SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
under knöltillväxten varit avsevärt effektivare än om motsvarande<br />
mängd tillförts före sättningen. I medeltal har kväve som tillförts<br />
under knöltillväxten oKat skörden med 75-125 kg knölar per kg kväve.<br />
Om kvävegivan före sättningen istället ökades med motsvarande mängd<br />
kväve blev utbytet ca 50 kg knölar per kg kväve (Linner, 1988).<br />
Tabell l. Knölskörd, ton/ha, vid olika fördelning av kvävet till<br />
potatis. Medeltal av 14 försök i Sydsverige 1978-1982<br />
Kvävefördelning<br />
Hela givan före sättningen<br />
l x 30 kg/ha under knöltillväxten<br />
2 x 30<br />
3 x 30<br />
Total kvävegiva, kg/ha<br />
90 120 150<br />
39,2<br />
41,4<br />
41,4<br />
41,7<br />
41,1<br />
42,5<br />
42,6<br />
43,4<br />
42,2<br />
43,2<br />
44,0<br />
44,5<br />
Medeltal<br />
40,8<br />
42,4<br />
42,7<br />
43,2<br />
I försöken tillfördes kvävegivorna vid förutbestämda tidpunkter. Utförda<br />
bladanalyser visade i efterhand att kvävegivorna i många fall<br />
hade tillförts alltför sent. Kväveförsörjningen hade då redan varit<br />
otillräcklig en tid. Med hänsyn till nuvarande kunskaper om optimala<br />
kvävehalter i blasten borde kvävegivorna under knöltillväxten tillförts<br />
tidigare. Det hade sannolikt ytterligare förbättrat effekterna<br />
av kvävet som gavs under knöltillväxten.<br />
I pågående försök utnyttjas erfarenheterna från tidigare studier. I<br />
tabell 2 redovisas resultaten från ett försoK i sorten Bintje som utfördes<br />
i södra Sverige 1988. Kompletteringsgödslingarna med 30 kg/ha<br />
gjordes 34 respektive 50 dagar efter uppkomsten. Uppdelningen av<br />
kvävegivan gav som framgår av tabell 2 betydande skördeökningar. Dessutom<br />
blev mängden restkväve i marken efter skörden mindre i leden med<br />
uppdelad kvävegiva. Restkvävemängden blev t o m lägre än i det ogödslade<br />
ledet. Uppdelningen av kvävegivan bidrar således inte bara till<br />
högre skörd utan även till ett effektivare kväveutnyttjande.<br />
Tabell 2. Resultat från försök med olika kvävegödslingsstrategi till<br />
sorten Bintje 1988. Gödslingstidpunkter: Före sättning, 34<br />
dagar efter uppkomst resp. 50 dagar efter uppkomst. Mineralkväveförråd<br />
i skiktet 0-90 cm på våren: 49 kg/ha<br />
Kvävegödsling Knölskörd Torrsubstans- Kväve i knöl- Min.-N hösten<br />
kg/ha ton/ha skörd, ton/ha skörden, kg/ha 0-90 cm, kg/ha<br />
----------------------------------------------------------------------<br />
O 39,6 9,4 84 39<br />
60 47,9 11,4 107 45<br />
30+30 52,2 12,1 no 39<br />
90 55,3 12,2 122 43<br />
60+30 58,6 13,0 126 37<br />
30+30+30 61,8 12,4 148 35<br />
120 56,3 12,2 136 47<br />
90+30 61,7 13,0 149 37<br />
60+30+30 61,9 14,1 158 35<br />
150 61,1 13,0 140 47<br />
120+30 59,0 13,6 157 40<br />
90+30+30 66,1 13,5 190 35<br />
247
Change language