You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
42<br />
<strong>BARN</strong> I <strong>KUNSTEN</strong><br />
stina Högkvist f. 1972<br />
i Sverige, har fil.mag<br />
i kunstvitenskap og<br />
master på Konstfacks<br />
curatorutbildning. hun<br />
har siden 2005 arbeidet<br />
som kurator samtidskunst<br />
på Nasjonalmuseet<br />
for Kunst, Arkitektur og<br />
design. Innen det var<br />
hun produsent på Norske<br />
Riksutstillinger. Stina<br />
högkvist drev det ambullerende<br />
galleriet «Simon<br />
Says» i Stockholm<br />
sammen med Marianne<br />
Zamecznik 2001–2003,<br />
og var virksom som<br />
kunstkritiker i Sverige på<br />
blant annet Aftonbladet.<br />
Stina var en av kuratorene<br />
for Momentum: den<br />
nordiske biennalen 2009,<br />
med tittelen «Favoured<br />
Nations», som hun kurerte<br />
sammen med lina<br />
dzuverovic.<br />
ATT GE FolK Det De inte<br />
Visste dE VIllE hA<br />
av stina Högkvist<br />
Konst kan vara viktigt för att få oss att tänka utanför boxen, att<br />
finna ett jag, och att ställa frågor inför det man ser.<br />
Jag växte upp i en liten ort i dalarna i<br />
1970talets Sverige. här var det inte<br />
mycket kultur att få. Ville du gå på konsert<br />
fick du snällt be om skjuts till Folkets Park<br />
för att lyssna på veckans dansband. de<br />
närmaste museerna låg tiotals mil undan.<br />
Under hela min tolvåriga skolgång fick jag<br />
endast ett möte med kulturen. det var i<br />
fjärde klass. den dagen hade hela skolan<br />
samlats i gymnastiksalen för att lyssna<br />
på en konsert som gavs i regi av Rikskonserterna.<br />
På slutet fick vi önska låtar<br />
och känna på instrumenten. Upplevelsen<br />
gjorde stort intryck på mig, och är något<br />
som kommit att prägla mitt arbete som<br />
curator och utställningsproducent.<br />
Konst i skolor innebär utmaningar<br />
Som curator för samtidskonst på Nasjonalmuseet<br />
for kunst, kultur og design producerar<br />
jag bland annat skolutställningar<br />
som turnerar Norge rundt. För mig är det<br />
viktigt att ta publiken på allvar och att ge<br />
eleverna en så «riktig» konstupplevelse<br />
som möjligt. Målet är att bryta ner gränsen<br />
mellan centrum och periferi så gott<br />
det går. Ambitionen ska vara hög, och<br />
utställningarna så bra att de lika gott hade<br />
kunnat visas på ett av våra museer i oslo.<br />
Men att visa konst i skolor innebär<br />
många utfordringar. Ett av de största<br />
problemen är visningslokalerna. det är<br />
sällan några vita kuber med blankpolerade<br />
betonggolv man möts av. Gymnastiksalar<br />
med redskap som dinglar från taket<br />
och klassrum där bänkarna gömts bort i<br />
något hörn är vanligare scenarior. För att<br />
eleverna för en stund ska kunna glömma<br />
att de faktiskt sitter i ett klassrum är<br />
utställningsdesignen ett viktigt redskap.<br />
Vem bestämmer hur våra<br />
omgivningar ska se ut?<br />
I 2003 producerade jag, i regi av norska<br />
Riksutstillinger, skolutställningen «Når<br />
alt er design» tillsammans med curator<br />
Markus degerman. Iden var att få ungdommarna<br />
til att diskutera frågor om<br />
smak. Vad är fult eller snyggt? Vem är<br />
det egentligen som bestämmer hur våra<br />
omgivningar ska se ut? Med hjälp av stora<br />
legoformade isoporklossar (som används<br />
för att isolera färdighus), fick eleverna<br />
själva bygga upp utställningsrummet. det<br />
var även dem som bestämde hur de olika<br />
verken skulle hänga.<br />
Resultatet blev att utställningen såg<br />
olika ut från skola till skola och att ungdommarna<br />
fick tänka platsspecifikt. den<br />
oortodoxa utställningsdesignen ställde i<br />
sin tur frågor om smak och vanor. Varför<br />
ser utställningsrummet ut som det gör?<br />
hur påverkas konsten av det rum den visas<br />
i? hur påverkas vi av det rum vi vistas i?<br />
Mozart-effekten<br />
Att konst och kultur har en positiv inverkan<br />
på människor har bevisats otaliga<br />
gånger. På 1990talet talades det mycket<br />
om den så kallade «Mozarteffekten»,<br />
vilket refererade till ett forskningsprosjekt<br />
som visade att såväl människor som möss<br />
presterade bättre till tonerna av Mozart.<br />
FN har också insett barns behov av kultur.<br />
I 1989s barnkonvention fastställs det i<br />
Artikel 31 att barnet har rätt till vila, fritid<br />
och lek, och att delta i konst och kulturliv.<br />
det är med andra ord såväl min skyldighet<br />
som rättighet som kurator att se till att<br />
FNs löften infrias.<br />
Konst kan vara viktigt för att få oss<br />
att tänka utanför boxen, att finna ett jag,<br />
och att ställa frågor inför det man ser.<br />
Med risk för att låta pompös tror jag att<br />
samtidskonst kan vara med på att hjälpa<br />
oss att utvecklas till självständigt tänkande<br />
individer.