..................................................................................................14
Ansvar Kommunstyrelse / Kommunledningskontor.....................................................................................14
Ansvar Byggnads- och miljönämnd / Bygg och Miljö .................................................................................14
Ansvar Affärsverks- & servicenämnd / Gävle Vatten ..................................................................................15
Ansvar Tekniska nämnden / Tekniska kontoret............................................................................................15
Ansvar övriga aktörer ......................................................................................................................16
Ansvar privata fastighetsägare......................................................................................................................16
Ansvar verksamhetsutövare..........................................................................................................................16
2. BILAGA FÖRSLAG FORTSATT ARBETE ....................................................................................17
Förslag till strategi......................................................................................................................................17
3. BILAGA BAKGRUND ........................................................................................................................18
Vad är dagvatten? ............................................................................................................................18
Historik........................................................................................................................................................18
Resurs och problem....................................................................................................................................19
Vanligt förekommande begrepp i dagvattenhanteringen..............................................................21
För mycket vatten.......................................................................................................................................21
Magasin .......................................................................................................................................................21
Hög grundvattenivå....................................................................................................................................21
Ytbehov .......................................................................................................................................................22
Ovidkommande vatten...............................................................................................................................22
Förändrad vattenbalans.............................................................................................................................22
Globala klimatförändringar ......................................................................................................................23
Föroreningar...............................................................................................................................................23
Drift, underhåll...........................................................................................................................................24
Omhändertagande av sedimenterat slam .................................................................................................24
Säkerhet.......................................................................................................................................................25
Dagvattensituationen i Gävle -korta exempel från våren 2004 ......................................................26
Kommunala styrdokument...............................................................................................................28
Vision 2010 ..................................................................................................................................................28
Lokala miljömål..........................................................................................................................................28
4. BILAGA ÖVRIGT ...............................................................................................................................30
ORDLISTA...............................................................................................................................................30
LAGTEXT................................................................................................................................................33
LITTERATURLISTA ..................................................................................................................................35
NUVARANDE AVTAL MELLAN TEKNISKA KONTORET OCH GÄVLE VATTEN ............................................36
Dagvattenpolicy2004 3

4
Inledning
Uppdraget att göra en dagvattenpolicy kom från Kommunledningskontoret och anmäldes
i Mark-, miljö- och plandelegationen den 2 mars 2001. En grupp tjänstemän från
Tekniska kontoret, Bygg och Miljö, Gävle Vatten samt Kommunledningskontoret har
arbetat med frågor rörande dagvattenhantering i Gävle kommun och står bakom denna
policy.
Gruppens arbete har bestått av sammanträden, en kort studieresa, miniseminarium, inläsning
och kartstudier. Resultatet har blivit ett förslag till policy för dagvattenhantering
i Gävle kommun.
I policyn klarläggs riktlinjer, principer och ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen.
Dagvattenpolicyn måste få vara ett levande dokument som revideras och kompletteras
vid behov, förslagsvis på 3–5 års sikt.
Policyn skall följas av en strategi innehållandes kommande arbete och aktiviteter för
dagvattenhanteringen i Gävle kommun. I strategin föreslås kunskapsinsamlande, prioritering
och sedan handlingsplaner för prioriterade projekt.
Gruppens medlemmar har varit
Bygg och Miljö Tekniska kontoret Kommunlednings-
Carolina Sahlén Håkan Sellman kontoret
Anne-Sofie Åhlén Lennart Emretsson Lars Westholm
Mats Granbom Göran Berfenstam
Helena Olsson Gävle Vatten Viveka Sohlén,
Maria Höjer Christer Stenmark sammankallande
Elisabet Jonsson P-O Kull
Elisabeth Hillerton
Fler personer inom Gävle kommun har varit med och bidragit med god hjälp under arbetets
gång. Tyréns AB har bistått kommunen och utarbetat ett diskussionsunderlag till
dagvattenpolicy som arbetsgruppen sedan bearbetat vidare.
Dagvattenpolicy2004

Läsanvisning
Denna dagvattenpolicy innehåller fyra olika delar. Det är del 1, själva policyn, som
kommunfullmäktige föreslås anta och därför har den placerats först. För den som önskar
få en bättre bild av vad dagvatten är och varför vi bör arbeta med dagvattenfrågor rekommenderas
bakgrundsdelen, del 3, som introduktion.
1. POLICY
Här finns kommunens generella riktlinjer för dagvatten och principer vid vissa särskilda
platser. ( sid 7 och framåt) Ansvarsfördelningen för dagvattnet var en av frågorna
som policyn skulle reda ut och förslaget finns redovisat i två delar, en för det övergripande
kommunala ansvaret (sid 12) och en del med beskrivningar i tre olika skeden;
planerings-, bygg- samt anläggnings- och driftsskedet. (sid 14 och framåt)
2. BILAGA FORTSATT ARBETE
Förslag till fortsatt arbete redovisas direkt efter policyn och skall ses endast som en
grund för vidare diskussion. (sid17)
3. BILAGA BAKGRUND
I bakgrundsavsnittet förklaras vad dagvatten är (sid 18 och framåt) och sedan beskrivs
vanligt förekommande begrepp i dagvattenhanteringen (sid 21 och framåt). Avsnittet
avslutas med några korta exempel på dagvattensituationen i Gävle i dagsläget (sid 26)
och de kommunala styrdokumenten.
4. BILAGA ÖVRIGT MATERIAL
I policyns slut finns bilagor med bland annat en ordlista med förklaringar till ord som
ofta förekommer i dagvattensammanhang. Alla ”konstiga” begrepp är inte förklarade i
löpande text utan tolkning återfinns i ordlistan. (sid 30 och framåt) I bilaga finns också
en del lagtext och nuvarande avtal mellan Gävle Vatten och Tekniska kontoret (sid 36).
För övrigt förekommer fotnoter i texten som en hjälp att ge förklaring, förtydligande,
ytterligare information eller referens.
Dagvattenpolicy2004 5

6
Syfte
Syftet med dagvattenpolicyn är att den skall formulera de övergripande riktlinjerna för
dagvattenhanteringen i Gävle kommun och ge en samsyn över principer och ansvarsfördelning
mellan berörda nämnder och förvaltningar inom Gävle kommun samt övriga aktörer
som är inblandade i dagvattenfrågan.
Dagvattenpolicyn skall:
▪ omfatta hur dagvatten skall tas om hand i befintliga och tillkommande
bebyggelseområden inom kommunen.
▪ redovisa de principer som skall vara vägledande för all dagvattenhantering i
Gävle kommun.
▪ utgöra ett grundläggande styrdokument för dagvattenhantering i skeden för planering,
byggande, drift och underhåll samt i viss mån även myndighetsutövning.
▪ vara utgångspunkt för kommande arbeten kring dagvattenhantering som till exempel
mer detaljerade strategier, bedömningsgrunder, handlingsprogram med
riktlinjer, prioriteringar, förslag till dagvattenåtgärder etc.
Dagvattenpolicy2004

Policy
Gävle kommun och dagvattnet
Följande riktlinjer för dagvattenhantering skall tillämpas i
Gävle kommun
1. Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och
omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt.
2. Dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt
så att god bebyggelsemiljö och god naturmiljö kan uppnås och olägenheter undvikas.
3. Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas.
4. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så är miljömässigt
motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
5. Tillförseln av dagvatten i ledningssystem skall minska 1 .
6. Dagvatten skall användas som resurs för närmiljön och synliggöras där så är
möjligt och motiverat.
7. Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter.
Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första vid
föroreningarnas källor där så är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och
ekonomiskt rimligt.
8. Smutsigt dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent.
9. Principen för finansiering av dagvattenåtgärder är att den som orsakar belastningen
2 betalar.
1 Med ledningar menas BÅDE färre dagvattenledningar och mindre dagvatten i avloppsledningar.
2 Med belastning avses såväl volym- som föroreningsbelastning.
Dagvattenpolicy2004 7

8
Principer för dagvattenhantering
Utifrån riktlinjerna på föregående sida som gäller för alla som hanterar dagvatten, redovisas
här nedan principer för olika situationer. Oavsett principerna kan reningsåtgärder
komma att krävas av den som ansvarar för ett förorenat dagvatten.
Principer vid nyexploatering på
tomtmark 3
Redan i planeringsskedet skall användningen av tomtmarken kollas av mot trolig dagvattenhantering.
Det vill säga hur kan dagvattenhanteringen lösas, vilka behov finns för
ytor, eventuell rening, fördröjning etc. Den som äger mark och den som är verksamhetsutövare
på tomtmarken har ansvar för dagvattnet inom fastigheten.
– lokalt omhändertagande på tomtmark
• I första hand skall lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) väljas på tomtmark
och den lokala vattenbalansen skall försöka bibehållas genom infiltration,
utnyttjande av regnvatten för bevattning mm.
- avledning av dagvatten från tomtmark
• Där dagvattnet inte kan infiltreras på tomtmark skall öppen dagvattenavledning
och fördröjning på tomtmark genomföras där så är möjligt och motiverat.
• Där dagvattnet inte kan infiltreras på tomtmark på grund av att det är förorenat
ska rening ske på ett sätt som är möjligt och motiverat.
• Öppna dagvattenanläggningar skall upplevas som positiva i den byggda miljön.
3 Tomtmark kan sägas vara den mark som tas i anspråk för tex boende eller industri.
Dagvattenpolicy2004

Principer i befintliga
bebyggda områden
Bebyggda områden som byar, samlad bebyggelse och stadsdelar har oftast ett konventionellt
dagvattensystem, dvs utbyggt ledningsnät för effektivt avledande av dagvattnet
från området. Någon behandling, rening, av dagvattnet finns oftast inte. För att få klarhet
i om ett område vid förändring också behöver en förändrad dagvattenhantering bör
en kort utredning göras. För bebyggda områden skall dagvattenhanteringen ske enligt
följande principer:
– lokalt omhändertagande på tomtmark
• Fastighetsägare skall uppmuntras att omhänderta rent dagvatten lokalt inom
tomtmark genom infiltration eller perkolation, i synnerhet om dagvattensystemet
är överbelastat.
• Vid ombyggnader skall lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas och
genomföras när dagvattnet klassas som rent 4 .
• Förorenat dagvatten skall renas och krav på rening kan ställas vid behov.
– avledning av dagvatten från tomtmark
• Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation skall möjligheter
till utjämning eftersträvas, i synnerhet om dagvattensystemet nedströms
är överbelastat.
Principer på allmän plats,
parker, grönytor, torg och
lekplatser
På allmän plats skall särskilda utformningar av dagvattenhanteringen övervägas för att
uppnå ökad trivsel, estetik eller bättre biologiska förutsättningar.
– lokalt omhändertagande på allmän plats
• Infiltration där så är möjligt.
• Fördröjning eller annan anläggning skall utformas på ett för platsen tilltalande
sätt.
• Dagvattnet skall om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna
dagvattensystem.
4 Något klassningssystem för dagvattentyper finns ännu inte utarbetat för Gävle kommun men kommer
troligen att tas fram i nästa skede av dagvattenarbetet.
Dagvattenpolicy2004 9

– avledning av dagvatten från allmän plats
10
• Vid ombyggnationer på allmän plats skall kommunen alltid försöka genomföra
förbättringar av dagvattenhanteringen.
Dagvattenpolicy2004
Principer för allmän plats,
gator, vägar, parkeringar
På allmän plats skall särskilda utformningar av dagvattenhanteringen övervägas för att
uppnå ökad trivsel, estetik eller bättre biologiska förutsättningar. Vid gatuunderhåll
skall dagvattenhanteringen om möjligt förbättras och föroreningsinnehållet försöka begränsas
– lokalt omhändertagande
• Fördröjning eller annan anläggning skall utformas på ett för platsen tilltalande
sätt.
• Förorenat trafikdagvatten skall renas där så anses nödvändigt och möjligt.
• Katastrofskydd skall övervägas så att miljöskadorna vid eventuella olyckor begränsas.
– avledning av dagvatten
• Vid nyanläggning skall dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet
så långt möjligt kan avskiljas.
• Katastrofskydd skall övervägas så att miljöskadorna vid eventuella olyckor begränsas.
• Vid gatuunderhåll skall dagvattenhanteringen förbättras och föroreningsinnehållet
begränsas där så är möjligt och motiverat. 5
5 Exempelvis kan minskad saltning av vägarna vara en åtgärd.

Ledningssystem för dagvatten
– dagvatten som avleds i dagvattensystem till recipient
• Behandling skall ske av dagvatten som klassas som förorenat och som med hänsyn
till aktuell recipient bör renas och fördröjas.
• Där möjlighet finns och där tillräckliga ytor med rätta egenskaper finns, förändra
ledningar till öppna system.
Undantag från principerna
Det finns vissa undantag från principen att omhänderta dagvatten lokalt eller omhänderta
efter avledning.
Infiltration skall INTE ske
• Av dagvatten vid sådana platser där det redan är känt att marken är förorenad
och risken för urlakning är stor.
• Av dagvatten vid sådana platser där naturtypen eller jordarten inte är lämplig för
infiltration.
• Av förorenat dagvatten på sådana platser där man kan förutse skador på omgivningen
eller andra negativa konsekvenser.
• Av förorenat dagvatten i de områden som är skyddade med skyddsföreskrifter
för vattentäkt.
• Av förorenat dagvatten i influensområden till skyddsvärda grundvattenresurser.
Utsläpp av dagvatten skall INTE ske
• I områden där dagvattnet skadar värdefull natur eller biologisk mångfald.
Övrigt
• Vid influensområden till vattentäkt skall förorenat dagvatten förhindras påverka
grundvattenkvaliteten. En möjlig åtgärd skulle vara att exempelvis leda bort
dagvattnet i täta ledningar eller täta diken.
Dagvattenpolicy2004 11

Vem har ansvar för dagvatten-
hanteringen i Gävle kommun?
I Gävle kommun har Kommunstyrelsen, Byggnads- och miljönämnden, Tekniska
nämnden och Affärsverks- och servicenämnden ett gemensamt ansvar för ”den kommunala”
dagvattenhanteringen. Det innebär att tillämpningen i de olika skedena; planerings-,
bygg- och driftskedet, görs gemensamt av förvaltningarna Kommunledningskontoret,
Bygg och Miljö, Tekniska kontoret och Gävle Vatten.
Förutom det kommunala ansvaret vilar också en viktig del av ansvaret på privata fastighetsägare
och verksamhetsutövare. Dagvattenhanteringen är inte en fråga för en instans
utan kräver samarbete mellan alla inblandade.
12
1
2
5
4
Dagvattenpolicy2004
3

Kommunens ansvar
Kommunens ansvar kan beskrivas utifrån verksamheten som bedrivs med fyra olika
kommunala ansvarsområden.
1. Tillstånd och lovplikt för verksamheter
Ansvarig: Byggnads- och miljönämnden
Nämnden ansvarar för att i beslut och yttranden; i tillstånds-, lov- och anmälningsärenden,
uppmärksamma och behandla dagvattenfrågan enligt de överenskomna principerna.
2. Ledningssystemet
Ansvarig: Affärsverks- och servicenämnden/Gävle Vatten för 6 .
Nämnden/GV ansvarar för dagvattnet i de slutna dagvattensystemen, med andra ord,
alla allmänna dagvattenledningar (mellan en fastighets förbindelsepunkt och en recipient
eller en brunn som Tekniska kontoret har ansvar för). Dessutom ansvarar ASN för
att det vatten som finns inne i ledningarna är av en viss kvalitet när det släpps ut från
ledningssystemet.
3. Öppna dagvattensystem på allmän plats
Ansvarig: Tekniska nämnden
Nämnden ansvarar för dagvattnet i de kommunala öppna dagvattensystemen, med andra
ord, alla diken och dammar på kommunens mark 7 . Det innebär att nämnden ansvarar för
att det vatten som släpps ut från dessa dagvattensystem är av en viss kvalitet när det avleds
till vattendrag 8 .
4. Miljöövervakning och miljötillsyn enligt Miljöbalken
Ansvarig: Byggnads- och miljönämnden
Det innebär att nämnden har ansvar att övervaka recipienternas, vattendragens, kondition
samt genom myndighetsbeslut och övrigt tillsynsarbete se till att föroreningarna till
vattendragen minskar.
5. Dagvattnet uppmärksammas tidigt
Ansvar: Ett gemensamt ansvar har kommunstyrelsen,
byggnads- och miljönämnden,
tekniska nämnden och affärsverks-
och servicenämnden
Viktigt att dagvattenfrågorna uppmärksammas
tidigt i planeringsprocessen, dvs
berörs i översiktsplaner, program, detaljplaner
och exploateringsavtal.
Berörda förvaltningar och bolag bör aktivt
delta, utreda och bidra till att dagvattenfrågorna
hanteras i policyns anda.
6
AS-Nämnden/GV ansvarar för dricksvatten och avloppstjänster inom geografiskt fastställda verksamhetsområden,
i huvudsak inom tätorterna. Gränsen mellan VA-verkets och fastighetens ledningar är
förbindelsepunkten, som normalt ligger 0,5 m utanför fastighetsgränsen. För kulvertar, rännstensbrunnar
och anslutna ledningar för avvattning av tex trafikytor ansvarar väghållaren.
7
Tekniska kontoret inventerar årligen skicket på alla inlopp och utlopp i de öppna systemen.
8
Tekniska nämnden och kontoret kan göra egna mätningar och provtagningar för att kontrollera vattnets
kvalitet.
Dagvattenpolicy2004 13

Kommunens ansvar i olika skeden
Ansvaret för dagvattnet kan också beskrivas utifrån de olika faserna i en bygg- eller förändringsprocess.
De olika skedena har vi valt att definiera med planeringsskede, bygg-
och anläggningsskede samt driftsskedet.
Ansvar Kommunstyrelse / Kommunledningskontor
Planeringsskede:
• Formulera och följa upp att planeringen följer kommunens övergripande mål
och visioner, åtaganden och utvecklingsinriktningar.
• Beställning och produktion av översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och
program.
Ansvar Byggnads- och miljönämnd / Bygg och Miljö
Planeringsskede:
• Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till
översiktsplaner och i dessa plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta
dagvatten enligt de principer som anges om dagvatten i denna policy.
• Delta i planläggning för att bevaka att krav i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen
uppfylls vid planläggning.
• Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och bildande av gemensamhetsanläggning.
• Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets
föroreningsinnehåll och recipientens belastningsförmåga.
• Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde.
Bygg-/Anläggningsskede:
• Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning ibland innehållande fastighetsbildning,
bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning
i detaljplanen.
• Ansvar för granskning, tillståndsgivning och tillsyn enligt Plan- och Bygglagen.
Här ingår bygglov, marklov, bygganmälan etc.
• Tillstånd och tillsyn enligt Miljöbalken 9 .
9
I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn.
14
Dagvattenpolicy2004

Driftskede:
• Tillsyn enligt Miljöbalken 10 innebärande att med hjälp av information, rådgivning
eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan
ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs.
• Kvalitetsbedömning av recipienter.
Ansvar Affärsverks- & servicenämnd / Gävle Vatten
Planeringsskede:
• Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom
att bland annat planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda
möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder.
• Utveckla, i betydelsen förbättra, de befintliga ledningsnäten för dagvatten.
• Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde.
Bygg-/Anläggningsskede:
• Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd
funktion och kondition.
Driftskede:
• Drift av de allmänna 11 dagvattenanläggningarna.
• Provtagning (kvalitetsbedömning) av vattnet som finns i dagvattennätet.
• Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten.
Ansvar Tekniska nämnden / Tekniska kontoret 12
Planeringsskede:
• Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen.
• I avtal i samband med exploatering bevaka åtaganden för dagvattenhanteringen.
• Ta ansvar för att utreda och utföra förbättringar i det ytliga dagvattensystemet.
Bygg-/Anläggningsskede:
• Tillse att rätt materialval och utförande genomförs.
• I de fall där Tekniska kontoret är markägare inte förorsaka dagvattenproblem.
Driftskede:
• Underhålla de öppna dagvattensystemen.
• Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Tekniska
nämnden ansvarar för. 13
10
Se tidigare fotnot.
11
Enligt VA-lagen (1970) avses med allmän va-anläggning ”anläggning, som har till ändamål att bereda
bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om
de drives av annan, förklarats för allmän”.
12
Tekniska nämndens ansvar är åtagande BÅDE beroende av att nämnden står som ägare till kommunens
mark men också som mark- och anläggningsförvaltare.
13
Tekniska kontoret underhåller i dagsläget gatubrunnarna genom sugning 1 gång / år i samband med
sandupptagning på vårarna.
Dagvattenpolicy2004 15

16
• Kräva en fungerande dagvattenhantering i de fall där Tekniska kontoret arrenderar
ut mark.
• Provtagning (kvalitetsbedömning) av vattnet som finns i det ytliga dagvattensystemet.
• Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet.
Ansvar övriga aktörer
Ansvar privata fastighetsägare
• Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som ”produceras” på den egna
fastigheten. Det innebär att fastighetsägaren i första hand skall sköta dagvattenhanteringen
på egen hand och på den egna marken. Går inte detta skall fastighetsägaren
vara beredd att bekosta åtgärder på annan mark, utanför tomten där
dagvattenhanteringen kan ske.
• Servisledningar på tomtmark fram till förbindelsepunkt till det allmänna ledningsnätet.
• Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att
båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet
som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren skall upplysa hyresgästen/arrendatorn
vad som gäller.
Ansvar verksamhetsutövare
• En verksamhetsutövare skall inte genom sin verksamhet förorena dagvattnet
eller orsaka andra problem.
• Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att
båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet
som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren skall upplysa hyresgästen/arrendatorn
vad som gäller.
Dagvattenpolicy2004

Bilaga
Fortsatt arbete
Dagvatten i Gävle kommun i framtiden
Policyn ligger till grund för all dagvattenhantering i Gävle kommun. I policyn är ansvarsfrågan
och principerna för hur dagvattenhantering ska se ut i olika områden fastlagda.
Kommunfullmäktige föreslås anta policyn. Utifrån policyn behövs en strategi för
det fortsatta arbetet. Strategin skall innehålla de aktiviteter kommunen behöver göra
fortsättningsvis för att följa policyns intentioner.
Förslag till strategi
Fas 1 Nulägesbeskrivning och bedömningsgrunder
Aktiviteter som leder fram till en nulägesbeskrivning och en metod att bedöma vattendragens
och dagvattentypernas status/standard.
1. Insamling av kända fakta kring vattendragen, i första hand för centrala Gävle.
En nulägesbeskrivning kan baseras på övergripande kunskap om:
a. vattendragens kondition och avrinningsområden
b. verksamheter som påverkar vattendragen
c. vilka klagomål har inkommit till kommunen
d. föroreningsbelastning
e. kapacitetsproblem
2. Diskussioner som leder fram till bedömningsgrunder och eventuell metod att
klassificera dagvattentyper och/eller recipienter belastade av dagvatten.
Fas 2 Prioritering
Aktiviteter som leder fram till en prioritering av vilka vattendrag eller dagvattentyper
kommunen ska arbeta vidare med. Prioriteringen bör utgå från nulägesbeskrivningen
och bedömningsgrunderna och vara motiverade utifrån arbetsinsats, ekonomi och miljönytta.
Fas 3 Handlingsplan /er
• Handlingsplan /er för prioriterade projekt och områden utarbetas.
Fas 4 Genomförande
• Handlingsplanen /erna förverkligas.
Dagvattenpolicy2004 17

18
Bilaga Bakgrund
Vad är dagvatten?
Det finns inte en bra och entydig definition av dagvatten i lagstiftningen. Gävle kommun
har därför valt att utgå från ovanstående definition i Statens Naturvårdsverks föreskrifter
1994:7 (SNFS).
När det regnar och snöar hamnar mycket av regnvattnet och snön på byggnaders tak och
terrasser, på gator, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor. Detta vatten är olika
mycket förorenat beroende på vilken typ av yta det har passerat. Nederbördsvattnet kallas
dagvatten och leds oftast iväg via ledningar eller diken till ett vattendrag eller till infiltrationsmark.
Historik
Tätorternas utveckling har radikalt
förändrat vattnets lokala kretslopp.
Den andel av nederbörden som infiltrerar,
avdunstar och tas upp av växtligheten
har minskat betydligt. Från
början fungerade gatan och naturliga
diken som avloppssystem i staden.
När urbaniseringen tog fart och det
byggdes vattenledningar för dricksvatten
och så småningom även avloppsledningar
sågs dagvattnet främst
som ett kvittblivningsproblem.
Dagvatten är det nederbördsvatten, dvs regn -och
smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner
på markytan.
(Definition enligt SNFS 1994:7)
Dagvattenpolicy2004

Nederbörden skulle snabbt ledas iväg i diken eller i ledningar. Med tiden har andelen
hårdgjorda ytor ökat och därmed även belastningen på ledningarna. Användningen på
dessa ytor har i allt högre utsträckning alstrat ämnen som kan vara farliga och främmande
för ekosystemet. När nederbörd faller på hårdgjord mark som används för till
exempel trafik, industri och boende kan tungmetaller, petroleumprodukter, förslitningsprodukter,
beläggningsmaterial, oljor och näringsämnen följa med dagvattnet.
I dagsläget har dagvattnet blivit något vi måste ta hänsyn till på grund av:
▪ att vi blivit mer miljömedvetna och fått ökad kunskap om dagvattnets föroreningsinnehåll.
Kraven ökar på att minska dagvattnets belastning av föroreningar
till recipienterna och grundvattnet.
▪ att klimatforskningen visar på ökande nederbördsmängder i framtiden.
▪ att dagvatten direkt eller indirekt belastar reningsverken och därmed försämrar
behandlingen av spillvattnet.
▪ att vi vill skapa en mer attraktiv stad och tror att vatten kan bli en tillgång i
stadsbyggandet.
Vatten i stadsmiljö –tillgång eller problem? Här vatten i en europeisk stad.
Resurs och problem
Dagvattnet kan vara både en resurs och ett problem i stadsbyggandet. I grönområden
och parkmiljöer är dagvattnet ofta en estetisk resurs eller till biologisk hjälp för att förbättra
livsmiljöer för vissa växter och djur. För stadens byggnader och infrastruktur är
det viktigt att dagvattenhanteringen fungerar. Tar vattnet ”fel väg” kan byggnader skadas,
markens bärighet förändras och trafiken hindras, t ex. genom översvämningar.
Dagvattenpolicy2004 19

Olika aktiviteter i samhället kan leda till att dagvattnet förorenas. Dagvatten kan innehålla
olika mängder och typer av föroreningar; exempelvis tungmetaller, oljor, näringsämnen
mm. Förorenat dagvatten kan behöva renas för att skydda yt- eller grundvattenrecipient,
detta är särskilt viktigt att beakta inom skyddsområde för vattentäkt.
20
Dagvattenpolicy2004
Dagvattnet kan, rätt hanterat, tillföra
staden något positivt, till exempel i
form av trivsamma vattenspeglar och
dammar. Det lokala rummet kan förbättras.
Augustenborg, Malmö, där ett företag valt att förbättra
sin parkeringsyta med bland annat öppet
dike och utjämning för dagvatten.
Att dra nytta av och använda dagvatten redan vid källan ger mindre dagvattenmängder
som behöver avledas långa sträckor. Användning vid källan kan leda till minskade investerings-,
drift- och underhållskostnader. Om "rent" dagvatten inte blandas med förorenat
dagvatten reduceras de vattenvolymer som behöver kostsam rening.
Ekologisk dagvattenhantering
Dagvatten kan hanteras mer eller mindre ekologiskt. I vissa fall förekommer begreppet
ekologisk dagvattenhantering vilket innebär att dagvattnet hanteras så ”naturligt” som
möjligt genom att utnyttja förutsättningarna för naturens eget kretslopp. Det vill säga,
att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall kombineras med nödvändiga reningsåtgärder
så nära källan som möjligt. Det kan innebära nyttjande av öppna anläggningar
eller ytor för omhändertagande och/eller behandling av dagvatten, som till exempel
vegetationsbeklädda infiltrationsytor, dammar och våtmarker. Volymvariationerna
skall minskas och växt- och djurlivet främjas. Det handlar om att låta vattnet komma
i kontakt med mark, luft, ljus, växter, djur och mikroorganismer. På så sätt kan naturens
egna processer hjälpa till att rena vattnet och människan kan dra nytta av vattnet ur estetisk
och rekreativ synvinkel utan att utsätta oss för fara.
Vatten i rekreationsområden
är
ofta uppskattat.
Här okänt friluftsområde.

Vanligt förekommande begrepp i
dagvattenhanteringen
Dagvattenhanteringen består av en mängd arbetsmoment och åtgärder samt olika sorters
problem och möjligheter. Som en del av beskrivningen av dagvattenhanteringen behöver
man känna till de vanligast förekommande företeelserna och begreppen samt problematiken
kring dessa.
För mycket vatten
Vid vissa intensivare regn 14 hinner inte vattnet infiltrera i marken eller så är marken redan
vätskemättad. Vid snabb snösmältning sker samma sak, vattnet hinner inte infiltreras
eller marken blir mättad.
Problemen vid sådana tillfällen är översvämningar eller att vattnet söker sig andra, icke
önskvärda, vägar och kan skada byggnader och infrastruktur.
Magasin
För att få ett jämnare flöde i ledningar och bäckar är magasinering av dagvatten en möjlighet.
Det innebär att dagvatten leds till ett magasin, som kan vara en damm eller en
byggd kassun, och där ”lagras” (utjämnas) vattnet till dess att bäcken eller ledningen
kan ta emot och föra vattnet vidare till en recipient. Magasinen kan också fungera som
renare av dagvattnet eftersom orenheter i vattnet kan sedimenteras, dvs långsamt sjunka
till botten och där samlas som bottenslam.
Problemen vid magasinering kan vara att skapa ändamålsenliga drift- och underhållsåtgärder.
Utrymmesbrist är också ett problem, det finns inte alltid plats för ett magasin där
det skulle behövas och generellt kan sägas att det finns för få magasin i centrala Gävle.
Hög grundvattenivå
Hög grundvattennivå kan innebära att marken inte kan ta emot mer vatten. Är marken
vattenmättad sker ingen infiltration och dagvattnet avrinner på ytan
14 Större intensiva regn jämförs vanligen med statistiska regnserier, till exempel 2-års-regn, 5-årsregn eller
10-årsregn, där antalet år anger statistisk återkomsttid.
Dagvattenpolicy2004 21

Problem kan uppstå om infiltration inte är möjlig eftersom dagvattnet då kan avrinna på
ytan till områden som kan ha svårt att klara en ökad vattenmängd.
22
Ytbehov
Omhändertagandet av dagvatten kräver i en del fall mycket
yta för att få ett bra resultat med både rening och utjämning.
Markyta behövs för till exempel översilning, infiltration,
dammar, etc. Andra markanspråk kan konkurrera med
ytor lämpliga för dagvattenhantering.
Problemen är alltså konkurrens om yta mellan olika markanspråk
vilket är särskilt tydligt i områden med befintlig
bebyggelse.
Ytor för dagvattenhantering kan tillföra något positivt till platsen.
Ovidkommande vatten
På vissa ställen i ledningssystemet förekommer felkopplingar eller inläckage så att dagvatten
tränger in i spillvattenledningar som går till reningsverket.
Problemen blir att reningsverket får ta omhand vatten som inte behöver renas och därmed
kan överbelastning ske i reningsverket. Vid större regnmängder kan det innebära
att inte heller avloppsledningarna har tillräcklig kapacitet vilket kan leda till att både
spill- och dagvatten bräddas ut orenat i vattendragen.
Förändrad vattenbalans
Förändringar i den lokala vattenbalansen, i
samband med tex exploateringar, kan påverka den
biologiska mångfalden. Livsvillkoren kan försämras
för växter och djur som är anpassade för ett
liv i eller kring naturliga vattenområden som
våtmarker och bäckar. Vattenkvalitet, flödesvariation
och grundvattennivå är exempel på
faktorer som kan påverkas vid större ingrepp.
Även i bebyggda områden kan en förändrad
vattenbalans ge effekter.
Bild från Totrabadet i Bergby.
Problemen är att förändringar i flöden och föroreningshalten i dagvattnet lätt kan påverka,
förändra eller till och med slå ut många värdefulla biotoper. Till problembilden
ska läggas att vi i dagsläget inte vet var i vattendragens närhet biotoperna är skyddsvärda
och i vilken utsträckning vi kan göra dagvattenåtgärder som skulle kunna främja biologisk
mångfald. Vattenbalansrubbningar kan också ge skador på vegetationen.
En förändring av vattenhalten i finkorniga jordar kan påverka grundvattenbildningen.
Om vattennivån sjunker kan det orsaka sättningsskador på byggnader och infrastruktur
och om nivån stiger kan det orsaka fukt och mögelproblem.
Dagvattenpolicy2004

Globala klimatförändringar
Klimatförändringar diskuteras världen runt
och slutsatserna om orsaker och följder är
inte samstämmiga eller långsiktigt
bevisade. Trots detta vet vi att klimatet
påverkar dagvattnet och under de senaste
åren har vi kunnat se en förändring i
nederbördsstatistiken i hela världen. För oss
i Sverige har det inneburit mer nederbörd,
ökande nederbördsintensiteter och mindre
markerade regnmängdstoppar än vad vi
varit vana vid. I Sverige ökar dessutom
medeltemperaturen och med varmare luft
förändras också avdunstningen från marken
vilket påverkar vattenbalansen i marken.
Problem blir mer dagvatten att ta hand om och alltså ökad belastning på diken, ledningar
och vägtrummor samt ökad risk för bräddningar och översvämningar.
Föroreningar
Dagvatten innehåller varierande mängder näringsämnen samt föroreningar till exempel;
petroleumprodukter, tungmetaller och organiska miljögifter. Dagvattenbelastningen innebär
en miljöpåverkan på recipienten, vilken kan vara betydande beroende av recipientens
känslighet och dagvattnets föroreningsinnehåll. Vissa föroreningar elimineras i
kemiska processer i vattnet eller genom påverkan av mikroorganismer i vattnet. Andra
föroreningar tas upp direkt eller indirekt av växter och djur och vi kan inte riktigt bedöma
hur och när detta påverkar oss. Människors hälsa kan också direkt påverkas om recipienten
är en vattentäkt.
Dagvattnets sammansättning beror bland annat på:
- Vilken typ av yta dagvattnet runnit över. Dagvatten från industriområden och trafikytor
är oftare mer förorenade än dagvatten från bostadsområden.
- Tid som förflutit sedan föregående regn. Desto längre tid mellan regntillfällen desto
mer föroreningar samlas på ytorna för att sköljas bort med dagvattnet.
- Nederbördens föroreningsinnehåll.
15 Fritt efter Oxundaåns vattenvårdsprojekts dagvattenpolicy september 2001.
Problemen är att ekosystemet rubbas av
att främmande ämnen tillsätts och det
kan ta sig uttryck i till exempel syrebrist
eller sämre dricksvattenkvalitet. 15 Upplagringar
av föroreningar i slammet sker
vid dagvattenledningarnas mynning och
det är svårt och kostsamt att sanera.
Dagvattenpolicy2004 23

Drift, underhåll
Ansvaret för underhåll på de dagvattensystem som
finns idag i Gävle; ledningar, diken och bäckar, är
fördelat på olika aktörer och beskrivs mer i
kapitlet om ansvar. Underhållet är i första hand inriktat
på åtgärder som har med själva hanteringen
av vattnet att göra, exempelvis tina upp brunnar
och rensa diken. Eftersom dagvattnet är del i det
naturliga kretsloppet och bidrar till goda
livsbetingelser för vissa biotoper/miljöer skulle
underhållsåtgärder även kunna innebära
förebyggande och förbättrande åtgärder för till
exempel vissa värdefulla naturtyper eller dylikt.
Väl anpassade drifts- och underhållsåtgärder av
avrinningsytor (tex frekvent gatusopning) och
dagvattenanläggningar (rengöring av brunnar,
ledningar och dammar) kan både minska
föroreningsbelastningen och öka kapaciteten.
24
Rensning i dagvattendiken behövs ibland, här i Andersberg.
Problemen är att identifiera underhålls- och driftsåtgärder som både kan förbättra dagvattenhanteringen
men också främja miljön.
Omhändertagande av sedimenterat slam
När dagvattnet utjämnas i
dammar eller liknande sker en
sedimentering av partiklar.
Mängden partiklar är beroende
av dagvattnets innehåll och
vattnets uppehållstid. Slammet
som bildas måste efter en tid tas
omhand för att reningen ska
fortsätta fungera i dammen.
Höga föroreningshalter kan
medföra särskilda krav på
omhändertagandet.
I vissa fall kan slammet anses
vara rent, användas och vara till
nytta som till exempel
jordförbättringsmedel i jordbruk,
parkskötsel eller liknande.
Dagvattendammar vid Regementsvägen under uppbyggnad.
Dagvattenpolicy2004

Problemen är att i de flesta fall är sedimenteringsslammet så förorenat att det får tas
omhand på särskilt sätt och hanteras som förorenade massor 16 . Om vi i Gävle får fler
sedimenteringsdammar kommer vi i framtiden behöva bättre rutiner för tömning och
hantering av slammet.
Säkerhet
Barn leker i skolområdets dagvattenanläggning i Augustenborg Malmö.
16 Förorenade massor är ett begrepp enligt Miljöbalken.
Vatten är ett vanligt
stadsbyggnadselement och
kan, rätt utfört, bidra med
trivsel, fungera i stadens
tekniska försörjningssystem
och förbättra villkoren
för stadens växt- och
djurliv
Problemen är risk för att
föroreningar i vattnet kan
vara skadliga för människors
och djurs hälsa samt
risk för drunkningstillbud.
Dagvattenpolicy2004 25

Dagvattensituationen i Gävle
-korta exempel från våren 2004
Hur ser dagvattensituationen ut i Gävle? Här listas kort de vattendrag och områden i
Gävle som har större eller mindre dagvattenproblem. 17
26
1. Hemlingbybäcken
Stora kapacitetsproblem vid bland annat Järnvägsmuseet, för få magasin, materiella
skador, ytbehov som behöver planeras in (bland annat vid Seglet), stor
föroreningsbelastning.
2. Kryddstigen
Kapacitetsproblem, vatten på fel ställen (Lidl), dagvatten dämmer upp i Kryddstigens
ledningar.
3. Järvstabäcken
Stor föroreningsbelastning (från främst Sörby Urfjäll).
4. Alnäs, där Järvstabäcken och Hemlingbybäcken möts
Kapacitetsproblem, bräddavlopp vid nya gc-vägen.
5. Gavleån, kajerna
Sättningar i kajer, förändrad grundvattennivå, orenat dagvatten direkt ut i ån,
bräddning av avloppsvatten.
6. Centrala Gävle
Stor föroreningsbelastning, oklart i vilket skick dagvattnet når Gavleån.
7. Bäckebrobäcken (”Sätrabäcken”)
Bäcken eroderar och rasrisk finns på flera ställen, osäkert om Sätraängarna dräneras
ner i bäcken eller om nederbörden infiltrerar ner.
8. Testeboån
Översvämmar ibland nedströms Åbyggebybron fram till Forsby.
9. Näringen
Föroreningsproblem och ytbehov för fördröjning och/eller rening saknas, förorenat
dagvatten direkt ut i Natura 2000-område.
17 Problembilden får utvecklas under det fortsatta arbetet.
Dagvattenpolicy2004

Nyheter
På senare tid har i Gävle ett antal dagvattenanläggningar byggts för att utjämna vattenflödet
i samband med framförallt nyexploatering av större hårdgjorda områden. Ett exempel
på detta är vid Södra Hemlingbys handelsplats. Därmed minskar risken för
översvämningar och negativ påverkan på bebyggelsen. I anläggningarna kan även en
viss rening ske med partikelsedimentering.
Gävle kommun har vid cirkulationsplatsen Gustavsbro byggt en reningsanläggning för
trafikförorenat dagvatten. Dammen minskar föroreningarna som tillförs diken och åar
samt slutrecipienten Inre fjärden.
Vid Hemstaplan är nya fördröjningsdammar på väg att byggas i samband med att trafikkorsningens
omvandling till en cirkulationsplats. Dessa arbeten påverkar Hemlingbybäcken.
Allmänninge
Hagaström
Alborga
Valsjöbäcken
Backa
Sätra
Bäckebrobäcken
Gavleån
Villastaden
Centrum
Andersberg
Näringen
Strömsbro
Testeboån
Alderholmen
J
Brynäs
Hemlingbybäcken
J
J
Sörby Urfjäll
J
Järvsta
J
Inre Fjärden
Hamnen
Järvstabäcken
Dagvattenpolicy2004 27
J
J J
J
Bomhus
°
Inre fjärden
0 300 600 1 200 1 800 2 400
meter
Karta över Gävle, Gavleån, Testeboån och de större bäckarna.

28
Kommunala styrdokument
Kopplingen mellan dagvattenpolicyn och övriga lokala och kommunala styrdokument
måste fungera och de viktigaste och mest aktuella av dessa är Vision 2010 samt de lokala
miljömålen.
Vision 2010
Gävle kommuns övergripande vision om framtiden hittas i Vision 2010 för Gävle
kommun och innebär utveckling av det mänskliga Gävle, företagsstaden Gävle, ekologiska
Gävle och kunskapens Gävle. Med det ekologiska Gävle avses bland annat att
Gävle ska lyckas förena framstegen med krav om en ekologiskt hållbar utveckling och
att kretsloppstänkandet sitter i ryggmärgen. Denna vision ligger som utgångspunkt också
för dagvattenhanteringen.
Lokala miljömål
I kommunen arbetas just nu lokala miljömål fram som en fortsättning på de nationella
och regionala miljömålen. Arbetet med de lokala målen kan komma att föranleda justeringar
i dagvattenpolicyn i senare skeden. 18 För närvarande finns i de lokala miljömålen
följande specificerade dagvattenmål.
Förslag på lokala mål Giftfri miljö
A. 2010 ska befintliga dagvattensystem ha inventerats och klassats med avseende
på risken för förekomst av höga föroreningshalter. Utifrån detta ska områden
prioriteras för åtgärder. De 10 mest prioriterade systemen ska ha åtgärdats.
B. 2010 ska samtliga utsläpp av förorenat kommunalt avloppsvatten och dagvatten
till Testeboåns delta ha upphört.
18 De lokala miljömålen beräknas gå ut på samråd vår och sommar 2004 och beslut vid årsskiftet 2004/05.
Dagvattenpolicy2004

Lokalt utförande eller uppföljningsförslag för till målet om Giftfri miljö
A. Gävle Vatten, Tekniska kontoret och Bygg & Miljö ansvarar för inventering,
klassning och prioritering. 1-2 årsarbeten behövs för inventering, klassning och
prioritering, 1 tjänst /år tom år 2010 behövs för åtgärder och projektledning.
Gävle Vatten, Tekniska kontoret och Bygg & Miljö följer upp i verksamhetsberättelserna.
B. Gävle Vatten ansvarar för ändringar i dagvattenhanteringen inom verksamhetsområdet.
Tekniska kontoret ansvarar för åtgärder i egen verksamhet. Bygg &
Miljö ansvarar genom tillsynen och tillståndsgivning för att övriga aktörer ändrar
spillvattenhanteringen. Ingår i ordinarie verksamhet. Gävle Vatten, Bygg &
Miljö och Tekniska kontoret följer upp via verksamhetsberättelserna.
Övriga förslag på lokala mål
Indirekt koppling till dagvattenfrågor kan ses i förslagen till mål i Ingen övergödning
och i Grundvatten av god kvalitet.
Förslag på lokala mål Ingen övergödning har lokalt mål om att 2010 ska fosforutsläppen
från de kommunala avloppsreningsverkan, inklusive ledningsnät, inte överstiga utsläppen
1999. (Mängden fosfor var då 5,3 ton)
I förslag på lokala mål Grundvatten av god kvalitet finns tre mål som har indirekt
koppling till dagvattenfrågor.
▪ 2010 ska en vattenförsörjningsplan finnas. I den kommunala översiktsplanen
ska vattenresurser och för vattenförsörjningen viktiga
geologiska bildningar redovisas.
▪ 2010 ska kommunens vattentäkter vara skyddade av ett rätt utformat
vattenskydd med fastställda skyddsföreskrifter.
▪ 2010 ska vägar och vägområden inom vattenskyddsområdena där
faarligt gods transporteras och där det finns risk att salt tränger
ner till grundvattnet ha inventerats. Grundvattenskydd eller annan
skyddande åtgärd ska ha utförts vid de ställen där det föreligger
störst risk för olyckor respektive saltinträngning p g a infiltration
av vägdagvatten.
Dagvattenpolicy2004 29

Bilaga Övrigt
Ordlista
Ord Betydelse Referens
2-årsregn
10-årsregn
30
Regn av sådan styrka/intensitet som i medeltal uppnås 1 gång på 2 år.
Regn av sådan styrka/intensitet som i medeltal uppnås 1 gång / 10 år.
Erfarenhet visar att det råder ett visst samband mellan regnens intensitet och
varaktighet på så sätt att de långvariga regnen genomsnittligen är mindre intensiva
än de kortvariga. Likaså vet man att ett regn med viss varaktighet
återkommer mera sällan ju högre dess medelintensitet är. Regnintensiteten
håller sig praktiskt taget aldrig konstant under den tid regnet pågår.
Allmän plats I byggnadslagstiftningen avses allmän plats som ett område som enligt detaljplan,
stadsplan, byggnadsplan eller generalplan är avsett för gata, torg eller
park.
Anläggning Byggnadsverk som inte kan definieras som husbyggnad. T ex vägar, broar
och dammar.
Anslutningsavgift Det finns två typer av anläggningsavgift i Gävle. För bostadsfastighet (där
även småindustri ingår) och dels annan fastighet.
Anläggningsavgift Gävle Vattens pris för anslutning till ledningsnätet. Kopplad till en förbindelsepunkt.
Betalas av fastighetsägarna; ska täcka kommunens kostnader för att
ansluta fastigheten till det kommunala ledningsnätet.
Avloppsvatten Med avloppsvatten avses
spillvatten eller annan flytande orenlighet
vatten som använts för kylning
vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs
för en viss eller vissa fasigheters räkning, eller
vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats.
Avrinningsområde Ett sammanhängande markområde som avgränsas av vattendelare, där ytvattenavrinning
har en huvudriktning. Man talar ofta om ett vattendrags avrinningsområde,
det vill säga det markområde där ytvatten direkt eller via diken,
bäckar etc tillförs vattendraget.
Avrinningsområde = tillrinningsområde.
Dagvattenpolicy2004
Höganäs
avloppshan
dbok, 1965
SV 19
9 kap 2§
MB 20
sthlm 21
BDT-vatten Spillvatten från bad, disk och tvätt. SV
Bevattningsdamm För lagring av vatten i någon form av bassäng och kan användas för bevattning
(om det kan anses tillräckligt rent).
Biologisk rening Bakterier bryter ner organiskt material i någon form av bassäng.
Biotop Område med enhetlighet i livsbetingelser och växt- och djurvärld, t.ex. en myr.
Brukningsavgift Betalas av dem som använder kommunens VA-system; har en fast och en
rörlig del.
SV
Bräddavlopp Anordning för kontrollerad avledning av överskottsvatten från magasin, bassäng
eller ledning.
sthlm
Bräddning När obehandlat vatten går rakt ut i recipienten pga för stor kapacitetsbelastning
i systemet. .
19 www.svensktvatten.nu
20 Miljöbalken
21 www.miljoporten.stockholm.se

Bygglov Skriftligt tillstånd från kommunens byggnads- och miljönämnd som krävs för
att bl.a. få uppföra, bygga till eller ändra användningen av en byggnad.
Dagvatten 1
Nederbördsvatten, dvs regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, SNFS
Gävle kommuns def. utan avrinner på markytan.
1994:7
2
Andra definitioner
Ytligt avrinnande regn- och smältvatten från tomter, vägar, tak och dylikt HÅ 23
3 Regn- och smältvatten som rinner från t.ex. hustak, gator, parkeringar och
gårdar
4 Kommer från tak- och gårdsytor. Det är regn- och smältvatten som i princip är
rent och därför inte ska behandlas i reningsverken.
5 Regnvatten och dräneringsvatten från t.ex. vägar och hus, vilket oftast går
orenat ut i sjöar och vattendrag.
Dagvattenseparering Innebär att dagvattnet inte leds till någon spillvattenledning. Karlstad 24
Detaljplan Planinstitut som omfattar begränsade områden av en kommun och som reglerar
markens användning och bebyggelse. Stadsplaner och byggnadsplaner
samt avstyckningsplaner gäller som detaljplaner.
Dränering Avvattning av mark genom avledning av sjunkvatten och grundvatten i ledning,
dike eller dräneringsmagasin.
sthlm
Dräneringsvatten Grundvatten som avleds vid dränering av husgrunder, allmänna platser med
mera. från dränering av husgrunder. Det är i stort sett rent. Kan kopplas till
dagvattenhanteringen.
HÅ
Dränvatten Vatten som avleds för dränering av mark. sthlm
Duplikatsystem Avloppssystem med skilda ledningar för spill- och dagvatten. sthlm
Exploateringsavtal Civilrättslig överenskommelse mellan markägare och kommun. Upprättas
vanligen i samband med upprättande av detaljplan.
södert
Filtrering Ett sätt att sila bort föroreningar; sand är det vanligaste filtermaterialet inom
vattenreningstekniken
SV
Förbindelsepunkt Punkt där en fastighets servisledning kopplas in till en allmän VA-anläggning. södert
Fördröjningsmagasin Dagvattenmagasin på eller i mark avsett att jämna ut regnvattenflöden innan
de når recipient.
södert
Grundvatten Vatten som helt fyller hålrum i jord och berg. Vatten som finns under markytan.
SV
Gråvatten Spillvatten från bad, disk och tvätt. Se BDT-vatten. SV
Gränsvärde Ett värde som aldrig får överskridas, eller i fråga om minsta procentuella reduktion,
aldrig får underskridas. Anger tillåtna halten av vissa ämnen i t ex
dricksvatten eller slam. Värde som anger den högsta tillåtna halten av ett
ämne eller förening. Vid överskridanden ska kommunen utföra mätningar och
redovisa resultaten till Naturvårdsverket.
SV
Humus Markens mer eller mindre förmultnade organiska material SV
Hävd Utnyttjande och vård av marken genom t.ex. bete.
Indikator Ett eller flera mått som valts för att spegla en utveckling.
Inströmningsområde Ett område där grundvatten bildas genom infiltration sthlm
Infiltration Inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material, t ex vattens inträngning i
jord eller berg.
sthlm
Infiltrera Tränga in genom, sippra in, t ex rening av vatten genom sand eller gruslager. SV
Infrastruktur Ekonomisk basstruktur som t.ex. vägar, rör, ledningar för tex el och vatten.
Kombinerat system, Avloppssystem med gemensam ledning för spill-, dag- och dränvatten
Kretslopp När något kommer tillbaka eller kan användas igen. Det finns dels naturliga
kretslopp, t.ex. vattnets kretslopp, dels de som människan försöker få till
stånd i samhället, t.ex. av glas, metaller och avloppsslam
SV
Kritisk belastning Under denna gräns kan skador på känsliga delar av ekosystemet undvikas.
LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten. En hantering av dagvatten inom det
område där det bildas och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande.
Detta kan åstadkommas genom infiltration och perkolation eller genom
lokal fördröjning av dagvattnet.
sthlm
Miljökvalitetsmål Anger en kvalitet eller tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot. Det finns 15 st
miljökvalitetsmål i dagsläget där målen om giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag,
grundvatten av god kvalitet och en god bebyggd miljö bäst passar in
på dagvattenfrågan.
Miljökvalitetsnorm Anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller naturen
kan anses tåla. En norm får ej över- eller underskridas efter ett visst datum
och den kan gälla ett geografiskt område eller hela Sverige.
Personekvivalent (pe) Antalet personekvivalenter (förkortas pe) beräknas som kvoten mellan den till- SNFS
ståndsgivna eller dispensprövade föroreningsbelastningen med avseende på
biokemisk syreförbrukning mätt under sju dygn (BOD7) och den specifika
föroreningsmängden, 70 g BOD7 / person och dygn.
1994:7
Perkolation Långsam rörelse (hos vatten) genom lager av vattenomättat poröst material
dvs. vattnets transport i jord eller berg. Jfr infiltration. perkoláre (Lat.) = genomsila.
sthlm
22 Södertäljes dagvattenpolicy
23 Helen Åleskog, kommunjurist, Gävle kommun.
24 www.karlstad.se
södert 22
Dagvattenpolicy2004 31

Perkolationsmagasin Magasin för utjämning av dagvattenflöden och för tillförsel av vatten till marken.
sthlm
Recipient Mottagare, tex. sjö eller vattendrag som får motta dagvatten, bräddvatten och
eller renat avloppsvatten.
Riktvärde Halt under vilken skadliga effekter sannolikt ej uppkommer. Värdena är vägledande
men inte rättsligt bindande. De bör inte överskridas om en god miljö
ska upprätthållas.
Sedimentera Innebär att avsätta sig som bottensats. Flockar och andra partiklar sjunker till
botten och bildar sediment (slam, avlagringar) som kan skrapas bort
SV
Separat system Avloppssystem där spill-, dag- och i vissa fall dränvatten avleds åtskilda från
varandra.
Servisledning Ledning som sammanbinder en fastighet med en förbindelsepunkt på ett distributionsnät.
södert
Självfallsledning Ligger i fall, så att vattnet rinner av sig själv till reningsverket med hjälp av
tyngdkraften.
SV
Skyddszon, kantzon Bevuxen remsa utmed vattendrag som fungerar som filter för partiklar och
näringsämnen, men som också stabiliserar strandkanten. Området tillför föda
i form av löv och småkryp till vattendrag.
Spillvatten Avloppsvatten från toalett, kök, tvätt med mera som skall ledas till VA-verkets
avloppsreningsverk.
Karlstad
Större sammanhang Normalt behövs minst 20-30 anslutna fastigheter som underlag för en allmän J Qviström
va-anläggning, jfr prop 1955:121 s 61
om lag
1970:244
Taxa, VA-taxa Taxa enligt vilken ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområden
ska betala avgifter för att täcka kostnader för allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Taxan får inte överstiga nödvändiga kostnader för vaanläggningen.
Tillsyn Verksamheter som bedöms som miljöfarliga kan bli utsatta för tillsyn. Tillsynens
syfte är att kontrollera att verksamheten bedrivs på rätt sätt, dvs. att regler
och villkor följs. Tillsynen är en myndighetsuppgift och innebär att naturvårdsverket,
länsstyrelsen eller kommunen är skyldig att kontrollera att de
verksamheter som omfattas av lagen också följer den. Det görs genom inspektioner,
fastställande av kontrollprogram för företagens egna kontroll,
granskning av miljörapporter eller genom att begära uppgifter eller undersökningar
av företagen.
Tomtmark Tomtmark kan sägas vara den mark som tas i anspråk för tex boende eller
industri. Alltså den mark som behövs för boendet; trädgård, garage, infartsväg,
etc. Till tomtmark räknas inte tex odling eller skogsmark som också finns
på en fastighet med boende.
LL 25
Tryckledning Ligger inte i fall; vattnet måste pumpas framåt. SV
Utjämningsmagasin Vattenmagasin som växelvis fylls och töms och som avses utjämna flödestoppar.
sthlm
Utströmningsområde Ett område där grundvatten strömmar upp mot markytan och avdunstar eller
avrinner som ytvatten.
sthlm
VA Vatten och avlopp
VA-anläggning En VA-anläggning kan bestå av bla vattenverk, vattenresaovarer, avloppsre- J Qviström
ningsverk, pumpstationer och olika ledningsnät
om lag
1970:244
VA-lagen Reglerar kommunernas ansvar för vatten och avlopp. SV
Vattentäkt Grundvattenmagasin, sjö eller vattendrag där vattenverket hämtar sitt råvatten
SV
Verksamhetsområde Geografiskt fastställt område inom vilket va-lagen, va-taxan och ABVA (All-
för vatten och avlopp männa bestämmelser för Brukande av allmänna Vatten- och Avloppsanläggningar)
bl a reglerar ansvar och skyldigheter mellan fastighetsägare och vahuvudman
(va-verk).
Verksamhetsutövaren Ansvarig för den verksamhet som bedrivs på en fastighet.
Våtmark En samlingsbeteckning för marker som står under mer eller mindre ständig
påverkan av grundvatten eller ytvatten
sthlm
Ytvatten Vatten som avrinner eller samlas på markytan i form av vattendrag eller sjöar. sthlm
Öppen dagvattenav- Dagvatten avleds i öppna system, tex. diken, bäckar, dammar och eller våt- södert
ledningmarker
etc.
Översiktsplan Planinstitut enligt PBL över en hel kommun som i stort anger hur mark- och
vattenområden långsiktigt är avsedda att användas samt hur bebyggelseutvecklingen
bör ske
25 LL = Lars Lundmark, Bygg & Miljö, Gävle Kommun.
32
Dagvattenpolicy2004

Bilaga Lagtext
Nationella anvisningar kring dagvatten
Det finns flera nationella regler, lagar och anvisningar som berör dagvattenhantering
men de är i stora delar otydliga och ofullständiga samt dåligt samordnade. 26
Kommunens övergripande ansvar för vattenförsörjning och avlopp följer av bla Plan-
och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och VA-lagen (VAL).
2 kap 1§ Kommunallagen anger rätten
2§ VA-lagen anger skyldigheten
Kommunallagen
2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter
Allmänna befogenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt
intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar
och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting
eller någon annan.
VA-lagen Lag (1970:244) om allmänna vatten och avloppsanläggningar
Inledande bestämmelser
1 § Med allmän vatten- och avloppsanläggning (allmän va-anläggning) avses anläggning,
som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning
och avlopp och som drives av kommun eller, om den drives av annan, förklarats
för allmän enligt 31 §.
Den som driver allmän va-anläggning är anläggningens huvudman. Lag (1976:842).
2 § Behöver med hänsyn till hälsoskyddet vattenförsörjning och avlopp för viss befintlig
eller blivande bebyggelse ordnas i ett större sammanhang, skall kommunen sörja för
eller tillse, att allmän va-anläggning kommer till stånd, så snart det kan ske.
Länsstyrelsen kan vid vite ålägga kommunen att fullgöra skyldighet enligt första
stycket.
26 Både PBL och VA-lagen är under omarbetande och det är ännu ovisst om frågor rörande dagvatten är
på väg att förändras. Av direktiven framgår att dagvattenfrågan ska belysas.
Dagvattenpolicy2004 33

Enligt Miljöbalken 9 kap § 2 är dagvatten 27 från detaljplanelagt område att betrakta
som avloppsvatten. Detta innebär att krav ställs på att dagvattnet inte påverkar miljön
negativt.
För att undvika miljöpåverkan föreskrivs reningsåtgärder i Miljöbalken kapitel 9 § 7
enligt följande:
”Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att
olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall
lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”
Försiktighetsprincipen i Miljöbalken 2 kap § 3 anger att så fort det finns en risk för
skada för människors hälsa eller för miljön ska åtgärder göras för att förebygga, hindra
eller motverka detta. Bästa möjliga teknik ska användas.
Plan- och bygglagen
I PBL 2 kap § 3 står att Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är
lämpad för ändamålet…
Punkt 4 möjligheterna att förebygga vatten- och
luftföroreningar samt bullerstörningar…
I PBL kan följande delar vara intressanta;
4 kap om översiktsplan
5 kap om detaljplan, vissa särskilda regler tex 5:3, 5:8, 5:10
6 kap om plangenomförande tex reglerna om avstående av mark, allmänna platser, gatukostnader
I Boverkets byggregler (BBR 6:622) tas dagvatteninstallationer 28 upp:
”Dagvatteninstallationer skall ha anordning för avskiljning eller behandling av sådana
ämnen som kan störa funktionen eller medföra skada på installationen, avloppsanläggningen
eller recipienten.”
BFS 1998:38
Lagen om gaturenhållning och skyltning
34
EU:s ramdirektiv för vatten (med dotterdirektiv)
Ett dokument som skall fastställa vattenstatus och genomförande
av åtgärder för att uppnå god vattenstatus för alla Europas
vattendrag. Vid klassningen skall fastställas vilka
föroreningar ett vattendrag, sjö, kustvatten eller grundvatten
klarar av att ta emot utan att ekologisk vattenstatus påverkas
negativ. För alla vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten
skall en vattenplan upprättas. Vid hot om försämrad
vattenstatus skall en åtgärdsplan göras.
27 I den pågående omarbetningen av VA-lagen 2003/2004 avses med dagvatten nederbördsvatten som avrinner
på markytan och ansvar för omhändertagande kan komma att omfatta tätbebyggt område inom
verksamhetsområde för avlopp.
28 Avleder regn- och smältvatten från ytor som inte själva förmår att uppta vattnet.
Dagvattenpolicy2004

Bilaga Litteraturlista
Dagvattenhantering i Gävle, Carina Gunnarsson, 1999-12-21,
Dagvattnet och VA-lagen, Nils Lindblad, utdrag ur VAV-tidningen
Förslag till dagvattenpolicy, Emåprojektet.
Taxa för Gävle kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, antagen av
kf 30.11.1992, brukningsavgifter antagna av kf 29.11.1999.
Höganäs avloppshandbok, 1965
Dagvattenpolicy, Gemensamma riktlinjer för hantering av dagvatten i tätort,
Oxundaåns vattenvårdsprojekt, september 2001
Södertäljes dagvattenpolicy, antagen av kommunfullmäktige juni 2001.
Dagvattenstrategi för Stockholms stad, antagen av kommunfullmäktige 7 okt
2002.
www.svensktvatten.nu
www.miljoporten.stockholm.se
www.karlstad.se
Bilder i dokumentet kommer från Clipart eller är tagna av Viveka Sohlén. Bild
på sid 14 från Tema Arkitekters idé och förslag på nya bostäder Alderholmen
2001.
Dagvattenpolicy2004 35

ÖVERGRIPANDE PLANERING
Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottninggatan 22
Tfn 026-17 80 00 (vx), Fax 026-12 54 56
gavle.kommun@gavle.se
www.gavle.se