SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skördades mycket tidigt. Samtliga år medförde radmyllning tidigare<br />
utveckling och avmognad, vilket är en fördel när det gäller att få<br />
fram en lagringsduglig produkt. Av resultaten framgår dessutom att<br />
gödselgivan bör kunna sänkas betydligt vid radmyllning - från<br />
800 kg till 600 kg eller t.o.m. 400 kg per ha om övergödsling med<br />
kalksalpeter motsvarande 40 kg N.<br />
Tidigare försök i frilandsgurka 1984-1985 (Erlandsson, 1988) visade<br />
ingen positiv effekt av radmyllning, oavsett om gödseln var i<br />
form av NPK-gödsel eller långtidsverkande gödselmedel. Ar 1988<br />
medförde dock radmyllning av NPK såväl något tidigare som högre<br />
skörd. Däremot gav bredspridning eller radmyllning av 500 kg NPK<br />
genomgående högre avkastning än 700 kg NPK (om övergödsling med<br />
40 kg N) .<br />
Av försöken i blomkål 1985-1986 (Erlandsson, 1987) framgick att<br />
radmyllning av betydligt lägre gödselgivor än brukligt i medeltal<br />
ej gav någon minskad avkastning. Radmyllning eller bredspridning<br />
av den högsta givan, 1200 kg NPK, innebar emellertid oftast en<br />
något tidigare skörd än vid de lägre gödselgivorna. Under 1989<br />
genomföres ett försök där 400, 600, 800, 1000 och 1200 kg NPK<br />
bredsprides eller radmyllas för att studera inverkan av gödselmängd<br />
och gödslingsmetod på avkastning och tidighet.<br />
Litteratur<br />
Carlsson, H. 1988. Högre potatisskörd när gödseln placeras.<br />
FAKTA Mark-växter nr 7.<br />
Dragland, S. 1984. Fosforgjodsling till kepalOk. Gartneryrket<br />
74, s. 192-194.<br />
Erlandsson, G. 1987. Försök med radgödsling till blomkål.<br />
FAKTA Trädgård nr 518.<br />
Erlandsson, G. 1988. Radmyllningsförsök i köksväxter. Trädgårdskonferensen<br />
i Alnarp 1988. Konsulentavdelningens rapporter,<br />
Trädgård 344, s. 20:1-6.<br />
Henriksen, K. 1982. Startgodning till kepalOg. Statens Planteavlsforsog,<br />
Meddelelse nr 1652.<br />
Huhtapalo, A. 1980. Fördelar och nackdelar med kombisådd. Lantmannen<br />
nr 5, s. 8-12.<br />
Mattsson, B. 1988. Startgödsling till kepalök. Konsulentavdelningens<br />
rapporter, Trädgård 336.<br />
Olsson-Sörensson, M. 1987. Radmyllning av kväve till sockerbetor<br />
- något att räkna med! Betodlaren nr l, s. 29-33.<br />
207
Change language