SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU

Försoksledare
Margareta Magnusson
Försoksavd.f.norrl.trädgårdsodling
Röbäcksdalen, box 5097
S-900 05 Umeå
BALANSRÄKNING AV VÄXTNÄRINGSTILLFöRSELN TILL FRILANDSGRöNSAKER.
I n l e d n i n g
VI har de senaste decennierna levat i en situation
av överflöd av växtnäring. Varken praktiska eller ekonomiska
begränsningar har hindrat oss från att gödsla grönsakerna
överoptimalt. De flesta gödslingsförsök har inriktats på
frågeställningar av typen:
* Hur mycket kan jag öka skörden med högre
gödslingsgivor utan att kvaliteten försämras allvarligt?
Idag har den motsatta strategin börjat gälla:
* Hur mycket kan jag minska gödslingsgivorna utan att
försämra odlingsresultatet?
Mycket tyder på att det i många fall skulle gå att sänka
gödselgivorna betydligt utan att försämra odlingsresultatet,
förutsatt att tidpunkt, placering och form av gödselmedel
anpassas bättre efter grödans behov än vad som idag är
praxis.
K o n c e n t r a t i o n e r - o v e r f l ö d
Som prognosmetoder för att avgöra om grödorna har
tillfredställande tillgång till växtnäring har vi främst
inriktat oss på att mäta koncentrationer; i markvätskan
och i växten. Det är metoder som kräver mycket kunskap och
erfarenhet för att utvärderingen ska vara användbar i
praktisk odling.
En analys av markvätskans växtnäringskoncentration
säger t.ex. bara hur det ser ut just i det ögonblick vi tar
analysen. Den säger ingenting om vilka flöden som sker i
systemet mark växt.
Bakom samma koncentration kan dölja sig olika
växtnäringssituationer bland annat beroende på markens
förmåga att lagra och frigöra växtnäring. En låg
koncentration av ett växtnäringsämne i markvätskan kan
t.ex. betyda tillfredställande frigörande av växtnäring
ur jorden i kombination med snabb upptagning i grödan och
behöver inte indikera en bristsituation.
Jordanalyser har naturligtvis ett stort värde, men då
främst i form av regelbundna analyser för att följa
trender, och insatta i ett sammanhang där man har
möjlighet att succesivt förbättra tolkningen av sambanden
mellan analysvärden och grödornas utveckling.
För att växtanalyser ska kunna användas för prognos behöver
vi ha tillförlitliga referenser som i princip kan ge svaret
219