Gröna miljoner - den outnyttjade potentialen - Länsstyrelserna

Gröna miljoner 

– den outnyttjade potentialen 

1 

Miljödriven tillväxt inom näringslivet i Skåne

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

2 

sida 

Inledning 3 

Sammanfattning 4 

Bakgrund till uppdraget 6 

Prioriteringar och avgränsningar 6 

Tidigare studier 8 

Intervjuer 10 

Enkät 10 

Miljömarknad i förändring 10 

Tillväxtpolitik med miljöinriktning 12 

Två grundstrategier 16 

Exportstrategin 16 

Importstrategin 18 

Iakttagelser och slutsatser 19 

En möjlig målbild för regionen på 5 års sikt 22 

Förslag till åtgärder 24 

Bilagor 28

INLEDNING 

Hur kan man skapa tillväxtmöjligheter för det skånska näringslivet och 

samtidigt förbättra förutsättningarna att nå miljömålen? Denna studie 

presenterar strategier och förslag på åtgärder. Studien omfattar produkter, 

tjänster, systemlösningar och FoU. 

Skåne har av regeringen utsetts till pilotlän för att miljöperspektivet ska 

stärkas i det regionala tillväxtarbetet och denna studie är en del av det 

arbetet. Studien fokuserar på två aktuella områden: livsmedel och energieffektiva 

produkter och tjänster. Skåne har i ett europeiskt perspektiv stor 

attraktionskraft inom båda områdena. Öresundssamarbetet, där Danmark 

och Sverige kompletterar varandra, stärker den attraktionen. 

Ett internationellt samförstånd ligger som grund för flera av miljömålen 

vilket både innebär en möjlighet och en risk. Den skånska konkurrenskraften 

på miljömarknaden kan snabbt minska i förhållande till andra 

regioner eller länder. Samtidigt finns en stor marknadspotential till 

exempel när samtliga världens länder ska finna sätt att minska utsläppen 

av växthusgaser samtidigt som efterfrågan på energi ökar. 

Ett långsiktigt och för omvärlden känt miljömålsarbete kan också attrahera 

ytterligare kompetens och miljödrivna företag till regionen. För att nå en 

ökad och hållbar regional tillväxt måste emellertid samverkan mellan 

näringsliv, offentlig sektor och universitet/högskolor öka. 

Arbetet med denna studie har letts av en styrgrupp bestående av Maria 

Lindegren och Johanna Pivén, Länsstyrelsen i Skåne, Katarina Pelin, 

Region Skåne samt Karl-Erik Grevendahl, Sustainable Business Hub. 

Till vår hjälp har vi haft Mikael Edelstam, Miljöstrategi AB och Christer 

Dahlskog, Dahlskog Kommunicera AB. Studien har finansierats av 

Naturvårdsverket inom ramen för pilotlänsprojektet. 

Nu går vi in i nästa fas med marknadsutveckling och tillväxtskapande insatser 

och lägger därmed grunden till det kommande tillväxtprogrammet. 

Du är välkommen att delta i detta arbete! 

Skåne i juli 2002 

Region Skåne Sustainable Business Hub 

Katarina Pelin Karl-Erik Grevendahl 

Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne 

Maria Lindegren Johanna Pivén 

3

SAMMANFATTNING 

Denna studie har valt att fokusera på miljödriven 

tillväxt inom de skånska styrkeområdena livsmedel 

respektive energi och klimateffektiva produkter och 

tjänster. Inom dessa områden går det att hitta en 

kombination av kommersiella, politiska och 

forskningsmässiga drivkrafter som gör utvecklingen 

dynamisk. Förenklat finns följande styrkor och 

fördelar: 

■ Starkt samhällsstöd för förändring. 

■ Stor slutmarknad och exportpotential. 

■ Tydligt behov av miljöutveckling. 

■ Skåne nationellt centrum för produktion av 

livsmedel. 

■ Efterfrågan bland konsumenter (livsmedel) 

och professionella kunder (energi/klimat). 

■ Akademisk kompetens i regionen. 

■ Företagskompetens i regionen. 

■ Många aktörer i regionen. 

■ Demonstrationsprojekt finns. 

Målet är att på sikt öka tillväxten inom dessa 

områden samtidigt som miljön gynnas. För att 

skapa dynamik vill studien bidra till att skapa 

kompetenskluster inom områdena. Klustret bör 

innefatta företag, akademisk spetskompetens, 

aktörer inom offentlig sektor, kunder, finansiärer 

och fristående nätverk. 

Studien ser tillväxtmöjligheter inom fler områden 

än som traditionellt brukar kallas för miljöteknik 

och omfattar produkter, tjänster eller systemlösningar 

som ger minskad miljöpåverkan eller ökad 

miljöanpassning. Alltså produkter, tjänster eller 

system där miljöprestandan är en viktig del av 

värdet och/eller en del av säljargumentet eller 

erbjudandet till kund. Det kan handla både om att 

detta värde finns inbyggt i det kunden köper, och 

att företaget har ett miljöarbete som indirekt 

betyder mycket för kundens val av leverantör. 

Utöver ordinarie miljösatsningar i regionen behövs 

två kompletterande strategier för att skapa tillväxt 

inom miljöområdet: 

■ Genom export av nya eller befintliga system, 

produkter och tjänster skapa tillväxt i regionen 

(exportstrategin). 

4 

■ Genom import till regionen av kompetens, verksamheter 

och företag på miljöområdet skapa ökad 

tillväxt och sysselsättning i regionen 

(importstrategin). 

En genomgång av styrkor och svagheter i regionen 

vad gäller attityder och resurser på området miljö 

och tillväxt visar att Skåne har en stor outnyttjad 

potential. Projekt realiseras inte eftersom idéerna, 

diskussionen, affärstänkandet, samordningen och 

drivkraften saknas. En målbild för 2007 skissas. 

Avslutningsvis presenteras ett antal åtgärdsförslag: 

■ Stimulans av skånsk diskussion kring miljö som 

tillväxt- och konkurrensmedel genom högnivåmöten, 

seminarieturnéer och ledarskapsutveckling. 

■ Åtgärder för stimulera hemmamarknaden genom 

att ta fram en miljökompetenskatalog, 

kommunerna genomför tävlingar vid markupplåtelse 

för att påskynda demonstrationsprojekt, 

höja miljökraven i upphandling och använda 

miljömålsarbetet för att stimulera marknaden. 

■ Gradera upp skånsk attraktivitet på miljöområdet 

genom interaktiv presentation av den skånska 

miljömarknaden, skapa en web-plats med GISapplikation 

med energiföreteelser i Skåne, upprätta 

ett early-warning-system till skånska företag inför 

nationella eller internationella teknikupphandlingar 

och tävlingar, skapa en resurspool med 

kompetens kring marknadsanalys, varumärkesbyggande 

och miljömarknadsföring. 

■ Affärsinriktat relationsbyggande och andra 

exportstödjande åtgärder genom nätverk av studiebesöksmål, 

strategi för analys och bevakning av 

behoven på några prioriterade exportmarknader 

samt studieresor till några prioriterade marknader 

för att förstå behoven och skapa kontakter. 

■ Initiera konkreta större satsningar som sätter 

Skåne på miljömarknadskartan som exempelvis ett 

energiinstitut för hållbar utveckling, en satsning på 

modern ekologisk mat med hög förädlingsgrad och 

ett prestigeoch utvecklingsprojekt för hållbar

utveckling, eventuellt i anslutning till Västra 

Hamnen i Malmö. 

Intressanta exportmarknader är Nederländerna, 

Tyskland, Polen och på längre sikt Kina och Japan. 

Förslagen ska leda till: 

■ Stärkt diskussion och idéutveckling kring 

tillväxt och miljö 

■ Utveckling av demonstrationsprojekt och 

pilotprojekt 

■ Ökat politiskt intresse och stöd från statlig nivå 

■ Ökad finansiering till FoU-resurser på skånska 

universitet och i skånska företag 

■ Nya internationella företagsetableringar och ett 

nystartade småföretag 

■ Ökad export för skånska företag 

■ Ökat handelsutbyte 

■ Stärkt skånsk konkurrenskraft 

Eftersom en del av förslagen kräver betydande 

kraftsamling, behövs en kärngrupp av personer i 

ledande befattning som står bakom och aktivt 

driver frågorna för att det ska finnas förutsättningar 

att lyckas. Initiativ till detta bör förmodligen 

komma från politiskt håll, medan stora delar av 

aktiviteten bör ske bland företag och institutioner. 

5

BAKGRUND TILL UPPDRAGET 

Den svenska riksdagen har satt upp femton övergripande 

miljömål som ska nås inom en generation. 

Målen ska brytas ner regionalt för att kunna 

bedöma vilka insatser som är nödvändiga för att 

uppnå målen. Avsikten är att miljömål och tillväxt 

ska kunna samverka. 

I syfte att integrera miljö i det regionala 

tillväxtarbetet har tre pilotlän utsetts: Skåne, 

Dalarna och Västerbotten. Pilotlänen ska 

tillsammans med Naturvårdsverket utveckla 

metoder för hur det ekologiska hållbarhetsperspektivet 

kan införlivas dels i processen med 

tillväxtavtalen, dels i olika åtgärdsprogram. 

De långsiktiga målen med pilotlänen är att 

■ skapa ett större lokalt och regionalt 

engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt 

■ miljö blir en integrerad del i det regionalekonomiska 

arbetet för en hållbar samhällsutveckling 

(För ytterligare bakgrund kring miljömål och 

pilotlän, se bilaga 1) 

Samhället kommer under de närmaste decennierna 

att sätta in stora resurser för att ställa om till hållbarhet. 

Omställningen kommer att slå igenom på 

nästan alla samhällsområden, direkt eller indirekt. 

Detta kräver en diskussion om hur miljöanpassning 

och tillväxt som mål interagerar, men kunskapsunderlaget 

är begränsat. 

PRIORITERINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR 

En viktig utgångspunkt för studien har varit att 

bidraga med nytänkande kring frågorna, vilket i 

kombination med de tidigare beskrivna frågeställningarna 

har lett fram till ett antal val. 

Studien fokuserar på kopplingen mellan miljömålen 

och tillväxt i Skåne. Den bör bland annat 

tjäna som underlag för det kommande regionala 

tillväxtprogrammet och för det handlingsprogram 

som tas fram för de nya skånska miljömålen. 

Samtidigt kan vissa av förslagen genomföras 

separat. När studien genomförts har följande 

bidragit till val av fokus och avgränsningar: 

■ Tillväxten och Skånes geografi följer inte samma 

avgränsningar 

■ Export/import påverkar var tillväxt respektive 

miljöförbättringar uppkommer 

■ Måluppfyllelse och tillväxt är i flera fall helt 

beroende av okända faktorer 

■ Extremt komplexa samband 

■ Aktörernas prioriteringar är svåra att förutse 

■ Miljömål och tillväxt följer inte samma 


■ Strategierna för att nå miljömålen påverkas av 

ideologiska värderingar i samhällsutvecklingen 

6 

Kopplingen mellan miljömålen, miljösatsningar och 

tillväxt kan göras på en rad sätt. Denna studie har 

därför avgränsats enligt nedan. 

Tillväxt primär utgångspunkt 

Studien har valt tillväxt som primär utgångspunkt 

för hur arbetet har strukturerats. Avgränsningar 

som är relevanta för tillväxttänkande har använts. 

Fokus har då legat på tillväxt med högre 

”miljöprestanda” än dagens verksamheter. 

Studien har valt att lyfta fram ett internationellt 

perspektiv. Syftet är att generera tillväxt i form av 

lönsamhet/ekonomisk aktivitet eller sysselsättning 

till Skåne, oavsett om det blir ett nollsummespel 

på svensk eller global nivå. Den relativa 

konkurrenskraften för Skåne är i fokus. 

Privat näringsliv 

Studien fokuserar på tillväxtpotentialen i 

näringslivet. Orsaken är att marknadslösningar 

bedömts som en stark och stabil trend på miljöområdet, 

där potentialen för hållbar tillväxt är stor 

och till viktiga delar oexploaterad. 

Två sektorer fokuserade 

Studien har valt att begränsa arbetet till ett par 

sektorer – energi och livsmedel. Dessa har stor 

betydelse för arbetet med att nå flera av de 

nationella miljömålen, t ex Begränsad klimatpåverkan, 

Giftfri miljö, Ingen övergödning, 

Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, 

God bebyggd miljö m fl. De valda sektorerna 

kombinerar några av de miljömål som har störst 

relevans för Skåne, samtidigt som de innehåller 

skånska verksamheter med tillväxtpotential. 

Alla produkter, tjänster och system, inte bara 

traditionell miljöteknik 

Studien har inte varit ute efter att belysa endast 

sådana produkter, tjänster eller system som 

traditionellt ingår i miljöteknikbegreppet. Studien 

har istället i första hand strävat efter att bredda 

begreppet, och omfattar alltså produkter, tjänster 

eller systemlösningar utanför det traditionella 

miljöteknikområdet, men som ger minskad 

miljöpåverkan/ökad miljöanpassning. Alltså 

produkter, tjänster eller system inom alla sektorer 

där miljöprestandan är en viktig del av värdet och/ 

eller en del av säljargumentet/erbjudandet till 

kund. Det kan handla både om att detta värde 

finns inbyggt i det kunden köper, och att företaget 

har ett miljöarbete som indirekt betyder mycket för 

kundens val av leverantör. 

Exempel inom energisektorn är: effektivare 

energianvändning, förnybara energikällor, minskade 

utsläpp från energianvändning, bättre kontroll/

uppföljning på miljöaspekter av produkten/ 

tjänsten, ny mer miljöanpassad teknik, påbyggnadsvärden 

eller tilläggstjänster med miljöinriktning 

kopplade till ”energiaffären”, certifierat 

miljöledningssystem, nya systemlösningar, 

kunskapsöverföring m.m. 

Exempel inom livsmedel är: ekologiskt odlade 

produkter, förädlade produkter med miljöhänsyn i 

förädlingskedjan, varumärken som byggs med 

miljöprofil, certifierade miljöledningssystem, 

produkter som av konsumenten upplevs miljö/ 

hälsoriktiga, lantbruk eller produktionsanläggningar 

med särskild miljöhänsyn eller miljöanpassad 

delverksamhet m.m. 

Miljö integreras alltmer som en aspekt på flertalet 

produkter och tjänster, och blir samtidigt en 

kompletterande kvalitetsfaktor vid försäljning. 

Att samtidigt begränsa tillväxttänkandet till en 

smal sektor med teknik inriktad på specifika 

områden blir en gammaldags och alltför snäv väg 

att söka tillväxt och miljöförbättringar. 

Samtal om miljö som kvalitets-, konkurrens- och 

säljaspekt 

Studien bygger till stor del på samtal med 

relevanta aktörer på området. Detta för att kunna 

bedöma engagemang, kompetens, och insatsbehov 

i direkt kontakt med de aktörer som kan ha 

potential att påverka tillväxten i näringslivet. 

Fokus har varit att hitta konkreta åtgärder som kan 

vara stimulerande och möjliga att genomföra för att 

öka dynamiken i det skånska arbetet med tillväxtoch 

miljöfrågor, snarare än någon heltäckande plan 

eller statistisk grund för prioritering av åtgärderna. 

Sammanfattningsvis har studien fokuserat på 

■ Tillväxt som primär utgångspunkt och 

miljömålen som sekundär utgångspunkt 

■ Funktionella tillväxtavgränsningar istället för 

geografiska enheter 

■ Tillväxtpotential i privat näringsliv 

■ Två relativt väl avgränsade sektorer, livsmedel 

och energi 

■ Alla produkter, tjänster och system, inte bara 

traditionell miljöteknik 

■ Samtal med aktörerna som viktig utgångspunkt 

för slutsatser och rekommendationer 

Metoden har varit att översiktligt gå igenom ett 

mindre urval av befintliga utredningar med tydlig 

bäring på frågeställningen, att utifrån ett antal 

idéer diskutera med utvalda personer, att skicka ut 

en enkät till ett litet antal företag, samt att förädla 

detta genom diskussioner i styrgruppen. Studien är 

kvalitativ, inte kvantitativ. 

7

TIDIGARE STUDIER 

Det råder en generell brist på kunskapsunderlag 

kring kopplingen mellan miljö och tillväxt. Följande 

studier har dock utgjort ett viktigt bakgrundsmaterial 

till det arbete som genomförts och till de 

slutsatser som sedan dragits. 

”Kartläggning av svenska miljöanpassade produkter 

inom livsmedelsbranschen” 

Studien finansierades av Miljöteknikdelegationen 

och genomfördes av personal på Planering och 

miljö, Region Skåne. Skåne fick i undersökningen 

representera det livsmedelsproducerande Sverige. 

Livsmedelsbranschen indelades i nio branschområden 

som valdes med utgångspunkt från att de 

ansetts utgöra en betydande del av livsmedelsbranschens 

miljöpåverkan samt att de förmodats 

innehålla betydande miljösatsningar. För identifiering 

av miljöanpassade produkter användes 

miljömärkningar, miljörelevanta branschstandarder 

samt egenformulerade miljörelaterade urvalskriterier. 

Sammantaget kartlades strax under 3000 miljöanpassade 

produkter fördelade på ca 600 företag. 

I antal produkter var ”Förädlade livsmedel” överlägset 

störst (2450 produkter) tack vare KRAVmärkningens 

stora genomslag. Områdena ”Gödningsmedel 

och återföring av näringsämnen” (300 

produkter) och ”Bekämpningsmedel” (120 

produkter) visade också ansenliga produktantal. 

Antalet identifierade miljöföretag i Skåne exklusive 

”KRAV-företag” uppgick till 23 stycken, som 

tillhandahöll strax under 140 miljöanpassade 

produkter. Av dessa ansvarade två företag som 

säljer biologiska bekämpningsmedel för 85 

stycken. 

I analysen konstaterar författarna att: 

”Trots att Skåne är det landskap med störst 

livsmedelsproduktion i Sverige, ser det relativt 

tunnsått ut när det gäller utbudet av 

miljöanpassade produkter.” 

”Bortser man från företagen med KRAV-märkta 

produkter blir antalet företag med miljöanpassade 

alternativ väldigt blygsamt.” 

”Även ur ett internationellt perspektiv ligger 

Sverige en bit efter när det gäller miljösatsningar 

på flera områden inom livsmedelsbranschen. Det 

är tydligt att acceptansen och efterfrågan på miljöanpassade 

produkter inom den svenska livsmedelsbranschen 

är relativt låg i jämförelse med andra 

europeiska länder”. Intervjuer med tio av företagen 

kring exporthinder gav bilden att sådana hinder är 

mycket individuella. Författarna drar slutsatsen att 

exportsatsningar och marknadsstimulerande 

8 

åtgärder generellt bör vara inriktade på 

välavgränsade företagskluster för att ha en 

möjlighet att nå resultat. 

Rapporten föreslår klusterbildning kring fyra 

områden baserat på en kombination av rapportens 

resultat och en analys av livsmedelssektorns miljöproblem. 

De fyra områdena är: Infrastruktur och 

behandlingsmetoder för miljöanpassat utnyttjande 

av biologiskt avfall, Miljöanpassad skadebekämpning, 

Lantbruksmaskiner samt Förädlade 

livsmedel. 

Exportmarknaden för ekologiska livsmedel 

Studien finansierades av Miljöteknikdelegationen 

och genomfördes av Ekologiskt Marknadscentrum, 

Skåne. Tidigare studier har visat att i 8 av 18 studerade 

europeiska länder karaktäriseras marknaden 

för ekologiska livsmedel av stark efterfrågan bland 

konsumenter. Dessa länder är Danmark, Tyskland, 

England, Sverige, Schweiz, Österrike, Norge och 

Italien. De tre första har valts ut för vidare granskning. 

Danmark och Tyskland har haft ett tidigt och 

stort statligt och privat engagemang för ekologisk 

odling som drivit på utvecklingen, medan livsmedelsskandaler 

utgör en stark drivkraft i England. 

Världsmarknaden för ekologiska livsmedel uppskattades 

till ca 20 miljarder kronor år 2000, varav 

knappt hälften såldes i Västeuropa. Det intressanta 

är tillväxttakten. Euromonitor och ITC ger följande 

siffror i miljoner USD för tillväxten av butiksförsäljning 

av ekologiska livsmedel i några europeiska 

länder 1996-2000. 

Land 1996 2000 % 

tillväxt 

Belgien 60 200 233 1 

Danmark 250 600 140 4,5 

Holland 230 700 204 2 

Frankrike 615 1250 103 1 

Italien 500 1100 120 1 

Schweiz 270 600 122 4 

Storbritannien 330 1250 279 >1 

Sverige 150 400 167 >2 

Tyskland 1600 2500 56 1,75 

Österrike 175 400 129 3,5 

Andel % 

all livsmedels 

försäljning 

I rapporten beskrivs olika strategier för att ta sig in 

med produkter på ”den ekologiska livsmedelsmarknaden”. 

Det finns också en genomgång av 

marknaden i Tyskland, Danmark och Storbritannien. 

Denna sorts kunskap behöver fördjupas 

och analyseras inför eventuella utvecklings- och 

exportsatsningar inom livsmedelsindustrin.

Öresund Food Excellence 

Inom ramen för marknadsföring av livsmedelsindustrin 

i Öresundsregionen har Öresund Food 

Excellence tagit fram ett visst material om 

ekologisk odling och marknaden för ekologiska 

livsmedel. Ett utdrag illustrerar drivkrafterna 

bakom och tillväxtpotentialen inom sektorn: 

Main factors driving the market are 1 : 

general concern about the application of new 

technology in food production and opposition to 

GMO 

ethical objections to food production methods 

concern about the environment 

concern about own safety and health 

perception that organic products are tastier 

sentimental attachment to the land 

greater willingnes of retail chains to service 

the market 

government support schemes 

Organic food markets and per capita spending, 1997-20002 Market 

1997 1999 2000 

Per 

mill. $ mill. $ mill. $ capita $ 

United States 4,200 6,000 8,000 32 

Japan 1,000 2,000 2,500 20 

Germany 1,800 2,500 2,500 31 

France 720 1,000 1,250 22 

United Kingdom 450 700 900 11 

Netherlands 350 400 700 46 

Switzerland 350 n.a. 600 91 

Denmark 300 n.a. 600 120 

Sweden 110 140 400 44 

Italy 750 n.a. 1,100 19 

Austria 225 300 400 53 

There are large differences between the countries 

and the share of organic food and drink products. 

Market share, organic products, 19993 Country Market share, organic, % 

United States 1.5 

EU 15 (average) 1.8 

Germany 1.4 

Austria 2-3 

The Öresund region 2-3 

United Kingdom and France 0.5 

The market share of organic products differs 

greatly depending on product. In the Öresund 

region, dairy products, cereals and vegetables hold 

strong market shares. 

”Energikluster i Skåne” 

Rapporten ”Energikluster i Skåne”, utförd av 

EcoView, är en förstudie med syfte ”att kartlägga 

Skåneregionens energikluster med särskilt 

beaktande av inom regionen pågående 

forskning, bransch, näringslivsstruktur och marknad 

på energiområdet”. Rapporten vill också kartlägga 

status och komparativa styrkor och svagheter 

inom energiområdet och de klusterbildningar som 

beskrivs. 

Inom Skåneregionen finns spetskompetens inom 

biobränsleförädling, förbränning, energiomvandlingsteknik, 

energihushållning och artificiell 

fotosyntes. Dessutom finns ett antal kluster med 

fokus som inte utgörs av teknisk specialisering, 

utan av en samling aktörer kring ett helt energislag 

eller en viss problemställning. Dessa kluster är 

inriktade på biogas, fasta bränslen från åkermark, 

byggande och fukt/värme/energieffektivisering, 

samt systemfrågor kring energi och miljö. 

Skåne med LTH i spetsen pekas ut som ett kompetenscentrum 

för forskning inom energiområdet, 

med verksamhet inom i stort sett samtliga prioriterade 

områden. Men den bild som tonar fram av 

dagens samspel mellan FoU och näringsliv är 

splittrad. Resultatet av tekniköverföring som leder 

till marknadsintroduktion, särskilt med lokalt/ 

regionalt perspektiv, är dåligt. Energiforskningen i 

regionen befinner sig på vissa områden på mycket 

hög nivå, men det råder mycket stor eftersläpning i 

tillämpning av befintlig kunskap, både nationellt 

och regionalt. 

På regional nivå behövs nya former för ömsesidiga 

problem- och tekniköverföringsmekanismer. Detta 

måste redan initialt ske med sikte på att utveckla 

komparativa fördelar för Sverige inom ett större 

näringspolitiskt perspektiv. Flera aktörer pekar på 

behovet av planering och målinriktat agerande i 

politiska sammanhang. I regionalt perspektiv har 

energifrågan ingen självklar huvudman. 

Rapportens huvudförslag är ett regionalt energiinstitut 

som positioneras som aktör mellan forskningsmiljön 

och energimarknaden, med fokus på 

system-, funktions-, applikations- och koncepttänkande. 

Organisationen föreslås ha en i huvudsak 

virtuell och projektbaserad struktur. Förslag till 

roll och inriktning finns i rapporten. 

Øresund Environment 

Inom ramen för Øresund Science Region arbetar 

Øresund Environment med miljöfrågor. Syftet är att 

skapa en arena för samarbete mellan forskning, 

företag och myndigheter med målsättningen att 

utveckla regionens näringsliv, bidra till integration i 

hela Öresundsregionen samt att öka ansträngningarna 

för att åstadkomma en hållbar utveckling. 

Under uppbyggnadsperioden av Øresund Environment 

pekade Environment Task Force Øresund ut 

ett antal områden som prioriterade där det finns en 

stark kompetens i regionen och därmed 

9

potential för utveckling. De områden som pekas ut 

som prioriterade och för vilka strategier håller på 

att utvecklas är livsmedel, miljöteknik, byggande, 

miljökonsulting, turism och trafik/luftföroreningar. 

Med tanke på den internationella konkurrens som 

råder på dessa områden bör granskningen och 

prioriteringen göras betydligt hårdare för att kunna 

fungera som styrmedel för satsningar. Den kompetens 

som presenteras på flera av områdena är 

inte tillräcklig för att få en ledande roll utan 

mycket stora satsningar. 

(För utförligare presentation av förslagen på 

satsningsområden se bilaga 3.) 

INTERVJUER 

En viktig del av arbetet har varit att träffa personer 

med överblick och kunskap i anslutning till den 

övergripande frågeställningen om tillväxt och miljö. 

Följande personer/organisationer har intervjuats: 

■ Nils-Eric Svensson, Region Skånes 

näringslivsenhet 

■ Svend Holst-Nielsen, Stephan Müchler, Per 

Tryding, Sydsvenska Industri och Handelskammaren 

■ Lennart Fredenberg, Maria Sunér, Sydkraft 

■ Ulf Åberg, Region Skåne Inward Investment 

■ Carl Foung, Internationella Miljöinstitutet 

■ Per Quistbäck, Energikontoret i Lund 

■ Rolf Bjerndell, Skånemejerier 

■ Tommy Åhlander, Krinova 

■ Hans Henecke, Region Skånes näringslivsenhet 

■ Arne Elmroth, Lunds Universitet 

■ Rolf-Axel Nordström,Ängavallens Gård 

■ Per-Olof Nilsson, Thorn Lighting 

■ Gunilla Andersson, Ekologiskt 

Marknadscentrum 

Intervjuerna har varit värdefulla när det gäller att 

ge en bild av hur olika aktörer ser på miljöfrågorna 

i ett marknadsperspektiv. 

ENKÄT 

Som komplement till intervjuerna har en enkät 

skickats ut till ett mindre antal företag inom 

sektorerna livsmedel respektive energi. 

Svarsfrekvensen har varit låg, varför inga tydliga 

slutsatser kan dras från det erhållna materialet. 

Enkäten bör används igen i ett bredare utskick för 

att ge mer information om dagens situation och 

företagens engagemang, behov och syn på 

regionens möjligheter 

(Enkäten finns redovisad i bilaga 4). 

10 

MILJÖMARKNAD I FÖRÄNDRING 

Den grundläggande tesen i denna studie är att 

samhället under de närmaste decennierna kommer 

att satsa stora resurser på att ställa om till hållbarhet. 

Omställningen kommer att slå igenom på 

nästan alla samhällsområden, direkt eller indirekt. 

Det kommer att innebära stora förändringar av vilka 

krav marknaden kommer att ställa – och därmed 

motsvarande affärsmöjligheter för de aktörer som 

förstår att avläsa denna process och ta fram tjänster, 

produkter och system i linje med de nya kraven. 

Eftersom näringslivets miljöarbete till stor del 

hittills har fokuserats på riskreducering, effektivare 

resursanvändning samt ”ordning och reda” finns 

redan idag en potential till utveckling av nya 

erbjudanden på en lång rad områden. Som vanligt 

gäller det att veta vilka områden och vilka erbjudanden, 

d.v.s. helt enkelt att bättre förstå marknaden. 

De företag som lyckas med detta får försteg 

på en marknad värd många tusen miljarder kronor 

per år de närmaste decennierna. 

Två övergripande processer är viktiga när man – 

mot bakgrund av samhällsomställningen och dess 

påverkan på marknaden – söker efter kopplingar 

mellan tillväxt i näringslivet och miljö. 

Behov av 

ändrat fokus för miljöarbetet 

Den första delprocessen är att miljöarbetet inom 

näringslivet har mognat. Inom stora delar av 

svenskt näringsliv är de tidigare aktuella 

problemen nu hyfsat hanterade men arbetet 

forstätter för att på marginalen förbättra 

situationen. En lång rad verktyg för att driva 

miljöarbetet har etablerats – miljörevision, 

standardiserade miljöledningssystem, checklistor 

för produktutveckling, rapporteringsrutiner etc. 

Mycket återstår naturligtvis att förbättra, men 

tillväxtpotentialen finns knappast i marginalförbättringar 

av detta arbete som huvudsakligen 

har en defensiv karaktär. Snarare behövs 

nytänkande med mer strukturell inriktning för att 

gå in i ett offensivt arbete där man hittar 

tillväxtpotentialen i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Enkelt kan inriktningen på företagens arbete 

illustreras av följande bild. 

Marknadsutveckling 

Kundbehovsanalyser, konceptutveckling, 

affärsmöjligheter, nya produkter, spetsprojekt, 

marknadskommunikation, profilering etc 

➛ 

Marknadsfokus ➛ 

Internt fokus 

➛ 

Försäkringar 

Kvalitetssäkring, certifiering, 

kunskapsuppbyggnad, miljöledningssystem, 

krav på 

underleverantörer, etc 

➛ 

Offensivt 

Defensivt 

Resursbesparingar 

Transportoptimering, 

energieffektivisering, 

avfallshantering etc 

Tre huvudinriktningar på företagens arbete kan 

inbegripas i de tre begreppen ”försäkringar”, 

”resurseffektivisering” och ”marknadsutveckling”. 

Under de senaste tjugo åren har företagen kommit 

långt i arbetet med att hitta ”försäkringar”, d.v.s. 

verktyg eller former för miljöarbetet som minskar 

risken för misstag eller olyckor. Exempel på detta 

är miljörevision, certifierade miljöledningssystem, 

interna databaser och rutiner för kontroll, 

konsensuslistor på farliga ämnen, riktlinjer för 

miljörapportering etc. Fortfarande finns naturligtvis 

problem, men arbetet med detta utvecklas hela 

tiden både vad gäller att utveckla befintliga verktyg 

och att hitta nya, effektivare verktyg. 

Här sker också en annan förnyelse, exempelvis när 

etik och sociala frågor börjar integreras som en del 

i den större helheten ”hållbarhet”. 

Arbetet med ”försäkringar” drivs av ett behov av 

att minska risken i verksamheten. Inriktningen är 

huvudsakligen defensiv och internt fokuserad. 

”Resurseffektivisering” har också utvecklats under 

lång tid, t ex i form av minskat antal insatsämnen i 

processindustri, ökad fyllningsgrad i lastbilar, 

energieffektiviseringsåtgärder, materialsnåla 

konstruktioner m m. Arbetet med ”resurseffektivisering” 

drivs ofta av potentialen för 

kostnadsbesparingar. Inriktningen är huvudsakligen 

defensiv och internt fokuserad. 

”Marknadsutveckling” har många branscher haft 

svårare att ta till sig. De sektorer eller företag som 

kommit längst är ofta de som varit utsatta för 

långvarig kritik från myndigheter eller miljöorganisationer, 

eller är konsumentnära. 

Exempel är massaindustrin respektive dagligvaruhandeln. 

Satsningar inom ”marknadsutveckling” 

drivs i första hand av möjligheten att öka 

konkurrenskraft i form av lönsamhet, marknadsandelar 

eller andra ”mätetal”. Inriktningen är 

huvudsakligen offensiv och extern fokuserad. 

I ett sammanhang där tillväxt och miljö ska 

kombineras är det i marknadsutveckling som den 

stora potentialen finns. 

Ökat fokus på marknadslösningar 

Den andra delprocessen är att samhället generellt 

har flyttat tyngdpunkten från politiska lösningar i 

riktning mot marknadslösningar. När det gäller 

miljöfrågorna i näringslivet betyder detta att lagar 

och regler fått en relativt sett mindre betydelse 

som pådrivande faktor, och att marknads- och 

kundinriktningen blivit central för den fortsatta 

utvecklingen. Inom vissa branscher är den 

förändringsprocessen igång. Det är här som den 

stora potentialen finns just när det gäller tillväxt. 

Denna utveckling betyder bland annat att den 

arbetsinriktning och bemanning som miljöfrågorna 

har haft under senaste 5-25 åren börjat bli 

otillräcklig. Fackkompetens inom miljöområdet 

behöver nu kompletteras med kompetens inriktad 

på management, marknadsanalys och marknadsutveckling, 

varumärkesbyggande, produktkvalitet 

och produktutveckling. Det är genom insatser på 

dessa områden som den relativt sett starkaste 

tillväxtpotentialen finns och som företag kan skaffa 

sig konkurrensfördelar av nytt slag. 

Dessa två förändringsprocesser ger nya förutsättningar 

för miljöarbetet i näringslivet. Fokus 

behöver flyttas från defensiva, internt fokuserade 

strategier och åtgärder, till offensiva, externt 

fokuserade strategier och åtgärder. Detta innebär 

behov av fler kompetenser och ny kunskap om 

företagen ska kunna utnyttja den nya spelplanen 

som miljömarknaden utgör. 

Miljöbegreppet måste flyttas från ”miljöarenan” till 

”marknadsarenan”. Företagets arbete med 

miljöfrågor kan inte längre avgränsas till att styras 

av sakfrågorna indelat efter miljöfrågornas logik, 

utan måste istället hanteras efter företagens 

tillväxt- och marknadslogik, med fokus på 

kundbehov och marknadsutveckling. 

Miljöexperterna måste släppa ansvar till andra 

funktioner i företaget och dessa måste tillämpa 

sina kunskaper på en ny arena. 

Nackdelen är att sakfrågorna och miljökunnandet 

kan hamna i bakgrunden. Fördelen är att det som 

är företagandets fokus – utveckling, affärsmöjligheter, 

marknadstänkande, konkurrenskraft – 

hamnar i centrum. Därmed engageras helt nya 

krafter i miljöarbetet. 

11

TILLVÄXTPOLITIK MED MILJÖINRIKTNING 

Den aktuella tillväxtdiskursen har fört fram en syn 

på hur olika aktörer kan samverka för att 

komplettera varandra. Modellen kallas ofta Triple 

Helix. Samtidigt ökar fokus på att arbeta med 

regionala styrkeområden där en grupp av aktörer – 

kluster - med samma eller kompletterande 

inriktingar kan samverka och på det sättet öka 

möjligheterna till framgång. Triple Helix och 

kluster är grundtankar i denna rapport. 

Triple Helix som strategisk modell 

Samverkansmodellen Triple Helix dominerar idag 

tankegångarna kring hur man ska utnyttja 

samhällets olika aktörer och kompetenser. 

Modellen innebär enkelt uttryckt en samverkan 

mellan offentlig sektor, företag och universitet/ 

högskolor. 

Triple Helix-modellen kommer till uttryck bland 

annat i satsningen på Kompetenscenter – en form 

av forskningssamarbete mellan högskola och 

företag. En grundtanke är att utveckla högskolan 

som forskningsresurs för näringslivet. På detta sätt 

förstärks länken mellan högskolans forskning och 

företagens FoU som är särskilt betydelsefull i uppbyggnaden 

av innovationssystem i Sverige. Fem 

centrum inom energiområdet finansieras av Energimyndigheten. 

Vinnova samverkar med Energimyndigheten 

i genomförandet av programmet. 

Forskningsverksamheten utvecklas och finansieras 

etappvis genom avtal mellan en högskola, ett antal 

företag och Vinnova eller Energimyndigheten. Inför 

beslut om en ny etapp utvärderas centrumen med 

hjälp av internationell expertis. Eftersom kompetenscentrum 

är den form som statliga myndigheter 

har valt för att stimulera dynamiken i innovationssystem 

och samverkan mellan olika aktörer kan det 

vara intressant att titta på vilka framgångskriterier 

som definierats för dessa center. De nedan angivna 

kriterierna utformades av NUTEK 1995. 

Ett framgångsrikt kompetenscentrum: 

■ erbjuder näringslivet en attraktiv och koncentrerad 

forskningsmiljö för samverkan, 

problemlösning och långsiktig kompetensutveckling. 

Centrumet har en tydlig hemvist 

inom den avtalsslutande högskolan. 

■ har ett uthålligt deltagande från näringslivet i 

ledning, genomförande och finansiering av ett 

forskningsprogram av gemensamt intresse och 

attraherar insatser från näringslivsintressenter 

av minst samma omfattning som NUTEKs 

finansiering 

■ har en tydlig kompetensprofil inom vilken centrumet 

är internationellt konkurrenskraftigt och 

förmår att anpassa och stärka den med hänsyn 

till intressenternas behov och den tekniskvetenskapliga 

utvecklingen 

12 

■ förnyar och utökar sin intressentkrets inom 

näringslivet i Sverige (inklusive mindre och 

medelstora företag) 

■ är väl förankrat inom högskolan och högskolans 

egna insatser i form av basorganisation och 

andra resurser för centrumets verksamhet ökar 

successivt under centrets utveckling 

■ utmärks av ömsesidig personrörlighet mellan 

högskolans och företagens FoU-miljöer genom 

att forskarstuderande och forskare inom högskolan 

bedriver forskning i aktivt samarbete 

med och inom företag 

■ FoU-personal från företagen är verksam inom 

centrumets högskolemiljö 

■ samverkar med högskolans grund- och 

forskarutbildningsinsatser 

■ har ökande extern finansiering för verksamheter 

som stärker centrumets kompetensprofil och - 

bas 

■ åstadkommer resultat som företagen har nytta 

av och som leder till vetenskaplig meritering 

(doktors-/lic.examina, publicering i 

internationella tidskrifter m m) 

■ samverkar med andra forskargrupper och 

forskningsinstitutioner och har ett ökande inslag 

av internationellt, särskilt europeiskt forskningssamarbete 

i linje med näringslivsintressenternas 

önskemål. 

Triple Helix-modellen är också grunden för klustertänkandet, 

d v s att inom en region hitta grupper 

av aktörer som har kompetens och verksamhet 

inom ett område där man sammantaget ligger före 

omvärlden. Kompetenscentrum är en form för att 

stimulera befintliga sådana kluster. 

Eftersom klustertanken är central i de flesta 

regioners tillväxttänkande idag, är det viktigt att 

veta något om tankarna bakom kluster. 

Kluster i regional tillväxt 

Nedanstående är i stora delar utdrag ur 

Promemoria nr 21 (December 2000) från 

Regionplane- och Trafikkontoret i Stockholm, 

skriven av Temaplan och Inregia. De är medtagna 

här som bakgrund och sammanhang för en del av 

de förslag som förs fram i senare delar av denna 

rapport. 

Kluster kan definieras som ”geografiska koncentrationer 

av relaterade företag, specialiserade leverantörer, 

serviceföretag, företag i närliggande 

branscher och institutioner (t ex universitet, 

standardiseringsmyndigheter och handelsorganisationer) 

som både konkurrerar och samarbetar inom 

ett visst område”. Det är sällan möjligt att utnyttja 

traditionell branschklassificering (t ex SNI-koder) 

för att definiera ett kluster. En vidare syn behövs 

för att få med viktiga aspekter.

En sådan bredare syn är viktig i detta projekt, där 

fokus inte varit traditionell miljöteknik, utan också 

produkter, tjänster eller systemlösningar utanför 

detta område, men som ger minskad miljöpåverkan/ökad 

miljöanpassning. Alltså produkter, 

tjänster eller system inom alla sektorer där miljöprestandan 

är en viktig del av värdet och/eller en 

del av säljargumentet/erbjudandet till kund. 

Denna bredare syn på ”miljöprodukter” måste 

samtidigt i ett klustertänkande kompletteras med 

företag och organisationer inom områden som 

juridik, finansiering, marknadsföring etc. 

Kluster kan sägas bestå av företag som har närhet 

till varandra i tre dimensioner – teknologisk närhet, 

organisatorisk närhet och geografisk närhet. Om 

dessa ”närhetsvillkor” är uppfyllda kommer företagen 

och andra stödjande organisationer, som 

högskolor, myndigheter, forskningsinstitut och 

finansinstitut, börja påverka varandras produktivitet 

och utvecklingskraft, och ha möjligheter att 

dra ömsesidig nytta av varandra. 

Hur dynamiken inom klustret fungerar har 

betydelse för regionens konkurrenskraft genom tre 

mekanismer: produktivitetsutveckling, innovationer 

och nyföretagande. 

Produktivitetsutveckling 

Genom samlokalisering får klusterföretagen fördelar 

som kan omvandlas till högre produktivitet. 

Specialiserade produkter. Lokalisering inom ett 

kluster kan ge bättre och billigare tillgång till 

specialiserade resurser, t ex komponenter, 

maskiner, tjänster och personal. Detta i sin tur 

uppmuntrar till utveckling av lokala leverantörer 

och etablering av nya eller inflyttade leverantörer. 

Information. Inom klustret kan företag få bättre och 

billigare tillgång till information om t ex marknad 

och teknik, vilket innebär möjligheter till ökad 

produktivitet. Informationsflödet underlättas 

genom regelbundna kontakter och personliga 

relationer. Det kan t ex gälla att snabbt få 

information om nya kundbehov. 

Kompletterande produkter och tjänster. Inom ett 

kluster kan företagen utnyttja tillgången på andra 

produkter eller tjänster för att öka värdet av 

företagets egen produkt. Inom ett kluster 

underlättas möjligheten till samordning mellan 

produkter och tjänster, samtidigt som det interna 

trycket på förbättringar av kvaliteten ökar. 

Kompletterande marknadsföringsinsatser. En annan 

möjlighet är att genomföra gemensamma 

marknadsföringsinsatser, t ex genom mässor och 

publikationer, vilket kan bidra till att hela klustret 

får en bättre status. Kunder får dessutom större 

möjlighet att vid ett besök träffa flera leverantörer, 

vilket minskar kundens risk. 

Institutioner och gemensamma resurser. De 

institutioner och gemensamma resurser som finns 

inom en region är naturligtvis av värde även för de 

kluster som är lokaliserade där. Det kan gälla 

högskolor, infrastruktur, mässor etc. Speciellt 

värdefull är tillgången till specialiserade 

satsningar, t ex högskolor där företagen kan 

rekrytera personal med nödvändig kompetens och 

därigenom slipper investera så mycket i intern 

kompetensutveckling. 

Belöningar och resultatmått. Kluster tenderar att öka 

företagens drivkrafter när det gäller produktivitetsutveckling 

genom ren konkurrens och ”grupptryck”. 

Stolthet och ambitioner att lyckas väl i det 

lokala näringslivet kan vara viktiga drivkrafter. 

Innovationer. Lokalisering inom ett kluster erbjuder 

många möjligheter att öka innovationspotentialen 

hos företag. Det kan exempelvis gälla att snabbare 

uppmärksamma nya kundbehov, utnyttja ny teknik, 

produktions- och leveransmöjligheter, större 

flexibilitet och förmåga att agera snabbt genom 

fördelaktig tillgång till nya komponenter, tjänster 

och maskiner inom klustret, och ett socialt tryck 

från övriga aktörer inom klustret. 

Den fysiska och värdemässiga närheten mellan 

många entreprenörer sänker både transport och 

transaktionskostnaderna. Dessutom borgar den 

värdemässiga gemenskapen för ett ömsesidigt 

förtroende, d v s uppbyggnaden av ett socialt 

kapital mellan ett antal entreprenörer. Detta 

sociala kapital bidrar tillsammans med låga 

transport- och transaktionskostnader till ett en 

relativt stor del av den innovationspotential som 

uppstår i mötet mellan entreprenörerna realiseras. 

Detta bidrar till att ytterligare öka innovationsförmågan 

och därmed främja regional dynamik och 

tillväxt. 

Nyföretagande. Flera nya företag etableras i 

anslutning till existerande kluster. Skälen till detta 

är flera. För det första är informationen om nya 

affärsmöjligheter ofta bättre inom klustret, vilket 

gör det lättare att dra nytta av detta och starta ny 

verksamhet. För det andra är inträdesbarriärerna 

ofta lägre, eftersom man kan dra nytta av de 

kunskaper, den personal och de övriga resurser 

som redan finns tillgängliga inom klustret. För det 

tredje finns det vanligen såväl lokal efterfrågan 

som andra företag som redan lyckats inom 

området, vilket bidrar till ett minska den upplevda 

risken med att starta ett nytt företag. 

Den problemlösningsinriktning på processerna som 

finns inom klustret ger en ackumulation av 

kunskap som ofta bara är tillgänglig bland de 

personer som finns inom klustret. 

Problemlösningsprocessen leder också många 

13

gånger till att inblandade parter ser helt nya affärsmöjligheter. 

Drivkrafter för nya kluster. Slumpen spelar ofta en 

stor roll för utvecklingen av nya kluster. Samtidigt 

kan en del påverkbara faktorer urskiljas. 

Fördelaktiga resurser. De historiska och geografiska 

förutsättningarna bidrar ofta till att det finns en 

speciellt förmånlig tillgång till vissa insatsfaktorer 

inom en region. Det kan gälla allt från hantverkskunnande 

och universitetskompetens, till goda 

transportmöjligheter genom god infrastruktur. 

Avancerad lokal efterfrågan. I många fall stimuleras 

utvecklingen av kluster av att det finns en ovanligt 

stark eller avancerad efterfrågan på vissa produkter 

i en region. Idag är det snarast efterfrågans grad av 

”sofistikering”, snarare än volym, som betonas. 

Befintlig verksamhet. Eftersom nya kluster ofta 

utvecklas i anslutning till etablerad verksamhet 

är det viktigt med tillgång till relaterad verksamhet, 

antingen inom enskilda företag eller inom en viss 

industri. 

Innehåll för Triple Helix och kluster 

För att veta vad samverkan mellan olika aktörer ska 

fokuseras på, och för att identifiera kluster av 

betydelse i den egna regionen, måste man hitta en 

sorteringsmekanism som ger en uppfattning om 

vilka områden som har potential att bli riktigt stora 

i framtiden. Med inriktning på att skapa tillväxt 

inom miljöområdet i bred mening är följande en 

enkel sökbild som kan ge viss ledning om var 

framtida stora miljömarknader kan finnas. Den 

mycket grova grundmodellen måste sedan kompletteras 

och konkretiseras. Sökandet bör inriktas på 

områden som har följande egenskaper: 

■ Behov av miljömässig utveckling 

■ Behoven kommer att stå sig över lång tid 

■ Många aktörer finns 

■ God grundkompetens finns 

■ Spetskompetens finns 

■ Marknadspotential hemma 

■ Marknadspotential på exportmarknaden 

■ Aktörer med kunnande inom marknadsanalys 

och export 

■ Aktörer med nätverk som kan stödja 

exportfrämjande åtgärder 

■ Demonstrationsprojekt finns eller planeras 

■ Nationella initiativ kan lotsas till Skåne med 

rätt insats 

Det är uppenbart att de två områdena energi och 

livsmedel uppfyller flertalet av ovanstående 

förutsättningar, och att det därmed skulle finnas 

möjligheter att identifiera eller bygga upp kluster 

inom dem. Med det som utgångspunkt måste man 

hitta vägar att fokusera insatserna och utveckla nya 

strategier som ger Skåne försprång. 

14 

För att göra det behöver man också se på den 

statliga forsknings- och näringspolitiken, där några 

tendenser kan urskiljas som talar för en starkare 

koppling mellan tillväxtfrågor och miljö framåt. 

Förändrad statlig FoU 

Stora delar av den statliga forskningsorganisationen 

har gjorts om de senaste åren, även om de större 

förändringarna av inriktningen på forskningsfinansieringen 

kommer att synas först år 2003. 

Detta eftersom planeringen medvetet bundits 

under 2001-2002 för att minska osäkerheten vid 

övergången till ett nytt system/ny organisation. 

Nutek, Energimyndigheten och Vinnova är de 

viktigaste statliga finansiärerna av forskning inom 

området miljö och tillväxt i bred mening. 

Vinnova som ny stor forskningsfinansiär har satt 

hållbar utveckling som övergripande prioritet. 

Samtidigt finns det ett antal andra signaler om 

förändrad inriktning på det man vill finansiera. 

Viktiga punkter är bl a: 

■ Innovationsaspekter i systemen på olika nivåer 

■ Att skapa större konkurrenskraft internationellt 

genom att prioritera forskningsmiljöer med 

kritiska massa 

■ En förskjutning från renodlad kunskapsutveckling 

till ökad tyngd på resultat/effekter 

och implementering 

■ Avnämarperspektiv 

■ ”Mjuka” frågor 

■ Mer sektorsövergripande projekt 

■ Kopplat till EUs 6.e ramprogram ett ökat fokus 

på stora projekt eftersom EU kräver detta 

■ SME’s 

Hösten 2002 presenterar Vinnova den nya 

inriktningen på sin forskningsfinansiering. Ett 

flertal mindre ”call” under 2001-02 har visat stark 

inriktning på hållbarhet och innovationer. Detta får 

troligen bredare genomslag i det nya programmet. 

Avgränsade politiska initiativ 

En samlad statlig näringspolitik med hållbar 

tillväxt som inriktning saknas. Några större 

separata initiativ värda att nämna är dock Lokala 

Investeringsprogram (LIP) och den kommande 

satsningen på klimatåtgärder (KLIMP). Båda kan 

tolkas som större experiment för att få igång 

näringslivets arbete med marknadsutveckling inom 

hållbarhetsområdet. Miljöeffekten är bättre än 

planerat och har givit viktiga erfarenheter. Flera 

goda exempel har skapats varav Bo01 i Västra 

Hamnen i Malmö är ett viktigt sådant exempel. 

För Skåne gäller att miljöfrågorna behöver arbetas 

in tydligare i tillväxtavtalen. EuroForecast, 

Ledningskonsulterna i Stockholm, som utvärderat 

bl a det skånska tillväxtavtalet, pekar i sin 

slutrapport 1999-06-22 på att miljöprofileringen 

inte fått genomslag i hela åtgärdskedjan.

Utvärdering av denna första generationen avtal 

pekar på brister i det skånska tillväxtavtalet när 

man kommer till den konkreta nivån. 

”I arbetet med tillväxtavtal ska länen också beakta 

jämställdhetsmålen, miljömålen/kraven på en 

hållbar utveckling och regeringens 

sysselsättningsmål. I analys och mål/ 

visionsavsnitten behandlas alla tre målen och det 

finns i avtalsförslaget projektförslag rörande 

insatser för kvinnor och för miljön. Båda områdena, 

som kan ses som övergripande mål/restriktioner för 

tillväxtarbetet och på de insatser som förs fram för 

att stimulera tillväxten, har dock inte, som vi kan 

se, vägts in i inriktning och utformning av 

strategier och insatsområden.” 

Integrering av hållbarhetstänkandet i tillväxtavtalen 

har sedan dess blivit alltmer aktuell, och utgör en 

central fråga i en miljöinriktad näringspolitik i 

Skåne. 

15

TVÅ GRUNDSTRATEGIER 

Två huvudstrategier för tillväxt kan identifieras 

utöver de ordinära miljösatsningar som görs i 

regionen. Här kallas de ”exportstrategi” respektive 

”importstrategi”. I verkligheten interagerar de på 

ett komplicerat sätt. 

Exportstrategin är vanliga exportinriktade 

satsningar genom samordning och marknadsföring 

av befintliga eller nya produkter, tjänster och 

system, men med fokus på miljöområdet. Strategin 

illustreras bäst av Exportrådets satsning på ett 

nätverk för miljöteknikföretag. Några sådana 

satsningar har tidigare genomförts med viss 

spretighet och svagt resultat. Exportrådets 

nuvarande satsning verkar kraftfullare, men har 

också mött kritik. Nedan kommer en del 

möjligheter till utveckling av sådana satsningar, 

och behov för att stärka dem, att diskuteras. 

Importstrategin har på miljöområdet diskuterats 

betydligt mindre. Enkelt uttryckt är det import till 

regionen av kompetens och verksamheter som ger 

ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. För 

detta krävs att regionen är attraktiv för aktörer 

inom området miljö och utveckling. De bästa 

exemplen kommer här från andra områden än från 

miljöområdet. 

EXPORTSTRATEGIN 

Denna studie har en bredare syn på vad som är 

miljöprodukter, miljötjänster och miljösystem än 

vad som brukar vara fallet. Samtidigt är det viktigt 

att titta på vilka villkor som gäller för den snävare 

miljötekniksektorn, eftersom den är en etablerad 

sektor med stor potential. 

Svensk miljöteknikexport 

Exportrådet publicerade i oktober 2001 den första 

stora studien av svensk miljöteknikexport – 

”Svensk Miljöteknikexport, avgränsning, 

omfattning, marknader.” 

Exportrådets studie pekar på ett starkt svenskt 

exportområde som hittills fått liten uppmärksamhet. 

Den samlade exportmarknaden av miljöteknik i 

världen beräknas år 2010 vara värd 6.000 miljarder 

kronor per år, och den växer snabbare än någon 

annan marknad. Miljöteknik kan bli Sveriges nästa 

stora exportsuccé. 

Genom nätverket svensk Miljöteknikexport har 

Exportrådet ”organiserat” drygt 500 svenska företag 

inom vatten- och avloppsteknik, avfallsteknik/ 

återvinning och luftrening. Den stora merparten av 

företagen har mindre än 50 anställda och mer än 

hälften av företagen har mindre än 10 anställda. 

16 

Miljöteknik enligt Exportrådets definition omsätter 

ca 20 miljarder kronor, d.v.s. mer än teko- eller 

flygindustrin. Miljöteknikexporten uppgår till nära 

8 miljarder kronor per år. Det största och viktigaste 

området, vatten- och avloppsteknik, har en exportandel 

på 57 %, avfallshantering och återvinning 

21 %, och luftrening 31 %. Jämfört med nio av 

Sveriges största branscher visar miljöteknik upp en 

större exportaggressivitet. Storföretagen står för 

merparten av exporten, men det är de minsta 

företagen som förväntar sig den största exporttillväxten 

– såväl i absoluta som i relativa termer. 

Exporttillväxten år 2000 var ca sex procent. 

Främsta marknader är idag Norden och övriga Västeuropa. 

Viktiga framtidsmarknader är Asien, 

Central- och Östeuropa. De viktigaste målgrupperna 

för företagen är kommunal och offentlig verksamhet. 

Processteknisk industri, stålindustri och annan 

”tyngre” industri; vatten- och reningsverk; massaoch 

träindustri är andra viktiga målgrupper. I tredje 

världen är även internationella finansiärer och 

bilaterala biståndsorganisationer mycket viktiga 

aktörer. Miljöteknikbehovet finns överallt i världen 

men tillgången till finansiering avgör om 

marknaden är intressant. 

De enskilt viktigaste framgångsfaktorerna för ökad 

export är enligt företagen att hitta lokala representanter 

och samarbetspartners, att delta i effektiva 

nätverk samt att få hjälp med att identifiera nya 

kunder. En annan viktig faktor är möjligheterna för 

mindre företag att finansiera marknadssatsningar. 

Kan man underlätta ovan nämnda faktorer finns 

det ytterligare en oerhörd exportpotential 

Av de drygt 500 företag som ingår i Exportrådets 

studie finns 56 i Skåne län (bilaga 5). Det har inte 

varit möjligt att få separat statistik för de skånska 

företagen. 

Skånsk export av miljörelaterade produkter, 

tjänster och system 

Studien har inte funnit några separata undersökningar 

när det gäller skånsk export av miljöteknik 

eller andra miljörelaterade produkter, 

tjänster eller systemlösningar utöver ”Exportmarknader 

för ekologiska livsmedel – en översikt – 

Storbritannien, Tyskland och Danmark” som utförts 

av Ekologiskt Marknadscentrum för Miljöteknikdelegationens 

räkning. Däremot finns mer 

generella undersökningar, t ex ”Skånsk export – En 

enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig 

export som överstiger en miljon kronor”. Rapporten 

publicerades av Region Skånes Näringslivsenhet år 

2000, och siffermaterialet finns uppdaterat i mars 

2001.

I den skånska studien noteras att det som skiljer 

Skåne från resten av Sverige är att skånska företag 

har en betydligt lägre exportandel. Antalet exporterande 

företag uppgår till 7-8.000. De sex största 

exportörerna svarar för drygt en femtedel av 

exporten, och när tre fjärdedelar av exporten lagts 

ihop visar det sig att endast omkring 120 företag 

svarar för denna. De flesta skånska företag exporterar 

alltså för relativt låga värden, och endast ca 

1.500 företag har en exportomsättning som 

överstiger en miljon kronor. 

De skånska företagens främsta exportmarknader 

är idag Norden och övriga Västeuropa, med tyngdpunkt 

på Storbritannien, Nederländerna och 

Tyskland. Bland länder man planerar att exportera 

till utmärker sig Polen. Mycket lite intresse visas 

för den baltiska och ryska marknaden. Kina och 

Japan finns med som marknader med låg export 

idag, men ändå nämnda som möjliga satsningar 

framåt. 

Enkäten från 2001 ger följande underlag från 424 

svarande företag (av 750 som fått utskicket). 

När skånska företag säljer på utländska marknader 

är följande de viktigaste kanalerna: 

■ direktförsäljning 216 

■ återförsäljare 181 

■ agent 164 

De viktigaste exporthinder som anges är: 

■ bristande personella resurser 120 

■ bristande kunskap om marknaden 89 

■ för stor konkurrens 86 

■ regler/bestämmelser på marknaden 83 

Man söker nya affärsmöjligheter och nya kunder 

genom: 

■ mässor 260 

■ personliga besök 246 

■ kontakter genom ett eller flera led 204 

■ internet 160 

Den skånska studien har inte en indelning som gör 

att miljörelaterad export kan särskiljas. 

Slutsatser om exporthinder 

De två undersökningarna visar i stor utsträckning 

en liknande bild vad gäller frågeställningar kring 

vilka hinder och åtgärder som kan påverka 

exporten. Eftersom denna studie söker bredare 

företags-profiler än bara miljöteknik, men ändå 

miljö-relaterade produkter och tjänster, kan det 

förväntas att behoven för de berörda företagen väl 

överensstämmer med det som visas i Exportrådets 

studie och i den skånska exportstudien. Samtidigt 

innebär omdefinieringen av marknaden både ett 

”nytt utbud” och nya målgrupper. Analysen av vilka 

vägar man ska gå för att nå ut på exportmarknaden 

behöver därför fördjupas väsentligt. Åtgärder för att 

bygga upp kompetens på detta område är en 

huvudinriktning i förslagen som följer i senare 

avsnitt. 

Behov av utveckling av exportstrategin 

Det finns två viktiga delar som skulle kunna 

komplettera befintliga satsningar på export inom 

miljöområdet. 

Den första är att bredda bilden av vad som är 

miljörelaterade produkter, tjänster och system. En 

definition som ligger i linje med synen i denna 

rapport skulle innebära en rad nya möjligheter till 

samarbeten och erbjudanden som kan öka den 

svenska miljörelaterade exporten. 

Antalet möjliga deltagande företag och produkter/ 

tjänster ökar starkt. Detta medför i sin tur att fler 

kanaler till exportmarknaderna finns att tillgå, 

möjligheten till mer sammansatta och kompletterande 

erbjudanden uppstår, nya marknader, 

marknadssegment och kunder kan bearbetas. 

Genom samverkan mellan olika aktörer ökar 

innovationsförmågan i systemet (både i form av 

produktinnovationer och organisatoriska 

innovationer), och resurserna förstärks. 

Den andra är en ökad satsning på marknadsanalys. 

Här ligger kärnan i att veta vad de potentiella 

kunderna efterfrågar. En stor del av svensk 

miljöteknikexport går idag till kunder inom den 

offentliga sektorn. Kunskap om vad dessa 

efterfrågar byggs upp i relativt god takt, och 

kopplingen till olika finansieringsorgans krav på 

miljösidan är inte svår att få fram. 

När allt fler aktörer utanför den offentliga sektorn 

också börjar efterfråga ”miljö” som en del av 

erbjudandet och när ”miljö” blir ett säljargument 

inom allt fler produkter och tjänster, uppstår ett 

behov av en mer avancerad marknadsanalys. Detta 

gäller oavsett om man analyserar hemmamarknad 

eller exportmarknad, men utmaningen är större på 

exportmarknaden eftersom uppfattningen om vad 

en ”miljöprodukt” är kan ha grundläggande 

skillnader i olika kulturer eller på olika nationella 

marknader. Flertalet miljömärkningar är t ex 

fortfarande huvudsakligen nationellt baserade, 

lagstiftningen varierar och kundkraven kan skilja 

sig kraftigt. 

Miljö i allmänna termer är inte längre ett 

tillräckligt säljargument. Man kan jämföra med hur 

avancerad analys av målgruppernas behov, ålder, 

sociala status, designpreferenser etc som görs för 

mobiltelefonutveckling. Eller möjligheten till att 

erbjuda finansieringslösningar för stora 

investeringar i infrastruktur på mobiltelefonområdet. 

Motsvarande utveckling kring kundernas behov – 

från den enskilda individen till storföretaget eller 

nationen – och nytänkande kring affärsmodeller 

behöver inledas på miljöområdet. En mer 

avancerad analys innefattar också frågor om hur 

17

eslutsprocesser inför köp av ”miljöerbjudanden” 

ser ut. 

Detta tankesätt skulle kunna innebära att svenskt 

näringsliv lägger upp motsvarande utvecklings- och 

försäljningssatsningar som man de senaste decennierna 

gjort för stridsplanet Jas, men på miljöinriktad 

infrastruktur. Med svenskt kunnande kring 

stadsplanering, vattenrening, fjärrvärme och 

fjärrkyla, avfallshantering m fl, skulle man kunna 

erbjuda t ex Polen ett mycket stort ”paket” för att 

hjälpa landet att nå upp till de krav EU ställer för 

medlemskap. Paketet skulle inkludera hjälp med 

finansieringslösning, motköp, utbildning i att 

hantera de tekniska systemen etc. Satsningen 

skulle naturligtvis stödjas av regeringens kontakter 

och kanaler. En sådan försäljning öppnar för fortsatta 

kontakter och försäljning av mängder av 

sekundära produkter och tjänster med miljöprofil. 

Likheten med Jas är att svenskt kunnande och 

teknik ligger i frontlinjen på båda områdena, 

skillnaden är att slutmarknaden på miljöområdet är 

större. 

Samordning av kunskap 

Kunskapen om hur man ska öka exporten är 

utspridd. Det rör frågor som marknadens behov, 

finansieringsvillkor och miljökrav från stora 

långivare, kulturfrågor, tekniska krav, kunskap om 

hur man kan finansiera utvecklingsprojekt via 

svenska eller EU-program inom miljö och 

energiområdet m m. För stora företag är det möjligt 

att köpa in kunskapen, även om det förvånande 

ofta är svårt för dem att orientera sig i den 

offentliga sektorns system. För mindre företag blir 

hindren ofta för många att övervinna. Det finns 

stort behov av en regional funktion som hjälper 

företagen genom ”systemen”. Det kan gälla idéer 

och krav för ansökningar till KLIMP, EUs 

ramprogram, Energimyndighetens och Vinnovas 

olika delprogram, eller kontakter med universitet 

och andra forskningsinstitutioner som krävs för att 

finansiera idéer och projekt. En sådan satsning, 

som drar resurser till regionen skulle troligtvis ha 

god kostnadseffektivitet sett över en längre period. 

Även samordning av företag verkar ibland behövas, 

där idéer utifrån ofta ger helt nya infallsvinklar på 

affärsutvecklingen inom miljöområdet. 

IMPORTSTRATEGIN 

Import av tillväxt 

Marknaders och regioners attraktivitet styrs av en 

rad faktorer. Attraktiva områden drar till sig 

verksamheter och investeringar, och därmed 

ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Ett område 

där detta har blivit tydligt för svensk del är IT. 

Sverige har en hög internetanvändning, hög 

mobiltelefonanvändning, välutbildad och teknikvan 

befolkning, avancerad forskning och näringsliv med 

18 

en lång rad avancerade företag inom IT-sektorn. 

Sverige är helt enkelt en avancerad marknad som 

speglar framkanten på utvecklingen, både på 

tillverkarsidan och på användarsidan. Här formas 

morgondagens krav och lösningar. 

Detta har skapat en internationell attraktivitet, 

utländska företag etablerar sig och en god spiral 

har drivit fram Sverige som ledande nation på ITområdet. 

Sysselsättning och ekonomisk tillväxt har 

blivit ett resultat. 

Sverige – världens mest avancerade miljömarknad 

Miljöområdet kan betraktas på samma sätt. Sverige 

är kanske världens mest avancerade miljömarknad 

idag. 

Egenskaper som bidrar till detta är bl a: 

■ Pådrivande lagstiftning och regelverk i övrigt 

■ Ledande företag när det gäller varor, tjänster 

och system med hög miljöprestanda 

■ Stark ställning vad gäller introduktion av olika 

miljöledningssystem och verktyg för miljöarbete 

■ Miljökrav i företagens inköp som driver 

miljötänkandet genom leverantörskedjan 

■ Stor erfarenhet av samverkan mellan företag 

och myndigheter i utvecklingsprojekt gällande 

miljöteknik och systemlösningar 

■ På många områden som rör miljörelaterad 

infrastruktur finns ledande system och 

kompetens 

■ FoU-intensivt, med miljörelaterad forskning 

inom en rad viktiga områden 

■ Offentlig upphandling med miljöprofil 

■ Avancerad offentlig sektor i övrigt på 

miljöområdet 

■ Avreglerad el-marknad 

■ Krävande konsumenter 

■ Flera miljömärkningar i konkurrens 

■ Starka pådrivande miljöorganisationer 

■ Anläggningar eller pilotprojekt i internationell 

frontlinje 

Mycket mer går att nämna, men kontentan är att 

om man vill titta på vad framtiden bär med sig för 

marknadsförutsättning när det gäller miljö, är 

Sverige kanske den bästa platsen att studera detta 

på. Sverige har dessutom en i grunden positiv 

miljöprofil alltsedan FNs konferens om miljöfrågor 

i Stockholm 1972. 

Detta är ett sätt att beskriva situationen som inte 

utnyttjats hittills. Samordning av befintliga 

strukturer, projekt, resurser, 

marknadsföringsinsatser etc saknas i stort sett. 

Fokus har legat på att skapa tillväxt genom 

exportsatsningar. Detsamma gäller flertalet länder 

som arbetar med miljö som konkurrensmedel. 

Därmed är potentialen för framgång extra stor. 

Möjliga intressenter 

En avancerad miljömarknad är intressant för 

mängder av verksamheter och aktörer som behöver

förstå hur samhällets omställning till hållbarhet 

kommer att förändra marknadskraven. 

Det kan handla om t ex: 

■ Internationella företag 

■ som vill förstå morgondagens marknadsförutsättningar 

för sin produktutveckling 

■ som vill bevaka frontlinjen av forskning och 

utveckling inom hållbar utveckling 

■ som söker samarbete med akademisk 

miljöforskning 

■ som söker partners för gemensamma satsningar 

■ som vill veta hur implementering av ny teknik 

och nya lösningar sker i praktiken 

■ Nya spetsteknologiföretag med tillämpning på 


■ Universitet med egen miljöforskning som söker 

samarbeten 

■ Forskare och studenter som vill befinna sig där 

utvecklingsfronten är 

■ Miljöinstitutioner inom EU etc 

■ Studiebesök från administration och politisk 

nivå i andra länder 

■ Forskningsfinansiärer som vill studera 

utvecklingens frontlinje 

■ Finansiärer av utvecklings- och pilotprojekt 

Offentlig sektors roll för den krävande marknaden 

Även om tillväxtpotentialen i offentlig sektor inte 

står i fokus för denna rapport, finns det en 

betydelsefull roll för de offentliga aktörerna. 

Offentlig sektor har ett övergripande samhällsansvar 

där långsiktigt hållbar utveckling alltmer 

tonar fram som det sektorsövergripande målet. 

Ekonomiska, ekologiska och sociala frågor skall 

interagera och sammantaget skapa gynnsamma 

förhållanden och ett gott liv för den enskilde 

individen. I uppgiften ligger att vara pådrivare, 

initiativtagare och inspiratör i näringslivsinriktat 

arbete. Att se nya möjligheter, bidra till nätverksbyggande 

och möjliggöra utvecklingsprojekt som 

annars inte skulle kunna genomföras. En mängd 

EU-finansierade projekt drivs med offentlig 

verksamhet som huvudman. Här finns en stor 

utvecklingspotential där pilotprojekt kan visa vägen 

mot målet långsiktigt hållbar utveckling. 

Offentlig verksamhet har även ett samhällsansvar 

vid upphandling av varor och tjänster. Här har nya 

möjligheter öppnats genom förändring av den 

svenska lagstiftningen. Om all offentlig verksamhet 

samordnade sina krav skulle det innebära en kraftsamling 

och en rejäl skjuts för utvecklingen i rätt 

riktning. 

Sammantaget är den stimulans som den offentliga 

sektorn kan ge troligen avgörande för att lyfta nivån 

på hemmamarknaden. Detta ger både grunden för 

exportsatsningar och för en ökad attraktionskraft 

för Skåne. 

För detta krävs en gemensam strategi och framförallt 

ett kraftigt ökat medvetande inom offentlig 

sektor 

Skåne som miljömarknad 

Skåne speglar den svenska bilden i stort. Det finns 

både starka och svaga sidor i regionen när det 

gäller att skapa en mer fokuserad skånsk attraktionskraft 

inom miljö- och hållbarhetsfrågor. Ett 

antal av förslagen nedan i denna rapport är 

inriktade på att utnyttja de starka sidorna och 

kompensera för svaga sidor i den befintliga 

situationen. Några större satsningar som definitivt 

skulle öka den skånska attraktionskraften föreslås 

också. 

Att öka den skånska attraktionskraften på 

miljöområdet genom att satsa på utveckling av 

kompetens, innovationer och demonstrationsprojekt 

är kanske den intressantaste strategin för 

en näringspolitik inriktad på hållbar tillväxt i 

regionen. Grunden för detta finns, och strategin är 

i princip outnyttjad. 

IAKTTAGELSER OCH SLUTSATSER 

Kombination av kontakter under arbetet med 

studien, styrgruppens överblick av skånskt 

miljöarbete och miljödiskussion, samt det skriftliga 

material som funnits att tillgå, har givit en 

intressant överblick av läget och potentialen för 

skånska satsningar inom tillväxt och miljö. Nedan 

redovisas detta sammansmält till två huvuddelar – 

en som hanterar utmaningar i form av svagheter i 

nuvarande situation och en som pekar på 

möjligheter. 

Iakttagelser – utmaningar och problem 

För att hitta tillräcklig handlingskraft att utnyttja 

ett tillfälle krävs ibland en hårdhänt självanalys. 

Eftersom Skåne har ett uppenbart tillfälle att 

genom en kraftfull satsning på miljödriven tillväxt 

etablera en långsiktig konkurrensfördel, måste man 

samtidigt våga se en del brister som kan försvåra 

en sådan utveckling. Följande är därför en 

”djävulens advokats” genomgång av ett ”mentalt 

och faktiskt tillstånd” där förändring är på väg, 

men takten i förändringen behöver öka. 

Punkterna bygger på resultatet av intervjuer, 

genomgång av material, enkät, diskussioner i 

styrgruppen samt tidigare erfarenhet av den 

skånska situationen. 

• Brist på överblick och samarbete 

Det förefaller finnas en generell brist på överblick 

av vad som sker, vilka aktörerna är, och vem som 

kan vad. Det leder till dålig samordning och bristfälligt 

resursutnyttjande. Det finns en avsaknad av 

tradition att samverka med varandra kring större 

projekt, som flera intervjuade har nämnt. Detta 

förefaller gälla både inom offentlig sektor, inom 

19

privat näringsliv, inom den akademiska världen och 

mellan dessa grupper. 

• Mindre effektiv politisk struktur än Göteborgs- och 

Stockholmsregionen 

Trots spännande insatser i t ex Helsingborg, 

Kristianstad, Lund och Malmö, saknar Skåne det 

självklara kommunala ledarskap från en stor 

kommun som i Göteborg och Stockholm. En 

politisk struktur, där ingen dominerande kommun 

kan driva utvecklingsfrågor med samma kraft som 

Stockholm och Göteborg, ger sämre kraft, och 

tidskrävande förankringsprocesser. Både Stockholm 

och Göteborg ligger före när det gäller att ha 

projekt och/eller politiska linjer som främjar miljöinriktat 

näringsliv. Stockholms ledning illustreras t 

ex av de exportinitiativ på miljöområdet som 

presenteras på Exportrådets hemsida (bilaga 6). 

Inte heller Region Skåne har ännu etablerat sig på 

ett tydligt sätt inom detta område. 

• Oklart ledarskap på miljöområdet 

Det finns också en brist på ledarskap när det gäller 

idéutveckling och drivande av skånska initiativ på 

miljöområdet. Det är få aktiva i debatten, få 

nytänkare, och få föregångare – både bland 

politiker och bland företagsledare. Aktiva fora på 

hög nivå för diskussioner om miljö och utveckling 

är få. De många krafter som driver miljöfrågorna 

skulle behöva samordnas, och ha tydligare 

koppling till grundläggande skånska utvecklingsstrategier 

och ledande företrädare inom olika 

sektorer. 

• Skåne ligger inte i frontlinjen när det gäller 

idéutvecklingen och initiativ 

Det kan finnas flera förklaringar till detta. En är 

rimligtvis att de centrala aktörer som finns i 

Stockholm i form av departement, miljömyndigheter, 

stabsfunktioner hos företagen (där ofta 

miljöfrågornas strategiska dimension hanteras), 

miljöorganisationernas huvudkontor m m, saknas i 

Skåne. Göteborg har inte heller dessa aktörer, men 

visar ändå mer nytänkande och initiativ på 

miljöområdet. En annan är att den framåtsyftande 

miljödiskussionen i Skåne har låsts av debatterna 

om Öresundsbro och Barsebäck, där stora delar av 

näringsliv och politiker företrätt den sida som 

betecknats som ”miljöfientlig och utvecklingspositiv” 

i debatten. Miljö har då hamnat i ”det 

utvecklingsfientliga hörnet”. Ett undantag vad 

gäller idéutveckling är Internationella Miljöinstitutet 

i Lund, men denna resurs förefaller vara dåligt 

utnyttjad regionalt. 

• Fokus på Danmark 

Skåne fokuserar av naturliga skäl på Danmark. 

Risken finns att detta avskiljer regionen från den 

debatt som pågår centralt inom företag, myndigheter 

och i politiken. Det är ofta i den debatten 

som de internationella kopplingarna och inflödet av 

20 

omvärldskunskap finns. När man inte deltar i den 

diskussionen riskerar man att hamna på 

efterkälken. 

• Uppgivenhet inför danskarnas förmåga 

Framförallt på livsmedelsområdet uppstår en stark 

känsla av att danskarna sprungit förbi Skåne det 

senaste decenniet – och att skåningarna accepterar 

detta. Istället för att se potentialen i den skånska 

livsmedelsindustrin lämnar man fältet fritt för 

danska initiativ. 

• De spirande initiativen är ännu svaga 

En rad initiativ med intressant inriktning har 

etablerats under senare år. Ett exempel är alla små 

fristående nätverk med inriktning på näringslivets 

miljöarbete som uppstått. Fortfarande har dessa 

dock små resurser. De akademiska nätverken 

kopplade till Öresundsuniversitetet har ofta 

karaktären av nätverk av nätverk, där innehållet 

ännu är oklart. 

• De skånska företagen är dåliga på export generellt 

Detta slår igenom också när det gäller exportsatsningar 

med miljöinriktning. Den närhet till 

andra marknader som borde vara en fördel är 

knappast utnyttjad. 

• Livsmedelssektorn saknar driv och given andraprofil 

saknas 

Istället för att vara ett förväntat styrkeområde 

miljömässigt visar sig den skånska livsmedelssektorn 

inte särskilt aktiv, undantaget enstaka 

företag. Andelen ekologisk odlad areal är lägre än 

det svenska genomsnittet, danska ekologiska 

produkter ökar snabbt i regionen, de stora 

organisationerna med tyngdpunkt i Skåne har svårt 

att driva förändringsarbete. På miljöområdet har 

skånskt näringsliv inte heller någon given 

”andraprofil” när livsmedelsindustrin svajar. 

Iakttagelser - möjligheter 

De utmaningar och problem som finns kan förstås 

vändas till möjligheter. Dessutom finns ett antal 

saker som visar en potential för skånskt näringsliv 

när det gäller tillväxt och miljö. 

• Konkurrens i internationellt perspektiv 

Eftersom Sverige är mycket avancerat som 

miljömarknad kan regionen både i 

exportsammanhang och för att öka sin 

attraktionskraft bygga vidare på detta. Med relativt 

enkla åtgärder i form av samverkan och 

presentation av befintliga resurser kan regionen 

förmodligen presentera sig som en av de 

internationellt intressantaste inom området miljö 

och tillväxt. 

• Pilotprojekt 

Skåne har viktiga tillgångar i form av pilotprojekt. 

Ett exempel är de omfattande satsningar som

gjorts inom ramen för de lokala 

investeringsprogrammen, där flera projekt ligger 

mycket väl framme. 

• Närheten till marknaden 

Närheten till ett antal intressanta marknader kan 

utnyttjas mycket bättre än hittills. Genom 

samordning av företagskontakter, kontakter med 

andra handelskammare, politiska kontakter, 

vänorter etc, bör det gå att få ut den närhetsfördel 

som idag inte realiseras. 

• Hänga på danskarna 

Danskarna är framgångsrika i vissa projekt, 

exempelvis Green City Denmark. För att utnyttja 

kontakten med Danmark på ett offensivt sätt bör 

man använda möjligheten att ”hänga på” och lära 

av sådana satsningar. I ett konkurrensperspektiv 

mot övriga Sverige är detta en uppenbar fördel. 

• Unika tillgångar 

Skåne har några unika tillgångar som bör nyttjas 

mer än hittills. En är Internationella Miljöinstitutet 

i Lund, som har en unik profil i form av inriktning 

och nytänkande, samt ett omfattande internationellt 

nätverk. En annan är Västra Hamnen i Malmö, 

där bomässans miljö- och energisatsningar har 

potential för både fortsatt utveckling och som nav i 

marknadsföring av regionens miljöprofil. 

• Energiområdet 

Inom FoU på energiområdet har regionen en 

mycket stark ställning med Lund som nav. Detta 

tillsammans med de kommunala satsningar och de 

företag som verkar inom energiområdet är en 

mycket stark bas för att göra Skåne till ledande 

inom området energi/miljö. Marknaden för 

produkter, tjänster och system är mycket stor. 

• Livsmedel 

Trots att den skånska livsmedelssektorn relativt 

sett ligger dåligt till på miljöområdet, finns 

anledning att titta på möjligheter. Regionen är en 

stor producent av livsmedel, har förädlingsindustri, 

en stor mängd företag i olika storlekar och nära till 

marknader där efterfrågan växer fort. Kopplingar 

till en stark industri inom functional food går att 

utnyttja. 

• Vatten 

Vatten stod inte i fokus för denna studie. Samtidigt 

visar Environment Task Force Øresund att vattenrening 

är ett område där regionen ligger långt fram 

internationellt. Dessutom har Skåne en stor del av 

den svenska kompetensen inom vattenhantering 

och flera ledande företag med delvis omfattande 

internationella kontakter. 

• Nätverk som växer 

Det finns en rad nätverk i södra Sverige som är 

inriktade på miljöfrågornas koppling till tillväxt och 

affärsverksamhet. Sustainable Business Hub, 

Ekologiskt Marknadscentrum, Global Environmental 

and Ethical Partnership, Miljöforum 

Halland, Miljöresurs Linné, Agenda 21 nätverk, 

Sustainable Sweden Southeast samt Øresund 

Environment är exempel. 

• Teknopool 

Teknopools erfarenheter och nätverk när det gäller 

samverkan mellan utbildning, forskning och 

näringsliv kan överföras till miljöområdet. 

Sammanfattning 

Skåne ger intryck av att ha en stor outnyttjad 

potential av projekt, FoU och företag, som inte 

realiseras eftersom idéerna, diskussionen, affärstänkandet, 

samordningen och drivkraften saknas. 

Tecken på förändring finns, men utvecklingstakten 

är för låg för att positionera regionen på den 

väldiga framväxande miljömarknaden. 

21

EN MÖJLIG MÅLBILD FÖR REGIONEN PÅ 5 ÅRS SIKT 

Förutsatt att tillväxtsatsningar med miljöinriktning 

hamnar högt på den politiska agendan, att näringslivet 

ökar sina insatser för att hitta de nya 

marknadsmöjligheterna och att en god samverkan 

mellan dessa aktörer och den akademiska forskningen 

utvecklas, kan Skåne hitta ett nytt styrkeområde 

inom hållbar utveckling. 

En enkel målbild för Skåne år 2007 skulle kunna 

innehålla följande komponenter. 

Skånes miljörelaterade konkurrenskraft och 

attraktivitet 

Inom näringspolitiken har tillväxt med miljöinriktning 

fått en central roll. Ett tydligt område är 

satsningen på konkreta pilotprojekt i samverkan 

med skånskt näringsliv. Dessa har givit god 

utdelning i form av statligt stöd till investeringar 

samt internationell uppmärksamhet. 

Det nya energiinstitutet, som fick 120 miljoner 

kronor i startfinansiering av staten, har redan 

etablerat kontakter med en rad välkända forskningsinstitut 

och företag internationellt. Institutet i 

samverkan med forskningen vid LTH har fått stora 

anslag av Vinnova för ett långsiktigt projekt kring 

organisatoriska och affärsrelaterade innovationer 

inom hållbara energilösningar. 

Satsning på nätverk inriktade på miljö och 

affärsförbindelser med Polen, Tyskland, England 

och Kina samt övriga Asien, har givit skånska 

företag nya exportorder. Delegationer från den 

offentliga sektorn utnyttjar den service med 

specialsydda studiebesök som regionen erbjuder. 

Representanter för skånska kommuner och företag 

finns med i en rådgivande grupp till Beijing kring 

miljöinvesteringar inför de Olympiska Spelen. 

De utbildningar som ordnas inriktat på miljöinvesteringar 

och affärsförbindelser samlar 

deltagare på hög nivå från ett tiotal nyckelmarknader. 

En oväntad sak är den utbildning i 

”entreprenörskap för miljömarknaden” som startats 

vid Malmö universitet. Utbildningen arbetar bland 

annat med kommersialisering och marknadsföring 

av erfarenheter från Västra Hamnen i Malmö, som 

nu finns med i FNs databas för goda exempel på 

hållbar utveckling. 

Region Skåne marknadsför sig regelbundet på 

mässor och konferenser med hjälp av den virtuella 

presentationen SES (Sustainable Energy 

Solutions), som också innehåller USE (Useful 

Swedish Examples) med ett 40-tal exempel på 

avancerade projekt och lösningar i skånska företag 

och kommuner. 

22 

Den första riskkapitaldagen med miljömarknadstema 

ordnad av Region Skåne, Teknopool och 

Sydsvenska Industri och Handelskammaren gav 

finansieringskontakter för 20 nystartade företag 

från de skånska universiteten och högskolorna. Tre 

har redan köpts upp av internationella koncerner 

som väljer att etablera sig i Öresundsregionen. 

Några av de stora europeiska energibolagen vill 

köpa kommunala energibolag i Lund och 

Helsingborg för att komma åt kompetens kring det 

nya sättet att arbeta med energifrågor, och etablera 

utvecklingsprojekt i Skåne. Ett par större engelska 

konsultföretag har etablerat sig i Malmö, och 

Anglian Water har tagit över VA-hanteringen i 

Vellinge. 

Via samarbetet mellan Lunds universitets ekonomiutbildning, 

Internationella Miljöinstitutet och några 

stora företag har två nya forsknings- och kompetensområden 

etablerats: miljömarknadsanalys 

och implementering av miljöteknik. De första 

disputationerna ska ske till sommaren. 

Energisektorn 

I samverkan med det nya energiinstitutet har det 

etablerats ett antal nya professurer med inriktning 

på teknikimplementering, kunskap om marknadsintroduktion 

och beteende hos organisationer och 

individer, processer i exportsatsningar, samt analys 

av grundläggande förändringskrafter på energimarknader. 

Nytt är också ett antal industridoktorander 

från skånsk energisektor. Många av dessa kommer 

från marknadsavdelningarna på företagen. 

Region Skåne, regeringen, Sydkraft och Skanska 

har sedan ett år tillbaka arbetat intensivt för att 

också EUs nya institut för energieffektiva 

byggnader ska lokaliseras till Malmö-Lundområdet. 

LTH och det nya energiinstitutet är, i 

kombination med energiprojekt kopplat till 

byggande, viktiga argument mot kommissionen. 

I anslutning till institutet finns också det av 

skånska och internationella företag samägda 

Energimarknadshuset som på kommersiell grund 

säljer kunskap om trender och behov på olika 

marknader, hjälper till i exportsatsningar, och står 

värd för delegationer som besöker det skånska 

energiklustret. Energimarknadshuset håller också 

samman både utbildning av affärspartners från 

andra länder och den del av de marknadsrelaterade 

satsningar som är spjutspetsen i 

försäljningen av svenskt kunnande och produkter 

inom energiområdet.

Både forskning, utbildning och studiebesök har 

starkt stöd av de skånska satsningar som gjorts i 

samverkan mellan företag och offentlig sektor. 

Satsningarna på små biogasanläggningar i jordbruket 

röner stor uppmärksamhet i Polen och 

Baltikum. ”Technical visits” från Östersjöländerna 

besöker fossilfria Kristianstad för studiebesök och 

för att finna kunskap. 

I anslutning till energiinstitutet finns de första 

etableringarna av stora internationella energiföretag, 

men också av företag inom VA- och 

avfallsområdet som vill vidga sina affärsidéer till 

hela infrastrukturen. CAMPUS Helsingborg med 

stöd utav NSR, som har tagit fram koncept kring 

hållbar avfallshantering med biogasproduktion, har 

en ledande roll inom området. 

Sydkraft och Skanska har med stöd av Region 

Skåne nyligen fått ett första kontrakt på hållbar 

stadsutveckling i Guangdong-provinsen, värt 2,5 

miljarder kronor. I kontraktet ingår en specialsydd 

masterutbildning för två kinesiska universitet, 

ordnad av LTH och Internationella Miljöinstitutet i 

Lund. 

Ystad har invigt ”Tomorrow Living”, en ny stadsdel 

med lågenergilösningar och ekologiskt hållbart 

boende. Man har utvecklat ”stad-land-konceptet” 

och integrerat det i stadsdelen. En polsk delegation 

har besökt Ystad och knutit kontakter med 

sydsvenska företag som ska, tillsammans med 

polska företag, bygga nya stadsdelar i bl a Koszalin. 

Livsmedel 

Ett antal skånska företag inom livsmedelsindustrin 

gick för några år sedan tillsammans med Coop och 

ICA in i ett långsiktigt arbete med att bygga upp en 

serie ekologiskt profilerade varumärken inom 

färdiglagad, flärdfull mat. De första är på marknaden 

och har fått mycket gott mottagande. 

Deltagarna diskuterar nu om konceptet kan gå på 

export till Europa och medvetna delar av USAmarknaden 

via Ahold-kedjan. 

Det projekt kring indikatorer för hållbar livsmedelsproduktion 

som görs i samarbete mellan Internationella 

Miljöinstitutet och Wupperthal Institut i 

Tyskland har givit en ny vetenskaplig tyngd åt 

varumärkeskriterierna. 

Ängavallens gris har tillsammans med Carl Pipers 

exklusiva ekoköttvaror etablerat sig i Östermalms 

Saluhall, ett stenkast från Ingelsta kalkons butik. 

Dessutom har ”Skånsk mad” med hjälp av kvalitets 

och miljöprofil blivit en framgång på ett antal 

krogar i Stockholm. 

Länsstyrelsens och kommunernas insatser på 

jordbruksområdet tillsammans med informationsoch 

utbildningsinsatserna från det växande 

Ekologiskt Marknadscentrum har lett till en bred 

omställning till ekologiskt jordbruk. Man räknar 

med att Skåne kan klara riksdagens mål om ekologisk 

produktion till 2010. Swedish Meats nya 

modell för hantering av Kravslaktdjur framhölls av 

jordbruksministern som ett föredöme vid CAPkonferensen 

i Bryssel nyligen. 

De svenska företagen inom functional food var först 

med att addera värden i form av ekologiska råvaror, 

något som givit en bättre börsutveckling än 

konkurrenterna. 

Nya livsmedelsföretag, med endast ekologiska 

livsmedel, har dykt upp på den skånska marknaden. 

Dessa har genom sin regionala förankring 

och raka budskap snabbt etablerat sig och tagit 

marknadsandelar. Det danska företaget ”Aarstiderne” 

har etablerat en omlastningscentral för ekologiska 

livsmedel i Hässleholm, där både danska och 

svenska livsmedel hanteras. 

Skånska utvecklingsdagar 2007 

När erfarenheten av satsningen på miljö och 

tillväxt presenterades vid de Skånska utvecklingsdagarna 

nyligen, sammanfattade regionstyrelsens 

ordförande de uppnådda resultaten i följande 

punkter: 

■ Ökat politiskt intresse och stöd från statlig nivå 

■ Ökad finansiering till FoU-resurser på skånska 

universitet och i skånska företag 

■ Ökat intresse från forskningsinstitutioner och 

företag att lära av den skånska modellen 

■ Nya utbildningslinjer som har många sökande 

■ Nya internationella företagsetableringar och ett 

antal nystartade småföretag 

■ Exportorder till ett värde av flera miljarder för 

skånska företag 

■ Ökat handelsutbyte 

■ Stärkt skånsk konkurrenskraft 

23

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 

Förslagen till åtgärder syftar till att på 2-5 års sikt 

öka Skånes konkurrenskraft. Det är avgörande att 

se sammanhanget mellan åtgärderna. Ett system 

av samverkande åtgärder kan höja den skånska 

attraktiviteten, konkurrenskraften och tillväxten 

samtidigt som detta sker med en inriktning som 

gynnar miljön. Samtidigt är det förstås så att i ett 

komplext system, där resultatet är beroende av att 

samtliga förutsättningar finns på plats, kan svaga 

länkar få hela kedjan att brista. 

Stimulans av den skånska diskussionen och 

framtidsfrågor kring miljö som tillväxt- och 

konkurrensmedel 

För att driva på arbetet med tillväxt och miljö i 

Skåne måste den generella nivån på kompetens, 

idéer och engagemang höjas. Detta gör att 

forskning, politik och företagens resurser används 

på ett nytt sätt, och att den aktivitet som 

genomförs ligger rätt i förhållande till 

utvecklingsfronten inom området. Förslag: 

1. Genomför 1-3 högnivåseminarier på temat 

”miljö- och hållbarhetsfrågor som konkurrensmedel 

och affärsmöjlighet”. Avsikten 

är att fånga upp den nationella och internationella 

frontlinjen i dessa frågor så att 

sydsvenskt näringsliv har tillgång till den 

senaste utvecklingen. Målgrupp är toppnivån 

inom stora sydsvenska företag och branschorganisationer, 

i första hand VD, marknadschef 

och utvecklingschef. Eventuellt bör man 

genomföra motsvarande aktivitet för politiker 

och chefer på hög nivå inom offentlig sektor. 

2. Följdaktiviteter i form av en seminarieturné på 

samma tema, 7-8 seminarier riktade till olika 

sektorer/geografiska områden i sydsvenskt 

näringsliv. 

3. Etablera en ledarutvecklingsaktivitet på samma 

tema, riktad till medlemmar av ledningsgruppen 

i större sydsvenska företag, branschorganisationer 

samt politiker och högre tjänstemän 

med inriktning på närings- och miljöfrågor. 

Aktiviteten bör motsvara den miljöutbildning 

som finns inom ramen för Executive Education 

vid Handelshögskolan i Stockholm, men ha 

starkare fokus på utvecklings- och marknadsinriktade 

aspekter. 

I första skedet bör man ha VD, marknadschef 

och utvecklingschef som målgrupp. Utbildningen 

skulle, för att få skånsk förankring, 

kunna byggas upp i samverkan mellan 

Internationella Miljöinstitutet, Ekonomihögskolan 

och något professionelltutbildningsföretag. 

En motsvarande utbildning för ledande 

politiker och tjänstemän är också angelägen. 

24 

Åtgärder för utveckling av hemmamarknaden och 

uppgradering av skånsk attraktivitet på 


Det är viktigt att få en stark stimulans av hemmamarknaden. 

Genom aktiviteter och projekt i Skåne 

uppstår en rad goda effekter. Samverkan mellan 

aktörerna stimuleras och kunskap genereras i de 

nya projekten. Arbetskraft med direkt erfarenhet 

och kompetens finns efterhand tillgänglig, och 

antalet goda exempel och studiebesöksmöjligheter 

ökar. Möjligheterna för universiteten att utveckla ny 

kunskap förstärks, samtidigt som statliga FoUresurser 

och/eller bidrag av olika slag dras till 

regionen. Skånska företag engageras i processen 

och kan skaffa sig marknadsförsteg genom att ha 

tidig tillgång till information om projekten och 

deras resultat. Långsiktiga regionala miljömål och 

ett välförankrat åtgärdsprogram kan bidra till att 

den skånska marknaden stärks. Detta leder till att 

regionen får ökad attraktivitet, ökad sysselsättning 

och bättre konkurrenskraft. 

Förslag: 

1. Gör en miljökompetenskatalog, liknande den för 

Västra Götaland men kompletterad med förteckning 

över demonstrationsanläggningar etc. 

2. Ta fram en avancerad interaktiv presentation av 

den skånska miljömarknaden, miljökompetensen, 

utvecklingssatsningarna och demonstrationsanläggningarna 

att använda för att dra hit nya 

verksamheter och företag. 

3. Skapa en web-plats med GIS-applikation med 

alla relevanta miljöinriktade energiföreteelser 

inprickade – kompetens, anläggningar, aktörer, 

demos etc. Koppla den till ett marknadsföringsmaterial 

för inward investments som 

redovisar fördelarna med att etablera sig på 

världens mest avancerade miljömarknad. 

4. Se till att ett antal kommuner genomför 

tävlingar vid markupplåtelse för att driva fram 

fler demonstrationsprojekt inom energi/ 

byggande. Central aktör är Malmö som kan 

skapa en kontinuerlig frontutveckling med Bo01 

som startpunkt, gärna genom att låta Västra 

Hamnen bli ett fortsatt föregångsområde 

miljömässigt. 

5. Bevaka alla teknikupphandlingar och 

miljötävlingar i Sverige och relevanta 

exportmarknader, med ett early warning system 

till skånska företag som kan tänkas delta. 

6. Gör en stark och snabb satsning på att få fram 

bra projekt till Vinnova och andra

forskningsfinansiärer inför ett tydligare statligt 

fokus på hållbar utveckling, innovationer och 

användarnytta. 

7. Skapa en resurspool med tillgång till kompetens 

och resurser inom följande huvudområden; 

marknadsanalys, marknadsutveckling, produktutveckling, 

varumärkesbyggande, miljömarknadsföring. 

Under ett uppbyggnadsskede 

kommer denna funktion att behöva samfinansieras 

mellan ett antal intressenter. På sikt 

bör kompetensen finnas integrerad inom de 

större företagen, och en eventuell resurspool av 

fristående karaktär kunna fungera på 

kommersiella villkor. 

8. Höj miljökraven i upphandling, av livsmedel och 

energitjänster, i offentlig sektor. 

9. Förbättra uppföljning av miljökraven i offentlig 

upphandling så att företagen vet att det lönar 

sig att satsa på miljö i anbuden. 

10.Bilda samverkansgrupper mellan olika skånska 

aktörer som på affärsmässig bas bildar 

konsortier/ motsvarande för att vinna tävlingar 

av detta slag i Skåne (och övriga landet). 

11.Ordna konferenser med inriktning på de 

skånska styrkeområdena inom miljö och tillväxt. 

Se till att marknadsföra dem utanför regionen. 

12.Etablera ett forum för innovationer och 

frontlinjekunskap på miljöområdet, med starkt 

engagemang från Sydsvenska Industri och 

Handelskammaren. 

13.Dela ut ett årligt pris inom miljödriven tillväxt. 

14.Kartlägg den FoU-kompetens som finns runt 

Östersjön på området miljö och tillväxt, med 

fokus på energi- och livsmedelssektorn. Använd 

kartläggningen till att knyta kontakter med de 

bästa forskarna, utveckla den egna inriktningen 

och starta samarbeten och nya projekt. 

15.Använd miljömålsarbetet som verktyg för att 

stimulera marknaden. Hur samhället driver 

kraven på omställning för att nå miljömålen styr 

hur lönsamhet och tillväxt i berörda företag 

utvecklas. En viktig del i hur man bör driva 

miljömålsarbetets regionala tillämpningar är att 

stimulera tillväxt i den privata sektorn. Delar av 

detta bör kunna inordnas i tillväxtprogrammen 

Affärsinriktat relationsbyggande och andra 

exportstödjande åtgärder 

I slutänden bygger många lyckade affärer på relationer. 

Att utveckla dessa i kombination med uppvisande 

av vad Skåne kan erbjuda bör vara en klok 

kombination. Dessutom bör kunskapen om analys 

av miljömarknaden byggas upp till ett starkt 

skånskt kompetensområde. 

Förslag 

1. Skapa erbjudanden till partners på exportmarknader 

i form av nätverk av studiebesöksmål, 

kopplade arrangemang i form av resepaket, 

affärsmöten och utbildningsmöjligheter – där 

både företag, aktörer i offentlig sektor och 

universitet/högskolor deltar. 

25 

2. Skapa större utbildningspaket i regi av någon 

högskola/universitet riktade mot köpande 

målgrupper på exportmarknader. Genomförs i 

nära samverkan med företag och kommuner. 

3. Delta på mässor etc för att marknadsföra 

enskilda företag, grupper av företag samt 

möjligheten att delta i aktiviteter enligt ovan. 

4. Utnyttja aktivt de möjligheter som erbjuds via 

Exportrådets Miljönätverk, när Exportrådet har 

fått en tydligare regional koppling. 

5. Gör studieresor till prioriterade marknader för 

att förstå behoven och skapa kontakter. 

6. Ta fram en genomarbetad strategi för analys och 

bevakning av behoven på några prioriterade 

exportmarknader. Informationsbehovet bör 

grundas på önskemål från sydsvenska företag. 

Kanaler för att få in information bör innefatta 

företagens kontakter, politiska kontakter i form 

av vänorter och motsvarande, universitetens 

kontakter med kollegor, kontakter via Handelskammare 

och liknande organisationer, 

genomgång av rapporter etc, samt i vissa fall 

riktade utredningar/undersökningar. 

7. Skapa en regional funktion/resurspool med 

tillgång till kompetens och resurser inom 

följande huvudområden: marknadsanalys, 

ansökningsförfarande inom EUs miljörelaterade 

program, miljökrav hos de stora investeringsinstitutionerna, 

idéer och krav för ansökningar 

till KLIMP, Energimyndighetens och Vinnovas 

olika program, kontakter med universitet och 

andra forskningsinstitutioner som krävs för 

projekt m m. En sådan funktion skulle kunna 

integreras i Sustainable Business Hub. 

8. Starta ett långsiktigt kunskapsbyggande genom 

examens- och doktorandarbeten kring 

frågeställningar om miljömarknaden. Detta bör 

genomföras i samverkan mellan ekonomihögskolan, 

Internationella Miljöinstitutet, 

Sydsvenska Industri och Handelskammaren, 

berörda företag m fl.

9. Inled forskning kring hur man bygger kunskap 

om miljömarknadens behov, hur export- och 

säljprocesser går till, hur implementering av nya 

produkter, tjänster och system går till etc. 

Området måste ges tyngd i form av egna 

professurer. 

Förslag till konkreta större satsningar 

De ovan beskrivna förslagen är viktiga ingredienser 

i en regional tillväxtsatsning inom miljöområdet. 

Tyngdpunkten ligger på kompetensuppbyggnad 

inom det breda området tillämpningsinriktning, 

implementering, marknadskunskap. 

Samtidigt kan det behövas några större konkreta 

satsningar som tydliggör ambitionerna och sätter 

Skåne på miljömarknadskartan. 

1. Energiinstitut 

Driv en stark kampanj för att etablera ett 

energiinstitut i linje med förslaget i ”Energikluster 

i Skåne”, men inte så virtuellt och 

projektbaserat. Det bör ha en fysisk hemvist i 

Lund eller Malmö, och inriktas på att få en stor 

tyngd i Sverige, med kapacitet att utvecklas till 

ett EU-institut. Önskvärt är större fokus på 

marknadssidan, tillämpning och implementering/ 

affärsverksamhet. 

Eventuellt kan den senare delen läggas som 

en tillväxt- och marknadsinriktad parallellorganisation 

med andra kompetenser 

för att skapa tillväxt av energiinstitutets 

resultat. Man bör överväga delägarskap från 

näringslivet i den senare modellen. Om man gör 

en parallell organisation kan denna också 

inriktas mer specifikt på regional tillväxt och 

konkurrenskraft, och bli en modell för hur 

forskningsinstitut/kompetenscenter översätter 

sitt arbete till tillväxt och konkurrenskraft för 

näringslivet. Organisationen bör ha personal 

med direkt kunskap om och erfarenhet av 

utvalda marknader, helst med ursprung i 

respektive land. 

Målet är att tillsammans med redan befintliga 

resurser utveckla ett internationellt ledande 

kluster för kommersialisering av kunskap inom 

hållbar utveckling. Klustret ska bli attraktivt för 

företag och organisationer med affärsverksamhet, 

utvecklingsarbete eller forskning 

inriktat på miljöfrågor inom energi- och 

miljöfrågor. Centret bör utöver ovanstående 

inriktning också utveckla särskild kompetens 

inom byggande, boende och lokaler. 

Uppenbara aktörer är LTH och Lunds universitet 

med bred forskning inom energi, Internationella 

Miljöinstitutet med fokus på förebyggande 

miljöskydd, en rad kommuner med omfattande 

energiarbete (Malmö, Lund, Kristianstad m fl), 

Västra Hamnen med Bo01s energisystem, 

26 

Energikontoret Lund, Sustainable Busines Hubs 

projekt kring klimatfrågor, Sydkraft, TAC, Thorn 

Lighting, vindkraftsaktörer, kommunala 

energibolag m. fl. 

2. Satsning på modern ekologisk mat, med tydliga 

varumärken. 

Ekologisk produktion förefaller stå inför ett 

bredare genombrott. För att utnyttja en växande 

marknad behövs utvecklingsarbete och samverkan 

mellan alla parter i produktions- och 

försäljningskedjan. En större satsning i 

samverkan mellan aktörer i hela kedjan från 

jord till bord, inriktad på modern ekologisk mat 

skulle fylla ett behov på marknaden. Detta är en 

långsiktig utvecklingssatsning som kräver stora 

investeringar innan resultaten visar sig. 

Idag domineras marknaden för de ekologiska 

produkterna av ”basvaror”, med relativt låg 

förädlingsgrad och komplexitet. För att nå nya 

och bredare kundgrupper behövs ”modern 

ekologisk mat”. Det behövs ett skifte från 

produktionstänkande till konsumtionstänkande 

med mat utvecklad för de trender mot färdiglagat 

och små hushåll som styr produktutveckling 

på andra områden inom livsmedelssektorn. 

Exempel är färdigrätter i stil med 

Stinas Kyckling och Weight Watchers portionsmat, 

färdigmarinerade grillspett, eller rena 

varumärkeskoncept. 

Den ekologiska profilen behöver också kompletteras 

med t ex ISO14000-certifiering som 

underlättar access till internationella 

marknader. Det finns anledning att också 

utnyttja det projekt kring hållbar 

livsmedelsproduktion som inletts i samverkan 

mellan Internationella Miljöinstitutet och 

Wupperthal Institut. 

3. Satsa på Västra Hamnen som Skånes prestigeoch 

utvecklingsprojekt inom hållbar tillväxt de 

närmaste femton åren. 

Det pilotprojekt som fått mest uppmärksamhet i 

Skåne är miljösatsningarna på Bo01 i Västra 

Hamnen i Malmö. Helheten på miljö- och 

energiåtgärder gör området till det främsta 

hållbarhetsprojektet i Sverige inom byggsektorn. 

Det har fått internationell uppmärksamhet och 

priser. Området kommer att fortsätta exploateras 

under de närmaste 5-15 åren. Det finns 

ett mycket gott utgångsläge för att under denna 

period använda området som kontinuerligt 

utvecklings- och demonstrationsprojekt, med 

internationellt uppmärksamhetsvärde. Särskilt 

fokus bör läggas på energisystem och fortsatt 

utveckling av lösningar för olika fastighetstyper. 

Den europeiska marknaden för produkter, 

tjänster, systemlösningar och kompetens inom 

området energi, miljö och hållbar stads-

utveckling är enorm, och kommer att drivas 

vidare av Kyotoprotokollets åtaganden och 

byggsektorns stora miljöpåverkan. 

En rad starka aktörer är redan engagerade på 

området, och kan förmodas fortsätta delta. Det 

finns goda möjligheter att dra forskningsresurser, 

och andra statliga resurser till 

området. Ett skånskt miljö- och energikluster 

har mycket stor draghjälp av ett utvecklingsprojekt 

av denna storlek och dignitet. Många av 

de tidigare föreslagna aktiviteterna och 

initiativen kan dra nytta av det. En separat plan 

för studien bör tas fram i samråd mellan 

aktörerna, med Malmö stad som nav. 

Vilka länder bör man fokusera på? 

Om man vill pröva en utvecklingssatsning på 

exportsidan finns ett starkt behov av fokusering 

och långsiktighet. Med tanke på vilka exportmarknader 

som idag dominerar för skånska företag, 

och var miljöfrågorna drivs starkt på nationell nivå 

vilket ökar takten i samhällsomställningen, borde 

Nederländerna, Tyskland vara intressanta 

marknader. 

Polen är en marknad med mycket stora behov. 

Skånska företag har ett stort intresse för Polen, 

varför landet verkar vara mycket lämpligt för en 

utvecklingssatsning. Med tanke på långsiktig 

potential bör man också studera möjligheterna i 

Kina och Japan, där Region Skånes kontakter med 

Guangdong-provinsen i Kina kan utgöra plattform 

för en satsning. 

Tillväxtprogram 

Tillväxtavtalen är på väg in i nästa skede. Det finns 

krav på ökat genomslag för miljö- och hållbarhetstänkande 

i nästa steg. Förslagen i denna rapport 

bör användas i detta sammanhang. 

Behov av fortsättning 

En del av de föreslagna aktiviteterna kan inledas 

omgående. Andra kräver en noggrannare analys av 

behoven och situationen i de skånska företagen 

och institutionerna, innan man sätter igång. Det 

bör vara en god idé att samla information, samt att 

ha en informell kontaktrunda med berörda aktörer 

utifrån rapportens förslag. 

Eftersom en del av förslagen kräver betydande 

kraftsamling, behövs en kärngrupp av personer i 

ledande befattning som står bakom och aktivt 

driver frågorna, för att det ska finnas förutsättningar 

att lyckas. Ett sådant initiativ bör 

förmodligen komma från politiskt håll, medan stora 

delar av aktiviteten bör ske bland företag och 

institutioner. 

27

BILAGOR 

1. BAKGRUND TILL UPPDRAGET 

2. TILLVÄXTEN OCH MILJÖMÅLEN – KORT 

DISKUSSION OM FRÅGESTÄLLNINGEN 

3. STYRKEOMRÅDEN IDENTIFIERADE AV 

ENVIRONMENT TASK FORCE ØRESUND 

4. ENKÄTUNDERSÖKNING OM MILJÖ OCH 

TILLVÄXT I SKÅNE 

5. SKÅNSKA FÖRETAG SOM INGÅR I 

EXPORTRÅDETS MILJÖTEKNIKNÄTVERK 

6. MILJÖTEKNIK – SATSNINGAR SOM 

PRESENTERAS PÅ EXPORTRÅDETS HEMSIDA 

1. BAKGRUND TILL UPPDRAGET 

De svenska miljömålen 

Det övergripande miljöpolitiska målet är att till 

nästa generation lämna över ett samhälle där de 

stora miljöproblemen i vår närhet är lösta. Den 

svenska riksdagen har därför satt upp femton 

övergripande miljömål som ska nås inom en 

generation. Målen ska brytas ner regionalt för att 

kunna bedöma vilka insatser som är nödvändiga för 

att uppnå målen. De svenska miljömålen är: 

1. Begränsad klimatpåverkan 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i balans, levande kust och skärgård 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. Storslagen fjällmiljö 

15. God bebyggd miljö 

Pilotlänsprojektet 

I syfte att integrera miljö i tillväxtarbetet har tre 

pilotlän utsetts: Skåne med deltagande från Region 

Skåne och Länsstyrelsen, Dalarna med deltagande 

från Länsstyrelsen, och Västerbotten med deltagande 

från Länsstyrelsen. Naturvårdsverket är 

ansvarig myndighet. Pilotlänen ska tillsammans 

med Naturvårdsverket utveckla metoder för hur det 

ekologiska hållbarhetsperspektivet kan införlivas 

dels i processen med tillväxtavtalen, dels i de olika 

åtgärdsprogrammen. 

De långsiktiga målen med pilotlänen är att 

■ skapa ett större lokalt och regionalt 

engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt 

■ miljö blir en integrerad del i det 

regionalekonomiska arbetet för en hållbar 

samhällsutveckling 

28 

De kortsiktiga målen med pilotverksamheten är att 

■ förbättra miljöintegrationen i nästa 

generations tillväxtavtal 

■ skapa en ökad medvetenhet om miljö 

som tillväxtfaktor 

Naturvårdsverket har tillsammans med representanter 

för pilotlänen pekat ut bland annat följande 

exempel på insatsområden med potential för 

miljödriven tillväxt: 

■ Kompetens och FoU 

■ Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring 

■ Kluster 

■ Energi 

■ IT och transporter 

■ Livsmedel och landskap 

■ Turism 

■ Livsmiljö 

■ Östersjöregionen 

2. TILLVÄXTEN OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN – 

KORT DISKUSSION OM FRÅGESTÄLLNINGEN 

Om samhället och marknaden i bred mening 

genom olika åtgärder utvecklas i riktning mot 

uppfyllande av miljömålen, gör det att mer 

miljöanpassade produkter, tjänster och system tar 

marknadsandelar av befintliga lösningar. Till stor 

del är detta en tillväxt i vissa miljöanpassade 

segment som kan innebära en nedgång i andra, 

mindre miljöanpassade. Tillväxtens innehåll 

förändras och förskjuts mellan branscher, företag, 

produktgrupper eller geografiska områden. Om 

skånska branscher visar sig vara ”miljöbranscher”, 

eller om skånska företag är bättre på att tillgodogöra 

sig miljömarknaden än omvärldens företag 

kommer tillväxten att ske i Skåne. Är skånska 

företag sämre hamnar tillväxten på annat håll. 

Kopplingen mellan olika miljömål och tillväxt i 

olika företag visar komplexa samband. Miljökvalitetsmålen 

är formulerade med utgångspunkt 

från vad naturen och människans hälsa tål. Tillväxt 

studeras med samma avgränsningar. Tillväxt i 

t ex livsmedelssektorn har bäring på flera olika 

miljömål, medan ett specifikt miljömål kan ha 

bäring på en rad branscher och tillväxtsegment. 

Liknande svårigheter gäller om man vill avgränsa 

tillväxtstudierna till Skåne som administrativ 

geografisk enhet. Tillväxtsammanhang och miljöförbättringar 

följer inte geografiska gränser. Vid 

import av teknik som hjälper Skåne att uppnå 

miljömålen kan tillväxten komma på annat håll. 

Vid export av skånska lösningar kan tillväxten 

komma i

Skåne, men vara kopplad till miljöförsämringar här, 

och förbättringar i andra delar av världen. 

Ytterligare en svårighet är att måluppfyllelse och 

tillväxt i flera fall helt beroende av faktorer utanför 

det område som går att överblicka, t ex framtida 

skattenivåer, internationell prissättning eller 

konsumentvärderingar 

När studien har genomförts har följande bidragit 

till val av fokus och avgränsningar: 

■ Tillväxten och Skånes geografi följer inte samma 


■ Export/import påverkar var tillväxt respektive 

miljöförbättringar uppkommer 

■ Måluppfyllelse och tillväxt i flera fall helt 

beroende av okända faktorer 

■ Extremt komplexa samband 

■ Aktörernas prioriteringar svåra att förutse 

■ Miljömål och tillväxt följer inte samma 


■ Strategierna för att nå miljömålen påverkas av 

ideologiska värderingar av samhällsutvecklingen 

3. STYRKEOMRÅDEN IDENTIFIERADE AV 

ENVIRONMENT TASK FORCE ØRESUND 

3.1 Optimeret Drift af Miljøanlæg 

I løbet af de seneste årtier har miljøteknologien 

udviklet sig med stor hast. I de skandinaviske 

lande og ikke mindst i Øresundsregionen har miljøteknologien 

udviklet sig til at være internationalt 

førende. Det gælder både vandrensning, luftrensning 

og fast affaldsbehandling. I de kommende 

år vil der udvikles et behov for at drive disse anlæg 

miljømæssigt og økonomisk optimalt. I denne 

udvikling vil der være store muligheder for forbedret 

miljø ved udvikling af styring og regulering 

og anvendelse af IT. Store miljøanlæg i Øresundsregionen 

vil trænge til denne udvikling og vil stå til 

rådighed for udvikling i samarbejde med universiteter 

og firmaer i regionen, hvoraf flere har internationalt 

anerkendt kompetence på hver deres 

delområde. Disse kvaliteter vil være betydningsfulde 

for markering på det internationale marked 

med nye anlæg, som vil blive baseret på disse nye 

driftsformer. 

3.2 Fast Affald 

Øresundsregionen er kendetegnet ved en moderne 

og alsidig håndtering af det faste affald. Regionen 

har en betydelig koncentration af leverandører, 

entreprenører, rådgivere, GTS-institutter og 

universitetsinstitutter med ekspertise på affald. 

Ligeledes er området højt prioriteret af 

myndighederne. Udviklingen har været på forkant, 

også ud fra en international synsvinkel. 

Affaldshåndtering har udviklet sig langt med 

hensyn til affaldsminimering og genanvendelse, 

men i de kommende år vil der også være behov for 

udvikling af teknologier til behandling af restaffald. 

Kun ved en integreret håndtering af hele affaldsstrømmen 

kan en bæredygtig løsning på affaldsproblemerne 

findes. Dette vil kræve viden om 

Affaldsanlæggenes funktion på et helt andet 

detaljeringsniveau end hidtil. Der er potentiale for 

international profilering på området. 

3.3 Byggande och miljö 

En byggnads livscykel kan beskrivas med följande 

fyra processer: projektering, byggnation, 

förvaltning och rivning. Näringsliv, myndigheter 

och forskning / utveckling har mest fokuserat på 

produktionsskedet men en ur miljösynpunkt hållbar 

lösning kräver att hänsyn tas till byggnadens hela 

livscykel. De senaste årens stora satsningar på 

byggnation av framförallt infrastruktur i regionen 

har i mångt och mycket påverkats av den allmänna 

miljöfokuseringen. I regionen finns därför en 

förståelse för miljöarbetets betydelse samt en stor 

mängd erfarenheter samlade hos universitet, 

entreprenörer och konsulter. Ett långsiktigt 

tänkande med fokus på energihushållning är den 

överlägset viktigaste miljöaspekten inom byggbranschen. 

Detta har regionens högskolor och 

universitet tagit fasta på och har redan kommit 

långt med sin forskning i ämnet. Även näringslivet 

har på sistone insett vikten av detta vilket tar sig 

uttryck i projekt kring ekologiskt byggande på båda 

sidor av Öresund. 

3.4 Miljörådgivning 

Miljöprofilering och miljöcertifiering blir en allt 

viktigare förutsättning och konkurrensfördel för 

näringslivet. Framförallt större företag har kommit 

långt i detta arbete medan många små och 

medelstora företag fortfarande saknar en uttalad 

miljöpolicy. Universitet och högskolor kan 

tillsammans med näringslivet och näringslivsfrämjande 

organisationer underlätta och påskynda 

miljöcertifiering av det ökande antalet små och 

medelstora företag. Myndigheter och organisationer 

kommer också i allt större utsträckning att utsättas 

för kravet att upprätta miljöpolicy. I regionen finns 

flera konsultföretag som specialiserat sig på 

miljörådgivning och en förstärkning av deras 

verksamhet genom samverkan med universitet och 

högskolor i regionen kan ytterligare förbättra 

Öresundsregionens konkurrenskraft. 

3.5 Livsmedel 

I regionen finns en koncentration av företag som 

arbetar med forskning och utveckling, tillverkning, 

distribution och försäljning av livsmedel. 

Primärproduktionen är också stor i regionen. 

Miljöanpassning av branschen ger tillväxtpotential 

och i forskningen finns grunden för framtidens 

livsmedelsprodukter och -processer. Företag med 

produkter eller tjänster som är mer miljöanpassade 

29

än genomsnittet i respektive bransch har fördel 

både på hemmamarknaden och när det gäller 

export. Drivkraften för livsmedelssektorns och 

jordbrukets utveckling utgörs bland annat av att 

odling, köttproduktion, förädling och distribution 

ligger bakom allvarliga miljöproblem. 

Näringsläckaget är högt, den biologiska 

mångfalden starkt hotad och transporterna och 

avstånden som produkterna transporteras ökar. 

3.6 Turism, besöks- och upplevelsenäringen 

Öresundsregionen har en intressant miljöprofil och 

turismen kan utvecklas till att bli ett mer medvetet 

styrkeområde. Intresset för att resa till miljövänliga 

destinationer ökar för varje år. Natur- och 

kulturmiljön är en stor tillgång. I storstadscentrat 

Malmö-Köpenhamn kan naturupplevelsen 

kombineras med storstadsliv med teaterbesök, 

shopping med mera. Det är inte bara naturen, 

strövområden och närheten till rekreation som är 

en utvecklingsmöjlighet. Alla anläggningar och 

evenemang som tar emot besökare kan 

miljöanpassa sin verksamhet och därigenom bli 

mer resurssnåla och ge sina kunder ”grön” kvalitet. 

Hotell och restauranger, som ju alla har kundkontakt, 

är känsliga för konsumenternas krav vad 

gäller miljöanpassning. Olika miljömärkningssystem 

utvecklas och testas. 

3.7 Trafik och luftmiljö 

Luftföroreningar i storstadsområden är ett växande 

problem som till stor del orsakas av trafiken. En 

ökad trängsel inom trafiken påverkar dessutom 

stadsregionens effektivitet negativt. I 

Öresundsregionen finns kompetens inom många 

olika områden som berör trafik och luftmiljö, t.ex. 

luftkvalitetsövervakning, förbränningsteknik, 

trafikplanering och logistik. Satsningsområdet 

rymmer förutom de rena tekniska 

problemställningarna även frågor som rör 

samhällsplanering och folks beteenden och 

resvanor. Målet är att kunna kombinera ekonomisk 

och befolkningsmässig tillväxt med en god 

luftmiljö och en effektiv trafiksituation. 

3.8 Jordforurening 

Alle byområder i Øresundsregionen har betydelige 

områder med diffus jordforurening på grund af 

årtiers industriaktiviteter, energiforsyning og trafik. 

Ressourcerne tilader ikke en fuldstændig 

remediering af disse jorder, men da områderne 

medfører væsentlig human exponering er tiltag 

nødvendige. Der er behov for udvikling af 

screeningsmetoder, evalueringsmodeller samt 

omkostningseffektive og “bløde” 

remedieringsmetoder. Som eksempel på 

sidstnævnte kan nævnes oprensning ved hjælp af 

planter. Regionen har ekspertise på området inden 

for offentlig myndighed, virksomheder, GTSinstitutter 

og universitetsinstitutter. 

30

4. ENKÄTUNDERSÖKNING OM MILJÖ OCH TILLVÄXT I SKÅNE 

Samhället går mot ökande miljöanpassning på 

nästan alla områden. Detta skapar nya krav och 

behov. Marknader för miljöanpassade produkter, 

tjänster och system uppstår i alla sektorer och 

branscher. Det skapas nya affärsmöjligheter. 

Region Skåne har etablerat Sustainable Business 

Hub, ett projekt som ska stimulera Skånskt 

näringsliv och andra verksamheter att ta tillvara 

de nya möjligheterna. Just nu arbetar vi tillsammans 

med konsultföretaget Miljöstrategi AB, 

på Österlen, med ett projekt kring miljöfrågors 

tillväxtpotential i privat näringsliv, särskilt inom 

energisektorn och livsmedelssektorn. Därför 

genomför vi en enkät till en grupp utvalda företag 

med frågor om deras arbete med detta. 

Vi är inte ute efter bara sådana produkter, tjänster 

eller system som traditionellt ingår i miljöteknikbegreppet. 

Vi vill också ha med produkter, tjänster 

eller systemlösningar utanför detta område, men 

som ger minskad miljöpåverkan/ökad miljöanpassning. 

Alltså produkter, tjänster eller system inom 

alla sektorer där miljöprestandan är en viktig del 

av värdet och/eller en del av säljargumentet/ 

erbjudandet till kund. Det kan handla både om att 

detta värde finns inbyggt i det kunden köper, eller 

att företaget har ett miljöarbete som indirekt gör 

att kunderna väljer er som leverantör. 

Företag: 

Kontaktperson: 

Titel: 

Telefon och fax: 

e-mail: 

Antal anställda st 

Företagets omsättning år 2000 M SEK – om brutet räkenskapsår, senaste år: 

Miljöcertifierade enligt ISO 14000 EMAS (skriv ja/nej) 

INFORMATION OM DITT FÖRETAGS AFFÄRSVERKSAMHET PÅ MILJÖOMRÅDET 

Exempel inom energisektorn är: effektivare 

energianvändning, förnybara energikällor, minskade 

utsläpp från energianvändning, bättre kontroll/ 

uppföljning på miljöaspekter av produkten/ 

tjänsten, ny mer miljöanpassad teknik, påbyggnadsvärden 

eller tilläggstjänster med 

miljöinriktning kopplade till ”energiaffären”, 

certifierat miljöledningssystem, nya systemlösningar, 

kunskapsöverföring m m. 

Exempel inom livsmedel är: ekologiskt odlade 

produkter, förädlade produkter med miljöhänsyn i 

förädlingskedjan, varumärken som byggs med 

miljöprofil, certifierade miljöledningssystem, 

produkter som av konsumenten upplevs miljö/ 

hälsoriktiga, lantbruk eller produktionsanläggningar 

med särskilda miljöhänsyn eller miljöanpassad 

delverksamhet m m. 

Hur stor del av företagets omsättning i procent härrör sig till produkter/tjänster/system med 

miljöinriktning enligt ovanstående beskrivning: % 

31 

ALLA UPPGIFTER BEHANDLAS KONFIDENTIELLT 

Om du inte har exakta uppgifter är goda 

bedömningar bättre än ingenting alls, liksom delvis 

ifylld enkät är bättre än inget svar. Vi skulle vara 

mycket tacksamma om du kunde avsätta tid för att 

fylla i den bifogade enkäten och innan 1 februari 

skicka tillbaka den per post till 

Karl-Erik Grevendahl, telefon 040-359561 

Sustainable Busines Hub 

Nordenskiöldsgatan 17 

211 19 Malmö

I hur stor andel av er försäljning används miljömässiga fördelar hos produkten, tjänsten eller systemet, 

som säljargument? 

Centralt argument % 

Viktigt delargument % 

Tilläggsargument % 

Används ej % 

Hur fördelar sig försäljningen av företagets ”miljöprodukter” på geografiska marknader? 

Södra Sverige(Skåne, Halland, Blekinge, Kalmar, Kronobergs län) % 

Övriga Sverige % 

Exportmarknaden % 

Ange fördelning på de tre viktigaste exportländerna 

____________ % 

____________ % 

____________ % 

Hur viktiga är följande kundgrupper när det gäller de miljöinriktade produkter, tjänster eller system ni 

säljer? (0 är ej kund, 1 inte viktig, 5 mycket viktig) 

Kommuner 0 1 2 3 4 5 

Annan offentlig verksamhet (statlig eller regional verksamhet) 0 1 2 3 4 5 

Hushåll (konsumenter) 0 1 2 3 4 5 

Restauranger 0 1 2 3 4 5 

Detaljhandel 0 1 2 3 4 5 

Livsmedelsindustri 0 1 2 3 4 5 

Lantbruk 0 1 2 3 4 5 

Massa- och träindustri 0 1 2 3 4 5 

Processteknisk industri och annan ”tyngre” industri 0 1 2 3 4 5 

Byggindustri 0 1 2 3 4 5 

Kraftverk och energibolag 0 1 2 3 4 5 

Vatten- och reningsverk 0 1 2 3 4 5 

Fordonstillverkare, transportföretag 0 1 2 3 4 5 

Kontorsverksamhet 0 1 2 3 4 5 

Annan:_______________________________ 0 1 2 3 4 5 

Hur viktiga är följande faktorer för att ditt företag ska kunna växa inom de miljöinriktade produkter, 

tjänster och system som ni säljer? (1 inte viktig, 5 mycket viktig) 

Ökad kunskap om miljöfaktorer i anslutning till det ni säljer 1 2 3 4 5 

Ökad kunskap om vad den svenska marknaden efterfrågar 1 2 3 4 5 

Ökad kunskap om vad exportmarknaden efterfrågar 1 2 3 4 5 

Samarbete med universitet eller högskola med miljöinriktning 1 2 3 4 5 

Ökad efterfrågan i de viktigaste kundgrupperna 1 2 3 4 5 

Tydligare miljökrav i offentlig upphandling 1 2 3 4 5 

Teknisk utveckling 1 2 3 4 5 

Kunskap om finansieringsvillkor för miljöprojekt på exportmarknader 1 2 3 4 5 

Tydligare politik/framtidsvillkor 1 2 3 4 5 

Ökad miljökompetens hos personalen 1 2 3 4 5 

Ökad kunskap i företaget om hur man gör ”miljöaffärer” 1 2 3 4 5 

Ökad samhällsdebatt om miljöfrågorna 1 2 3 4 5 

32

Om ditt företag exporterar miljöprodukter, hur bedömer du följande problem och svårigheter när det gäller 

att öka ditt företags ”miljö”-export? (1 inte viktig, 5 mycket viktig) 

Hitta agenter/samarbetspartners/nätverk 1 2 3 4 5 

Hitta/identifiera nya kunder 1 2 3 4 5 

Förvärva kunskap om vilka nya projekt som initieras 1 2 3 4 5 

Marknadsföring 1 2 3 4 5 

Lagstiftning/byråkrati 1 2 3 4 5 

Få krediter/klara finansiering 1 2 3 4 5 

Bristande egna resurser /personal/tid) 1 2 3 4 5 

Språksvårigheter och skillnader i arbetskultur 1 2 3 4 5 

Hitta kompetens arbetskraft 1 2 3 4 5 

Logistik och transporter 1 2 3 4 5 

Betalningssäkerhet 1 2 3 4 5 

Lågt medvetande om miljöfrågor 1 2 3 4 5 

Bristande efterfrågan 1 2 3 4 5 

Annan:_______________________________ 1 2 3 4 5 

Vilka huvudsakliga marknadsföringsaktiviteter använder/föredrar ditt företag för att bearbeta marknaden 

för miljöinriktade produkter, tjänster och system? (1 inte viktig, 5 mycket viktig) 

Mässor 1 2 3 4 5 

Seminarier 1 2 3 4 5 

Delegationsresor 1 2 3 4 5 

Inbjudningsresor 1 2 3 4 5 

Telefonförsäljning 1 2 3 4 5 

Annonsering i fackpress 1 2 3 4 5 

Säljresor 1 2 3 4 5 

Internet 1 2 3 4 5 

Annan:_______________________________ 1 2 3 4 5 

Var får ni kunskap om utvecklingen av ny miljöinriktad teknik och ”miljöprodukter”? 

(1 inte viktig, 5 mycket viktig) 

Mässor 1 2 3 4 5 


Fackpress 1 2 3 4 5 

Nyhetsbrev 1 2 3 4 5 

Nätverk 1 2 3 4 5 

Studieresor 1 2 3 4 5 

Kollegor 1 2 3 4 5 

Kundkrav 1 2 3 4 5 

Egna utredningar/marknadsanalyser 1 2 3 4 5 

Andras utredningar/marknadsanalyser 1 2 3 4 5 

Universitet/högskolor 1 2 3 4 5 

Branschorganisationer 1 2 3 4 5 


Annan:_______________________________ 1 2 3 4 5 

33

Var får ni kunskap om utvecklingen av marknadens behov och förutsättningar på området miljöinriktade 

produkter, tjänster och system? (1 inte viktig, 5 mycket viktig) 

Mässor 1 2 3 4 5 


Fackpress 1 2 3 4 5 

Nyhetsbrev 1 2 3 4 5 

Nätverk 1 2 3 4 5 

Studieresor 1 2 3 4 5 

Kollegor 1 2 3 4 5 

Kundkrav 1 2 3 4 5 

Egna utredningar/marknadsanalyser 1 2 3 4 5 

Andras utredningar/marknadsanalyser 1 2 3 4 5 


Branschorganisationer 1 2 3 4 5 


Annan:_______________________________ 1 2 3 4 5 

Vilken tillväxt räknar ditt företag med inom området miljöanpassade produkter/tjänster/system 

närmaste 3 åren? (1 ingen, 5 stark) 

I Sverige 1 2 3 4 5 

På exportmarknaden 1 2 3 4 5 

Bedömning av tillväxt 

Ekonomisk tillväxt ___-___% 

Sysselsatta ___-___st 

Är ditt företag eller du själv med i några nätverk med miljöinriktning? Ange vilka: 

_________________________________ 

_________________________________ 

_________________________________ 

_________________________________ 

DIN SYN PÅ SKÅNES STYRKOR OCH SVAGHETER PÅ OMRÅDET MILJÖ OCH TILLVÄXT 

Hur bedömer du tillgången till kompetens om miljömarknaden hos olika aktörer i regionen? 

(1 inte bra, 5 mycket bra) 

Kommuner 1 2 3 4 5 

Region Skåne 1 2 3 4 5 

Länsstyrelsen 1 2 3 4 5 

Sydsvenska Industri och Handelskammaren 1 2 3 4 5 

Nätverk 1 2 3 4 5 

Konsulter 1 2 3 4 5 

Företag 1 2 3 4 5 


Energisektorn generellt 1 2 3 4 5 

Livsmedelssektorn generellt 1 2 3 4 5 

Det egna företaget 1 2 3 4 5 

Annan:_______________________________ 1 2 3 4 5 

34

Hur bedömer du att olika aktörer i regionen driver miljöfrågor i tillväxt/marknadsperspektiv? 






Nätverk 1 2 3 4 5 

Konsulter 1 2 3 4 5 

Företag 1 2 3 4 5 




Det egna företaget 1 2 3 4 5 

Annan:_______________________________ 1 2 3 4 5 

Hur bedömer du samverkan på miljöområdet mellan näringslivet och olika aktörer i regionen? 






Nätverk 1 2 3 4 5 




Mellan olika företag 1 2 3 4 5 

Hur bedömer du regionens samlade profil på miljö och tillväxt jämfört med några andra regioner? 


Danmark 1 2 3 4 5 

Stockholmsregionen 1 2 3 4 5 

Göteborgsregionen 1 2 3 4 5 

Polen 1 2 3 4 5 

Tyskland 1 2 3 4 5 

Hur ser du på regionens – miljöprofil när det gäller följande områden? (1 svag, 5 stark) 

Tillgång till kompetent personal 1 2 3 4 5 

Tillgång till demonstrationsprojekt inom energisektorn 1 2 3 4 5 

Tillgång till demonstrationsprojekt livsmedelssektorn 1 2 3 4 5 

Tillgång till utbildning/fortbildning 1 2 3 4 5 

Tillgång till aktiviteter inom marknadsföring 1 2 3 4 5 

Tillgång till aktiviteter inom export 1 2 3 4 5 

Tillgång till aktiviteter inom kunskapsutbyte 1 2 3 4 5 

Tillgång till aktiviteter inom produktutveckling 1 2 3 4 5 

Tillgång till aktiviteter inom varumärkesbyggande 1 2 3 4 5 

Tillgång till nätverk 1 2 3 4 5 

Näringspolitik 1 2 3 4 5 

Näringslivet 1 2 3 4 5 

Energisektorn specifikt 1 2 3 4 5 

Livsmedelssektorn specifikt 1 2 3 4 5 

Annat___________________ 1 2 3 4 5 

TACK FÖR DIN MEDVERKAN! 

Vill du ha den kommande rapporten om Tillväxt och Miljö i Skåne skickad till dig? ____ 

35

5. SKÅNSKA FÖRETAG SOM INGÅR I EXPORTRÅDETS MILJÖTEKNIKNÄTVERK 

1. Acta, AB 

2. Add Power AB 

3. Alfa Laval AB 

4. ANOX AB 

5. Betomatic AB 

6. BML Hydroteknik AB 

7. Disab Vacuum Technology AB 

8. Emcoplate AB 

9. Eskil Olsson International AB 

10. Exomatic AB 

11. HOH Vattenteknik AB 

12. Hydrotech AB 

13. JOSAB International AB 

14. Kemira Kemi AB, Kemwater 

15. Libradon AB 

16. Malmberg Water AB 

17. Miljöteknik‘Öresund 

18. Ozone Technology in Sweden AB 

19. Peab AB 

20. Pronyx Industry AB 

21. PURAC AB 

22. Recirk Recirkulation AB 

23. Scandiaconsult Miljöteknik AB 

24. Skanska Teknik AB 

25. Spirac AB 

26. Sven Lindén AB 

27. Vera Klippan AB 

28. YIT Vatten & Miljöteknik AB 

29. Alfa Försäljnings AB 

30. Analyslaboratoriet AB 

31. ANOVO AB 

32. Balticum Försäljnings AB 

Exportrådet 

■ Svensk Miljöteknikexport 

Stockholms Stad 

■ BETNET/Stockholm Twinning Network 

■ Eco Forum Baltica 

■ Dokumentation/presentation miljöteknik- och 

miljödrivna företag 

■ Demonstrationskatalog/besöksguide 

■ Eco Forum St Petersburg, fas 2 

Exportcentrum 

■ Företagsutveckling genom marknadsutveckling i 

Östersjöområdet 

36 

33. Catator AB 

34. CTP Nordiska AB 

35. DeponiGasteknik DGT AB 

36. Ecolean AB 

37. Engine Control Systems Europe AB 

38. Erlingsson Sub-Aquatic Surveys 

39. Figal AB 

40. GSM miltek AB 

41. Hillco Vacuum Conveying Systems AB 

42. Intercomp Scandinavia 

43. Miljöstrategi E&J AB 

44. Mobergs Mekaniska AB 

45. Opsis AB 

46. Plastic Omnium AB 

47. PlymoVent AB 

48. Presona AB 

49. Prikon AB 

50. Pronea Miljöteknik AB 

51. PWS Waste Systems AB 

52. Retech Recycling Technology AB 

53. SEM-SYSTEM AB 

54. Söderslätts jurist och konsultbyrå e.f. 

55. Svedala Industri AB 

56. Sycon International AB 

57. SYSAV, Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag 

58. Teldust Filter AB 

59. Tetra Pak International AB 

60. Toxicon AB 

61. Trelleborg Industri AB 

62. Ventilatorverken AB 

63. Peru Consult AB 

6. MILJÖTEKNIK – SATSNINGAR SOM PRESENTERAS PÅ EXPORTRÅDETS HEMSIDA 

ALMI 

■ Internationell Finansiering 

■ CDI Centre for the Development of Industry (i 

samarbete med Sida) 

Sida 

■ StartÖst- och StartSydprogrammet 

■ Konsultfonder 

■ Kontraktsfinansierat tekniskt samarbete

Gröna miljoner - den outnyttjade potentialen - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?