Den urbane underskog - Kulturarv

än medeltiden. Goda exempel finns från bland annat Norrköping och Västerås 11
Genom lång erfarenhet av undersökningar som faktiskt berört efterreformatoriska
delar av städer eller städer grundade efter medeltiden kan jag konstatera, i motsatts
till vad många fortfarande verkar tro, att det skriftliga källmaterialet inte ens under
1800- och ibland 1900-talet är tillfredsställande när det gäller att reda ut vad som
hänt på en plats över tid. Dessvärre går det idag inte att se en antikvarisk trend som
pekar mot att fler undersökningar av de eftermedeltida delarna av våra städer
kommer att ske, kanske är det snarare tvärtom.
Den urbana scenen 1985 12
Nästa stora steg mot en fokusering på det stadshistoriska fältet kommer i och med
Anders Andréns avhandling Den urbana scenen från 1985. Detta arbete kan sägas
bana vägen för ett nytt ämnesdisciplinärt förhållningssätt i det att det sker en metodologiskt
färgad förskjutning från stadsmonografier via historiska översikter och
sammanfattningar av urbaniseringen mot en på arkeologisk grund tolkning av densamma.
Man skulle kunna säga att det är ett steg mot en mer självsäker arkeologi
där ämnets tillit till sitt källmaterial i förhållande till andra problematiseras och diskuteras.
Relationen mellan historia (eg. historiska källor) och arkeologi (eg. arkeologiska
källor) är den centrala utgångspunkten i arbetet och utgör det vetenskapsteoretiska
bränslet i diskussionen. Detta avhandlingsarbete har skett parallellt med
projektet medeltidsstaden vilket till viss del inneburit att fokusering på urbanisering/periodisering
– fortfarande dock i den anda som präglade projektet medeltidsstaden
i och med den kronologiskt snäva ramen vilket kommit att få till följd
att hela floran av olika urbaniseringar före och framförallt efter den skandinaviska
medeltida perioden inte belysts arkeologiskt lika ingående eller snarare knappast
alls. Detta illustreras tydligast när Andrén talar om en urbaniseringslakun från
medeltiden till 1800-talets slut. I och med detta ignoreras helt den omfattande
urbanisering som sker i Norrland men även andra delar av Sverige under 1600talet.
Man kan i sammanhanget påminna om att närmare hälften av Sveriges 133
städer är grundade efter medeltiden och att ett 30-tal städer grundläggs under
perioden från 1500-talets slut och 1600-talet. 13 Jag återkommer till andra ideologiskt
viktiga konsekvenser av detta senare, apropå vems historia som är viktig.
Arbetet representerar ett viktigt brott från den gamla lundaarkeologin och ett
typologiskt synsätt på stratigrafin som en okomplicerad linjär framställning, mot
ett problematiserande av kulturlagren och dess innehåll genom att bland annat
införa de därefter inom arkeologin mycket nyttjade begreppen latent – manifest
11. P. Karlsson & G. Tagesson (red.), I Tyskebacken. Hus, människor och industri i stormaktstidens Norrköping.
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 47. 2003; H. Bergold & M.
Bäck, Grytgjutare i Västerås – Fragment av kvarteret Kleopatras historia. 2008.
12. A. Andrén, Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Lund 1985.
13. N. Ahlberg & L. Redin, Städerna. i K.- G. Selinge (red.), Kulturminnen och kulturmiljövård. Sveriges
nationalatlas, SNA. 1994.
47