SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU

220
på frågan: Vilken koncentration av ett visst näringsämne, i
en V1SS växtdel, vld en viss tidpunkt, leder till högsta
mÖJliga skörd och kvalitet för varje enskild kultur? Tyvärr
har många av de studier som finns beskrivna i något äldre
litteratur inte utförts under tillräckligt väl definierade
förhållanden för att vara användbara idag (Magnusson 1982).
Sannolikt krävs stora forskningsinsatser innan den typen av
analyser blir användbara i praktisk odling. Man kan sätta
ett frågetecken för om det är här vi skall sätta in de
stora resurserna eller om det kan finnas enklare vägar som
bättre svarar mot dagens inställning till växtnäringsfrågor.
överhuvudtaget tycks koncentrationstänkandet hänga nära
ihop med överflödet. Det bortser i stort sett både ifrån hur
mycket som tillförs och hur mycket som går förlorat.
Marginalerna blir med nödvändighet stora särskilt som vi
strävat efter att generalisera utvärderingen av analyser och
godslingsrekommendationer. Man kan inte heller säga att det
underlättat för odlaren att förstå växtnäringssituationen på
just hans jord, eftersom den alltid är unik och sällan
motsvarar de genomsnittsforhållanden som standardrekommendationerna
utgår ifrån.
Med överflödssituationen har också följt att man betraktat
jorden även i frilandskulturer ungefär som ett substrat i
växthusodling dvs utan egen förmåga att leverera växtnäring.
Däremot har man i gödslingsrekommendationerna kompenserat
frikostigt för urlakning och fastläggning. De gödslingsrekommendationer
som tillämpats i Norden de senaste
decennierna har i genomsnitt inneburit att man tillfört
dubbelt så mycket kväve och kalium och fyra gånger så mycket
fosfor som bortförs med skörd (Magnusson 1987).
M ä n g d e r - b e g r a n s n i n g a r - b a l a n s e r
För att veta mera om vilka ramar vi arbetar inom är
det intressant att titta på vilka mängder av olika
växtnäringsämnen som är i omlopp, och vart de tar vägen.
dvs göra upp en form av balansräkning.
Balansräkningen för ett fält i en enskild odling kan se
ut så här:
* Vilka mängder av olika växtnäringsämnen har tillförts
med gödsling de senaste åren?
* Vilka mängder av olika växtnäringsämnen har bortförts
med skörd de senaste åren?
* Hur har jordens näringstillstånd förändrats de senaste
åren? (jordanalyser,bristsymptom,skörderesultat m.m.)
* Hur ser jordens näringshållande förmåga ut? (jordart,
mullhalt m.m.)
* Vilka grödor planeras kommande säsong och vilka skördar
kan förväntas?
* Vilka mängder av olika växtnäringsämnen beräknas
bortföras med dessa skördar, och vilka mängder behöver totalt
finnas tillgängliga under säsongen? (skörd+skörderester)