Den urbane underskog - Kulturarv

arkeologiska källmaterialets värde som underlag för stadsplanering. Denna fråga
hänger också delvis samman med den om vilka delar av historien som anses värdefulla
att undersöka arkeologiskt.
Tolkningsramen inom vilken projektrapporterna strukturerades byggde på den
gamla ståndsindelningen översatt till fysiska uttryck, det vill säga städer, kyrkor,
borgar och landsortsbebyggelse. En gentemot idag grundläggande skillnad var föreställningarna
om vilka kriterier som var avgörande för samhällets strukturering. 6
Denna formade det vetenskapliga förhållningssättet till det stadsarkeologiska materialet
och därmed dess tolkningsvägar. Metoden gick ut på att urbaniseringskriterier
söktes med utgångspunkt i ståndsstrukturen. Man tog fasta på uppgifter om orter
med målsättningen att se hur de kunde skilja sig från landsbygden i funktionellt,
topografiskt och/eller rättsligt - administrativt hänseende. Definitionen lutar trots
den arkeologiska betoningen emellertid tungt mot skriftligt källmaterial samt vad
Anders Andrén senare kom att benämna manifesta spår. En annan svaghet i arbetsmetoden
var att det inte gjordes kvalitativa skillnader mellan de undersökta städerna,
det är stor skillnad på Hedemora och Visby under medeltiden! Detta trots
att fokus fanns på uppdelningen mellan centralort, tätort och stad. Ett annat problem
är att städerna nästan utan undantag beskrevs utan befolkning. Å andra sidan
var det inte projektets uttalade mening att befolka städerna.
Ytterligare en aspekt som måste kommenteras kort är förhållningssättet till ett
av de centrala arkeologiska källmaterialen, fynden. Man har redan i projektprogrammet
givit uttryck för att det inte finns utrymme för att bearbeta eller skapa en
strategi för de omfattande fyndmaterialen från städerna. Detta är förståeligt utifrån
tidens förutsättningar, det vill säga att man saknade datorer för hantering av stora
datamängder och att den institutionaliserade stadsarkeologin var mycket ung. Det
måste emellertid påpekas att Margit Forsströms avhandling om keramiken från
Visby från samma år som medeltidsstadens projektprogram faktiskt är ett första
försök att just hantera stora mängder information med hjälp av datorer. Det bör
också sägas att en rapport (nr 30) av medeltidsstaden behandlar daterande fyndmaterial.
Problemet var att ambitionsnivån var begränsad vad gäller fyndens utsagovärde
och den allmänna kunskapsnivån, liksom avsaknaden av etablerade arbetsmetoder.
Det senare kan möjligen ha haft effekt på den relativt låga prioritet
fyndmaterialbearbetningar har haft under lång tid inom de kulturmiljövårdande
institutionernas arbeten.
6. Representativa exempel på nya sätt att analysera stadssamhällens struktur, inte minst i relation till
andra europeiska städer, kan ses i J. Anund, The Curses and Possibilities of Wooden Architecture.
Domestic buildings in Medieval Uppsala. Der Hausbau. Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie
im Hanseraum III. i Dahmen, B., Gläser, M., Oltmanns, U. & Schindel, S. (red), Lübeck. 2001:
635-657; J. Anund, Interaction, conventions and regulations. Infrastructure in medieval Uppsala. i
R. Dunkel (red), Die Infrastruktur. Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie im Hanseraum IV.
Lübeck. 2004: 437-454.
45