08.08.2013 Views

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Epsilon Open Archive - SLU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tabell 3. Frilandsgurka, Torslunda. Avkastning 1986 och 1988<br />

1986 1988<br />

Ant. prima ,+ Ant.prima +<br />

överstora överstora<br />

Led Prima rel. (lOOO/ha) rel. Prima rel. (lOOO/ha) rel.<br />

a. 15,6 100 193,4 100 35,5 100 505,3 100<br />

b. 26,3 169 330,5 171<br />

c. 13,8 88 189,7 98 41,5 117 560,0 111<br />

d. 27,6 177 366,1 189<br />

e. 19,5 125 250,3 129 40,2 113 546,1 108<br />

f. 32,6 209 411,9 213<br />

g. 19,8 127 250,4 129 41,6 117 567,8 112<br />

h. 30,3 194 393,4 203<br />

i. 18,8 121 256,0 132 37,3 105 491,6 97<br />

j . 29,2 187 393,4 203<br />

k. 30,3 194 403,1 208 39,4 111 511,6 101<br />

Ar 1986 bevattnades det vid två tillfällen med 20 mm, vilket gav<br />

en kraftig skördeökning. En sänkning av gödselgivan från 700 kg<br />

till 500 kg medförde en ökad avkastning. Däremot gav inte radmyllning<br />

någon avkastningshöjning jämfertmed bredspridning. Radmyllning<br />

av Nutricote resp. Osmocote medförde visserligen högre skörd<br />

än 700 kg NPK radmyllat eller bredspritt, men snarare något lägre<br />

skörd än 500 kg NPK.<br />

Onormalt låga temperaturer 1987 medförde att det inte blev någon<br />

skörd.<br />

Under 1988 kom det så mycket nederbörd att det inte utfördes<br />

någon bevattning. Detta år medförde radmyllning av NPK en avkastningshöjning<br />

jämfört med bredspridning. Men något förvånande<br />

var det större effekt av radmyllning vid den högre än den lägre<br />

gödselgivan. Radmyllningen medförde även något tidigare skörd.<br />

De långtidsverkande gödselmedlen gav varken högre eller tidigare<br />

skörd jämfört med radmyllad NPK.<br />

Radgödslingsförsök i blomkål<br />

Försöken var utlagda på Stjärnelunds försöks station (Höganäs)<br />

och Ultuna. Jordarten på Stjärnelund var något mullhaltig lerig<br />

moränmo med K-AL klass III och P-AL klass IV och på Ultuna måttligt<br />

mullhaltig styv lera med K-AL och P-AL klass IV. Vid radmyllningen<br />

placerades gödseln 8-10 cm vid sidan om raden och<br />

ca 10 cm djupt. Rad- och plantavstånd var 50 cm. Bevattning<br />

skedde vid behov med 20 mm. Samtliga led, utom det ogödslade<br />

ledet 1989, övergödslades med 300 kg kalksalpeter 3 och 5 veckor<br />

efter plantering. Sort var 1985-1986 Brigo och 1989 Gunvi.<br />

Tabell 4. Blomkål, Stjärnelund. Försöksled och avkastning 1985<br />

och 1986<br />

1985 1986<br />

klass 1+2 klass 1+2<br />

Försöksled t/ha rel. t/ha rel.<br />

a. 1200 kg NPK mikro 11-5-18 bredspr. 24,3 100 18,1 100<br />

b. 1200 " " " 11-5-18 radrnylin. 22,5 93 17,4 96<br />

c. 800 " " " 11-5-18 " 23,0 95 22,1 122<br />

d. 600 " " " 11-5-18 " 22,1 91 20,6 114<br />

205

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!